Utrikes

Expert: Polis använde "dödligt våld" mot Floyd

Jody Stiger, expertvittne i George Floyd-rättegången.
Foto: Court TV/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polisen som orsakade George Floyds död använde opåkallat och olämpligt våld, säger en expert som kallats in under dråprättegången. Åklagaren i fallet ska försöka bevisa att det var polisen Derek Chauvins brutala agerande som direkt orsakade Floyds död.
PREMIUM

Jody Stiger är specialist på "nödvändigt våld" inom polismakten och har arbetat som instruktör för Los Angeles-polisen i sex år. Han har inför rättegången gått igenom polisrapporter och det filmade materialet från George Floyds död, då Derek Chauvin tryckte ner honom mot marken med knät mot hans nacke tills han drog sitt sista andetag.

Stiger vittnade om att George Floyd låg i en redan utsatt position på mage och att trycket som uppstod bör ha orsakat andningssvårigheter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan

Antal stationerade soldater per månad 2001–2021.
Foto: Johan Hallnäs
Utrikes
Utrikes En växande skara Nato-länder drar tillbaka sina soldater från Afghanistan efter uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Under onsdagen kommer USA:s president Joe Biden formellt att ge beskedet om det amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Redan nu har uppgifter om vad det huvudsakliga beskedet kommer att vara – alla soldater kommer att lämna landet innan den 11 september. Datumet är en framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Beskedet innebär att två decennier av amerikansk militär närvaro i Afghanistan är över.

Kriget har kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater. Enligt FN har över 100 000 civila dödats eller skadats i striderna i landet.

Nato vill samordna

Inför Bidens tillkännagivande har det samtalats intensivt mellan Nato-länderna. I Natos insats i Afghanistan ingår sammanlagt 9 600 utländska soldater varav mellan mellan 2 500 och 3 000 är amerikanska.

Under onsdagskvällen kommer Nato att presentera sin gemensamma hållning runt framtida operationer i Afghanistan. Inför samtalen talade USA:s utrikesminister Anthony Blinken om vikten av en samlad strategi.

– Tillsammans har vi uppnått de mål vi strävat efter att uppnå och nu är det dags att skicka hem våra styrkor, sade Blinken under en presskonferens i Bryssel.

– Vi kommer att arbeta mycket nära under de kommande månaderna för en säker, överlagd och samordnat trupptillbakadragande ur Afghanistan, fortsatte han.

Blodig 20-årsdag

Flera Nato-länder har redan nu meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan de amerikanska styrkorna. Bland dessa finns Norge, Storbritannien och Tyskland.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, sade den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer under en intervju med den tyska tv-kanalen TV ARD.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med att datumet för tillbakadragandet blev känt.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Utrikes

Borissov: Kommer inte leda nästa regering

Bulgariens premiärminister Boyko Borissov. Arkivbild.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Bulgariens mångårige premiärminister Boyko Borissov kommer inte att leda nästa regering, meddelar han. Beskedet kommer tio dagar efter parlamentsvalet, då Borissovs högerparti Gerb blev störst, men tappade stort sedan förra valet.

– Jag vill inte splittra landet, så jag kommer att föreslå en annan, tydligt EU- och Natotillvänd premiärminister, säger han till journalister under en resa till staden Veliko Tarnovo.

Gerb har sedan grundandet 2006 varit landets största parti i samtliga parlaments- och EU-val, men resultatet i det senaste valet betraktades allmänt som ett misslyckande.

Utrikes

20 döda i krock mellan buss och lastbil

Bussen började brinna i olyckan.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 20 personer omkom då en buss krockade med en lastbil som hade stannat på vägen på grund av tekniska problem. Olyckan inträffade omkring tio mil öster om Assiut i södra Egypten. Tre personer skadades.

Bussen började brinna och det tog bara några minuter innan vraket var helt utbränt. 36 ambulanser skickades till olycksplatsen.

Trafikolyckor är vanligt förekommande i Egypten där vägarna ofta är i dåligt skick och många bryter mot trafikreglerna. 2019 omkom 12 000 personer på vägarna, enligt officiell statistik. Landet har över hundra miljoner invånare.

Utrikes

Medier: Totalstopp i Danmark för Astras vaccin

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Utrikes
Utrikes Danmark överger helt Astra Zenecas vaccin mot covid-19, enligt källor till flera danska medier.
Vaccinet är nu i stället hänvisat till papperskorgen.

Samtidigt pausas de inte icke påbörjade vaccinationerna med Janssens covidvaccin, enligt tidningen Politiken.

De första doserna från Janssen, som ägs av amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson, anlände till Danmark under onsdagen.

Danska Sundhedsstyrelsen och Lægemiddelstyrelsen väntas senare i dag, klockan 14, komma med de formella beskeden.

Vaccinationerna med Astra Zenecas "Vaxzevria" har i Danmark varit stoppade sedan fem veckor tillbaka efter larm om mycket sällsynta biverkningar – en koagulationsrubbning i form av blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) bedömer fortfarande att nyttan överstiger risken med vaccinet, men enligt Politiken väljer Sundhedsstyrelsen ändå en "försiktighetsprincip" – att stoppa vaccinet och kassera doserna som levererats från Astra Zeneca.

Danmark har förbeställt totalt 2,4 miljoner vaccindoser från Astra Zeneca.

Till skillnad från Danmark valde Sverige för några veckor sedan att återuppta vaccinationerna med AZ-vaccinet för 65-plussare efter ett kortare vaccinstopp.

Svenska Folkhälsomyndigheten har ännu inte kommit med besked om hur Sverige gör i frågan om Janssens vaccin. EMA utreder för närvarande en möjlig koppling mellan misstänkta biverkningar och vaccin.

Utrikes

EU förlänger inte Astrakontrakt

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes Leveransproblem och svårigheter att möta nya muterade varianter av coronaviruset gör att EU väljer att inte förlänga vaccinkontrakt.

EU-kommissionen kommer inte att förnya kontrakten med Astra Zeneca och Johnson & Johnson om att leverera vaccin mot covid-19 nästa år. Det rapporterar italienska La Stampa med hänvisning till en källa på italienska hälsodepartementet.

I stället kommer kommissionen att fokusera på så kallade mRNA-vaccin mot covid-19, som tillverkas av exempelvis Pfizer-Biontech och Moderna.

Försenade leveranser

EU-kommissionen begär samtidigt en förklaring från Johnson & Johnson efter bolagets "fullständigt oväntade" besked om leveransförseningar till EU, enligt en källa.

En talesperson för EU-kommissionen säger till nyhetsbyrån Reuters att man inte kan kommentera kontraktsfrågor.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström uppger för TT att det än så länge bara finns ett färdigt beslut när det gäller att inte förnya kontraktet med Astra Zeneca. Orsaken är inte oro för biverkningar, skriver han i ett sms, utan leveransproblem.

Mindre bra mot mutationer

Astra Zeneca skulle ha levererat 300 miljoner doser till EU före den sista juni. I stället kommer bara 100 miljoner. De resterande 200 miljoner doserna kommer först under andra halvåret, då många länder räknar med att ha hunnit vaccinera alla vuxna.

TT: Spelar den misstänkta risken för blödningsrubbningar någon roll?

"Nej – det handlar enbart om volymer och tidpunkt. Dessutom är AZ (och J&J) inte bästa valet rent vetenskapligt för uppdaterade vaccin mot mutationer – där satsar nu EU stort på kapacitet (mer än 1 miljard doser per år) av mRNA och proteinvaccin", svarar Richard Bergström.

Kan bli verkningslöst

Orsaken till att de vaccin som tillverkas av Astra Zeneca och Johnson & Johnson är mindre lämpade för att anpassa till nya, muterade varianter är att dessa vaccin bygger på en teknik där den aktiva substansen levereras med hjälp av ett förkylningsvirus, en så kallad virusvektor.

Efter hand kan kroppen utveckla immunitet mot själva virusvektorn, vilket gör vaccinet verkningslöst om det ska användas upprepade gånger. När det gäller mRNA-vaccin finns inte den risken, eftersom dessa paketeras i en liten fettkapsel som inte retar immunförsvaret på samma sätt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Norge öppnar – men fortsatta restriktioner i Oslo

Norges statsminister Erna Solberg (H).
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge kommer att tillåta restauranger och barer att servera alkohol som ett led i ett stegvis lyftande av coronarestriktionerna, enligt regeringen.
Men Osloborna får vänta med ölen tills smittoläget förbättras.

– Vi påbörjar återöppnandet av Norge den här veckan, säger statsminister Erna Solberg (H), som själv dömdes till böter på 20 000 kronor i förra veckan, för en sportlovsmiddag med fler deltagare än tillåtet.

Restriktionerna lättas på fredag. Men det gäller bara de delar av Norge som har låg smitta. I landsdelar med hög smittspridning har kommunerna möjlighet att införa hårdare regler än de nationella.

I områden som Oslo och Viken, där omkring en femtedel av Norges befolkning bor, kommer tuffare åtgärder att gälla än i andra delar av landet. De rådande restriktionerna, som bland annat innebär att det är förbjudet att ta emot besök av fler än två personer samtidigt i sitt hem, förlängs i minst två veckor.

Gym, biografer, teatrar och de flesta butiker håller fortsatt stängt, och utskänkningsförbud råder. Däremot införs vissa lättnader för barn och unga. Från och med måndag får alla skolelever gå tillbaka till skolan, säger kommunstyrelsens ordförande Raymond Johansen (AP).

Enligt Solberg kommer det att dröja innan Osloborna kan ta en öl på krogen.

– Vi måste se mycket lägre smittotal innan det blir aktuellt att öppna i Oslo igen, säger hon, enligt NRK.

På andra håll kan restauranger och barer dock servera alkohol till klockan 22 på kvällen med start på fredag, så länge de också serverar mat.

Utrikes

Polisen varnades: Kapitolium är måltavlan

Kongresspolisens insats under attacken i januari får kritik i en intern rapport. Arkivbild.
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bristfälligt ledarskap och undermålig utrustning gjorde att polisen var dåligt förberedd när USA:s kongress stormades. Detta trots underrättelseuppgifter som varnade för våld från anhängare till Donald Trump, enligt en rapport.

"Själva kongressen är måltavlan." Den varningen nådde polisen inför det att senaten samlades i Kapitolium den 6 januari för att formellt fastställa Joe Bidens seger i det amerikanska presidentvalet. Anhängare till den dåvarande presidenten Donald Trump – som felaktigt hävdade att han tagit hem segern – demonstrerade i protest utanför byggnaden och flera av dem deltog sedan i den våldsamma stormningen.

I en 104-sidig intern rapport beskrivs en lång rad misstag som ledde fram till att kongresspolisen var dåligt förberedd och inte agerade tillräckligt kraftfullt under attacken. Slutsatserna ska diskuteras i kongressen på torsdag men flera amerikanska medier har redan nu tagit del av innehållet.

Varnade i förväg

Tre dagar före attacken varnade kongresspolisens egen underrättelseavdelning för risken för våld från Trumps anhängare.

"Till skillnad från tidigare protester efter valet är Trumpanhängarnas mål inte nödvändigtvis motdemonstranterna utan det är snarare själva kongressen som är måltavlan den 6 januari" stod det i hotbedömningen, enligt The New York Times.

Vidare varnades det för att rörelsen som motsätter sig valresultatet har en benägenhet att locka högerextremister, milismedlemmar och andra våldsbejakande krafter, vilket kunde leda till en farlig situation för såväl polis som allmänhet.

Dessutom hade USA:s departement för inrikes säkerhet meddelat kongresspolisen att man upptäckt en karta över Kapitoliums tunnelsystem som publicerats i ett forum för Trumpanhängare på nätet.

Dålig utrustning

Trots det fick polisen enligt rapporten order om att inte använda sina mest kraftfulla verktyg för att kontrollera och skingra folkmassan. Dessutom krossades några av polisens sköldar under insatsen eftersom de var för gamla eller inte hade förvarats i rätt temperatur. Andra hade låsts in i en buss och kunde därför inte användas.

Rapporten pekar på behovet för kongresspolisen att förbättra sitt ledarskap, sina utbildningar, sin undermåliga utrustning samt centralisera underrättelseverksamheten. Det och mycket annat kommer sannolikt att stå i fokus när kongressen ska diskutera ökade resurser och insatser för att stärka Kapitoliums säkerhet.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Trump uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De följde hans uppmaning. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

Utrikes

Inofficiell USA-delegation framme i Taiwan

USA skickar tidigare högt uppsatta personer för möten i Taiwan.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Utrikes
Utrikes En amerikansk delegation har landat i Taiwan, för ett besök som ska ses som en markering mot Kinas allt mer aggressiva hållning mot önationen.
Bara några timmar före ankomsten beskrev Pekingregimen sina militära överflygningar som "stridsövningar".

Den inofficiella delegationen består av en tidigare senatsledamot och två tidigare vice utrikesministrar. Det amerikanska planet landade i Taipei på onsdagseftermiddagen lokal tid, och väntas träffa president Tsai Ing-Wen under torsdagen.

– Det här besöket är ytterligare ett uttryck för det starka bandet mellan Taiwan och USA, säger presidenttalespersonen Xavier Chang.

Hittills största överflygningen

Överflygningarna av kinesiska stridsplan har ökat och i måndags rapporterade Taipei om 25 kinesiska plan i Taiwans luftfartsidentifieringszon. Det var den hittills största överflygningen sedan Taiwan började larma om kinesisk närvaro förra året.

Kina gör anspråk på Taiwan, och företrädare för landet hävdar att de militära övningarna är faktiska "stridsövningar" som anses nödvändiga för att "skydda den nationella suveräniteten".

Spänningarna kring Taiwan har trappats upp det senaste året och USA, som är Taiwans viktigaste inofficiellt allierade, har betraktat utvecklingen med oro. Nyligen har stödet för Taiwan blivit allt mer högljutt – bland annat har man nyligen gjort avsteg från de invecklade regler som hittills har begränsat USA:s kontakter med Taiwan.

Återförening med våld?

Efter inbördeskriget 1949 flydde det dåvarande kinesiska styret till Taiwan, officiellt Republiken Kina, medan den kommunistiska Folkrepubliken Kina bildades på fastlandet.

Styret i Peking hävdar att regionen ska återförenas med Fastlandskina, med våld om så behövs.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL