Opinion

Ingen skräddarsydd läroplan

Opinion
Opinion

Kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, lokalpolitikern Johan Ohlin, hörde av sig till sitt barns lärare efter att lyssnat på en distanslektion och klagade på att det var ”vänsterindoktrinering” att kalla stormningen av Kapitolium för kuppförsök. Om man bortser ifrån att upploppen i Washington var en farlig och upprörande händelse som fick många amerikaner att frukta för sin demokrati och inte bör trivialiseras, så är det naturligtvis inte upp till föräldrar att bestämma innehållet i gymnasieskolans lektioner. Att ett samling högerextremister har storhandlat vapen och tar med sig handfängsel för att kidnappa folkvalda politiker är ingen del i någon demokratisk process och att använda ord som försökt till statskupp är rimligt. Att det inte blev någon kupp berodde på inkompetens, inte brist på vilja.

Men det är så klart principen som är problemet och inte detaljerna. En person som är kommunstyrelseordförande måste fundera på vad som är lämpligt beteende. Ohlin menar att man som förälder måste kunna kritisera undervisningen och att den ska tåla ”granskning”. Är det fråga om granskning när ett barn får lära sig något i skolan som inte passar in i förälderns världsbild? Förmodligen skulle en förälder på yttersta vänsterkanten tycka att undervisningen var för för högerpräglad om hen fick frågan.

Om man som förälder tycker att barn får lära sig sådant i skolan som man själv inte tycker eller sympatiserar med står det en fritt att prata med barnet och säga att man själv inte ser det på det viset, men man kan inte förvänta sig att skolan ska rätta sig efter ens politiska övertygelse. Både läraren och skolans rektor har upplevt händelsen som ett försök till manipulation och Ohlins besked om att han vill spela in undervisningen ifrågasätts juridiskt.

Ohlin menar att han kontaktat skolan med kritik som privatperson och förälder, inte som politiker. Om Sverigedemokraterna vill att de andra högerpartierna ska se dem som rimliga regeringspartners måste de först förstå var makten börjar och slutar. Det finns vissa saker som är olämpliga att göra som politiker och man kan inte alltid välja själv när man hoppar ur den rollen. Självfallet kommer att man att bemötas som politiker om man som folkvald kritiserar skolan för att vara för långt åt höger eller åt vänster ideologiskt på ett sätt som inte är förenligt med den neutralitet som efterfrågas i läroplanen. Det finns en läroplan som ska följas och frångår en lärare den på ett tydligt och problematiskt sätt får man påtala det för rektor eller i förlängningen Skolverket. Nog förstår man som politiker i maktposition att en enskild lärare kommer att känna sig utsatt om man hotar med att övervaka och spela in lektioner. Det finns en risk att läraren av rädsla för obehag och repressalier inte tar med sådant som hen egentligen tänkt undervisa kring.

Ohlin har vid det här laget fått kritik av skolminister Anna Ekström, som fördömer agerandet och anser att det inte är en isolerad händelse, utan ett generellt mönster för Sverigedemokrater i maktposition att de försöker påverka opolitiska tjänstemän. Det är värt att fundera på när flera högerpartier uppvaktar Sverigedemokrater för samarbete.

Opinion

Sunni mot shia

Afghan school students are treated at a hospital after a bomb explosion near a school west of Kabul, Afghanistan, Saturday, May 8, 2021. A bomb exploded near a school in west Kabul on Saturday, killing several people, many them young students, an Afghan government spokesmen said. (AP Photo/Rahmat Gul) XRG131
Foto: Rahmat Gul
Opinion
Opinion

En grundläggande brist i nyhetsbevakningen från Mellan Östern och Afghanistan är att konflikter och blodiga illdåd normalt inte sätts inte i sin kontext. Så var också fallet lördagen 8 maj när en blodig attack skedde i Afghanistans huvudstad Kabul där närmare 70 personer - mest unga flickor - dödades och 165 personer skadades. Först efter några dagar kom fördjupande förklaringar om att terrordådet skedde mot shiamuslimer, i detta fall främst hazarer, och att de skyldiga troligen är talibanerna eller IS, bägge grupperingar som består av sunnismuslimer. För ett år sedan skedde en liknande attack där en barnklinik attackerades och mördarna gick runt och systematiskt dödade mammor och deras nyfödda barn, även det ett våldsdåd med shiamuslimer som måltavla. Det handlar alltså inte om att bägge sidor är lika goda kålsupare.

Samma mönster som finns i Afghanistan återfinns i Mellan Östern. Det är sunnimuslimska grupper som står för huvuddelen av våldsdåden i Irak och Syrien. Det har medfört att delar av regionen blivit alltmer etniskt rensad. Tack och lov har det gått en hård röd linje för den sunnimuslimska utbredningen i Syrien där Assadregeringen med stöd av Iran och Ryssland besegrat IS och förhindrat skapandet av ett kalifat. Det gör att Syrien fortfarande kan vara ett multkulturellt och officiellt sekulärt land där olika etniska grupper som kristna katoliker, grekisk ortodoxa, assyrier/syrianer, armenier och även judar kan känna sig relativt trygga.

Även om man inte tycker att islam är en avskyvärd religion måste de sunnitiska våldsdåden ses mot bakgrund av den legitimitet som talibaner och IS - bägge präglade av sträng religiositet - finner i sin religiösa övertygelse och i Koranen. Inom den sunnimuslimska islamismen finns inga starka krafter som kan driva fram en reformation eftersom det till skillnad mot t.ex kristendomen inte finns något religiöst ledarskap som kan utöva auktoritet som t.ex en påve eller ayatollahorna som kan peka ut en ideologisk färdriktning som leder fram mot mer av humanism och modernitet.

Det som möjligen skulle kunna leda till en förnyelse är om starkt sunnidominerade staters politiska ledare tydligare ifrågasätter islams lärosatser. Men tyvärr verkar motsatsen mer sannolik när man ser att det är fundamentalismen som vinner terräng t.ex i länder som Turkiet och Indonesien. Därför kommer konflikten mellan sunni och shia att bestå och leda till mer våld.

Lars J Eriksson

Opinion

Trögt för fossilfria bolagssatsningar

Opinion
Opinion

Greta Thunberg uttalade besvikelse efter att för ungefär en vecka sedan fått tala med statsminister Stefan Löfven. Hon sa bland annat att politiker ägnar sig åt verklighetsförnekelse.

En troligare förklaring är att Stefan Löfven i likhet med andra av världens ledare inte vågar med full kraft driva en snabb och drastisk klimatomställning för att de inte vet om den lyckas, att möjligheterna att öka elproduktionen i den omfattning som behövs inte är goda och att vägen framåt riskerar att skada näringslivet och därmed ekonomin. Även de mest hängivna anhängarna av en klimatomställning - om de tror på fakta - lär känna stor osäkerhet om det finns några fungerande lösningar för att göra världen i stort sett fossilfri.

Häromdagen kom besked att Industrivärlden med finansmannen och företagsledaren Lars Erik Lundberg som storägare gör sig av med sitt aktieinnehav i ståljätten SSAB. Varför gör man det om man tror att det fossilfria stålet som SSAB skall utveckla kommer att bli konkurrenskraftigt? Från Norge kommer liknande signaler, där har gröna tillväxtaktier fallit kraftigt. På den särskilda börsen för dessa aktier, Euronext growth, tjänade nio av tio bolag - som ägnar sig åt investeringar i solenergi, vindkraft och vätgas - inga pengar under fjolåret.

Klimatomställningen är inget självspelande piano. Frågorna är betydligt fler än svaren om hur världens länder skall gå från stort fossilberoende till att vara fossilfria.

Opinion

Prioritera bygget av en HH-förbindelse

En fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande, skriver företrädare för sydsvenska intressen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Debatt

Om bara några veckor ska riksdagen debattera regeringens infrastrukturproposition, som sätter ramarna för utvecklingen av svensk infrastruktur för lång tid framöver. I de nationella planer för infrastrukturen som Trafikverket därefter ska ta fram bör fortsatt planering av en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör ingå.

Nyligen presenterades en svensk-dansk utredning, en strategisk analys, av möjligheterna att bygga en fast väg- och tågförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En av slutsatserna är att en fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande.

Ökad integration mellan Sverige och Danmark är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Frågan blir mer brännande i ljuset av pågående pandemi, när omfattande restriktioner leder till minskat utbyte. Tillsammans ska vi minska smittspridningen, men vi ska samtidigt arbeta för att gå stärkta ur krisen. Det kräver investeringar som väver samman våra länder och öppnar dörrarna mot resten av Europa.

Öresundsbron är ett tydligt exempel på ett projekt som stärkt banden i vår region. De senaste 20 åren har den skapat stora nyttor för det svensk-danska näringslivet. Bron har möjliggjort såväl stora forskningsprojekt som viktiga näringslivssatsningar. Över fyra miljoner människor har nyttjat effekterna av en större arbetsmarknad, kortare restider och bättre tillgänglighet till flyg. Brons samhällsekonomiska vinster är i miljardklassen.

Nu måste den här utvecklingen fortsätta med en fast HH-förbindelse. Den strategiska analysen konstaterar att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör medför stora regionala och nationella nyttor. Arbetsmarknaden blir större, integrationen mellan våra länder ökar. Res- och transporttider förkortas kraftigt för både väg- och järnvägstrafik och tillgängligheten ökar även till stora delar av Europa.

En fast HH-förbindelse skapar unika möjligheter för näringsliv och akademi att skala upp, bredda sina kontaktytor och få bättre förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter, kunskap och kompetens. Detta intygas av Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth, som bekräftat att HH-förbindelsen är tillväxtskapande och sprider Öresundsintegrationen över ett större geografiskt område.

Den strategiska analysen visar att möjligheterna till finansiering av HH-förbindelsen är goda då den till stor del kan finansieras av brukaravgifter. För mer insatta läsare är det tydligt att analysen är försiktig i överkant. Sannolikt går det att med små justeringar i projektet och kalkylen finansiera förbindelsen med brukaravgifter helt och hållet.

År 2029 planeras Fehrman Bält-förbindelsen öppnas, en väg- och järnvägstunnel mellan Danmark och Tyskland, som väntas öka trafiken mellan Sverige och Danmark. Öresundsbron riskerar bli en flaskhals för trafiken och en bromskloss för tillväxten. Ska denna negativa utveckling förekommas måste ytterligare en Öresundsförbindelse komma på plats. Ju förr, desto bättre.

Nu behöver därför planprocessen för en fast HH-förbindelse tas vidare. Det är ett genomförbart projekt med stora nyttor. En lokaliseringsutredning, som i detalj planerar för en fast HH-förbindelse, är ett naturligt nästa steg. Projektet måste få en given plats i kommande nationella infrastrukturplaner.

Utredningen om en fast HH-förbindelsen gör ingen nytta om den samlar damm i en hylla. Vi vill se ett snabbt beslut om en lokaliseringsutredning. Ett livskraftigt näringsliv och ett fungerande utbyte av kompetens och kunskap kräver en fungerade infrastruktur.

Johan Andersson, vd Mellby Gård AB

Jörgen Eriksson, vd Catena AB

Jesper Falkheimer, professor vid Lunds universitet

Anders Gärdsmark, regionchef Syd Byggföretagen

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige

Kerstin Lindell, vd och koncernchef Bona AB

Peter Nilsson, vd och koncernchef Trelleborg AB

Susanne Rikardsson, vd Fastighetsägarna Syd

Peter Syrén, vd Midroc Properties

Erik Østergaard, vd för Dansk Transport og Logistik och ordförande HH2030-gruppen

Opinion

Tydliga regler behövs för skolans funktion

Opinion
Opinion

Ett förslag har nu skickats på remiss av regeringen, som ett resultat av januariavtalet, om tydligare regler i skolorna i vissa avseenden.

Ett av förslagen är att det ska stå klart att lärare och rektorer kan införa mobiltelefonförbud under lektionerna eller, efter rektors beslut, hela skoldagen och därmed också har rätt att beslagta telefonerna under denna tid. Syftet är att arbetsron i undervisningen ska öka och att risken för kränkande fotografering, exempelvis i omklädningsrum, ska förebyggas.

Sådana här ordningsfrågor borde kunna skötas på varje skola utan detaljreglering, men i en situation där ”de lättkränktas förening” fått allt fler medlemmar behöver skolledningar och personal tydligare stöd i lagen för att kunna sätta in åtgärder som enstaka elever vägrar acceptera.

Det gäller också förslaget att i skollagen skriva in att lärare och annan skolpersonal har rätt att använda ”fysiskt tvång” för att stoppa våldshandlingar och andra kränkningar. Det har förekommit alltför många gånger att elever anmält lärare som ingripit fysiskt och svaga skolledningar inte vågat stå upp för personalen mot föräldrar som misslyckats med sin uppfostran.

Förslaget innebär inte att våld ska få tillgripas eller att tvång blir tillåtet i större omfattning än nu, men tydlighet i regelverket ska göra det lättare för skolorna att tillämpa lagen.

Ännu ett värdefullt förslag är att mobbare oftare ska kunna flyttas från skolan istället för att, som är alltför vanligt i dag, mobbningsoffren måste byta skola.

Det är beklagligt att den här typen av detaljreglering i skollagen behövs, men erfarenheterna de senaste åren visar att alltför många elever och föräldrar inte accepterar beslut på skolorna som inte har uttryckligt stöd i lagen. Därför är det nödvändigt. Ändå är det naturligtvis viktigt att skolorna utformar ordningsregler i samråd med elevråd eller motsvarande. Förankrade regler underlättar alltid tillämpningen.

Opinion

Minskade utsläppen måste fortsätta varje år

Opinion
Opinion

Förra året minskade koldioxidutsläppen i Sverige med nästan sju procent. Det var till stor del en pandemieffekt. Industrins utsläpp minskade exempelvis med nästan 13 procent till följd av minskad produktion. Också inom transportsektorn minskade utsläppen, främst från inrikesflyget, som stängde ned nästan helt från mars, och personbilstrafiken, som också minskade kraftigt. Däremot ökade trafiken med tunga lastbilar, kanske på grund av den ökade internethandeln.

De minskade utsläppen är positiva och bidrar till att Sverige klarar utsläppsmålet för 2020 att utsläppen ska minska med 40 procent för utsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandel räknat från 1990. Men ska målet om minskade utsläpp med 85 procent till 2045 klaras krävs lika stora minskningar varje år, även när ekonomin nu vänder starkt uppåt. Det blir svårt.

Därför är förslagen till regeringen från Fossilfritt Sverige välkomna. Kommittén föreslår bland annat en grön investeringsbank, snabbare beslutsgång för nya tekniklösningar och för byggande av elledningar, satsningar på vätgasledningar och, inte minst viktigt, fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel som biodieseln HVO100 och etanolen E85. Det senare kräver godkännande från EU, som gett klartecken bara för 2021, men det är nödvändigt för att snabbt klara omställningen av trafiken till fossilfri drift. EU måste övertygas om det.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Opinion

Fortsatt försiktighet

Nya besked från regeringen.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Ledare. De lättnader som aviserats till på måndag skjuts upp till den 1 juni. Klokt med tanke på den höga smittspridningen.

På måndag skulle vissa lättnader införas i restriktionerna med anledning av pandemin. Men smittspridningen är fortsatt mycket hög, även om den minskat lite de senaste dagarna. Vården är också hårt belastad. Så när regeringen utlyste presskonferens i onsdags väntade sig säkert de flesta att lättnaderna skulle skjutas upp. Så blev också beskedet.

I rådande läge var det klokt. Det är viktigare att signalera att försiktighet fortsatt är av nöden än att öppna för publik på fotbollsmatcherna nu.

Den 1 juni väntar sig dock Folkhälsomyndigheten att smittspridningen har minskat väsentligt. De tänker nog på förra året, då värmen ledde till en kraftigt sänkt smittspridning i juni. Den fortsatta vaccineringen, där 40 procent av alla vuxna har fått åtminstone en första spruta, bör också ge betydligt mindre risk för hög smittspridning.

Därför kan man hoppas att lättnaderna verkligen kan genomföras 1 juni, med möjlighet för restaurangerna att vara öppna två timmar längre och med lite mer publik på kultur- och idrottsevenemang, även om ansvariga inte blir nöjda med det. Dessutom införs med lättnader för orientering, cykel och segling samt för barnaktiviteter som idrottsläger och fotbollscuper. Det är viktiga åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Fortsätter utvecklingen sedan åt rätt håll förutskickar Folkhälsomyndigheten ytterligare stegvisa lättnader under sommaren.

Det mest positiva budskapet från generaldirektör Johan Carlsson var ändå att i september bör det mesta kunna återgå till ett normalläge, som kanske inte är detsamma som i början av 2020 men som ändå innebär ett normalt liv för de flesta. Visst kan det komma bakslag, men den framtidsvisionen ingjuter ändå hopp i såväl restaurangägare och kulturarrangörer som vanliga medborgare.

Opinion

Inkludera döva i samhället

Opinion
Debatt

1981 var Thorbjörn Fälldin statsminister i Sverige, som då hade 8,3 miljoner invånare. En liter mjölk kostade 2,87 kronor och ett kaffepaket 16,86 kronor. Maktkamp på Falcon Crest var den populära tv-serien och Freestyles låt Vill ha dej toppade Sverigetopplistan.

Den 14 maj 1981 blev också svenskt teckenspråk erkänt som undervisningsspråk i dövskolorna. För oss döva blev detta en milstolpe efter en lång kamp för att få teckenspråket erkänt. Äntligen fick döva barn rätt till teckenspråk – ett språk som möjliggör växande, självständighet och delaktighet!

Under 40 år har mycket förändrats i samhället men i några avseenden har inte mycket hänt. Så är fallet kring teckenspråkets ställning. 2009 inkluderades det svenska teckenspråket i språklagen:

Genom 9 § Språklagen (2009:600) har det allmänna (staten, kommuner och regioner) getts ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

Lagen jämställer det svenska teckenspråket med Sveriges nationella minoritetsspråk, men det syns sällan i kommunernas ansvarsområden och verksamheter. Vad gör ni i kommunen för att inkludera döva och teckenspråket i er kommun?

Alltför ofta glöms döva och våra rättigheter bort när det kommer till kommunens praktiska arbete och förverkligande av språklagens intentioner.

Dessutom har Sveriges samtliga kommuner i uppdrag att arbeta efter och förverkliga de globala målen enligt Agenda 2030. Mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.

Ta med teckenspråket i kommunens arbete. Låt döva ta plats i kommunen!

Vad kan du som förtroendevald eller tjänsteman i kommunen göra för att inkludera döva? Vi vet att du kan göra skillnad. Därför uppmanar vi, Malmö Dövas Förening ”Svenske”, Malmö Stad och Region Skåne att kontakta oss för en dialog om hur kommunen kan skydda och främja svenskt teckenspråk.

Ta kontakt med oss och inkludera oss. Låt oss få bidra till en kommun där ingen lämnas utanför. Låt oss tillsammans synliggöra döva och svenskt teckenspråk i vår kommun.

Pia Johnsson-Sederholm

Ordförande i Malmö Dövas Förening ”Svenske”

Opinion

Frispråkigt om Fälldin

1981 var Thorbjörn Fälldin (C) statsminister, här med partiledarkollegorna Ola Ullsten (FP) och Gösta Bohman (M).
Foto: Jan Collsiöö/TT
Opinion
Krönika.

Allt fler politiker skriver efter sin aktiva tid böcker med minnen och erfarenheter från politiken. Det är värdefullt både för nu aktiva politiker och för forskningen.

Gunnar Björk var under 20 år (1971-1991) en av Centerpartiets tyngre politiker. Han var nästan rekordung när han kom in i riksdagen, bara 26 år, och inte gammal när han efter politiken blev landshövding i Dalarna, vilket han sedan var i tio år. I sin nya bok Ledarskap i politiken (Ekerlids förlag) berättar han episoder från de många åren, inte minst från sina möten med fyra partiledare – Gunnar Hedlund, Thorbjörn Fälldin, Karin Söder och Olof Johansson.

Språket i boken känns igen – kort och kärnfullt och lättförståeligt. Så talade politikern Gunnar Björk. Anekdoterna om Fälldin och andra politiker från olika partier visar en mänsklig sida av politikerrollen. Försvarspolitiken hade Gunnar Björk ansvar för under större delen av sin tid i riksdagen, och därför är det kapitlet det längsta och mest avslöjande, till exempel om strategin när Jas Gripen arbetades fram, om mutförsök och om militär oenighet.

I inledningen påminns om det nära mittensamarbetet som Gunnar Hedlund och dåvarande FP-ledaren Bertil Ohlin utvecklade. Inför riksdagsvalet 1968 hade ett mittenmanifest utarbetats av de båda partierna och inriktningen var att det skulle ligga till grund för en ny regering dominerad av de båda mittenpartierna. Moderaterna fick ansluta sig till det om de ville. Något regeringsskifte blev det inte 1968 men Centerpartiet blev största icke-socialistiska parti, för första gången.

1973 hade mittensamarbetet lett fram till förslag om partisammanslagning. Men på ”Uppsala möte” sa Centerns förtroenderåd nej till att slå ihop partierna.

Gunnar Björk är välgörande frispråkig om Thorbjörn Fälldin. ”En starkare ledare än Thorbjörn Fälldin i sina bästa dagar får man inte”, slår han fast. Samtidigt är han kritisk mot att Fälldin hade svårt att ta kritik. Han tog nederlaget om partisammanslagning hårt och var därefter ”mer än resignerad en lång tid” konstaterar Gunnar Björk. Det var inte bara då som han när han fick mothugg förklarade att ”jag har nog arbete hemma på gården”, om partiet inte ville som han. Det uppskattades inte av riksdagsledamöter och andra ledande centerpolitiker, men ingen ville ”syna kortet”.

Efter valet 1985, som var ett nytt förlustval, gick valberedningen till Fälldin och förklarade att de inte tänkte föreslå omval av honom på nästa sommars stämma och gav honom möjligheten att själv avsäga sig vid lämpligt tillfälle. Det gjorde han med dunder och brak i stort sett omedelbart – strax efter Centerpartiets 75-årsjubileum i Falköping som genomfördes med tryckt stämning, utan att så många visste varför.

Gunnar Björk erkänner att ”vi de senaste åren hade önskat att han skulle ha slutat”. Samtidigt beklagar han att nästan ingen internt öppet kritiserade Thorbjörn Fälldin. ”Det var Centerpartiets stora svek mot honom.”

Även om Gunnar Björk arbetade nära Thorbjörn Fälldin och ofta var frispråkig var han det tydligen inte tillräckligt direkt till sin partiledare. Men det gör boken intressant att han är det i den.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL