Inrikes

Högre risk för medelålders män att dö i covid

Medelålders män löper fyra gången högre risk att dö i covid-19 än jämnåriga kvinnor, enligt en ny rapport. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Män i 50-64-års ålder löper fyra gånger högre risk att dö i covid-19 jämfört med kvinnor i samma ålder. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin som Dagens Nyheter skriver om.

Den största risken för att avlida i covid-19 är hög ålder, men för männen startar riskökningen i tidigare ålder.

Särskilt påtagliga är skillnaderna i risken att avlida för medelålders män, slår rapporten fast.

Faktorer som inkomst, utbildning och tidigare sjukdom verkar inte vara avgörande. Enligt rapporten är biologiska skillnader mellan könen, knutna till immunsystemet, troligen en viktig förklaring.

– En tänkbar förklaring är att det rör sig om hormoner och deras inverkan på immunsystemet. Både östrogen och testosteron minskar där vid klimakteriet, det är en hypotes, men vi har inga data på det, säger Johanna Sieurin, som är en av rapportförfattarna, till DN.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Allt fler på iva - ingen ljusning i sikte

Antalet patienter som kräver intensivvård på grund av covid-19 fortsätter att öka och är nu fler än under den så kallade andra vågen.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet patienter som vårdas inom intensivvården på grund av covid-19 fortsätter att öka. En övervägande majoritet av dem som vårdas är fortfarande män i övre medelåldern.

Den så kallade tredje vågen ser ut att bli betydligt värre än den andra. Även om antalet personer som dör med covid-19 har minskat kraftigt, tack vare vaccineringarna, fortsätter antalet patienter som vårdas inom intensivvården (iva) att öka och är nu fler än när det var som värst i vintras.

Sent på måndagseftermiddagen vårdades 416 patienter på grund av covid-19 på landets intensivvårdsavdelningar, att jämföra med cirka 390 i början av januari. Bara de senaste dagarna har ett 20-tal patienter tillkommit.

– Det ser lite olika ut över landet, men på vissa håll är läget väldigt ansträngt just nu och vi ser inte att det har börjat vända neråt, säger Johnny Hillgren, intensivvårdsläkare och ansvarig för intensivvårdsregistret.

TT: Var är det värst just nu?

– Det är i mellansverige. Uppsala-Örebro, Dalarna och Gävleborg.

Trött personal

Det stora problemet med att skapa nya intensivvårdsplatser, säger han, är inte platsen som sådan eller den medicinska utrustningen heller, för den delen, utan personalen.

– Intensivvård är väldigt personalkrävande. I grova drag kan man säga att en patient kräver en personal för själva vården. Därutöver krävs också personal runtomkring, som teknisk personal och de som koordinerar vården och så vidare, och nu får vi signaler om att personalen börjar bli väldigt trött, säger Johnny Hillgren.

Precis som tidigare är en klar majoritet (71 procent) av dem som får intensivvård på grund av covid-19 män och medianåldern på patienterna är 63 år, förhållanden som nästan inte har ändrats alls sedan pandemin startade för drygt ett år sedan, även om snittåldern på dem som vårdas på iva har ökat något.

För ett år sedan, under den första vågen, vårdades det som flest patienter på iva i slutet av april, då knappt 560 patienter erhöll intentsivvård på grund av covid-19. Därefter sjönk antalet successivt, om än långsamt.

– Det var egentligen först i mitten av sommaren som det blev ett lugn på intensivvårdsavdelningarna, säger Johnny Hillgren.

Ökat ytterligare

TT: Hur blir det i år?

– Det är jättesvårt att säga. Det kan fortsätta att gå uppåt, men det vet vi inte.

Från insjuknandet tills dess att man behöver intensivvård går det i snitt 10,9 dagar. Den beläggning som finns i dag speglar alltså smittspridningen för elva dagar sedan. Därefter har dock smittspridningen fortsatt att öka, meddelade Folkhälsomyndigheten i förra veckan. Risken finns alltså att trycket på intensivvårdsavdelningarna på grund av covid-19 kan komma att öka ytterligare.

– Osäkerheten är stor, men förhoppningsvis är vi på toppen av tredje vågen nu, men som sagt. Det vet vi inte, säger Johnny Hillgren.

Johan Nilsson/TT

Inrikes

Världens största midsommarfirande ställs in

Ett vanligt år samlas mellan 20 000 och 30 000 personer vid firandet i Sammilsdalsgropen i Leksand, uppger Dalarnas Tidningar. Arkivbild.
Foto: Ulf Palm/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Världens största midsommarfirande, som varje år hålls i Dalarna, ställs in för andra året i rad, rapporterar Dalarnas Tidningar. Vanligtvis samlas upp till 30 000 personer i Sammilsdalsgropen i Leksand för att dansa och sjunga "Små grodorna".

Men trots att pandemin sätter stopp för människor att samlas, finns det inget som hindrar majstängerna från att resas. Även om det blir utan åskådare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Självtester för covid-19 snart på apotek

Ett snabbtest för covid-19. Testet på bilden är inte samma som har fått dispens.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Läkemedelsverket har givit en sydkoreansk tillverkare dispens från kravet på att snabbtester för covid-19 för privatbruk måste vara CE-märkta. Läkemedelsverkets beslut innebär att snabbtest snart kan säljas på apotek i Sverige, skriver Dagens Medicin.

Tillverkaren har tillsammans med en handfull andra bolag sökt dispens från kravet eftersom valideringsorganen som ger CE-märkningen har långa handläggningstider.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Därför tros självmorden bli färre i pandemin

Bättre stöd till psykisk ohälsa tros ha minskat antalet självmord under början av pandemin. Arkivbild.
Foto: isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes En ny internationell studie visar att antalet självmord under pandemin inte ökade – tvärtom sjönk siffrorna i vissa områden.
– Jag tror att de preventiva åtgärderna har spelat en jättestor roll, säger säger professor Ellenor Mittendorfer-Rutz vid Karolinska institutet till TT.
PREMIUM

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Lancet Psychiatry gjordes på 21 medel- och höginkomstländer under fyra månader förra året, något Sveriges Radio Ekot var först med att rapportera om.

– I vissa länder var det stabilt, men i vissa blev det färre. Men det var inget som stack ut, inga länder som visade högre antal suicid under de första fyra månaderna av pandemin, säger professor Ellenor Mittendorfer-Rutz.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Riksdagen ska klubba ny migrationslag

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) är med när riksdagen tar beslut om den asyl- och migrationslagen som ska ersätta de regler som gällt sedan flyktingkrisen. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Riksdagen beslutar i dag om Sveriges framtida migrationspolitik.
Men den kan komma att rivas upp efter nästa val.

Riksdagen debatterade på tisdagsförmiddagen regeringens förslag på ändringar i utlänningslagen. De stöds av en knapp majoritet, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet. V hade dock velat se en mer generös migrationspolitik.

– Ställda inför två onda ting, regerings förslag och den blåbruna oppositionens, så tar V ansvar för att göra det minst dåliga, säger V:s migrationspolitiske talesperson Christina Höj Larsen.

Hon föll i gråt när hon i talarstolen lovade barnfamiljer på flykt att V ska göra allt för att i framtiden få till en migrationslag som gör Sverige till en bättre plats.

M, KD och SD anser däremot att regeringens föreslagna lagändringar inte minskar invandringen tillräckligt.

M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard uppgav att migrationen är för stor för att Sverige ska klara integrationen.

– Nu står riksdagens ledamöter inför ett mycket viktigt val. Regeringens förslag på ökad invandring eller oppositionens på minskad invandring, säger hon.

Reagerar starkt

Malmer Stenergard uppgav att högeroppositionens förslag kan komma att röstas ned med bara en enda röst, trots att "en mycket tydlig majoritet" av svenska folket kräver minskad invandring.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) reagerade på M:s beskrivning av hur dåligt integrationen fungerar.

– Jag reagerar ganska starkt på den totala svartmålning av Sverige som M och övriga högerpartier nu ägnar sig åt, säger han.

Sedan slutet av 2015 har Sverige tillfälliga skärpningar i utlänningslagen på grund av dåvarande flyktingkris. Regeringens förslag på migrationspolitik gör många av de skärpningarna permanenta, till exempel att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel.

Om inte skärpningarna permanentas skulle Sverige återgå till den mer generösa migrationspolitik som gällde fram till flyktingkrisen.

I linje med EU?

Jämfört med den utlänningslag som gällde fram till större delen av 2015 innebär regeringens förslag stora förändringar mot en skärpt migrationspolitik. Då var till exempel permanenta uppehållstillstånd huvudregel enligt utlänningslagen.

Migrationsminister Morgan Johansson har tidigare uppgett att regeringens förslag innebär att Sveriges migrationspolitik kommer att ligga i linje med andra EU-länders.

Högeroppositionen, det vill säga M, KD, SD och L, har bland annat enats om motförslag som ska strama åt möjligheten för personer som saknar skyddsskäl att få uppehållstillstånd på grund av "särskilt ömmande skäl".

De partierna vill också skärpa kraven på försörjning vid anhöriginvandring vad gäller alternativt skyddsbehövande, jämfört med regeringens förslag.

Vill riva upp

Högeroppositionen har också enats om ett motförslag på att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd ska gälla från den 1 juli 2022. Regeringens planer innebär att kraven införs senare.

Framförallt SD och M vill strama åt migrationspolitiken mer, men har kompromissat med övriga oppositionspartier. De vill tillsammans med KD riva upp den migrationslagstiftning som riksdagen i dag beslutar om, ifall de får makten efter nästa val.

Centerns migrationspolitiske talesperson Jonny Cato är kritisk till högeroppositionens migrationspolitik.

– Centern kommer inte att delta i tävlingen om vem som kan säga nej till allra flest, säger han.

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

FAKTA

Fakta: Regeringens förslag

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska gälla i tre år.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i 13 månader.

Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

Permanenta uppehållstillstånd kan beviljas tidigast efter tre år.

Permanenta uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen kan försörja sig.

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd bör införas.

De ska dock samordnas med framtida förslag om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap.

Uppehållstillstånd får beviljas vid särskilt ömmande omständigheter, om personen fått särskild anknytning till Sverige.

Försörjningskrav för anhöriginvandring omfattar både anknytningsperson och anhörig.

Försörjningskrav gäller ej om flykting/skyddsbehövande ansöker om anhöriginvandring inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd.

Källa: Regeringens proposition 2020/21:191

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Inrikes

11 000 med postcovid inom primärvården

Fer kvinnor har fått diagnosen långtidscovid i primärvården. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Över 11 000 patienter har hittills fått en diagnos för långtidscovid i primärvården.
Användningen av diagnosen har ökat stadigt varje månad sedan den lanserades i oktober.

Men läkare tror fortfarande att det finns ett mörkertal.

– Det är fortfarande svårt att veta exakt hur många som är drabbade och som inte fått rätt diagnos. Jag skulle tolka siffrorna med lite försiktighet, säger Mirjam Schimanke, medicinskt ansvarig läkare vid covidmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Östergötland.

En ny kartläggning som Socialstyrelsen gjort visar att drygt 11 000 patienter diagnosticerats med postcovid inom primärvården, exempelvis på vårdcentraler.

Drygt 6 000 har fått diagnosen inom den offentligt drivna primärvården, och ytterligare cirka 5 000, enligt en grov uppskattning, i den privata primärvården. Det kan förekomma överlappningar och Socialstyrelsen betonar att statistiken är osäker.

Dröjt att använda

Diagnoskoden för postcovid infördes i mitten av oktober förra året. Men inom vården har det dröjt innan den tagits i bruk, säger Mirjam Schimanke.

– Det tar ett tag tills alla verksamheter har förankrat den och den verkligen börjar användas. Därför kan det fortfarande finnas de som drabbades förra året men som går runt utan att ha fått en diagnos, säger hon.

Det kan alltså vara fler som lider av långtidseffekter, och hur resurser ska fördelas för att ta hand om dem anser Mirjam Schimanke är en intressant fråga.

Hon bedömer dock inte att en utebliven diagnos inneburit sämre vård.

– Det är symptomstyrt. Bara för att man fått en annan diagnoskod betyder det inte att man fått sämre vård eller försenad rehabilitering, säger hon.

Mest kvinnor

Ytterligare nästan 2 400 patienter har fått en postcoviddiagnos inom den specialiserade vården. Och medan majoriteten av dem som får postcovid inom primärvården är kvinnor, 65 procent, finns det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården.

Symptomen skiljer sig också delvis mellan primärvård och specialiserad vård.

På vårdcentralerna var hjärntrötthet och kognitiv nedsättning de vanligaste symtomen, följt av smärta och besvär med lungfunktion eller andning.

I den specialiserade vården var det i stället besvär med lungfunktion som var vanligast.

– Det är ett mönster som vi sett på vår mottagning redan sedan förra sommaren, säger Mirjam Schimanke.

Olika i landet

Hur vanligt det är med postcovid skiljer sig också över landet. Högst andel patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala med 138 patienter per 100 000 invånare.

Närmast efter kom Region Östergötland, som även var den region som hade flest postcovidpatienter i den specialiserade vården i förhållande till befolkningen, följt av Gotland och Västernorrland.

Anja Haglund/TT

Siffrorna redovisas enbart för den offentligt driva primärvården eftersom statistiken för den privat drivna baseras på grova uppskattningar.
Siffrorna redovisas enbart för den offentligt driva primärvården eftersom statistiken för den privat drivna baseras på grova uppskattningar.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Fakta: Långtidscovid

Totalt omkring 13 400 patienter har till och med mars diagnosticerats med långtidscovid.

11 000 av dem inom primärvården och 2 400 inom den specialiserade vården.

Patienterna har fått diagnosen någon gång mellan mitten av oktober, då den officiella diagnoskoden för långtidscovid infördes, och till och med mars i år.

Symtombilden är varierande. Det kan bland annat handla om utmattande trötthet, huvudvärk, långvarig feber, andningsproblem, hjärtklappning och bröstsmärtor.

En del långtidssjuka med covid-19-symptom vittnar om att de nekats besök i vården och blivit misstrodda.

Socialstyrelsen har påpekat att det också kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och att det är viktigt att patienterna inte avvisas från sjukvården.

Inrikes

Misstroendet mot regeringen: Detta har hänt

Statsminister Stefan Löfven (S) på väg ut från pressträffen i Rosenbad efter att ha förlorat misstroendeomröstningen i riksdagen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen har fallit efter att fyra av riksdagens partier röstat för misstroendet mot den. Hur hamnade vi här?

Inrikes

18 års fängelse för slumpartat knivmord

En man i 20-årsåldern döms av Göteborgs tingsrätt till 18 års fängelse för mord. Hans flickvän, också hon i 20-årsåldern, har tidigare friats helt. Arkivbild.
Foto: ADAM IHSE / TT
Inrikes
Inrikes En man i 20-årsåldern döms av Göteborgs tingsrätt till 18 års fängelse för mord. Hans flickvän har tidigare friats helt.

Det unga paret träffade av en slump på en 42-årig man i ett bostadsområde i Backa på Hisingen i Göteborg en kväll i oktober. Mannen hade gått ut för att slänga soporna. Mötet ledde till att 42-åringen dödades med flera knivhugg.

Tingsrätten har tidigare kommit fram till att den mordåtalade mannen utdelat de dödande knivhuggen. Han har också medgett att paret var ute efter att råna någon, för att få pengar till sitt missbruk.

Rätten gjorde en paus i väntan på resultatet av en rättspsykiatrisk undersökning av mannen. Utlåtandet från Rättsmedicinalverket konstaterade att mannen inte lider av en allvarlig psykisk störning. Därför döms han till fängelse.

Åklagaren hade yrkat på livstids fängelse, men rätten anser att mannens psykiska ohälsa, om än inte så allvarlig att den uppfyller kraven för rättspsykiatrisk vård, ska ses som en förmildrande omständighet och dömer honom till ett tidsbestämt straff.

Mannen döms samtidigt för rån, hot och övergrepp i rättssak. Han ska dessutom betala över 200 000 kronor i skadestånd till brottsoffren.

Jonas Dagson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL