Utrikes

Xi: Kina vill stärka klimatsamarbete

Kinas president Xi Jinping. Arkivbild.
Foto: Sam McNeil/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tyskland och Frankrike välkomnar utsläppsjätten Kinas mål att bli koldioxidneutralt till 2060. Det framförde förbundskansler Angela Merkel och president Emmanuel Macron under ett virtuellt möte med president Xi Jinping, enligt ett uttalande.

Under mötet gav ledarna sin syn på de åtgärder som behövs för att tackla klimatförändringarna. Xi ska ha uttryckt vilja att stärka klimatsamarbetet med Tyskland och Frankrike.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Latinamerikas rika vaccinturistar i USA

En musikstudent spelar cello under covidvaccinationerna på ett medicinskt universitet i Edinburg i Texas.
Foto: Delcia Lopez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Privatflygplan. Exklusiva shoppinggallerior. Kontakter på båda sidor gränsen.
Latinamerikas rika har hittat en väg att få den åtråvärda covidsprutan snabbt: de vaccinturistar i USA.

McAllens flygplats i södra Texas: Den mexikanska affärskvinnans privatplan har just landat efter en fyratimmarsflygning från Tampico. Kvinnan, som reser med sin mor, säger till gränspolisen att hon är i USA för ett återbesök hos sin plastikkirurg i Houston. Det är sant – men inte hela sanningen.

51-åringen, som tillhör en av Mexikos mest förmögna familjer, har också planerat att bli vaccinerad på en av delstatens många apotek som har drop-in. Hon är inte ensam, på den lilla flygplatsen finns tio liknande privatplan med väl förberedda resenärer.

– Jag har med mig bevis på mina skatteinbetalningar och att jag äger fastigheter i USA, för säkerhets skull, berättar affärskvinnan som vill vara anonym.

Frustration och misstro

Scenen återges av tidskriften Texas Monthly som talat med flera välbärgade latinamerikaner som lagt tid och pengar på att ta sig över gränsen för att få sprutan. Skälen varierar: Många är frustrerade över att vaccinkampanjerna i deras hemländer går så långsamt, i Mexiko vaccineras exempelvis enbart lärare och personer över 66 år i nuläget. Andra talar om korrupta styren och bristande tilltro till att det verkligen är covidvaccin i sprutorna som de får på hemmaplan.

– Vi litar inte på hälsomyndigheterna i det här landet, säger mexikanska Gloria Sanchez, som i april åkte till Las Vegas och tog vaccinet, till nyhetsbyrån Reuters.

– Om vi inte hade rest till USA, där jag kände mig lite tryggare, hade jag inte vaccinerat mig.

Klirr i kassan

Vaccinturismen till USA började i mars, två månader efter att Joe Biden flyttat in i Vita huset och satt blåslampa under vaccindistributionen. På många platser i USA har de som vill ha vaccinet nu fått sina sprutor och efterfrågan börjar avta.

Bland annat Florida och Texas kräver i dag inga bevis på att en vaccinpatient bor i delstaten. Det möjliggör för studenter, sommarboende, papperslösa och turister att ta sprutan. Att alla som är där injiceras är bra för flockimmuniteten, resonerar lokala myndigheter.

Dessutom ger de rika latinamerikanerna klirr i kassan för hotell, restauranger och butiker som gått på sparlåga under pandemin. Många av mexikanerna som Texas Monthly talat med är inbokade på hotellanläggningen Westin Galleria i Houston, som ligger intill en enorm shoppinggalleria.

"Tusentals har åkt"

För att ta sig in i USA krävs ett giltigt visum, ofta ett negativt covidtest samt en flygbiljett – eftersom gränsövergångarna på marken är stängda. I många latinamerikanska länder, bland dem Peru och Argentina, annonserar resebyråer nu om vaccinresor, skriver Reuters. Flygpriserna till USA rapporteras ha stigit med mellan 30 och 40 procent.

– Tusentals mexikaner och tusentals latinamerikaner har åkt till USA för att vaccinera sig, säger Rey Sanchez, som driver resebyrån RSC Travel World i Mexiko, och lägger till att de mest populära destinationerna är Houston, Dallas, Miami och Las Vegas.

Resorna är för dyra för majoriteten av de 650 miljoner latinamerikaner som bor på kontinenten. Men många i arbetar- och medelklassen uppges spara.

– Jag hoppas ha pengar för att åka till Kalifornien i juni. Det finns inget hopp om att få en vaccinspruta här snart, säger en bilmekaniker i Perus huvudstad Lima till Reuters.

Latinamerika beräknas inom kort nå över en miljon döda i covid-19. Kritiken mot vissa ledare, bland dem Brasiliens president Jair Bolsonaro, för bristande pandemihantering är och har varit svidande.

Tina Magnergård Bjers/TT

Bilköer till vaccinering i Austin i Texas.
Bilköer till vaccinering i Austin i Texas.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Den mexikanska tandläkaren Alejandra visar upp sitt vaccinationskort efter att hon fått sin andra spruta i Pasadena i Texas i USA.
Den mexikanska tandläkaren Alejandra visar upp sitt vaccinationskort efter att hon fått sin andra spruta i Pasadena i Texas i USA.
Foto: David J Phillip/AP/TT

FAKTA

Fakta: Covid-19 i USA

Coronaviruspandemin har tagit över en halv miljon liv i USA. Så här är det aktuella coronavirusläget där:

Antal bekräftade fall totalt: Drygt 32,6 miljoner.

Antal döda: 580 000

Antal människor som fått minst en dos vaccin: 154 000 000, 46 procent. Av dessa är knappt 117 500 000, 35 procent, fullvaccinerade.

Källor: Smittskyddsmyndigheten CDC

Utrikes

IS tar på sig dådet mot afghansk moské

Afghansk säkerhetspersonal invid moskén i huvudstaden Kabul där en bomb detonerade i fredags och tolv människor miste livet. Terrorgruppen IS har meddelat att man ligger bakom dådet.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det blev ett skakigt eldupphör i samband med storhelgen id al-fitr i Afghanistan. Samma dag som ett utropat lugn trädde i kraft bombades en moské i distriktet Shakar Darah i den afghanska huvudstaden Kabul. Och under söndagen återupptogs striderna i Helmand.

Minst tolv människor, inklusive moskéns imam, dödades i fredagens sprängdåd och 15 skadades, enligt Kabulpolisen. Terrorsekten IS meddelade senare via en av sina propagandasajter att gruppen ligger bakom sprängdådet.

Bombningen ägde rum under ett tre dagar långt eldupphör mellan den afghanska talibanrörelsen och regeringen, i anslutning till den muslimska högtiden id al-fitr, som trädde i kraft i torsdags.

Under söndagen – samma dag som det proklamerade tre dagar långa lugnet löpte ut – återupptogs sedan striderna mellan regeringsstyrkor och talibanerna i den sydafghanska provinsen Helmand.

I områdena kring provinshuvudstaden Lashkar Gah har stridigheterna avlöst varandra sedan USA inledde sitt trupptillbakadragande i början av maj. Området blev då återigen centrum för nya konfrontationer.

– Striderna bröt ut under morgonen och de pågår fortfarande, säger Attaullah Afghan i Helmands regionledning.

Utrikes

Milisgrupp lämnar gränsstad i Myanmar

Vy från bron som utgör gränsen mellan den myanmariska Chin-provinsen och den indiska delstaten Mizoram, mindre än en mil från den plats där striderna nu pågår. Arkivbild.
Foto: Anupam Nath/AP/TT
Utrikes
Utrikes I gränsprovinsen Chin i nordvästra Myanmar har hårda strider mellan armén och lokala milisgrupper rasat de senaste dagarna.
Nu uppger lokal milis att deras medlemmar lämnar staden Mindat på grund av risk för de civilas säkerhet.
PREMIUM

– För att undvika konfrontation så retirerar vi – på grund av oro för skador på staden, säger en medlem i den lokala milisgruppen Chinlands Försvarsstyrka till Reuters.

Han tillägger att det i nuläget främst finns kvinnor och barn kvar i Mindat, en stad som i vanliga fall har en befolkning på 40 000, belägen drygt tio mil från den indiska gränsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför brinner Gaza och israeliska städer?

Rök och eld stiger från en byggnad i Gaza stad efter israeliska flygangrepp den gångna veckan.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Risken ökar för fullskaligt krig mellan Israel och militanta palestinska organisationer, efter flera veckor av eskalerande våldsamheter.
Samtidigt härjar mobbvåldet i israeliska städer.
Här är bakgrunden till konflikten och den senaste tidens händelser.

Israel-Palestina-frågan är komplex och har många historiska bottnar. Men den moderna konflikten har sitt ursprung i omständigheterna då Israel bildades 1948, på mark som palestinierna anser tillhör dem.

Hundratusentals palestinier fördrevs eller flydde från sina hem i samband med den israeliska statens upprättande.

Enligt FN:s delningsplan från 1947 skulle det tidigare brittiska mandatet Palestina delas i en judisk stat, på 55 procent av området, och en arabisk stat med cirka 44 procent. Judiska ledare sade ja, men palestinierna och de omkringliggande arabstaterna vägrade och ett första arabisk-israeliskt krig utbröt. Då kriget var över 1949 hade segraren Israel expanderat sitt territorium till 77 procent av Palestinas yta.

De flesta palestinierna hamnade antingen utomlands eller på Västbanken och Gazaremsan. De sistnämnda områdena ockuperades sedermera av Israel i och med Sexdagarskriget 1967.

Sedan dess har spänningsnivån varit fortsatt hög och krig och oroligheter har utbrutit regelbundet fram till i dag.

Först under 1990-talet accepterade palestinska ledare Israels existens. Men fredsprocessen, med en tvåstatslösning som mål, misslyckades. Det begränsade palestinska självstyre som inrättats är i dag djupt splittrat, med två olika organisationer, al-Fatah och den militanta islamiströrelsen Hamas, som styr Västbanken respektive Gazaremsan.

Oroligheterna bröt först ut i Jerusalem, vid inledningen av ramadan i mitten av april. Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden, och med hänvisning till pandemin begränsade antalet besökare vid fredagsbönen i al-Aqsamoskén.

Spänningarna eskalerade efter flera dagar av sammandrabbningar mellan palestinier och kravallpolis. Samtidigt spreds videoklipp där palestinier gav sig på ortodoxa judar i Jerusalem, vilket följts av en spiral av gatuvåld mot israeliska araber och palestinier respektive judar.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i bostadsområdet Sheik Jarrah. Protesterande palestinier ser det som en del i israeliska försök att successivt driva ut palestinier från östra Jerusalem. Israels regering har, å sin sida, beskrivit fallet som en privat marktvist.

I veckan har situationen kokat över till en militär konfrontation då Hamas börjat avfyra hundratals raketer mot israeliska städer, vilket besvarats med omfattande israeliska flyganfall mot Gazaremsan.

Enligt myndigheterna i Gaza har långt över 100 människor dödats där. Även på den israeliska sidan har ett antal liv gått förlorade.

Den snabba upptrappningen sammanfaller med stor politisk osäkerhet i regionen. I Israel har någon ny regering fortfarande inte kunnat bildas efter valet tidigare i år. Premiärminister Benjamin Netanyahu kan enligt flera bedömare gynnas av en tillfällig upptrappning då spänningarna försvårar oppositionens försök att ta över makten med hjälp av ett arabiskt parti.

Hamas tycks också delvis använda ett aggressivt agerande till att positionera sig politiskt. Detta gentemot rivaliserande al-Fatah som styr på Västbanken, och som nyligen beslutade att ställa in de planerade gemensamma palestinska valen, som redan skjutits upp flera gånger.

En oroväckande ny dimension i de pågående oroligheterna är de våldsamma sammandrabbningar som uppstått mellan judar och israeliska araber, som utgör omkring 20 procent av landets invånare. Slagsmål, knivattacker, skottlossning och lynchningar har rapporterats från städer runt om i landet, från Be'er Sheva i söder till Haifa i norr.

I Lod, där undantagstillstånd utlysts, har bland annat en synagoga stuckits i brand och en arab skjutits ihjäl.

Israeliska ledare har beskrivit det inhemska våldet som ett större hot än den militära konflikten med Hamas.

Mattias Mächs/TT

Utrikes

Försvunnen Texastiger återfunnen

En bengalisk tiger har gått lös i Houston, Texas, den senaste veckan. Det här djuret bor dock på en djurpark i Bangkok, Thailand. Arkivbild.
Foto: APICHART WEERAWONG/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En bengalisk tiger som synts stryka runt i ett bostadsområde i Texas har återfunnits och tagits om hand, skriver polisen på Twitter:

"Vi kan med glädje meddela att den saknade tiger som har setts i ett bostadsområde i Houston den senaste tiden har hittats till synes oskadd."

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Soldater tillfångatagna vid Colombiagräns

Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino López. Arkivbild.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Åtta venezuelanska soldater uppges ha tillfångatagits i strid med colombianska väpnade grupper vid gränsen mellan länderna, där sammandrabbningar har pågått i nära två månader.
PREMIUM

Enligt Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino López fick man det senaste livstecknet från soldaterna den 9 maj.

Venezuelas försvarsmakt har varit i konflikt med väpnade grupper längs gränsen sedan den 21 mars vilket fördrivit tusentals civila som flytt till Colombia.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Israel bombade Hamasledares bostäder

Palestinier sörjer de tio dödsoffer från samma släkt som krävdes vid ett av Israels flyganfall mot Shati i Gaza på lördagen.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Israel har flygbombat bostäder tillhörande flera av Gazas högsta ledare. Husen fungerade också som "militär infrastruktur för terrororganisationen Hamas", enligt den israeliska militären.
FN:s generalsekreterare António Guterres säger att han är bestört över det ökade antalet civila döda.

"Bland målen som träffades finns residensen för Yahya Sinwar, politisk ordförande för Hamas i Gaza, och hans bror Muhammad Sinwar, Hamas logistik- och personalchef", meddelar israeliska försvaret, som alltså förklarar bombningen med att komplexen även var militära mål.

Husen ligger i Khan Yunis i södra Gazaremsan, och videosnuttar från platsen visar på omfattande förstörelse.

Yahya Sinwar släpptes ur israeliskt fängelse 2011, och har de senaste åren fungerat som Hamas ledare i området.

"Lek inte med elden"

Organisationens formelle ledare, Ismail Haniya, lever sedan länge i exil, och höll i helgen tal i Qatars huvudstad Doha. Han sade att konfliktens kärna är Jerusalem, där våldet fokuserats kring al-Aqsamoskén i gamla stan samt stadsdelen Sheik Jarrah där en egendomstvist pågår mellan judar och muslimer.

– Sionisterna (Israel) trodde att de kunde förstöra al-Aqsamoskén. De trodde de kunde kasta ut de våra i Sheik Jarrah, sade Haniya enligt Reuters.

– Jag säger till Netanyahu: Lek inte med elden. Ämnet för denna strid, ämnet för detta krig, ämnet för denna intifada (uppror) är Jerusalem, Jerusalem, Jerusalem!

Israel förvarnade

Förutom Israels flyganfall fortsatte även Hamas raketavlossningar mot Israel in på söndagen. Konflikten visar därmed inga tecken på att avta.

Under lördagen steg antalet offer bland annat när tio människor, de flesta barn, dödades av israeliska bomber mot ett hus i Shati i Gazaremsan, enligt palestinska sjukvårdare. Israel uppger att anfallet riktades mot en lägenhet som använts av Hamas.

Det väckte också stort uppseende, och fördömanden från många håll i världen, när höghuset al-Jala under eftermiddagen jämnades med marken. Komplexet rymde flera medieredaktioner, däribland Qatarbaserade al-Jazira och nyhetsbyrån AP. Israel förklarar att man förvarnade före tillslaget, hävdar att huset även hade militära funktioner och att Hamas medvetet använder sig av civila som mänskliga sköldar.

Dödat över 150

"Generalsekreteraren påminner alla sidor om att varje urskillningslös inriktning mot civila och mediestrukturer bryter mot internationell lag och måste undvikas till varje pris", säger António Guterres talesman Stéphane Dujarric.

AP och al-Jazira, liksom en rad andra medieorganisationer, fördömer bombningen och USA har uppmanat Israel att se till att journalister i Gaza är utom fara.

"Vi har meddelat israelerna att det är deras yttersta ansvar att säkerställa journalisters och oberoende mediers säkerhet", skriver Vita husets pressekreterare Jen Psaki på Twitter.

Israeliska attacker mot Gaza har sedan i måndags dödat kring 150 personer, inklusive många barn, och sårat ytterligare 1 100, säger palestinska hälsovårdsmyndigheter, de värsta våldsamheterna i regionen sedan 2014.

USA-sändebud till regionen

Palestinska väpnade grupper har skjutit minst 2 300 raketer mot Israel, dödat tio personer, inklusive ett barn och en soldat, och sårat en bra bit över 500 israeler. Israels luftförsvar, känt som "Iron Dome", har lyckats hejda många av raketerna.

USA:s sändebud Hady Amr har åkt till regionen och ska enligt USA:s utrikesdepartement träffa företrädare för båda sidor under söndagen för att försöka få till stånd ett "hållbart lugn".

Även FN:s säkerhetsråd har planerat att diskutera situationen under söndagen.

Enligt Vita huset talade president Joe Biden under lördagen både med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och palestiniernas president på Västbanken, Mahmud Abbas. Biden ska ha uppmanat till nedtrappning och uttryckt oro över civila dödsoffer. Samtidigt betonade han Israels rätt att försvara sig liksom stöd för att palestinier har rätt att leva i "fred och säkerhet".

Henrik Samuelsson/TT

FN:s generalsekreterare António Guterres.
FN:s generalsekreterare António Guterres.
Foto: Maxim Shemetov/AP/TT
En israelisk soldat framför en rökplym från en oljetank som träffats av raketer från Gaza. Bilden är från tidigare i veckan.
En israelisk soldat framför en rökplym från en oljetank som träffats av raketer från Gaza. Bilden är från tidigare i veckan.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT

Utrikes

Chile utser konstitutionsförfattare

Chilenare köade under lördagen för att få rösta.
Foto: Esteban Felix/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Chilenare gick på lördagen till vallokalerna – inte bara för att välja borgmästare, guvernörer och representanter till kommunfullmäktige, utan även de 155 personer som ska utforma landets nästa konstitution. Valet fortsätter under söndagen.

Kravet på en ny konstitution väcktes under de omfattande protester som bröt ut hösten 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL