Opinion

Överraskande rättvisa

Demonstranter med bilder på George Floyd.
Foto: Morry Gash
Opinion
Opinion

Trots en flera minuter lång video där George Floyd kvävdes till döds av polismannen Derek Chauvin var den amerikanska allmänheten inte säker på om han skulle dömas för brottet. Tron på rättvisa för afroamerikaner är av goda skäl klen, efter att polis efter polis frikänts trots extremt övervåld mot afroamerikanska personer.

Lättnaden var påtaglig och hoppet finns nu om att det inte längre är konsekvensfritt att ta livet av svarta misstänkta. Firandet som utbröt liknade det man ser vid krigsslut eller stora idrottssegrar. Genom den fällande domen undvek USA förmodligen våldsamma upplopp: Floyds död och den strukturella rasismen den blottade engagerade en hel värld. Bland annat president Joe Biden ser domen som ett landmärke i kampen för jämlikhet för afroamerikaner. Fallet George Floyd har påverkat långt utanför USA:s gränser genom att uppmärksamma på strukturell rasism, bland annat inom rättsväsendet i olika länder.

De negativa aspekterna på mobilkameror vid olyckstillbud har diskuterats ofta och integritetsintrånget och problemen för räddningstjänst när folk börjar filma. Här ser vi istället mobilkameran som ett verktyg för rättvisa: 17-åriga Darnella Frazier var den som drog upp kameran och filmade när den svarte mannen på marken vädjade till polisen att låta honom andas. Frazier vittnade mot Chauvin och berättade hur han tagit fram tårgas och hotat medborgare som vädjade till honom att lätta på trycket på den liggande Floyd. Ett fint exempel på civilkurage.

Många har ropat på reformer eller till och med avskaffande av den amerikanska polisen, som bland annat verkar ha problemet att den har för kort utbildning och för stort fokus på vapen, vilket leder till en risk att gripna afroamerikaner blir skjutna även för trivialiteter som trafikförseelser. Det amerikanska fängelsesystemet lider av samma skevhet: en afroamerikan kan få åratals fängelse för innehav av en mindre mängd marijuana, medan en vit person kan gå fri för samma brott.

Samtidigt som domen lästes upp sköts sextonåriga Makhia Bryant till döds av polisen under ett slagsmål med en annan flicka. När svarta personer samlas på brottsplatsen ropar polisen ”blue lives matter”, som protest mot Black Lives Matter-rörelsens mantra. Med en död tonåring vid sina fötter ropar man slagord. Den amerikanska polisen är sin egen värsta fiende.

Utrikes

Polis granskas i Minneapolis efter morddom

Många uttrycker lättnad efter domen mot den tidigare polismannen Derek Chauvin som fastslår att han orsakade George Floyds död i maj i fjol.
Foto: Morry Gash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den före detta polisen Derek Chauvins fällande morddom är ett första steg att granska polisen i Minneapolis.
USA:s justitiedepartement inleder en undersökning om poliskårens arbetsmetoder. Minneapolis välkomnar granskningen.
PREMIUM

De fällande domarna mot Chauvin i rättsfallet kring George Floyds död dominerade det amerikanska nyhetsflödet. Men dagen efter rättegången kom besked från regeringen i Washington DC att granskningen av polisens arbete i storstaden Minneapolis utökas.

– I dag (onsdag) meddelar jag att justitiedepartementet inleder en civil utredning för att undersöka om Minneapolis polismyndighet – systematiskt eller i praktiken – utför grundlagsvidrig eller olaglig verksamhet, sade justitieminister Merrick Garland.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Förlösande jubel i Minneapolis

Demonstranter firade i Minneapolis.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hundratals samlades i tystnad utanför domstolsbyggnaden i Minneapolis för att höra domen mot expolisen Derek Chauvin. När beskedet kom möttes det av ett förlösande jubel.

Minneapolis gator fylldes av firande efter att domen mot Derek Chauvin tillkännagetts. Flaggor viftades, blåsinstrument spelades och demonstranter sträckte segervissa nävar upp i luften.

– Jag kände en årslång tyngd lyfta från mitt bröst och mina axlar. Det var överväldigande. Jag kan inte förklara hur jag känner mig. Jurymedlemmarna gjorde vad de skulle, säger 19-åriga Ebony Moore till NPR.

"Sörjt – nu firande"

Fordonsförare som hört nyheten via radio fyllde på ljudbilden med tutande.

– George Floyd återuppstår inte, men det här är den rättvisa som vi sökte, säger 25-åriga Jaqui Howard till Star Tribune och fortsätter:

– Det här är den första gången som vi känner att vi verkligen har blivit hörda, säger hon.

Hundratals samlades även i korsningen 38th Street och Chicago Avenue, den plats där George Floyd pressades ned mot marken av Chauvin.

– Vi har varit här och sörjt, och nu är vi här och firar, säger Pamela Weems till CBSN.

Hon anser att rättvisa äntligen skipats.

– Det är överväldigande. Jag såg domen tillkännages med mina döttrar, och vi bara grät.

"Åk hem"

Staden hade inför domen förberett sig på oroligheter, och nationalgardet är utsänt, vilket irriterar en del demonstranter som enligt The New York Times skanderar "Nationalgardet, åk hem!".

Minnesotas polischef Medaria Arradondo säger i ett uttalande att han respekterar juryns beslut, och tackade sina poliser. Arradondo var ett av vittnena i rättegången, där han sade att Chauvin bröt mot flera regler och riktlinjer när han grep George Floyd.

"Det senaste året har varit svårt och utmanande, samtidigt har de fortsatt att dyka upp för att tjäna samhället med den respekt och värdighet som de förtjänar", säger han om sin poliskår.

Även på andra håll i landet uppmärksammades domen.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Ihjälskjuten svart tonåring väcker ny ilska

Demonstranter samlades utanför stadshuset i Columbus i delstaten Ohio, USA, under natten mot onsdagen.
Foto: Jay LaPrete/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Polis i den amerikanska delstaten Ohio sköt under tisdagskvällen ihjäl en 16-årig svart flicka efter att de uppfattat att hon skulle attackera en annan person med en kniv.

Dödsskjutningen skedde mindre än en timme innan den uppmärksammade domen mot expolisen Derek Chauvin kom. Chauvin dömdes på dråpliknande åtalspunkter för att ha dödat George Floyd i maj i fjol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Så är reaktionerna efter domen

Människor firar efter att Derek Chauvin fällts.
Foto: Morry Gash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett steg framåt, men inte slutet. Många reagerar med lättnad och beslutsamhet efter domen mot Derek Chauvin, som befunnits skyldig till att ha dödat George Floyd.
"I dag gjorde juryn det rätta. Men sann rättvisa kräver mycket mer", säger USA:s tidigare president Barack Obama i ett uttalande.

Flera av dem som kommenterar domen mot Chauvin betonar att det här inte är slutet, bland dem USA:s tidigare president Barack Obama, i ett uttalande tillsammans med sin fru Michelle Obama.

"Om vi ska vara ärliga med varandra så handlar sann rättvisa om mycket mer än en enskild dom i ett enskilt fall", säger de, och tillägger att man först och främst måste inse att svarta behandlas annorlunda i USA och att reformer och satsningar behövs.

Minnesotas guvernör Tim Walz är inne på ett liknande spår i sitt uttalande.

"Dagens dom är ett viktigt steg framåt för rättvisa i Minnesota. Rättegången är över, men vårt arbete har bara börjat", säger han.

Tror på reformer

Walz har hamnat i skottlinjen sedan Floyd dödades i maj förra året. Han har fått kritik för att polisen i delstaten tagit i för hårt mot demonstranter, men också för att inte ha gjort tillräckligt i en del fall där demonstrationer urartat i plundring och skadegörelse.

Systematiska reformer är vägen framåt, menar han.

"Vi måste återuppbygga, återställa och tänka om relationen mellan polis och rättsväsende och det samhället de tjänar. Vi måste tackla rasojämlikheter i samhällets alla hörn", säger han.

Den tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton har en mer avslutande ton i sitt inlägg :

"George Floyds familj och samhället förtjänade att hans mördare skulle hållas ansvarig. I dag fick de det ansvaret", skriver hon och tillägger att "Black lives matter".

Fler fall att vänta

Keith Ellison, huvudåklagare i fallet, säger att man antagligen kommer att presentera ett annat fall i sommar. Vilket han syftade på är inte helt klart, men tre andra poliser står misstänkta i Floyd-fallet.

– Vi lade fram allt vi hade i det här åtalet. Vi lade fram det bästa fallet vi kunde, och juryn lyssnade på oss och vi är tacksamma för det, säger han enligt The New York Times.

USA:s president Joe Biden och vicepresident Kamala Harris höll båda tal i Vita huset efter domen.

– I dag drar vi en suck av lättnad. Men det kan ändå inte ta bort smärtan. Vi måste fortfarande reformera systemet, sade Harris, och tillade att USA har en lång historia av strukturell rasism.

Pelosi tvingades förtydliga

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson var en av de första världsledarna att kommentera fallet.

"Jag blev förskräckt av George Floyds död och välkomnar den här domen", skriver han i ett Twitterinlägg.

Representanthusets talman Nancy Pelosi fick först kritik för att i ett tal ha tackat Floyd för att ha "offrat sitt liv för rättvisan". Hon förtydligade senare på Twitter att han borde vara vid liv.

"Han dog inte förgäves. Vi måste säkerställa att andra familjer inte drabbas av samma rasism, våld och smärta", skriver hon.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Professor om domen: En enorm lättnad

Ett par vid Black Lives Matter Plaza i närheten av Vita huset, efter det att domen mot Derek Chauvin presenterats.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Domen mot expolisen Derek Chauvin är en lättnad för Black lives matter-rörelsen, enligt två historiker. Men hur stor påverkan den får är svårt att säga.
– Jag tror inte att någon av organisatörerna känner att allt är klart nu, säger forskaren Ashley Howard.
PREMIUM

En lättnadens suck. Men inte utan viss förvåning. Så beskriver Heather Ann Thompson, författare och professor i historia vid University of Michigan, domen mot Derek Chauvin.

Juryn anser att Chauvin är skyldig på alla tre dråpliknande punkter som han stod åtalad för, för att ha dödat George Floyd i maj i fjol. Ett fall som ledde till en protestvåg mot rasism och polisvåld i USA och andra håll i världen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Juryn: Chauvin skyldig till Floyds död

Den före detta polisen Derek Chauvin förklaras skyldig till dråp på George Floyd.
Foto: Court TV/AP/TT
Utrikes
Utrikes Juryn finner Derek Chauvin skyldig till att ha orsakat George Floyds död. Han befinns skyldig på alla tre åtalspunkter.
Fallet i Minneapolis är det mest uppmärksammade när det gäller polisvåld i USA på årtionden.

Rättegången mot den före detta polismannen Derek Chauvin, som hade sitt knä mot George Floyds hals i nio minuter och 29 sekunder innan Floyd dog, har pågått i två veckor och 44 vittnen har hörts.

Juryn, som bestått av sju kvinnor och fem män, överlade i totalt nio timmar innan man meddelade sitt beslut.

Meddelas senare

Chauvin stod åtalad på tre dråpliknande punkter som på engelska heter second-degree unintentional murder, third-degree murder och second-degree manslaughter.

Eftersom han dömts vara skyldig på alla tre punkterna riskerar han upp till 40 års fängelse. Derek Chauvin fördes ut ur rättssalen i handbojor. Han förs nu till häktet utan möjlighet att släppas mot borgen, där han får vänta tills exakta påföljden meddelas senare.

Advokaterna som representerar George Floyds familj säger i ett skriftligt uttalande att domen innebär att familjen och lokalsamhället "på ett smärtsamt sätt" har fått rättvisa, men att den sträcker sig långt utanför staden och får återverkningar för landet och även hela världen.

"Rättvisa för svarta amerikaner är rättvisa för hela landet. Det här fallet är en vändpunkt i USA:s historia i fråga om ansvarsskyldighet för polisen och skickar ett tydligt budskap som vi hoppas kommer att höras klart och tydligt i varje stad och varje stat", säger advokaten Ben Crump i uttalandet som återges av flera medier.

Jublande människor

På tv-bilder i amerikanska medier syns jublande människor utanför domstolsbyggnaden i Minneapolis och på flera andra ställen i USA efter att domen avkunnats.

Flera amerikanska städer hade förberett sig för eventuella oroligheter i samband med att domen meddelas. I Minneapolis, där rättegången hållits, hade man satt upp taggtråd kring polisstationer och även kallat in den nationalgardet för att patrullera vissa delar av centrum.

"Den rätta"

USA:s president Joe Biden sade tidigare under dagen i ett uttalande att han gärna ser att juryn kommer fram till "rätt" slutsats, vilket han menade var att förklara Derek Chauvin skyldig.

– Jag ber för att domen är den rätta. Jag tycker att bevisen är överväldigande, det är min åsikt, sade Biden till en församlad presskår under tisdagen.

Han påpekade att han kände sig fri att tala öppet om sina åsikter eftersom juryn nu stängt in sig för att överlägga. Joe Biden ska ha pratat med Floyds familjemedlemmar som känner sig "pressade och oroliga".

"Uppenbart"

I sin slutplädering framförde åklagaren synpunkten att det var uppenbart att Chauvin genom övervåld orsakade Floyds död. Försvaret hävdade å sin sida att polisen följde reglerna vid ingripandet mot den svarte 46-årige mannen och förde fram andra teorier om dödsorsaken.

Ingripandet mot Floyd i maj i fjol filmades och hans död utlöste en våg av protester mot rasism och polisvåld över hela världen.

Derek Chauvin förs ut ur rättssalen.
Derek Chauvin förs ut ur rättssalen.
Foto: Court TV/AP/TT
Människor firade på gatorna i Minneapolis efter att domen avkunnats.
Människor firade på gatorna i Minneapolis efter att domen avkunnats.
Foto: Morry Gash/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så dog George Floyd

På kvällen den 25 maj 2020 greps den 46-årige George Floyd av polis i Minneapolis i Minnesota sedan en butiksanställd anklagat honom för att försöka köpa cigaretter med en förfalskad 20-dollarsedel.

Floyd försågs med handfängsel men när poliserna försökte få in honom i bilen gjorde han motstånd, vilket slutade med att han hamnade på marken med ansiktet ner i gatan.

Förbipasserande filmade när polisen Derek Chauvin hade sitt knä på Floyds huvud och hals i mer än nio minuter. I videoklippet kan man höra hur Floyd över 20 gånger säger att han inte kan andas innan hans kropp blir slapp.

Floyd förklarades död på sjukhus kort därpå.

Opinion

Afghanistan - dårskapens facit

Kvinnorna blir de stora förlorarna vid en USA-reträtt ur Afghanistan.
Foto: Amir Shah
Opinion
Opinion

USA:s längsta krig, det i Afghanistan, har kommit till vägs ände. Det symbolladdade datumet 11 september i höst skall USA avsluta denna totalt misslyckade krigsinsats. Inga av de mål som skulle uppnås, att slå ut Al Qaida och skapa ett demokratiskt och väl fungerande land, har lyckats.

Att USA med president George W. Bush i spetsen ville hämnas de blodiga terrorattentaten 11 september 2001 gick att förstå och sympatisera med. Al Qaida med Usama Bin Laden som ledare hade tagit på sig skulden för denna vidriga våldshandling och förtjänade att bestraffas. Att även rikta en hämndaktion mot talibanregimen i Afghanistan var begripligt eftersom denna hade gett Al Qaida en hemvist i landet.

Men det som borde ha begränsats till en kortvarig bestraffningsaktion med klar precision riktad mot Al Qaida och talibanerna blev i stället en USA ledd krigsaktion där Afghanistan ockuperades. Det var ett utslag av amerikansk maktfullkomlighet och brist på konsekvenstänk, eller i klartext ren dårskap. President Bush och amerikansk säkerhetstjänst borde ha lärt sig av Vietnamkriget eller den sovjetiska ockupationen i Afghanistan på 1980-talet att utländsk inblandning utan starkt folkligt stöd aldrig kan leda till en positiv utveckling i ett land. Tyvärr hakade Sverige och många andra länder på och deltog i den USA-ledda koalitionen, insatser som med facit i hand slutat som ett fiasko.

President Joe Biden var en gång en stark anhängare av ockupationen av Afghanistan och medskyldig under åtta år som Barack Obamas vice president till den misslyckade amerikanska krigspolitiken. Utan Donald Trumps besked om att USA skulle lämna Afghanistan, vilket blev en het fråga i presidentvalrörelsen, och hårt internt tryck mot Joe Biden från det egna demokratiska partiets vänsterfalang hade troligen krigsinsatsen förlängts.

Ett militärt tillbakadragande i höst leder sannolikt till att talibanerna återtar makten i Afghanistan. Det riskerar att leda till ett blodbad eftersom denna islamistiska rörelse tidigare visat att de massdödar sina motståndare. Det leder också till att talibanerna återupprättar sitt medeltida styre där t.ex kvinnor inte får utbilda sig och tvingas bära slöja, där musik och film blir förbjudet och män inte får raka sig. Den processen kan dessutom bli väldigt snabb.

Resultatet av att de amerikanska trupperna drar sig ut ur Afghanistan - ett land med ungefär 40 miljoner invånare - blir med största sannolikhet mycket stora flyktingströmmar. Under de tjugo år som kriget har varat har ungefär 2.7 miljoner afghaner blivit flyktingar i många länder varav 71.000 i Sverige. USA har bara tagit emot en rännil av dessa, ungefär lika många som Sverige trots att USA är världens största ekonomi och har en befolkning som är mer än 30 gånger större än Sveriges.

I och med ett amerikanskt tillbakadragande så borde USA ha en förpliktelse att organisera överföring av flyktingar till sitt eget land. President Joe Biden måste uppmana amerikanerna att öppna sina hjärtan som en kompensation för allt elände den egna politiken har lett fram till. Men det blir också ofrånkomligt att det kommer att leda till nya flyktingströmmar mot Europa och Sverige och kräva ökade asylinsatser, detta i en tid då vi redan uttömt mycket av vår ekonomiska förmåga och mottagningskapacitet genom att ta emot för många invandrare som inte behövt skydd i vårt land. Felet ligger i en politik som inte varit långsiktigt hållbar och kalkylerat med återkommande flyktingkatastrofer.

Lars J Eriksson

Opinion

Rätt hastighet på vägarna

Opinion
Opinion

Förr var det ganska lätt att veta i vilken hastighet man kunde köra sin bil på vägarna. I samhällen körde man 50, på landsväg 90 och på motorvägarna 110. Andra hastighetsgränser fanns bara undantagsvis.

I dag känner man sig som bilist betydligt osäkrare eftersom det finns så många som tio olika hastighetssteg mellan 30 och 120 kilometer i timmen; 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110 och 120. Syftet är gott, i teorin, att hastigheten skall avspegla vägars förutsättningar. Men det stressar bilisterna som inte i ryggmärgen kan känna vilken hastighet som gäller en specifik vägsträcka utan tappar fokus på själva bilkörningen och hela tiden måste hålla information i huvudet om det var en 70, 80 eller 90 skylt som senast passerades.

För närvarande planerar Trafikverket att sänka hastigheter på 425 mil väg och tillåta högre hastigheter på 120 mil statliga vägar. Runt om i landet vållar det protester, framförallt för att det tvingar fram längre restider för de som dagpendlar till jobbet. I Tomelilla har t.ex kommunalrådet Leif Sandberg (C) reagerat och kräver mer nyanserade bedömningar kring vilka hastigheter som skall gälla. Även i näringslivet muttras det missnöjt med tanke på att tid är pengar t.ex för godstransporter på vägarna.

Trafikverket tror att sju människoliv om året kan räddas om man genomför sin plan för hastighetssänkningar. Men detta är en teoretisk prognos eftersom de stora sänkningar vi haft av antalet trafikdödade har berott på andra orsaker som t.ex säkrare bilar. Om hastigheten ensam är avgörande så kan med samma logik som Trafikverket hävdas att de ökade hastigheterna på 120 mil vägar kommer att leda till fler dödsfall. Det finns en klok regel om att inte laga det som inte är trasigt. Det borde också gälla invanda hastigheter på vägarna.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL