Opinion

Debatt: Driv på energiomställningen i Skåne

Kärnkraften skymmer sikten för andra energilösningar som måste till snabbt, menar professor Filip Johnsson, Chalmers.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Debatten om att återstarta eller bygga nya kärnkraftsreaktorer är en skendebatt, som tar bort fokus från frågor som nu är viktigare för både klimatet och elförsörjningen. Det gäller exempelvis utbyggt elnät, fortsatt expansion av förnybar el, satsningar på energilagring och ökad flexibilitet i elsystemet, skriver Filip Johnsson, professor vid Chalmers.

Det är, genom energiöverenskommelsen från 2016, fortfarande tillåtet att livtidsförlänga de nuvarande kärnkraftsreaktorerna och att bygga tio nya, i takt med att reaktorer tas ur drift.

Den nuvarande kärnkraftstekniken kännetecknas dock av långa ledtider från beslut till drift. Den är också dyr. Givet klimatfrågans stora allvar bör inga tekniker eller åtgärder uteslutas. Men förslagen om att bygga nya reaktorer och att återstarta en av de nedstängda är knappast realistiska, om det inte ska ske med statliga subventioner.

Både Vattenfall och andra företag undersöker förutsättningarna för att bygga så kallade SMR-reaktorer (small modular reactor). Men vi kan inte utgå från att sådana reaktorer kommer att bli kommersiellt tillgängliga och bidra till nödvändiga utsläppsreduktioner inom de närmaste 20 åren.

Det betyder att kärnkraften är en senare fråga, en icke-fråga som skymmer sikten. Samtidigt står det klart att väderberoende kraftslag kommer spela en mycket större roll, och att elanvändningen förväntas öka dramatiskt. Detta är en utmaning men kan lösas med en genomtänkt politik:

1. Fortsatt utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten och Naturvårdsverket planerar för att tredubbla den landbaserade vindkraften. Det måste också skapas bättre förutsättningar för en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Därför bör Svenska kraftnät få bygga ut stamnätet till havsområden. Dessutom bör klimatnyttan viktas tyngre i miljöbalken, vilket skulle gynna både ny elproduktion och nätutbyggnad.

2. Ett smart elsystem. Det finns betydande möjligheter med en smart elanvändning (exempelvis styrning av värmepumpar, laddningsstrategier för elfordon och användarflexibilitet), samt energilagring i form av vätgas för industrin.

3. Fortsatt utbyggnad av elnätet. Svenska kraftnät och regionala nätägare måste ytterligare öka sin utbyggnad av elnäten. Det krävs också fler utlandsförbindelser för ökad möjlighet till import och export, vilket även bidrar till klimatomställningen i hela Nordeuropa.

4. Rättvis omställning. Vi måste utveckla strategier för en rättvis klimat- och energiomställning. Staten måste exempelvis säkerställa att kommunerna i Skåne och de närboende får en större ekonomisk vinning av vindkraften.

Jag hoppas att vår forskning kan bidra till ett framåtblickande underlag för energi- och klimatomställningen, vilket vi utvecklat i en längre artikel i Dagens Nyheter. Det bör gå att nå en samsyn, där en flexibel och smart elanvändning, nya marknader samt samhällelig genomförbarhet står i fokus.

Filip Johnsson,

professor Chalmers, programchef för forskningsprogrammet "Mistra electrification"

Opinion

Mycket men lite pengar

Opinion
Opinion

Det ser att bli höghastighetsjärnväg trots allt. Infrastrukturpropositionen som regeringen lade fram under fredagen budgeterade för en första fas. De 799 miljarderna beskrivs av infrastrukturminister Thomas Eneroth som den största satsningen på infrastruktur i modern tid och av miljöminister Per Bolund som en stor del av den gröna omställningen. Den tjugoprocentiga ökningen av resurser ger en enorm summa pengar, men räcker ändå knappt om om man räknar in förväntade kostnader för bland annat nya stambanor. Mer pengar kommer i så fall behöva läggas till under senare etapper. Det finns också anledning att misstänka att projektet kommer att fördyras, helt enkelt eftersom att infrastruktur äter pengar.

Det råder delade meningar om höghastighetstågens effektivitet som klimatlösning. Höghastighetståg är inte en enkel fråga i ett glesbefolkat land som Sverige. I en undersökning från 2019 splittrade det väljarkåren i två lika stora läger, förutom sydsvenskar som var betydligt mer kritiska än andra.

Länsstyrelsen konstaterar att Trafikverket har ett stort jobb kvar med att titta på förslagen ”ur ett landskapsperspektiv” och betonar att det kommer att innebära en stor permanent påverkan på landskapet, friluftslivet och människors livsmiljö oavsett skyddsåtgärder och lokalisering. Fysiska intrång i naturreservat och liknande måste undvikas, vilket man lyckas med i de sex alternativ som Länsstyrelsen fått ta ställning till.

Samtidigt är de befintliga spåren överbelastade och slitna. Banorna är störningskänsliga och det svårt att se hur man i längden ska klara sig på bara den kapaciteten som finns i dag.

Man kan med dagens besked se fram emot en livlig debatt i Skåne. Tidningens debattkorg kan vittna om att projektet väcker engagemang och motstånd eftersom man bland annat menar att det finns andra och bättre lösningar för att uppgradera järnvägen och öka rörligheten inom Skåne samt annat regional underhåll som är viktigare. Det motståndet lär inte mattas av.

Opinion

Dela på fattigdom

”Cykelköket” i Solna där man mot en avgift lånar delar och verktyg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Vi behöver leva mer i samklang med naturen och kraftigt minska användningen av fossila bränslen. Men vägen via en klimatomställning är minst sagt beströdd av törnen. I värsta fall hotar det hela välfärdssamhällets existens eftersom det baseras på materiell konsumtion och en ekonomi som växer.

I Sveriges radio kan man lyssna på en serie inslag som handlar om delningsekonomin. Budskapet är att vi skall leva mer klimatsmart. I mycket liknar det budskapet från gröna vågen förespråkarna på 1970-talet, om nu någon minns dessa. Inte mycket finns kvar av denna ekologiska rörelse eftersom livet på landet i samklang med naturen innebar både umbäranden och ekonomisk misär. Den föräldrageneration som försökte leva på så magra villkor fick uppleva hur barnen när de kunde flytta hemifrån sökte sig till de större städerna som lockade med andra kvaliteter.

Idag är det delningsekonomin - eller det som också kallas den cirkulära ekonomin - som blivit den nya frälsarrörelsen. Vi skall inte äga en egen bil utan dela med andra, eller utnyttja Uber, bo i städer där det gjorts svårt att inneha en egen bil för de boende eller stänga ute de som arbetspendlar med bilen, hyra eller låna våra kläder, låna ut vår bostad eller vårt fritidshus när vi inte vistas där via Airbnb och hyra ut verktyg, maskiner, båt, sportsaker och grejer till festen. Det kan te sig lockande för en del men låter som en mardröm för andra.

Önskan om eget ägande är djupt rotat i människans natur. Materiell konsumtion utgör för många en viktig del av livskvaliteten. Vem njuter inte av att byta bil vart tredje år, köpa nya kläder när vårvädret infinner sig, ge barnen nya leksaker till julafton eller skaffa ett eget fritidshus i vacker natur även om det förutsätter tillgång till en egen bil.

Delningsekonomi är ett stickspår i klimatdebatten. Det är det för att människor vill ha en privat sfär baserat på ägande, men också för att vår konsumtion i grunden är det som skapar arbete och välstånd.

Nyligen satt det gigantiska fartyget Evergiven fast i Suezkanalen med sina nästan 20.000 containrar som innehöll till stor del konsumtionsvaror till länder i Europa. En omställning som gör de arbetare som producerat varorna arbetslösa leder med ofrånkomlighet till massarbetslöshet och fattigdom. Samma gäller förstås om svenska exportföretag inte längre kan sälja sina varor utomlands. Delningsekonomi kan på marginalen ge miljövinster men skall vi både värna klimatet och jobben och därmed välfärden krävs det smartare lösningar än de som delningsekonomin bygger på.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Efter Pandemin – hur får vi igång livet igen?

Vi måste hjälpas åt att få fart på folklivet efter pandemin, menar Anna Mannfalk, Moderat regionråd.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Vi har nu levt med pandemirestriktioner i snart ett år. Ibland kan det kännas som att livet aldrig kommer kunna återgå till det normala. Ibland tänker man att det som är nu, också är det normala – man kan nästan ha glömt de förändringar vi påtvingats. Så som vi lever nu känns som det nya normala.

Jag kommer på mig med att tänka på de bilder vi nog alla sett från Kungsgatan i Stockholm vid krigsslutet 1945. Glada människor som firade freden tillsammans och såg ljust på framtiden. Kommer vi se liknande scener när Covid19-viruset är under kontroll och vår befolkning är vaccinerad? Nej jag tror tyvärr inte det.

Många i riskgrupper och våra äldre har nu levt ett isolerat liv i tolv månader och kommer att behöva fortsätta begränsa sin vardag ett antal månader till. I min omgivning ser jag vanligtvis aktiva och initiativrika personer som tvingats till passivitet och lider av dess psykologiska effekter. Jag tror långt ifrån alla kommer stå först i kön till de teaterbiljetter, gatufester eller familjesammankomster som erbjuds när restriktionerna släpps och pandemin klingar av. Självkänsla, trygghet och initiativförmåga har fått ge vika för oro, förminskning av sin egen betydelse och upplevd trötthet.

Det är tungt att dra igång motorn igen. Det kommer inte att räcka att kulturinstitutioner, idrottsevenemang, restauranger och föreningsliv öppnar sina verksamheter för att de som har störst behov av detta skall strömma till. Jag tror vi kommer bokstavligen behöva ”hämta” våra isolerade vänner, grannar och ensamma som drabbats hårt, och motivera dem till sociala, kulturella och fysiska aktiviteter. Detta på ett sätt som inte kränker den enskildas rätt till självbestämmande och integritet naturligtvis.

Det civila samhället och idéburen sektor, alla de människor som i samarbete med kommuner i olika föreningar värnar utsatta grupper och tar ett samhällsansvar, kommer vara än mer betydelsefulla i att locka fram det sociala livet igen. Men inte heller detta kommer räcka. Vi får alla hjälpas åt att påminna varandra om det egna ansvaret för våra medmänniskor, och själva motivera oss att gå ut och bli den där motorn som bidrar till lite mer av det gamla normala.

Med detta sagt avser jag härmed ett upprop, en samling för att när pandemin är över tillsammans med idéburen sektor och kommunerna möta ensamhet med inspiration!

Anna Mannfalk (M)

Regionråd Region Skåne

Ordförande styrgruppen överenskommelse idéburen sektor

Opinion

USA-reträtt kan leda till stora flyktingströmmar

Opinion
Opinion

President Joe Biden sa i förrgår att USA skall dra tillbaka sina militära trupper från Afghanistan och därmed sätta punkt för det längsta kriget i landets historia. Det är ett svidande nederlag för USA men också för Joe Biden som var en stark anhängare av den amerikanska krigsinsatsen när president Bush gav order om att anfalla landet 2001 efter 11 september attackerna.

Det var förstås vansinne att invadera Afghanistan. USA borde ha lärt sig läxan av det misslyckade Vietnamkriget.

Att Joe Biden nu byter fot beror på det interna trycket i USA. President Trump lovade att dra tillbaka trupperna och försökte genomföra seriösa förhandlingar om en fredlig lösning av konflikten. Dessutom pressas Biden av det egna partiet som på sin kongress i fjol tog beslut om att överge den gamla krigspolitiken. I USA finns också en tydlig majoritet som är emot att fortsätta kriget.

Ett amerikanskt tillbakadragande innebär att också andra länder kallar hem sina soldater, däribland Sverige. Risken är därmed uppenbar att talibanerna som är militärt starka och fanatiska islamister kommer att med våld ta makten i landet och i värsta fall genomföra massavrättningar. Det kan skapa en enormt stor flyktingström till omvärlden. Därför måste världssamfundet sätta stor press på USA att ta emot flyende afghaner.

USA har hittills tagit emot cirka 100.000 afghaner medan Sverige tagit emot drygt 70.000, trots att USA har en befolkning som är 30 gånger större än Sveriges och startade kriget. Joe Bidens heder står på spel om han inte öppnar amerikanernas hjärtan för flyende afghaner.

Opinion

Åsikter skall bemötas med upplysning, inte förbud

Opinion
Opinion

Det starkaste minnemärke över Förintelsen som jag upplevt finns på Bebelpats i Berlin. Under ett glasfönster på torget kan besökaren titta ner i ett rum med bokhyllor. Det symboliserar hur tyska studenter 1933 på denna plats anordnade bokbål på icke önskvärda författares böcker. Liknande bokbål genomfördes i en rad tyska städer. Bland författare vars verk brändes fanns Karl Marx , Karl Kautsky , Heinrich Mann Erich Kästner, Sigmund Freud , Emil Ludwig, Erich Maria Remarque och Ernest Hemingway.

Ett land som bränner eller förbjuder litteratur har allvarliga problem med sin demokratisyn. Därför är det både märkligt och förfärande att justitieminister Morgan Johansson vill tillsätta en parlamentarisk kommitté för att överväga att kriminalisera de som förnekar förintelsen. Har han hämtat inspiration från Polen som vill införa ett förbud mot att informera om polska krigsförbrytelser under andra världskriget, inte minst mot judar?

En demokrati skall givetvis tåla att även extremistiska uppfattningar torgförs. Det är en grundval i en gedigen demokratisyn. Sådana uppfattningar möter man med öppen debatt eller med Göran Perssons utmärkta initiativ till folkupplysning om Förintelsen.

Morgan Johansson vill få med övriga partier i den kommitté som skall utreda frågan. De bör vägra att medverka i ett sådant skamgrepp som ytterst skadar demokratin och yttrandefriheten och istället kräva en ny Förintelsekampanj i skolorna.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Opinion

Förödande för förtroendet

Opinion
Opinion

Trots att polisledningen i Washington D.C. visste att man riskerade upplopp med Kapitolium som måltavla instruerades tjänstgörande poliser att hålla igen i sina insatser mot upprorsmakarna. En intern rapport sågar insatsen under stormningen av Kapitolium och visar att polisen visste mer om risken för att missnöjda Trumpsupportrar skulle ta till vapen än man tidigare trott. En förvarning om att Donald Trumps supportrar hotade med våld mot folkvalda har antingen fallit mellan stolarna eller ignorerats. Rapporten är inte nådig i sin kritik av polisens prioriteringar och hur olika avdelningar har samverkat.

Direkt efter upploppen diskuterades om polisen verkligen ville hindra upprorsmakarna, eftersom många av dem var Trumpanhängare. Det förefaller enligt rapporten handla mer om nonchalans och tafatthet än om något annat. Upploppssköldarna som skulle skyddat poliserna föll sönder när de användes, eftersom de förvarats i fel temperatur. Ytterligare ett lager upploppssköldar blev inlåsta i en buss och kunde inte användas, vilket ledde till att vanliga konstaplar fick gå utan skydd in i upploppet. Man kan förvånas över att inte fler poliser blev allvarligt skadade eller till och med dödades: rapporten avslöjar också att poliserna inte fått den obligatoriska utbildningen i hur man agerar under upplopp och skickades in utan verktyg för att hantera den farliga situationen.

Detta är ytterligare en varning om att den amerikanska polisens korta utbildningar inte räcker till. Om inte polisen kan eller vill förhindra ett försök till inhemskt terrordåd mot de demokratiska institutionerna och dessutom misslyckas med att stoppa otränade civila från att hota folkvalda till livet och begå skadegörelse så man man ifrågasätta vad de ska vara bra för. Sammanslaget med det katastrofala efterspelet av ännu en av de oräkneliga dödsskjutningarna av en afroamerikan för en småförseelse, så är det ingen bra vecka den här heller för den amerikanska polisen.

Opinion

Smart samarbete mot organiserad brottslighet

Opinion
Opinion

EU-kommissionen föreslår ett ökat polisiärt samarbete mellan EU-länderna för att komma åt organiserad brottslighet. Bland annat vill man komma till rätta med människohandel och utnyttjande av illegal arbetskraft. Kommissionen föreslår bland annat att alla länder ska kriminalisera sexköp av personer som utsatts för trafficking. Det kan finnas ett värde i att skilja på sexköp från personer som förslavats och andra som säljer sex, för att betona vad traffickingoffer utsätts för.

Ökat formellt samarbete är välkommet av flera skäl. Dels ökar resurserna och dels underlättar det informationsutbyte mellan olika enheter om ett samarbete permanentas och får tydliga regler och rutiner. Samordning är ofta nyckeln till att uppnå resultat och frånvaron av eller hinder för informationsutbyte ofta anledning till misslyckanden. Att svensk polis kan göra en enda förfrågning eller sökning istället för att behöva vända sig till varje medlemsland separat sparar tid och resurser.

Förslaget om att synka hur man använder krypterad information inom EU är klokt särskilt med tanke på hur mycket Sverige fått ut från dekrypteringen av Encrochat och med tanke på att försvarsadvokater till kriminella som åtalats på grund av den informationen ifrågasätter om och hur den får användas. Det är en stor vinst om man kan slå fast att informationen kan användas av alla EU:s medlemsländer. Europeisk polis har knäckt koden till ännu en krypterad chatt som används av grovt kriminella: Sky ECC. Mängden information beskrivs som dubbelt så stor som Encrochat. Ökad europeisk samverkan innebär att Sverige kan få del av information som andra länder sitter på.

Personlig integritet är viktigt och samhället ska spionera så lite som möjligt på medborgarna, vilket också gäller EU och Europol. Men det är ingen rättighet att lämnas ifred så man kan begå brott över statsgränserna. Givetvis måste EU göra det så svårt som möjligt för organiserad brottslighet att vara verksam inom unionen, det är de skyldiga medborgarna.

.

Opinion

Fråga Åkesson

Opinion
Opinion

Jimmie Åkesson höll en presskonferens om att han inte tänkte säga något i regeringsfrågan, men det sade å andra sidan en hel del. Åkesson påminde om att SD-stöd inte är gratis. Frågan är inte bara huruvida de övriga ”konservativa” partierna vill nedlåta sig att samarbeta med SD, utan också om hur ett etablissemangskritiskt parti som SD kan göra det mesta av att sitta i regering där man måste kompromissa och strömlinjeformas.

Åkesson menade att en regering bestående av konservativa partier, som Åkesson föredrar att kalla det, bör fördela inflytande efter partiernas storlek. Med andra ord skulle varken ivriga påhejaren Kristdemokraterna eller opinionskrisande Liberalerna kunna räkna med något större inflytande om de ingick. Det är en bra påminnelse för de små partierna som önskar sig en regering med SD: det finns ingen anledning för det andra största partiet (om man går efter det nuvarande läget i opinionen) att vika sig för KD eller L och skapa missnöje hos sina medlemmar.

Jimmie Åkesson vill givetvis bli statsminister. Svenska medier visar gärna uppriktig eller låtsad förvåning när ledare för icke statsbärande partier säger det självklara att de vill leda landet, men det finns ingen anledning att tro att han inte vill det. Åkesson sade under presskonferensen att politikens inriktning är viktigare än statsrådsposter för Sverigedemokraterna, men då underförstått att SD kommer att kräva rejäla eftergifter av sina regeringskollegor om de inte får statsrådsposter.

Om Åkessons parti blir störst kommer att han att få svårt att bilda regering, vilket han är medveten om, men det är inte omöjligt. Mycket kan förändras innan valet: om 2022 är året då vi återgår till politik som vanligt kan SD mycket väl lyckas få upp migrationsfrågan i topp igen, samt koppla den till ivern för lag och ordning. Att ännu en SD-representant, så sent som i skrivande stund uttryckt sig gravt rasistiskt visar att partiet har en del kvar att göra med värdegrundsarbetet inför ett regeringssamarbete. Rasismen har dock aldrig påverkat väljarstödet.

Det är nog inte Åkesson som kommer att gå med mössan i hand inför valet, även om det kan låta så på de före detta borgerliga partiernas diskussion om huruvida de vill samarbeta med SD. Det är lätt att glömma att fråga SD om och hur de vill samarbeta med de övriga partierna.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL