Kultur och nöje

Margaux Dietz ger ut erotisk roman

Margaux Dietz romandebuterar. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Youtubeprofilen och programledaren Margaux Dietz ger i oktober ut sin skönlitterära debut.

Dietz har tidigare gett ut den självbiografiska boken "Your best life" och är i april aktuell med sin andra barnbok. När hon nu romandebuterar är det inom den erotiska genren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

TV-recension: Lovar mycket – och infriar det

James Nesbitt spelar huvudrollen i miniserien 'Bloodlands'. Pressbild.
Foto: Steffan Hill
Kultur och nöje
Kultur och nöje En kvalitetsstämpel, en "what-the-fuck"-vändning och en rappt berättade story som har förgreningar till "The Troubles" i Nordirland. Tv-serien "Bloodlands" lovar mycket – och infriar det mesta.

Att Jed Mercurio är involverad i en tv-serie är en kvalitetsstämpel. Han låg bakom ”Bodyguard” och han är show runner på ”Line of duty” (vars sjätte säsong visas i England just nu, kommer till SVT senare i år). Så det faktum att han är exekutiv producent för den här fyra avsnitt långa miniserien gör att man hajar till lite extra – och gör dessutom att man som tittare har högre krav.

”Bloodlands” utspelas i Belfast (där för övrigt även ”Line of duty” spelas in, även om det där ska föreställa en inte namngiven engelsk stad). En bil hittas i vattnet i hamnen. Den är tom, dess förare, den mäktige Pat Keenan, är försvunnen, troligen kidnappad. Utredaren Tom Brannick ser eventuella kopplingar till ett gammalt fall, under ”The Troubles”, alltså de blodiga striderna mellan protestantiska och katolska milisgrupper.

En mystisk lönnmördare, som kallades Goliat, ansågs ligga bakom flera fortfarande olösta mord, bland annat på Brannicks hustru. Är det Goliat som är tillbaka? När Brannick vill gräva i fallet motarbetas han av polisledningen – man vill inte riskera att störa den bräckliga freden i Nordirland.

Och där går det inte att berätta mer. Det kommer nämligen i avsnitt två en vändning som är ett så kallat WTF-ögonblick, som får dig att ifrågasätta det du sett tidigare och för in storyn på ett helt nytt spår. Någonting som känns väldigt mycket Jed Mercurio.

Även om han här "bara" är exekutiv producent, vilar Mercurios ande över ”Bloodlands”. Det är spännande, det är rappt berättat (regissören Pete Travis har tidigare bland annat gjort den utmärkta ”Utan rädsla”), storyn är fast förankrad i miljön och i det nordirländska samhället och det är, inte oväntat, mycket välspelat. James Nesbitt, som spelar Brannick, liknar en 50-årig Clint Eastwood med sitt smala, sargade stenstodsansikte där känslorna döljs bakom en mask av bitterhet.

Även om detta är en avslutad miniserie, kan det finnas en öppning för en fortsättning, vilket vore intressant. Och om du vill veta mer om ”The Troubles”, rekommenderas boken ”Säg inget” av Patrick Radden Keefe. En oerhört spännande och väldokumenterad skildring av denna konflikt som dödade hundratals människor och som fortfarande lätt kan blossa upp igen.

Gunnar Rehlin/TT

Charlene McKenna i 'Bloodlands' som utspelas i Nordirland. Pressbild.
Charlene McKenna i "Bloodlands" som utspelas i Nordirland. Pressbild.
Foto: Steffan Hill

FAKTA

Fakta: Bloodlands

Genre: Thriller.

Premiär: Strömmas i fyra avsnitt på C More med premiär 15 april.

I rollerna: James Nesbitt, Lorcan Cranitch, Charlene McKenna, med flera.

Regi: Pete Travis.

Betyg: + + + +

Kultur och nöje

De Geer och Frändén skriver bok ihop

Carl Johan De Geer och Johanna Frändén lärde känna varandra när de tävlade tillsammans i SVT:s 'På spåret' 2011. Arkivbild.
Foto: Henrik Montogomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Konstnären och författaren Carl Johan De Geer och journalisten Johanna Frändén skriver en bok tillsammans.

"Att segra är banalt" släpps i sommar och skildrar en brevväxling mellan en äldre konstnär och en sportjournalist som närmar sig medelåldern. De Geer skriver sina brev från sin lägenhet i Stockholm under pandemin och Frändén från lockdown i sin lägenhet i Paris.

Breven spänner över ämnen som geografi, samhällsaktualiteter, sport, litteratur, och feminism.

"Det är fascinerande att få följa deras korrespondens som ofta börjar i sportens värld, men handlar om så mycket mer än bara fotboll. Två vitt skilda temperament och infallsvinklar på världen gör läsningen till en ren njutning, oavsett vilket ämne de tar upp", säger Thomas Olsson, förläggare på förlaget Kaunitz-Olsson, i ett pressmeddelande.

"Att segra är banalt" släpps den 15 juni.

Kultur och nöje

Ny roman från Frida Boisen

Frida Boisen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson /TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Journalisten, författaren och mediepersonligheten Frida Boisen följer upp sin självbiografiska debutroman "Berätta aldrig det här" med en ny roman. I höst kommer "Du är inte längre min dotter", skriver bokförlaget i ett pressmeddelande.

I debutromanen berättade Boisen för första gången om sin mammas självmord. I uppföljaren skildras fler mörka familjehemligheter.

"I 'Du är inte längre min dotter' berättar jag om trauman som satt djupa spår, det är en resa från tryggheten i förorten till lyxlivets smutsiga misär. Det är en berättelse om det allra skamligaste som göms undan. Att som barn bli sviken och förnekad, men också en historia om oändlig kärlek och en vilja att aldrig ge upp", säger Boisen i ett pressmeddelande.

"Du är inte längre min dotter" släpps den 4 oktober.

Kultur och nöje

Fyra Grammisnomineringar till Ana Diaz

Ana Diaz kan glädjas åt ytterligare två Grammisnomineringar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ana Diaz stärker sina prischanser när Grammisgalan presenterar fler nomineringar. Grammischanserna ökar också för den kontroversielle rapparen Yasin.

Ana Diaz nominerades under gårdagen i kategorierna årets pop och årets textförfattare. När Grammisgalan nu offentliggör de nominerade i ytterligare sju kategorier har Diaz prischans även i kategorierna årets album och årets kompositör.

Därmed har Ana Diaz så här långt flest nomineringar inför årets Grammisgala. Albumet som har lett fram till de fyra nomineringarna skrev Diaz under en tid då hon upplevde både sorg och utmattning.

– "Tröst och vatten" kretsar mycket kring sorg. Det blev ett litet ledset album, säger Ana Diaz.

Stjärnskottet Masrour

Även Ane Brun kan glädjas åt fler Grammischanser. Likt Ana Diaz kan hon kamma hem priser i kategorierna årets album och årets kompositör. Under tisdagen nominerades Ane Brun även i kategorin årets alternativa pop.

En annan som sticker ut inför årets Grammisgala är Mona Masrour. Det unga stjärnskottet är nominerad till priserna i årets soul/rnb och årets textförfattare.

Fler prischanser till Yasin

Den kontroversielle rapparen Yasin inkasserar ytterligare nomineringar, i kategorin årets album för sina två album "98.01.11" och "More to life" och i kategorin årets hiphop. I den senare kategorin tävlar han mot Bennett, Guleed, Jireel och Zacke.

Yasin står åtalad för stämpling till grovt brott och är frihetsberövad sedan årsskiftet. Precis som i debatten runt P3 Guld-galan, där Yasin prisades, handlar snacket inför Grammisgalan om huruvida det är rätt att nominera honom.

Ifpi Sverige, som arrangerar Grammisgalan, förklarade i ett skriftligt uttalande på tisdagen varför organisationen valt att nominera Yasin till galans priser.

"Det betyder förstås inte att Grammis på något sätt sympatiserar med kriminella gärningar men att vi anser att den konstnärliga prestationen måste kunna bedömas utan hänsyn till det eventuella brott personen misstänks för."

På torsdagen presenteras de Grammisnominerade i de sista sju kategorierna, däribland den tunga kategorin årets artist.

Oskar Carlsson/TT

FAKTA

Fakta: Grammisnomineringarna hittills

Årets album: Ana Diaz: "Tröst och vatten", Ane Brun: "After the great storm", Hov1: "Montague", Victor Leksell: "Fånga mig när jag faller", Yasin: "98.01.11".

Årets kompositör: Ana Diaz, Ane Brun, Jonnali "Noonie Bao" Parmenius, Ludwig Göransson, Victor Thell.

Årets elektro/dans: Axel Boman: "Eyes of my mind", Bella Boo: "Let’s go out", Off The Meds: "Off the meds", Rebecca & Fiona: "Fet House Mode", "Another world", "Heart skips a beat, "People getting mad", Studio Barnhus, Axel Boman, Kornél Kovács, Pedrodollar: "10".

Årets jazz: Amanda Ginsburg: "I det lilla händer det mesta", Ellen Andersson: "You should have told me", Hederosgruppen: "Storstrejk", JH3-Jari Haapalainen Trio: "Fusion forever", Rymden: "Space sailors".

Årets klassiska: Cecilia Zilliacus & Bengt Forsberg: "Swedish violin treasures", Herbert Blomstedt/Gewandhausorchester Leipzig: "Brahms symphony no 1", Jacob Kellermann & Christian Karlsen: "Rodrigo, Coll & Harden: Guitar works", Martin Fröst & Concerto Köln: "Vivaldi", Orfeus Barock Stockholm, Johannes Rostamo, cello & Luca Guglielmi, cembalo: "J.S. Bach & C.P.E Bach: Works"

Årets hiphop: Bennett: "Och du heter?", Guleed: "Lucky 20", Jireel: "Sex känslor", Yasin: "98.01.11", "More to life", Zacke: "Pengar. Frihet. Zakaria Jamal",

Årets soul/rnb: Cherrie: "Ingen annan än du, Maria, 123 (feat Yasin)", Jána: "Flowerworks", "Green", Mona Masrour: "Påminner mig", "Får aldrig nog", "Exclusive", "Easy", Nápoles: "Slowin it", Zikai: Make you mine".

Årets pop: Ana Diaz: "Tröst och vatten", Estraden: "Mellan hägg och syrén", Myra Granberg: "Bara hälften kvar", Newkid: "Mount Jhun", Victor Leksell: "Fånga mig när jag faller".

Årets alternativa pop: Alice Boman: "Dream on", Ane Brun: "After the great storm", El Perro del Mar: "Free land", Léon: "Apart", Little Dragon: "New me, same us".

Årets dansband: Barbados: "Vi", Casanovas: "Mota Olle i grind", Larz-Kristerz: "Lättare sagt än gjort", Martinez: "Bubbelgum", Streaplers: "En gång till".

Årets musikvideo: Andreas Almkvist och Rebecca & Fiona: "Fet house mode", Filip Nilsson och Major Lazer featuring Marcus Mumford: "Lay your head on me", Nim Kyoung Ran och Daniela Rathana: "Ansikte", Simon Gullström och Theophilia: "Let there be light", Vedran Rupic och Salvatore Ganacci featuring Sébastien Tellier: "Boycycle".

Årets textförfattare: Ana Diaz: "Tröst och vatten", Guleed: "Lucky 20", Håkan Hellström: "Rampljus", Mona Masrour: "Påminner mig", "Får aldrig nog", "Exclusive", "Easy", Yasin Mahamoud: "98.01.11", "More to life".

Årets hårdrock/metal: Dark Tranquillity: "Moment", Hällas: "Conundrum", Lucifer: "Lucifer III", Necrophobic: "Dawn of the damned", Vampire: "Rex".

Årets barnmusik: Britta Persson och Folk: "Dikt och toner om personer", Ensemble Yria: "Virvel & Vinda", Karl-Petters Orkester: "Jag har blivit farbror", LongKalsong: "Upptäckarklubben", Micaela Gustafsson: "Småpunk – musiken från Trotspodden, Barnradion Sveriges Radio".

Kultur och nöje

Pernilla Wahlgren tar "Hybris" till Partille

Pernilla Wahlgren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Pernilla Wahlgren lägger till ytterligare ett stopp när hon tar sin show "Pernilla Wahlgren har hybris" på turné nästa år. Den 7 maj kommer föreställningen till Partille Arena, enligt ett pressmeddelande.

"Pernilla Wahlgren har Hybris" är tänkt att spelas från och med i höst med över 100 föreställningar runt om i landet. Showen hade premiär i januari 2020, är regisserad av Edward af Sillén och utöver Pernilla Wahlgren medverkar Hanna Hedlund, Ola Forssmed, Måns Nathanaelson och Kim Sulocki.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Kultur och nöje

Adam Alsing-stipendium delas ut för laganda

Efter Adam Alsings död för snart ett år sedan startades en stiftelse till hans minne. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

I augusti kommer Stiftelsen Adam Alsing att tillkännage vem som får det första stipendiet till minne av programledaren. Efter att Adam Alsing dött i sviterna efter covid-19 tog hans familj tillsammans med Patrick Ekwall, Henric von Zweigbergk och Boris Kuzmic initiativ till en stiftelse som ska dela ut stipendier och priser i hans anda.

Minnesstipendiet i augusti ska gå till en person som jobbar för "laganda och lika värde i mediebranschen".

"Nu har det snart gått ett år sedan jag miste min man och våra barn miste sin far. Med stiftelsen kan vi långsamt försöka vända vår stora sorg till något ljusare. Det känns bra att kunna ge tillbaka och det vet jag att Adam skulle uppskattat", säger Anette Alsing i ett pressmeddelande.

Adam Alsing blev 51 år.

Kultur och nöje

Textila djur och odjur ställs ut

Utställningen Djur & Odjur visas den 13 april-23 maj på Regionmuseet i Kristianstad.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den turnerande utställningen Djur & Odjur, broderiutmaning i karantänslöjd har nått Regionmuseet i Kristianstad och visas där till och med den 23 maj. Den 15 april blir det vernissage online.

Utställningen, som initierats av natur- och kulturarvsförvaltningen Västarvet, består av omkring 600 broderier. De är resultatet av en förfrågan till broderisugna att bidra till ett gemensamt tema under pandemin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Mindre andel översatta barnböcker än någonsin

Ungdomsböcker och böcker för unga vuxna sålde sämst under 2020. I antal exemplar räknat såldes mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9 som för åldrarna 12–15 och 15 plus.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Utgivningen av tryckta böcker minskar och andelen översättningar är mindre än någonsin – det visar Svenska barnboksinstitutets genomgång av 2020 års barn- och ungdomslitteratur. Pandemin tog sig också in i förra årets berättelser.

Under tio års tid har andelen översatta barn- och ungdomsböcker minskat. Men i sin årliga Bokprovning noterar Svenska Barnboksinstitutet att det 2020 såg särskilt mörkt ut för barnböcker från andra språk.

– Nu är vi nere i 36 procent översättningar, vilket förmodligen är den lägsta procenten någonsin i barn och ungdomslitteraturens historia. Det är otroligt anmärkningsvärt, säger Åsa Warnqvist, forskningsledare på Sbi.

Engelskan dominerar, med 64 procent av översättningarna, medan det i övrigt nästan enbart är litteratur från nordiska och stora europeiska språk som översätts, enligt Åsa Warnqvist. Böcker från andra språkområden ges oftast ut av små, specialiserade bokförlag som har svårt att få satsningarna att bära sig ekonomiskt.

– Andra kulturer syns väldigt lite i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige. Det är tråkigt, för det begränsar både perspektiven och vilka bildtraditioner svenska barn får ta del av, säger hon.

Ungdomslitteraturen minskar

Att det översätts färre böcker hänger också ihop med den "överutgivning" som branschen i flera år har pratat om. Gynnsamma förhållanden som sänkt bokmoms och teknisk utveckling har gjort att det har getts ut för mycket barn- och ungdomslitteratur, menar Åsa Warnqvist, vilket har lett till att medelupplagorna generellt har sjunkit.

Därför är hon inte heller förvånad över att antalet tryckta böcker nu minskar.

– Det kommer ett läge när det blir en för stor utgivning. Då måste man dra åt igen och det är det vi ser nu, förlagen fokuserar sin utgivning kring färre titlar.

Däremot tycker Åsa Warnqvist att det är oroande att ungdomslitteraturen minskar så drastiskt – den har gått ner hela 38 procent på fyra år. I antal exemplar såldes också mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9 som för åldrarna 12–15 och 15 plus.

En förklaring är sannolikt det som många studier varnar för, att ungdomar läser mindre i dag, menar Åsa Warnqvist.

– Nu har pandemin bidragit till en ökning i läsintresset generellt, men om man tittar på längre sikt har läsintresset gått ner och läsning har fått konkurrens av andra medier.

Pandemin påverkar

Pandemin har inte påverkat antalet tryckta böcker nämnvärt, men har däremot skapat förändrade utgivningsstrategier och drivit på en digitalisering av barnböckerna. Tydligast syns det på Olika Förlag, som drog ner från 21 fysiska titlar 2019 till 10 stycken 2020, för att ställa om till en digital utgivning.

Covid-19 har också påverkat böckernas teman: 20–25 titlar har pandemirelaterade ämnen. I bilderboken "Corona och elefantavståndet" av Eva Lohmann och Dorothea Tust handlar det till exempel om Selma och hennes familj som sitter i karantän, medan Pelle Svanslös lär ut handhygien i bilderboken "Sjukdomar, virus och att tvätta händerna", av Maria Frensborg och Ingrid Flygare.

– Faktaböcker om hälsa, både fysisk och psykisk, har vi sett i ganska många år. Men just virusböckerna är naturligtvis direkt kopplade till pandemin. Det finns ett behov av den typen av böcker och vi har redan sett att det kommer fler 2021, säger Åsa Warnqvist.

Elin Swedenmark/TT

Andelen översatt barn- och ungdomslitteratur krymper, och det är främst små förlag som satsar på litteratur från delar av världen utanför Europa. Som Baek Heena, den sydkoreanska Almapristagare som ges ut av Tranan förlag. Arkivbild.
Andelen översatt barn- och ungdomslitteratur krymper, och det är främst små förlag som satsar på litteratur från delar av världen utanför Europa. Som Baek Heena, den sydkoreanska Almapristagare som ges ut av Tranan förlag. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

FAKTA

Fakta: Barnboksutgivningen

Sammanlagt räknade Svenska barnboksinstitutet till 2 037 inkomna barn- och ungdomsböcker med 2020 som utgivningsår. Det är 180 titlar, eller åtta procent, färre än 2019.

Bilderböckerna har minskat med 25 procent på tre år och ungdomsböckerna med hela 38 procent på fyra år.

Sett till den totala försäljningen av barn- och ungdomslitteratur 2020 sålde ungdomsböckerna och böckerna för unga vuxna sämst. I antal exemplar räknat såldes mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9, som för åldrarna 12–15 och 15 plus.

64 procent, 1 298 titlar, av den totala utgivningen utgörs av svenska originaltitlar, medan översättningarna endast står för 36 procent, eller 739 titlar.

256 olika förlag och andra utgivare gav ut tryckta barn- och ungdomsböcker i Sverige under 2020, inklusive egenutgivare. Men de stora förlagen dominerar utgivningen om man ser till antalet titlar. De tio förlag som gav ut flest titlar 2020 stod för 49 procent av utgivningen. Det är en ökning med två procent sedan 2019.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL