Inrikes

27-åring häktad för mordförsök

En 27-årig man har häktats misstänkt för ett mordförsök. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 27-årig man har häktats misstänkt för ett mordförsök i Råneå utanför Luleå, rapporterar lokala medier.

Polisen larmades i tisdags om ett bråk i en bostad. När polisen kom dit hittades en svårt skadad man i 30-årsåldern.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

799 miljarder till väg och järnväg

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterar infrastrukturpropositionen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill lägga 799 miljarder kronor på att underhålla och utveckla vägar och järnvägar åren 2022–2033.
Det är en ökning med 21 procent jämfört med nuvarande plan.

Regeringens nya infrastrukturproposition har förhandlats fram mellan de två rödgröna regeringspartierna S och MP, samt C och L.

– Det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger Bolund och framhåller att utsläppen från transportsektorn måste ned kraftigt.

Propositionen sätter de ekonomiska ramarna för underhåll och investeringar för väg och järnväg de kommande tolv åren.

Det finns ett stort tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur.

Den nuvarande ekonomiska ramen för 2018–2029 omfattar 622,5 miljarder i 2017 års priser. I den nya infrastrukturpropositionen för 2022–2033 föreslås ramen vara 799 miljarder i 2021 års priser. Det motsvarar en höjning på 21 procent.

Därtill beräknas 77 miljarder tillkomma från ban- och trängselavgifter under 2022–2033, som också kan användas till infrastrukturen. Därmed blir totalsumman 876 miljarder.

Tycker olika

Av de 799 miljarder kronorna föreslås 437 miljarder gå till utveckling av infrastruktur. Det kan vara nyinvesteringar i till exempel nya stambanor för järnväg eller nya eller ombyggda vägar, tunnlar och broar.

Per Bolund säger att det ger utrymme för att "färdigställa Norrbotniabanan" som när den är komplett ska gå täcka in sträckan mellan Umeå och Luleå.

Hur pengarna ska användas kommer att anges närmare i den så kallade nationella planen. När riksdagen klubbat de ekonomiska ramarna, ska Trafikverket ta fram förslag på en nationell plan med konkreta projekt som ska prioriteras de kommande tolv åren. Planen ska gälla från år 2022 och beslutas av regeringen.

Av de 799 miljarderna ska också 197 miljarder gå till drift och underhåll av väg och 165 miljarder till drift och underhåll av järnväg.

Det är en ökning med 40 miljarder för järnväg och 33 miljarder för väg, enligt pressmeddelandet.

I förhandlingarna om propositionen har, enligt uppgift till TT, MP kämpat för pengar till järnväg och C och L för pengar till väg.

Den stora frågan blir nu hur långt höjningen av den ekonomiska ramen räcker och vad som ska prioriteras i den kommande nationella planen. Tomas Eneroth trycker hårt på att att kostnadskontrollen måste vara hård, höjningar av ramen får inte den effekt de borde om byggnotorna skenar.

Regeringen och Centern vill se nya stambanor för höghastighetståg från Stockholm till Göteborg och Malmö. Liberalerna anser att det finns viktigare satsningar, till exempel förbättringar för arbetspendling.

Därför finns det i infrastrukturpropositionen inga nya besked om hur mycket nya stambanor får kosta eller i vilken takt de ska byggas.

Räcker pengarna?

I januariavtalet mellan de fyra partierna står att nya stambanor ska färdigställas. Men hittills är bara tre delsträckor beslutade. De finns med i den nuvarande nationella planen och bygget av dem beräknas kosta 71 miljarder kronor fram till 2029.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen kostar enligt Trafikverkets senaste bedömning 295 miljarder kronor.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) sade till TT i tisdags att de ekonomiska ramarna som föreslås "ger en ganska tydlig fingervisning om hur vi ser på byggandet av stambanor."

Men L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson bedömer att Trafikverket kommer att vilja lyfta fram andra angelägna objekt runt om i Sverige.

– Det innebär att de nya etapperna av stambanor kommer att komma längre fram i tiden, sade Persson i tisdags.

Slits snabbare

Trafikverket har i sitt underlag till propositionen betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Trafikverket har också pekat på att den nuvarande ekonomiska ramen inte räcker för att upprätthålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar.

Till exempel uppgav myndigheten att 63 procent av det statliga vägnätet är byggt före 1970. "På vägsidan går nedbrytningen allt snabbare, och både det låg- och högtrafikerade vägnätet försämras successivt", står det i underlaget till regeringen.

Samtidigt stiger kostnaderna för planerade investeringar och underhåll snabbare än beräknat.

Trafikverket uppgav också att om den nuvarande ekonomiska ramen höjs från 622,5 miljarder till 747 miljarder kronor, det vill säga 20 procent, så skulle pengarna räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till investeringar som redan är beslutade och fått en prislapp i nuvarande nationella plan för infrastrukturåtgärder.

Men pengarna skulle inte räcka till några nya investeringsprojekt, enligt Trafikverket

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Ryska Sputnik kan komma till Sverige i sommar

Richard Bergström, vaccinsamordnare, säger att det ryska Sputnikvaccinet kan komma till Sverige i sommar.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Det ryska Sputnikvaccinet kan komma att ges till svenskar redan i sommar.
– Det pågår diskussioner, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Bland andra Finland för direkta förhandlingar med Ryssland om leveranser av det ryska Sputnikvaccinet. Vaccinsamordnare Richard Bergström bekräftar nu att även Sverige, tillsammans med andra EU-länder, för liknande diskussioner.

– Avsikten från flera medlemsländer är att ha ett avtal på plats när eller om EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten) kommer med ett godkännande, säger Bergström.

Enligt Bergström har redan saker som volymer och priser diskuterats, och inspektörer är på väg till Ryssland i början av maj för att till exempel granska tillverkningen.

– Det är inte omöjligt att vi får ett Sputnikvaccin till Sverige. Inte så jättemycket doser men till juni-juli är det inte omöjligt.

På en pressträff summerade även Bergström läget för vaccintillgången i Sverige. Enligt Bergström ökar nu takten när nya fabriker öppnar. Sverige väntar också på besked från EMA om vaccinen från tillverkarna Janssen och Astra Zeneca. I avvaktan på besked får EU nu också fler doser av Pfizer/Biontechs vaccin.

– Det går uppåt med Pfizer, det är tydligt, säger han.

Inrikes

Misstänkt terrorpar begärs omhäktade

Säkerhetspolisen grep det terrormisstänkta paret i Stockholmsområdet på långfredagen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Den 29-årige man och 27-åriga kvinna som misstänks för stämpling till terrorbrott i Stockholmsområdet kommer i dag att begäras omhäktade.

– Jag kommer att begära förlängd häktning i dag, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, till TT.

Häktningsförhandlingen kommer troligen att hållas på måndag.

De två misstänkta för stämpling till terroristbrott är ett sambopar boende i Stockholmsområdet. Vid gripandet gjordes även ett stort it-beslag.

Mannen är 29 år och kvinnan 27 år. De är skrivna på samma adress sedan i höstas och bor i ett lägenhetsområde.

Både kvinnan och mannen förnekar brott.

Enligt Hans Ihrman är misstankarna mot paret oförändrade och även häktningsskälen.

Han säger dock att det nu är klart att inga ytterligare personer har varit inblandade i brottet.

– Det är de här två. Det kan man inte alltid vara säker på så här tidigt i utredningen men det är vi nu, säger Hans Ihrman.

Säkerhetspolisen grep paret på långfredagen. De var då anhållna i sin frånvaro. Tillslaget skedde efter en längre tids arbete.

Paret häktades den 5 april. De är på sannolika skäl misstänkta för brotten som ska ha skett i Stockholmsområdet mellan den 2 januari och den 2 april.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Öppning för vaccinerade – men inga lättnader

Socialminister Lena Hallengren. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccinerade personer kan träffa personer från olika hushåll, och detta gäller även inomhus. Men det ska inte tolkas som allmänna lättnader.
– Alla restriktioner gäller fortsatt, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Socialministern presenterade beskedet tillsammans med Folkhälsomyndigheten på en pressträff under morgonen.

– De nya riktlinjerna gäller för alla som har fått minst en dos vaccin och det har gått minst tre veckor efter första sprutan, säger Hallengren.

– Då bedöms skyddet vara bra, men se till att ta den andra dosen, fortsätter ministern.

Beskedet riktar sig främst till äldre vaccinerade som under pandemin har levt isolerade och kanske behövt ha hjälp med exempelvis att handla.

– Det är inte så att vi anser att man inte ska leva efter de rekommendationer som finns, det gäller alla människor. Men här pratar vi om en grupp som levt extremt isolerad, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Undvik trängsel

Både Hallengren och Carlson upprepar att det inte handlar om att umgås som före pandemin, utan snarare om att de mest utsatta – om de är vaccinerade – nu kan röra sig i samhället som alla andra. Däremot ska ingen, oavsett vaccinstatus, bidra till trängsel:

– Trängsel i en lokal bidrar till smittspridning just där. Vaccinering innebär inte en hundraprocentig garanti för att inte sprida sjukdom. Går du till en restaurang kan du inte säga "vi är ett sällskap, alla är vaccinerade, ge oss ett långbord". Då gäller de förhållningsregler som finns för restauranger. Du får inte trängas på bussen, du får inte gå in fler i affären för att ni är vaccinerade, säger Hallengren.

Socialministern påpekar dock att vaccinationen är viktig och betydelsefull, även om det fortsatt gäller att hålla avstånd och följa de allmänna råden:

– Du ska ju känna att det betyder något att du har vaccinerat dig, det är också viktigt. Vi skulle inte vaccinera hela svenska folket om det inte spelade någon roll.

Hallengren nämner specifikt att gemensamma aktiviteter på särskilda boenden där alla är vaccinerade kan återupptas.

– Det är en särskild miljö där vi vet att så många är vaccinerade och där vi vet att både sjukdom och dödstal har minskat kraftigt sedan vi började vaccinera.

Inte all evighet

Johan Carlson beskriver samtidigt pandemiläget som allvarligt i sjukvården och uppmanar till fortsatt hemarbete för de som har möjlighet till detta.

– Tyvärr ser vi inte någon vikande smittspridning i många län än. Och kulmen på smittspridningen är en bit bort.

Jämfört med andra europeiska länder har dock Sverige låga dödstal just nu, enligt Carlson. Men den stora ljusningen av vaccinationskampanjen är fortsatt en bit bort.

– Någon effekt på smittspridningen lär vi inte se på ett antal månader. Åtgärder kan stegvis tas bort, säger Carlson.

Socialministern uttrycker det på ett annat sätt:

– Vi ska inte falla på målsnöret. Rekommendationerna är inte för all evighet. Vaccinationerna rullar verkligen på. Nu gäller det att se till att vi håller i det här.

TT

FAKTA

Fakta: Anpassningar för vaccinerade

Personer som vaccinerats med minst en dos och där tre veckor passerats, kan enligt de nya rekommendationerna:

– Träffa människor från några olika hushåll och även inomhus.

– Umgås med barn och barnbarn inomhus utan att hålla avstånd, förutsatt att de inte har några symtom.

Enligt de nya besluten kan också gemensamma aktiviteter på särskilda boenden och dagverksamhet återupptas när vaccinationerna genomförts, förutsatt att rekommenderade rutiner följs.

Vaccinerade personer inom äldreomsorgen kan också göra besök utanför hemmet, till exempel hos anhöriga och på serviceinrättningar.

Inrikes

Sprutbyte och naloxon tillgängligt för fler

17 av Sveriges regioner har infört sprututbytesverksamhet och de flesta förskriver också naloxon som häver opioidöverdoser. Arkivbild
Foto: Drago Prvulovic / TT
Inrikes
Inrikes

17 av Sveriges 21 regioner har i dag sprututbytesprogram för att minska skador och död till följs av narkotika.

Fram till 2017 hade kommunerna möjlighet till veto mot sprutbyten, men sedan den möjligheten försvann har antalet regioner med sprututbytesverksamhet ökat från åtta till 17 i slutet av 2020.

Ytterligare en region har tillstånd men har ännu inte startat. Regionerna Västernorrland, Gävleborg och Västmanland hade vid förra årets slut inte ansökt om eller beviljats tillstånd, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

I 18 regioner bedrivs ett systematiskt arbete för att göra nässprayen naloxon, som häver opioidöverdoser, tillgängligt för patienter, enligt en uppföljning som Socialstyrelsen gjort.

De tre regioner som ännu inte föreskriver naloxon – Sörmland, Västmanland och Dalarna – uppger att de fördröjts av pandemin, men att det finns planer på att börja arbeta med naloxon under 2021.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Norrbotten aktiverar krislägesavtal

Norrbotten inför krisläge för vissa vårdanställda. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Inrikes
Inrikes

Region Norrbotten aktiverar för första gången under coronapandemin ett krislägesavtal på grund av det ansträngda läget inom vården.

Åtgärden, som införs under fredagen, innebär bland annat tolv timmar långa arbetsdagar för vissa delar av personalen, rapporterar Norrbottens-Kuriren.

Enligt de senaste siffrorna vårdas 57 personer med konstaterad covid-19 på sjukhus i regionen, vilket är det största antalet sedan pandemin började. 15 av dem vårdas på intensivvårdsavdelning (iva). Två personer vårdas dessutom i grannregionen Västerbotten, eftersom det är i princip fullt på Norrbottens sjukhus, skriver tidningen.

– Vi klarar inte den ordinarie vården i dag och numera kommer patienter direkt från hemmen till iva och så ser vi att det är yngre som drabbas, säger Kenneth Backgård, regionråd (SJVP), till SVT Nyheter Norrbotten.

Flera andra regioner har infört krislägesavtal tidigare i år, bland annat Västerbotten, Uppsala, Jönköping Kalmar och Gävleborg.

Inrikes

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

De senaste årens satsningar på matematik har inte gett önskat resultat, enligt Sveriges Ingenjörer. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Sjunkande betyg i matte – trots extra undervisningstimmar och matematiksatsningar i skolan.
Slutsatsen dras i en ny rapport som analyserat mattekunskaperna i grundskola, gymnasiet och komvux.

Undervisningstiden har utökats med 330 timmar i grundskolan sedan 2013 men satsningarna på matematik har inte gett önskat resultat, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

I undersökningen jämförs exempelvis betygen i matematik för elever som fått fler mattetimmar med tidigare årskullar som inte haft det. Trots ett extra påslag i undervisning sjunker betygsgenomsnittet, och ämnet har dessutom den lägsta genomsnittliga betygspoängen i både årskurs sex och årskurs nio.

Skillnaderna fortsätter också att öka mellan elever med och utan högutbildade föräldrar, och antalet underkända i matematik har blivit fler, skriver förbundet i ett pressutskick.

På komvux är det kurserna i matematik som drabbas av flest avhopp, och insatser som leder till att man kan komplettera ämnet efter gymnasiet ger inte heller någon större effekt när det kommer till att exempelvis få in fler personer på ingenjörsutbildningar.

"Detta är allvarligt eftersom bra mattekunskaper behövs för att klara högre utbildning", säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, i pressmeddelandet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

En avliden efter krock mellan mc och lastbil

En man har avlidit efter en olycka utanför Eskilstuna på torsdagen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 40-årsåldern har avlidit efter en krock mellan en motorcykel och en lastbil på väg 230 utanför Eskilstuna vid 18-tiden på torsdagen.

Mannen fördes efter olyckan med allvarliga skador till sjukhus.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL