Ekonomi

AF: Fortsatt osäker arbetsmarknad för unga

Färre unga fick jobb efter studenten 2020 jämfört med 2019. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Färre unga hade jobb efter studenten 2020 jämfört med 2019, visar siffror från SCB. Vilken arbetsmarknad nyexaminerade möter i år råder det fortsatt viss osäkerhet kring.
– Det handlar mycket om hur långvarig krisen blir, säger Sandra Offesson på Arbetsförmedlingen.
PREMIUM

Coronapandemin har slagit hårt mot ungas inträde på arbetsmarknaden. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade 59 procent av dem som precis gått ut gymnasiet en anställning i juli 2020. Det kan jämföras med 69 procent 2019.

– Det är en pandemi som drabbar branscher där det är vanligt att ungdomar får sina första jobb. Det innebär att det nu finns fler arbetslösa ungdomar än det fanns innan pandemin, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Fransk vinskörd hotas av lynnigt väder

Värme avlöst av kyla slår hårt mot franska vindodlingar. Arkivbild.
Foto: Bob Edme/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den franska vinskörden är hotad. Den ovanligt kalla våren riskerar att slå ut en tredjedel av årets vinproduktion, enligt landets nationella jordbruksorganisation.

Kylan föregicks av extra varmt väder, vilket olyckligtvis fick odlingarna att blomma extra tidigt.

Även vissa frukt- och grönsaksodlingar har drabbats av det lynniga vädret, vilket sammantaget fått jordbruksminister Julien Denormandie att tala om den förmodligen värsta jordbrukskatastrofen så här långt på 2000-talet.

Regeringen har hittills lovat stödpengar på över en miljard euro, mer än tio miljarder kronor.

Ekonomi

Stämning förbereds mot Astra Zeneca

Astra Zeneca och dess vd Pascal Soriot har haft fått tuff kritik från EU på grund av bolagets problem med att leverera sitt covid-19-vaccin. Nu riskerar bolaget att stämmas av EU-kommissionen. Arkivbild.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ilskan över Astra Zenecas leveransproblem till EU är på väg att bli juridisk.

Åtminstone förbereder EU-kommissionen sig för att stämma det svensk-brittiska bolaget, uppger diplomater i Bryssel för nyhetssajten Politico Europe.

Irlands hälsominister Stephen Donnelly bekräftar uppgifterna.

– Ett rättsprocess har initierats av kommissionen och tidigare den här veckan så lät jag ansluta Irland som en av parterna, säger Donnelly i det irländska parlamentet enligt nyhetsbyrån Reuters.

Frågan ska ha lyfts på ett möte med medlemsländernas EU-ambassadörer i onsdags och fått stöd från en majoritet av deltagarna.

Enligt Donnelly handlar processen om Astra Zenecas "fullständiga misslyckande med att uppfylla leveranser och kontrakt för april, maj och juni".

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi

ECB-chefen kör på med stimulanser

ECB-chefen Christine Lagarde och hennes direktion lämnar räntor och stödköpsprogram oförändrade. Arkivbild
Foto: Michael Probst AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Europeiska centralbanken (ECB) gör inga justeringar av vare sig styrräntorna eller av sitt historiskt stora stödköpsprogram.
– Minskade stödköp diskuterades inte, säger ECB-chefen Christine Lagarde efter ett räntemöte.

Christine Lagarde försöker samtidigt dämpa spekulationerna kring när ECB kan tänka sig börja dra ned på sina stimulanser. Enligt ECB-chefen avgörs tidpunkten för detta inte av kalendern utan av vad som faktiskt händer i ekonomin.

BNP kan ha krympt

Och där – i eurozonens ekonomi – handlar det mesta just nu om försenade vaccinationsprogram och oväntat utdragna nedstängningar i tredje vågen i covid-19-pandemin.

Eurozonens BNP kan enligt Lagarde ha krympt i första kvartalet, trots att draghjälp kommer både från ökad global efterfrågan och stimulansåtgärder. Fast hon räknar med att tillväxten kan komma tillbaka i det innevarande andra kvartalet.

De ekonomiska utsikterna är dock osäkra, understryker hon. Och det underliggande inflationstrycket och inflationsförväntningarna är svaga samtidigt som riskerna för bakslag på kort sikt är större än möjligheterna till en positiv ekonomisk överraskning.

Det räntebesked ECB levererade inför presskonferensen låg i linje med marknadens förväntningar. Styrräntan är kvar på noll och insättningsräntan på minus 0,50 procent.

Något beslut om att börja dra ned på stödköpen från ECB:s direktion, med Christine Lagarde som ordförande, väntas inte förrän tidigast i juni enligt de flesta bedömare.

Inflationen på väg upp

Stödköpen inom ramen för Pepp ska enligt ECB:s tidigare aviserade plan totalt pumpa ut 1 850 miljarder euro i ekonomin, vilket syftar till att stimulera kreditgivning med lägre marknadsräntor.

Räntebeskedet kommer sedan eurozonens inflation klättrat upp till 1,3 procent i mars, bland annat till följd av högre energipriser. Många bedömare räknar med att inflationen fortsätter uppåt den närmaste tiden. Det är inte uteslutet att den till och med kommer att överstiga ECB:s inflationsmål på nära, men under 2 procent. Men detta antas bli under en kort episod, inför det att inflationen faller tillbaka igen.

Räntan stiger marginellt

Den gemensamma valutan, euron, har på några veckor stigit 3 procent mot den amerikanska dollarn, men rör sig knappt alls efter räntebeskedet och ligger på kursen 1:20 dollar per euro.

Marknadsräntorna i eurozonen har samtidigt sjunkit tillbaka de gångna veckorna, ned från de högsta noteringarna på ett år i slutet av februari när räntan på den tioåriga tyska statsobligationen noterades på minus 0,20 procent.

Efter torsdagens räntebesked stiger den tyska tioåringens ränta marginellt till minus 0,25 procent.

Ekonomi

Rapportvinnare lyfter börsen

En rapporttät dag på Stockholmsbörsen. Exempelvis Volvo stiger efter sin rapport. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i torsdagens handel, en dag som präglats av en strid ström av bolagsrapporter. Starka bolagsrapporter från exempelvis Volvo håller börshumöret uppe.

Vid 14.30-tiden har OMXS-index ökat 0,3 procent. Ledande Europabörser stiger också.

Rapporterande lastbilstillverkaren Volvo lyfter 2,9 procent efter sin rapport med ett resultat som överträffade förväntningarna med råge.

Även telekombolaget Tele 2 lyfter efter sina siffror för första kvartalet. Aktien stiger 2,4 procent.

Bland de största vinnarna av börsbjässarna finns även industrikoncernen Alfa Laval, upp 3,8 procent, och bilsäkerhetsbolaget Autoliv, upp 1,6 procent.

Kullagertillverkaren SKF hör däremot till förlorarna och faller 5,5 procent, mest av storbolagen, efter sin rapport.

Telekombolaget Ericsson, som lade fram delårsrapport under gårdagen och lyfte rejält, backar i dag med 1,4 procent.

Utanför listan med de mest omsatta aktierna rusar fastighetsutvecklaren Oscar Properties 17 procent efter nyheten att affärsmannen Sven-Olof Johansson blivit ny storägare i bolaget genom en fastighetsaffär i Skåne.

Ekonomi

Fick rätt mot kommunen – efter tio års kamp

I över tio år har en Bill Persson i Partille kämpat mot kommunen. Till slut stämde han kommunen i ett tvistemål. På torsdagen vann han på alla punkter.
Foto: Centrum för Rättvisa
Ekonomi
Ekonomi I över tio år har en Bill Persson i Partille kämpat mot kommunen. Till slut stämde han kommunen i ett tvistemål. På torsdagen vann han på alla punkter.
– Trägen vinner, säger hans juridiska ombud Alexandra Loyd.

På torsdagen kom utslaget i Hovrätten för Västra Sverige. Fastighetsägaren vinner och kommunen tvingas nu betala ett skadestånd på sammanlagt 650 000 kronor plus rättegångskostnader.

– Nu har vi fått ett kvitto på att kommunens rutin har varit olaglig, säger Alexandra Loyd.

Fastigheter som inte finns

Domen kan komma att få betydelse också för andra fastighetsägare i Partille och även i andra kommuner i landet.

– Det är nu fastslaget att man helt enkelt inte får ta betalt för fastigheter som inte finns, säger Alexandra Loyd.

Bakgrunden är den här. Bill Persson har sedan 1950-talet bott i sitt barndomshem, beläget i ett skogs- och naturområde i Partille strax utanför Göteborg. För ett antal år sedan bestämde kommunen att området skulle göras om till ett bostadsområde.

Men trots att Persson redan hade vägar till sitt hus och inte efterfrågade några nya beslutade kommunen att han måste vara med och betala för vägarna i det nya projektet – totalt 793 961 kronor.

Skälet till att gatuavgiften blev så hög var att kommunen ansåg att han skulle betala avgift för fyra fastigheter. Kommunen tyckte att Bill Perssons fastighet var så stor att den i framtiden skulle kunna styckas av till fyra tomter.

Ingrepp i äganderätten

Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa stämde Bill Persson till slut Partille kommun och gjorde gällande att det så kallade gatukostnadsuttaget innebar ett oproportionerligt ingrepp i hans äganderätt.

Hovrätten ger honom nu rätt och slår fast att uttaget av sådana avgifter strider mot egendomsskyddet. "Vid proportionalitetsbedömningen har hovrätten kommit fram till att det inte var nödvändigt för kommunen att kräva betalning för fastigheter som ännu inte existerade", skriver rätten i sin dom.

Hovrätten var enig. Domen kan överklagas till Högsta domstolen.

Jonas Dagson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Ekonomi

Rekordresultat för LKAB

Ett malmtåg från LKAB står på Björklidens Station på väg från Narvik till Luleå. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det statliga gruvbolaget LKAB redovisar en vinst före skatt på 7 539 miljoner kronor för första kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 2 411 miljoner kronor motsvarande period i fjol.

Rörelseresultatet uppgick till 7 153 miljoner kronor, upp från 3 191 miljoner kronor under första kvartalet 2020. Ett så högt rörelseresultat har bolaget aldrig tidigare uppnått.

Omsättningen ökade till 12 256 miljoner kronor, från 8 044 miljoner kronor för ett år sedan.

Marknadsförutsättningarna beskrivs som gynnsamma av bolaget.

"I en gynnsam marknad med höga prisnivåer stärks lönsamheten ytterligare och därmed förutsättningarna för de massiva investeringar vi har framför oss", säger Jan Moström, vd på LKAB, i en kommentar.

Ekonomi

Volvo varnar för produktionsstörningar

Volvos vd Martin Lundstedt är nöjd med det gångna kvartalet, men ser fortsatt osäkerhet kring bland annat tillgången på halvledare.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi Lastbilstillverkaren Volvo klår analytikernas vinstprognos med råge. Men vd Martin Lundstedt varnar för halvledarbrist och ytterligare produktionsstörningar.
– Det är en match om tillgängligt material, säger han.

Volvo redovisar en vinst före skatt på 12 290 miljoner kronor för första kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 6 490 miljoner kronor samma period året före då bolagets finanser var tydligt påverkade av coronapandemin.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med en vinst på 9,5 miljarder kronor, enligt Refinitivs sammanställning.

– Det är ett väldigt starkt kvartal från hela organisationen, säger Martin Lundstedt, vd för Volvo, till TT.

– Det är goda volymer både när det gäller nya produkter och för vår serviceverksamhet som ger en rekordmarginal.

Rapporten gjorde att Volvoaktien lyfte med 5,5 procent när handeln inleddes.

"Ställa produktionen"

Omsättningen uppgick till 94 miljarder, jämfört med 91,4 miljarder kronor ett år tidigare. Här låg förväntningarna på 94,3 miljarder kronor.

Nettoorderingången för lastbilar landade samtidigt på drygt 85 000 lastbilar, upp från drygt 38 000 samma period föregående år.

Samtidigt varnar företaget för brist på halvledare. Under första kvartalet hade bristen en begränsad påverkan på tillverkningen, enligt Volvos vd. Men under andra kvartalet kommer produktionen av lastbilar att stoppas under två till fyra veckor.

– Vi kommer att ställa produktionen under ett antal veckor, för att få ordning i leden. Det har fungerat bra och det är den planeringen vi håller. Vi kommer att kraftsamla för att möta efterfrågan, säger Lundstedt.

Martin Lundstedt beskriver försörjningskedjan för såväl halvledare som för andra komponenter som "fortsatt mycket instabil och osäkerheten om utvecklingen är stor".

I delårsrapporten lyfts också att Volvo inte kan utesluta "ytterligare störningar i såväl lastbilsverksamheten som för övriga delar av koncernen".

Stark efterfrågesituation

Samtidigt säger han att han inte är så oroad och tycker snarast att det vore konstigt om koncernen, i rådande efterfrågesituation, inte skulle ha störningar i produktionen.

– Vi är i en stark efterfrågesituation och en uppåtgående trend. Skulle vi köra nästa kvartal utan störningar har vi inte spänt bågen tillräckligt högt, säger Martin Lundstedt.

TT: Hur stor är risken att den osäkra situationen kommer att leda in i nästa halvår också?

– Grejen är att sikten framåt är ganska låg fortfarande. Det har varit en snabb återgång inte bara i vår sektor, så det finns obalanser i systemet, säger han.

– Men vi är i en stark efterfrågesituation. Vi kan ha lite komponentstörningar, men vi gör historiskt stora kliv mot hållbara transporter och redovisar rekordmarginaler.

Hampus Engellau, industri- och fordonsanalytiker hos Handelsbanken, ser ju tydliga styrkor i rapporten.

– Det ser väldigt bra ut. Mars månad har varit väldigt bra för många svenska verkstadsbolag och även för Volvo. Normalt sett brukar första kvartalet var svagare än fjärde kvartalet men man ser att trots enkla jämförelsetal är det en underliggande förbättring jämfört med fjärde kvartalet, säger han till TT.

Gällande halvledarsituationen, säger han:

– Man får komma ihåg att det är skillnad mellan lastbils- och bilindustrin. Lastbilar har inte lika många chip och det är inte exakt samma chip som sitter i lastbilar. Sedan är bilindustrin mycket större så visst det kommer att vara problem men det är ett större problem inom bilindustrin.

Rättad version: Fel omsättningssiffra efter första mellanrubriken.

Helena Wande/TT

Jens Bornemann/TT

Ekonomi

"Irriterande och tondövt" om minimilön

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit ligger bakom förslaget om minimilöner i EU. Schmit var tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg 2009-18. Arkivfoto.
Foto: Johanna Geron/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Vi vill inte förstöra för Sverige, bedyrar de ansvariga för EU-parlamentets syn på förslaget om minimilön.
Från Norden hörs ändå fortsatt ilsken kritik.

När EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit i höstas lade fram sitt förslag om hur minimilöner ska garanteras runt om i EU hördes tunga suckar från främst Sverige, Danmark och Finland.

Ett hot mot de nordiska modellerna, anser fackförbund, näringsliv och politiker, som befarar att direktivet riskerar att sänka systemet där lönerna sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

"Djupt oroande"

I EU-parlamentet är tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius huvudansvariga för frågan. När de nu lagt fram sin syn på hur förslaget borde se ut tycks den svenska kritiken snarare öka än minska.

– För att uttrycka det milt så är det djupt oroande. Det är tydligt att förhandlarna vill gå ett steg längre än ursprungsförslaget och det innebär att hotet mot vår kollektivavtalsmodell ökar, säger svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S) till TT.

– Både irriterande och tondövt. Ingenting har fastnat på dem, anser kollegan Abir Al-Sahlani (C).

Oro för domstol

Såväl EU-kommissionären Schmitt som parlamentsförhandlarna Radtke och Jongerius betonar flitigt att man inte är ute efter att ändra den nordiska modellen.

– Vi vill inte orsaka en röra. Vi vill inte förstöra för svenska medborgare, säger Radtke på en pressträff via webben.

Samtidigt kan han inte garantera vad som skulle hända, om frågan i slutändan ställs på sin spets i EU:s domstol.

– I Tyskland har vi ett uttryck om att "till havs och framför en domare får man lägga allt i Guds händer", konstaterar Radtke.

Undantag?

Sverige är därför ute efter att få juridiskt bindande undantag, för att undvika vad Abir Al-Sahlani kallar "en rättslig mardröm".

Frågan är bara hur det kan göras. Agnes Jongerius är skeptisk till att rent geografiskt lista att reglerna inte ska gälla i vissa länder. Hon hoppas ändå att det ska gå att hitta en lösning.

– Vårt kaffedrickande med våra svenska kollegor är inte över än. Jag hoppas att vi kan hitta en bättre lösning än ett geografiskt undantag. För börjar vi där finns ingen ände: varför ska då inte Polen eller Ungern säga att de också vill ha undantag? frågar sig Jongerius i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Förslaget om minimilöner

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar. EU-parlamentet vill nu att målet ska vara minst 90 procent.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

FAKTA

Fakta: Kampen om minimilönerna

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit lade fram sitt förslag om grunderna för minimilöner i EU i oktober 2020.

För tillfället behandlas frågan parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och ledamöterna i EU-parlamentet.

I det sistnämnda har ansvariga förhandlarna Agnes Jongerius och Dennis Radtke presenterat sin syn på saken inför arbetsmarknadsutskottet, Empl. Ändringsförslag från ledamöterna ska lämnas in senast den 11 maj, varpå utskottet väntas rösta om sin åsikt i september. Därefter kan hela parlamentet slå fast sin linje under hösten.

I ministerrådet hoppas vårens ordförandeland Portugal nå enighet om medlemsländernas åsikt före halvårsskiftet. Bland annat diskuteras om alla länder ska kunna välja vad man vill införa eller inte.

Slutförhandlingar mellan medlemsländerna och parlamentet väntas inte förrän under våren 2022.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL