Utrikes

Läget i Brasilien "ett biologiskt Fukushima"

Utrikes
Utrikes Antalet dagliga dödsfall till följd av covid-19 fortsätter att öka i Brasilien.
För första gången sedan pandemin startade har över 4 000 avlidna registrerats under ett dygn, då det på tisdagen rapporterades totalt 4 195 dödsfall.
PREMIUM

En våg av den brasilianska virusvarianten härjar i landet och har satt sjukvården under mycket hård press. I mars avled mer än dubbelt så många brasilianer med covid-19 än under landets näst dödligaste pandemimånad, juli 2020.

Men knappt hade mars hunnit utropas till en mardrömsmånad, innan de nya högre dödssiffrorna började rulla in. Den senaste veckan har i snitt drygt 2 700 covid-19-döda registrerats per dag i landet, den just nu högsta dagliga dödssiffran i världen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Medieuppgifter: Danmark slopar Astra Zeneca

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Utrikes
Utrikes Danmark överger vaccinationer med Astra Zenecas vaccin mot covid-19, enligt källor till flera danska medier.

Samtidigt pausas de inte icke påbörjade vaccinationerna med Janssens covidvaccin, enligt tidningen Politiken. De första doserna från Janssen, som ägs av amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson, anlände till Danmark under onsdagen.

Danska Sundhedsstyrelsen och Lægemiddelstyrelsen väntas senare i dag komma med de formella beskeden. Klockan 14 håller myndigheterna pressträff.

Vaccinationerna med Astra Zenecas "Vaxzevria" har i Danmark varit stoppade sedan fem veckor tillbaka efter larm om mycket sällsynta biverkningar – en koagulationsrubbning i form av blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) bedömer fortfarande att nyttan överstiger risken med vaccinet, och till skillnad från Danmark valde Sverige för några veckor sedan att återuppta vaccinationerna med AZ-vaccinet för 65-plussare efter ett kortare vaccinstopp.

Svenska Folkhälsomyndigheten har ännu inte kommit med besked om hur Sverige gör i frågan om Janssens vaccin. EMA utreder för närvarande en möjlig koppling mellan misstänkta biverkningar och vaccin.

Utrikes

Norge öppnar – men fortsatta restriktioner i Oslo

Norges statsminister Erna Solberg (H).
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge kommer att tillåta restauranger och barer att servera alkohol som ett led i ett stegvis lyftande av coronarestriktionerna, enligt regeringen.
Men Osloborna får vänta med ölen tills smittoläget förbättras.

– Vi påbörjar återöppnandet av Norge den här veckan, säger statsminister Erna Solberg (H), som själv dömdes till böter på 20 000 kronor i förra veckan, för en sportlovsmiddag med fler deltagare än tillåtet.

Restriktionerna lättas på fredag. Men det gäller bara de delar av Norge som har låg smitta. I landsdelar med hög smittspridning har kommunerna möjlighet att införa hårdare regler än de nationella.

I områden som Oslo och Viken, där omkring en femtedel av Norges befolkning bor, kommer tuffare åtgärder att gälla än i andra delar av landet. De rådande restriktionerna, som bland annat innebär att det är förbjudet att ta emot besök av fler än två personer samtidigt i sitt hem, förlängs i minst två veckor.

Gym, biografer, teatrar och de flesta butiker håller fortsatt stängt, och utskänkningsförbud råder. Däremot införs vissa lättnader för barn och unga. Från och med måndag får alla skolelever gå tillbaka till skolan, säger kommunstyrelsens ordförande Raymond Johansen (AP).

Enligt Solberg kommer det att dröja innan Osloborna kan ta en öl på krogen.

– Vi måste se mycket lägre smittotal innan det blir aktuellt att öppna i Oslo igen, säger hon, enligt NRK.

På andra håll kan restauranger och barer dock servera alkohol till klockan 22 på kvällen med start på fredag, så länge de också serverar mat.

Utrikes

Polisen varnades: Kapitolium är måltavlan

Kongresspolisens insats under attacken i januari får kritik i en intern rapport. Arkivbild.
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bristfälligt ledarskap och undermålig utrustning gjorde att polisen var dåligt förberedd när USA:s kongress stormades. Detta trots underrättelseuppgifter som varnade för våld från anhängare till Donald Trump, enligt en rapport.

"Själva kongressen är måltavlan." Den varningen nådde polisen inför det att senaten samlades i Kapitolium den 6 januari för att formellt fastställa Joe Bidens seger i det amerikanska presidentvalet. Anhängare till den dåvarande presidenten Donald Trump – som felaktigt hävdade att han tagit hem segern – demonstrerade i protest utanför byggnaden och flera av dem deltog sedan i den våldsamma stormningen.

I en 104-sidig intern rapport beskrivs en lång rad misstag som ledde fram till att kongresspolisen var dåligt förberedd och inte agerade tillräckligt kraftfullt under attacken. Slutsatserna ska diskuteras i kongressen på torsdag men flera amerikanska medier har redan nu tagit del av innehållet.

Varnade i förväg

Tre dagar före attacken varnade kongresspolisens egen underrättelseavdelning för risken för våld från Trumps anhängare.

"Till skillnad från tidigare protester efter valet är Trumpanhängarnas mål inte nödvändigtvis motdemonstranterna utan det är snarare själva kongressen som är måltavlan den 6 januari" stod det i hotbedömningen, enligt The New York Times.

Vidare varnades det för att rörelsen som motsätter sig valresultatet har en benägenhet att locka högerextremister, milismedlemmar och andra våldsbejakande krafter, vilket kunde leda till en farlig situation för såväl polis som allmänhet.

Dessutom hade USA:s departement för inrikes säkerhet meddelat kongresspolisen att man upptäckt en karta över Kapitoliums tunnelsystem som publicerats i ett forum för Trumpanhängare på nätet.

Dålig utrustning

Trots det fick polisen enligt rapporten order om att inte använda sina mest kraftfulla verktyg för att kontrollera och skingra folkmassan. Dessutom krossades några av polisens sköldar under insatsen eftersom de var för gamla eller inte hade förvarats i rätt temperatur. Andra hade låsts in i en buss och kunde därför inte användas.

Rapporten pekar på behovet för kongresspolisen att förbättra sitt ledarskap, sina utbildningar, sin undermåliga utrustning samt centralisera underrättelseverksamheten. Det och mycket annat kommer sannolikt att stå i fokus när kongressen ska diskutera ökade resurser och insatser för att stärka Kapitoliums säkerhet.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Trump uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De följde hans uppmaning. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

Utrikes

EU förlänger inte Astrakontrakt

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes Leveransproblem och svårigheter att möta nya muterade varianter av coronaviruset gör att EU väljer att inte förlänga vaccinkontrakt.

EU-kommissionen kommer inte att förnya kontrakten med Astra Zeneca och Johnson & Johnson om att leverera vaccin mot covid-19 nästa år. Det rapporterar italienska La Stampa med hänvisning till en källa på italienska hälsodepartementet.

I stället kommer kommissionen att fokusera på så kallade mRNA-vaccin mot covid-19, som tillverkas av exempelvis Pfizer-Biontech och Moderna.

Försenade leveranser

EU-kommissionen begär samtidigt en förklaring från Johnson & Johnson efter bolagets "fullständigt oväntade" besked om leveransförseningar till EU, enligt en källa.

En talesperson för EU-kommissionen säger till nyhetsbyrån Reuters att man inte kan kommentera kontraktsfrågor.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström uppger för TT att det än så länge bara finns ett färdigt beslut när det gäller att inte förnya kontraktet med Astra Zeneca. Orsaken är inte oro för biverkningar, skriver han i ett sms, utan leveransproblem.

Mindre bra mot mutationer

Astra Zeneca skulle ha levererat 300 miljoner doser till EU före den sista juni. I stället kommer bara 100 miljoner. De resterande 200 miljoner doserna kommer först under andra halvåret, då många länder räknar med att ha hunnit vaccinera alla vuxna.

TT: Spelar den misstänkta risken för blödningsrubbningar någon roll?

"Nej – det handlar enbart om volymer och tidpunkt. Dessutom är AZ (och J&J) inte bästa valet rent vetenskapligt för uppdaterade vaccin mot mutationer – där satsar nu EU stort på kapacitet (mer än 1 miljard doser per år) av mRNA och proteinvaccin", svarar Richard Bergström.

Kan bli verkningslöst

Orsaken till att de vaccin som tillverkas av Astra Zeneca och Johnson & Johnson är mindre lämpade för att anpassa till nya, muterade varianter är att dessa vaccin bygger på en teknik där den aktiva substansen levereras med hjälp av ett förkylningsvirus, en så kallad virusvektor.

Efter hand kan kroppen utveckla immunitet mot själva virusvektorn, vilket gör vaccinet verkningslöst om det ska användas upprepade gånger. När det gäller mRNA-vaccin finns inte den risken, eftersom dessa paketeras i en liten fettkapsel som inte retar immunförsvaret på samma sätt.

Utrikes

Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan

Antal stationerade soldater per månad 2001–2021.
Foto: Johan Hallnäs
Utrikes
Utrikes Storbritannien och Tyskland drar tillbaka sina soldater från Afghanistan – beskeden följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

– Vi arbetar nära USA, Natos allierade och samarbetsparter för att säkra fred och stabilitet i Afghanistan. Ändringar av våran truppnärvaro kommer att göras i konsultation med våra partnerns, säger en talesperson för den brittiska regeringen till AFP.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina soldater ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Nato diskuterar

Även Tyskland kom under onsdagen med beskedet att landet drar tillbaka sina styrkor ur Afghanistan.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, säger den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer till den tyska tv-kanalen TV ARD.

Tyskland hänvisade vidare till Nato som under onsdagskvällen kommer att förmedla sin framtida strategi i Afghanistan.

USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig. Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan den amerikanska närvaron.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer även USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Inofficiell USA-delegation framme i Taiwan

USA skickar tidigare högt uppsatta personer för möten i Taiwan.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Utrikes
Utrikes En amerikansk delegation har landat i Taiwan, för ett besök som ska ses som en markering mot Kinas allt mer aggressiva hållning mot önationen.
Bara några timmar före ankomsten beskrev Pekingregimen sina militära överflygningar som "stridsövningar".

Den inofficiella delegationen består av en tidigare senatsledamot och två tidigare vice utrikesministrar. Det amerikanska planet landade i Taipei på onsdagseftermiddagen lokal tid, och väntas träffa president Tsai Ing-Wen under torsdagen.

– Det här besöket är ytterligare ett uttryck för det starka bandet mellan Taiwan och USA, säger presidenttalespersonen Xavier Chang.

Hittills största överflygningen

Överflygningarna av kinesiska stridsplan har ökat och i måndags rapporterade Taipei om 25 kinesiska plan i Taiwans luftfartsidentifieringszon. Det var den hittills största överflygningen sedan Taiwan började larma om kinesisk närvaro förra året.

Kina gör anspråk på Taiwan, och företrädare för landet hävdar att de militära övningarna är faktiska "stridsövningar" som anses nödvändiga för att "skydda den nationella suveräniteten".

Spänningarna kring Taiwan har trappats upp det senaste året och USA, som är Taiwans viktigaste inofficiellt allierade, har betraktat utvecklingen med oro. Nyligen har stödet för Taiwan blivit allt mer högljutt – bland annat har man nyligen gjort avsteg från de invecklade regler som hittills har begränsat USA:s kontakter med Taiwan.

Återförening med våld?

Efter inbördeskriget 1949 flydde det dåvarande kinesiska styret till Taiwan, officiellt Republiken Kina, medan den kommunistiska Folkrepubliken Kina bildades på fastlandet.

Styret i Peking hävdar att regionen ska återförenas med Fastlandskina, med våld om så behövs.

Utrikes

Danskar med svensk stuga drar lättnadens suck

De svenska stugorna hägrar. Snart slipper danskar som besökt sin svenska sommarbostad att sitta i karantän. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nästa vecka slipper danskar med sommarstuga i Sverige att sitta i karantän då de har besökt sin svenska "ødegård", som husen kallas i Danmark. Cirka 10 500 danska stugägare ligger i startgroparna för att ta sig till Sverige.

– Det är efterlängtat, för vi har hört talas om en del inbrott. Inbrottstjuvarna har vetat att danskägda hus har stått tomma, säger Victoria Lindtner i föreningen Danske torpare till nyhetsbyrån Ritzau.

Hittills har det varit krav på tio dagars isolering vid hemkomsten till Danmark efter vistelse i Sverige, med möjlighet till förkortad karantän vid uppvisande av negativt coronatest fyra dagar efter hemkomst.

Mellan 22 december och 31 mars har danska fritidshusägare varit helt utan möjlighet att se till sina stugor, på grund av det svenska inreseförbudet som gällde för danskar utan särskilda inreseskäl under denna period.

Men från och med onsdag nästa vecka är det fritt fram – utan krav på karantän efter Sverigeresan.

Eftersom det svenska inreseförbudet i december kom utan förvarning var det många som inte hann stänga av vattnet i sina stugor inför vintern.

– Eftersom vintern har varit relativ sträng antar vi att en del hus har drabbats av vattenskador, säger Victoria Lindtner.

De danskägda husen ligger företrädesvis i Skåne, Halland, Småland och Blekinge.

Cecilia Klintö/TT

Utrikes

Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien och Tyskland drar tillbaka sina soldater från Afghanistan – beskeden följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

– Vi arbetar nära USA, Natos allierade och samarbetsparter för att säkra fred och stabilitet i Afghanistan. Ändringar av våran truppnärvaro kommer att göras i konsultation med våra partnerns, säger en talesperson för den brittiska regeringen till AFP.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina soldater ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Nato diskuterar

Även Tyskland kom under onsdagen med beskedet att landet drar tillbaka sina styrkor ur Afghanistan.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, säger den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer till den tyska tv-kanalen TV ARD.

Tyskland hänvisade vidare till Nato som under onsdagskvällen kommer att förmedla sin framtida strategi i Afghanistan.

USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig. Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan den amerikanska närvaron.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer även USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL