Utrikes

Hongkong-aktivist har fått asyl

Demokratiaktivisten Nathan Law under ett tal i september 2020.
Foto: Markus Schreiber
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den i Hongkong inflytelserika demokratiaktivisten Nathan Law har fått asyl i Storbritannien, skriver han själv på Twitter.

Den 27-årige aktivisten, som var ledande i den så kallade paraplyrevolutionen 2014, lämnade Hongkong samma dag som Pekings kontroversiella säkerhetslag klubbades igenom i somras. Han har sedan dess befunnit sig i Storbritannien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

20 döda i krock mellan buss och lastbil

Bussen började brinna i olyckan.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 20 personer omkom då en buss krockade med en lastbil som hade stannat på vägen på grund av tekniska problem. Olyckan inträffade omkring tio mil öster om Assiut i södra Egypten. Tre personer skadades.

Bussen började brinna och det tog bara några minuter innan vraket var helt utbränt. 36 ambulanser skickades till olycksplatsen.

Trafikolyckor är vanligt förekommande i Egypten där vägarna ofta är i dåligt skick och många bryter mot trafikreglerna. 2019 omkom 12 000 personer på vägarna, enligt officiell statistik. Landet har över hundra miljoner invånare.

Utrikes

Medier: Totalstopp i Danmark för Astras vaccin

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Utrikes
Utrikes Danmark överger helt Astra Zenecas vaccin mot covid-19, enligt källor till flera danska medier.
Vaccinet är nu i stället hänvisat till papperskorgen.

Samtidigt pausas de inte icke påbörjade vaccinationerna med Janssens covidvaccin, enligt tidningen Politiken.

De första doserna från Janssen, som ägs av amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson, anlände till Danmark under onsdagen.

Danska Sundhedsstyrelsen och Lægemiddelstyrelsen väntas senare i dag, klockan 14, komma med de formella beskeden.

Vaccinationerna med Astra Zenecas "Vaxzevria" har i Danmark varit stoppade sedan fem veckor tillbaka efter larm om mycket sällsynta biverkningar – en koagulationsrubbning i form av blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) bedömer fortfarande att nyttan överstiger risken med vaccinet, men enligt Politiken väljer Sundhedsstyrelsen ändå en "försiktighetsprincip" – att stoppa vaccinet och kassera doserna som levererats från Astra Zeneca.

Danmark har förbeställt totalt 2,4 miljoner vaccindoser från Astra Zeneca.

Till skillnad från Danmark valde Sverige för några veckor sedan att återuppta vaccinationerna med AZ-vaccinet för 65-plussare efter ett kortare vaccinstopp.

Svenska Folkhälsomyndigheten har ännu inte kommit med besked om hur Sverige gör i frågan om Janssens vaccin. EMA utreder för närvarande en möjlig koppling mellan misstänkta biverkningar och vaccin.

Utrikes

EU förlänger inte Astrakontrakt

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes Leveransproblem och svårigheter att möta nya muterade varianter av coronaviruset gör att EU väljer att inte förlänga vaccinkontrakt.

EU-kommissionen kommer inte att förnya kontrakten med Astra Zeneca och Johnson & Johnson om att leverera vaccin mot covid-19 nästa år. Det rapporterar italienska La Stampa med hänvisning till en källa på italienska hälsodepartementet.

I stället kommer kommissionen att fokusera på så kallade mRNA-vaccin mot covid-19, som tillverkas av exempelvis Pfizer-Biontech och Moderna.

Försenade leveranser

EU-kommissionen begär samtidigt en förklaring från Johnson & Johnson efter bolagets "fullständigt oväntade" besked om leveransförseningar till EU, enligt en källa.

En talesperson för EU-kommissionen säger till nyhetsbyrån Reuters att man inte kan kommentera kontraktsfrågor.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström uppger för TT att det än så länge bara finns ett färdigt beslut när det gäller att inte förnya kontraktet med Astra Zeneca. Orsaken är inte oro för biverkningar, skriver han i ett sms, utan leveransproblem.

Mindre bra mot mutationer

Astra Zeneca skulle ha levererat 300 miljoner doser till EU före den sista juni. I stället kommer bara 100 miljoner. De resterande 200 miljoner doserna kommer först under andra halvåret, då många länder räknar med att ha hunnit vaccinera alla vuxna.

TT: Spelar den misstänkta risken för blödningsrubbningar någon roll?

"Nej – det handlar enbart om volymer och tidpunkt. Dessutom är AZ (och J&J) inte bästa valet rent vetenskapligt för uppdaterade vaccin mot mutationer – där satsar nu EU stort på kapacitet (mer än 1 miljard doser per år) av mRNA och proteinvaccin", svarar Richard Bergström.

Kan bli verkningslöst

Orsaken till att de vaccin som tillverkas av Astra Zeneca och Johnson & Johnson är mindre lämpade för att anpassa till nya, muterade varianter är att dessa vaccin bygger på en teknik där den aktiva substansen levereras med hjälp av ett förkylningsvirus, en så kallad virusvektor.

Efter hand kan kroppen utveckla immunitet mot själva virusvektorn, vilket gör vaccinet verkningslöst om det ska användas upprepade gånger. När det gäller mRNA-vaccin finns inte den risken, eftersom dessa paketeras i en liten fettkapsel som inte retar immunförsvaret på samma sätt.

Utrikes

Norge öppnar – men fortsatta restriktioner i Oslo

Norges statsminister Erna Solberg (H).
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge kommer att tillåta restauranger och barer att servera alkohol som ett led i ett stegvis lyftande av coronarestriktionerna, enligt regeringen.
Men Osloborna får vänta med ölen tills smittoläget förbättras.

– Vi påbörjar återöppnandet av Norge den här veckan, säger statsminister Erna Solberg (H), som själv dömdes till böter på 20 000 kronor i förra veckan, för en sportlovsmiddag med fler deltagare än tillåtet.

Restriktionerna lättas på fredag. Men det gäller bara de delar av Norge som har låg smitta. I landsdelar med hög smittspridning har kommunerna möjlighet att införa hårdare regler än de nationella.

I områden som Oslo och Viken, där omkring en femtedel av Norges befolkning bor, kommer tuffare åtgärder att gälla än i andra delar av landet. De rådande restriktionerna, som bland annat innebär att det är förbjudet att ta emot besök av fler än två personer samtidigt i sitt hem, förlängs i minst två veckor.

Gym, biografer, teatrar och de flesta butiker håller fortsatt stängt, och utskänkningsförbud råder. Däremot införs vissa lättnader för barn och unga. Från och med måndag får alla skolelever gå tillbaka till skolan, säger kommunstyrelsens ordförande Raymond Johansen (AP).

Enligt Solberg kommer det att dröja innan Osloborna kan ta en öl på krogen.

– Vi måste se mycket lägre smittotal innan det blir aktuellt att öppna i Oslo igen, säger hon, enligt NRK.

På andra håll kan restauranger och barer dock servera alkohol till klockan 22 på kvällen med start på fredag, så länge de också serverar mat.

Utrikes

Polisen varnades: Kapitolium är måltavlan

Kongresspolisens insats under attacken i januari får kritik i en intern rapport. Arkivbild.
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bristfälligt ledarskap och undermålig utrustning gjorde att polisen var dåligt förberedd när USA:s kongress stormades. Detta trots underrättelseuppgifter som varnade för våld från anhängare till Donald Trump, enligt en rapport.

"Själva kongressen är måltavlan." Den varningen nådde polisen inför det att senaten samlades i Kapitolium den 6 januari för att formellt fastställa Joe Bidens seger i det amerikanska presidentvalet. Anhängare till den dåvarande presidenten Donald Trump – som felaktigt hävdade att han tagit hem segern – demonstrerade i protest utanför byggnaden och flera av dem deltog sedan i den våldsamma stormningen.

I en 104-sidig intern rapport beskrivs en lång rad misstag som ledde fram till att kongresspolisen var dåligt förberedd och inte agerade tillräckligt kraftfullt under attacken. Slutsatserna ska diskuteras i kongressen på torsdag men flera amerikanska medier har redan nu tagit del av innehållet.

Varnade i förväg

Tre dagar före attacken varnade kongresspolisens egen underrättelseavdelning för risken för våld från Trumps anhängare.

"Till skillnad från tidigare protester efter valet är Trumpanhängarnas mål inte nödvändigtvis motdemonstranterna utan det är snarare själva kongressen som är måltavlan den 6 januari" stod det i hotbedömningen, enligt The New York Times.

Vidare varnades det för att rörelsen som motsätter sig valresultatet har en benägenhet att locka högerextremister, milismedlemmar och andra våldsbejakande krafter, vilket kunde leda till en farlig situation för såväl polis som allmänhet.

Dessutom hade USA:s departement för inrikes säkerhet meddelat kongresspolisen att man upptäckt en karta över Kapitoliums tunnelsystem som publicerats i ett forum för Trumpanhängare på nätet.

Dålig utrustning

Trots det fick polisen enligt rapporten order om att inte använda sina mest kraftfulla verktyg för att kontrollera och skingra folkmassan. Dessutom krossades några av polisens sköldar under insatsen eftersom de var för gamla eller inte hade förvarats i rätt temperatur. Andra hade låsts in i en buss och kunde därför inte användas.

Rapporten pekar på behovet för kongresspolisen att förbättra sitt ledarskap, sina utbildningar, sin undermåliga utrustning samt centralisera underrättelseverksamheten. Det och mycket annat kommer sannolikt att stå i fokus när kongressen ska diskutera ökade resurser och insatser för att stärka Kapitoliums säkerhet.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Trump uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De följde hans uppmaning. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan

Antal stationerade soldater per månad 2001–2021.
Foto: Johan Hallnäs
Utrikes
Utrikes Storbritannien och Tyskland drar tillbaka sina soldater från Afghanistan – beskeden följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

– Vi arbetar nära USA, Natos allierade och samarbetsparter för att säkra fred och stabilitet i Afghanistan. Ändringar av våran truppnärvaro kommer att göras i konsultation med våra partnerns, säger en talesperson för den brittiska regeringen till AFP.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina soldater ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Nato diskuterar

Även Tyskland kom under onsdagen med beskedet att landet drar tillbaka sina styrkor ur Afghanistan.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, säger den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer till den tyska tv-kanalen TV ARD.

Tyskland hänvisade vidare till Nato som under onsdagskvällen kommer att förmedla sin framtida strategi i Afghanistan.

USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig. Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan den amerikanska närvaron.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer även USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Utrikes

Inofficiell USA-delegation framme i Taiwan

USA skickar tidigare högt uppsatta personer för möten i Taiwan.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Utrikes
Utrikes En amerikansk delegation har landat i Taiwan, för ett besök som ska ses som en markering mot Kinas allt mer aggressiva hållning mot önationen.
Bara några timmar före ankomsten beskrev Pekingregimen sina militära överflygningar som "stridsövningar".

Den inofficiella delegationen består av en tidigare senatsledamot och två tidigare vice utrikesministrar. Det amerikanska planet landade i Taipei på onsdagseftermiddagen lokal tid, och väntas träffa president Tsai Ing-Wen under torsdagen.

– Det här besöket är ytterligare ett uttryck för det starka bandet mellan Taiwan och USA, säger presidenttalespersonen Xavier Chang.

Hittills största överflygningen

Överflygningarna av kinesiska stridsplan har ökat och i måndags rapporterade Taipei om 25 kinesiska plan i Taiwans luftfartsidentifieringszon. Det var den hittills största överflygningen sedan Taiwan började larma om kinesisk närvaro förra året.

Kina gör anspråk på Taiwan, och företrädare för landet hävdar att de militära övningarna är faktiska "stridsövningar" som anses nödvändiga för att "skydda den nationella suveräniteten".

Spänningarna kring Taiwan har trappats upp det senaste året och USA, som är Taiwans viktigaste inofficiellt allierade, har betraktat utvecklingen med oro. Nyligen har stödet för Taiwan blivit allt mer högljutt – bland annat har man nyligen gjort avsteg från de invecklade regler som hittills har begränsat USA:s kontakter med Taiwan.

Återförening med våld?

Efter inbördeskriget 1949 flydde det dåvarande kinesiska styret till Taiwan, officiellt Republiken Kina, medan den kommunistiska Folkrepubliken Kina bildades på fastlandet.

Styret i Peking hävdar att regionen ska återförenas med Fastlandskina, med våld om så behövs.

Utrikes

Danskar med svensk stuga drar lättnadens suck

De svenska stugorna hägrar. Snart slipper danskar som besökt sin svenska sommarbostad att sitta i karantän. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Utrikes
Utrikes Från och med nästa vecka slipper danskar med sommarstuga i Sverige att sitta i karantän då de har besökt sin svenska "ødegård", som husen kallas i Danmark. Cirka 10 500 danska stugägare ligger i startgroparna för att ta sig till Sverige.

– Det är efterlängtat, för vi har hört talas om en del inbrott. Inbrottstjuvarna har vetat att danskägda hus har stått tomma, säger Victoria Lindtner i föreningen Danske torpare till nyhetsbyrån Ritzau.

Hittills har det varit krav på tio dagars isolering vid hemkomsten till Danmark efter vistelse i Sverige, med möjlighet till förkortad karantän vid uppvisande av negativt coronatest fyra dagar efter hemkomst.

Mellan 22 december och 31 mars har danska fritidshusägare varit helt utan möjlighet att se till sina stugor, på grund av det svenska inreseförbudet som gällde för danskar utan särskilda inreseskäl under denna period.

Men från och med onsdag nästa vecka är det fritt fram – utan krav på karantän efter Sverigeresan.

Eftersom det svenska inreseförbudet i december kom utan förvarning var det många som inte hann stänga av vattnet i sina stugor inför vintern.

– Eftersom vintern har varit relativ sträng antar vi att en del hus har drabbats av vattenskador, säger Victoria Lindtner.

De danskägda husen ligger företrädesvis i Skåne, Halland, Småland och Blekinge.

Cecilia Klintö/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL