Utrikes

Arkansas förbjuder könskorrigeringar

Arkansas guvernör Asa Hutchinson lade sitt veto mot lagstiftningen, men delstatsparlamentet valde att rösta igenom den ändå. Arkivbild.
Foto: Staci Vandagriff/AP/TT
Utrikes
Utrikes Guvernören lade in sitt veto mot lagförslaget, men förgäves. Som första amerikanska delstat förbjuder Arkansas könskorrigerande behandlingar av ungdomar under 18 år.
Flera liknande lagförslag är på gång i andra amerikanska delstater.
PREMIUM

"Det kommer att få förödande och i vissa fall dödliga konsekvenser," skriver en medborgarrättsrörelsen American Civil Liberties Union (ACLU) i ett uttalande efter omröstningen.

Arkansas parlament valde på tisdagen att köra över ett veto mot den nya lagen som lagts av guvernör Asa Hutchinson, som anser att lagen inkräktar på läkarnas arbete och familjers bestämmanderätt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Covidsmittan på ny rekordnivå i Indien

Covidsjuka flyttas mellan två avdelningar på ett sjukhus i Ahmedabad i Indien.
Foto: Ajit Solanki/AP/TT
Utrikes
Utrikes Massbad i floden Ganges. Trängsel vid politiska massmöten.
Indien klättrar på listan över värst virusdrabbade länder och har nu näst flest antal fall av covid-19 i världen. Men är smittan mer utbredd än i Sverige?

– Alla är medskyldiga – vi har tillåtit sociala, religiösa och politiska folksamlingar, säger Rajib Dasgupta, professor i folkhälsa vid Jawaharlal Nehru University, till nyhetsbyrån AFP.

– Ingen håller avstånd längre.

Den senaste tiden har smittspridningskurvan i jättelandet Indien vänt brant uppåt. Med genomsnittliga 150 000 fall om dagen den senaste veckan har landet högst smittspridning i världen i absoluta tal, enligt amerikanska Johns Hopkins-universitetet.

Den senaste tiden har Indien satt rekord per dag på en bra bit över 160 000 nya fall. När det gäller totala antalet fall har landet gått om Brasilien och seglat upp till plats två globalt. Det innebär att bara USA, där 31,2 miljoner människor testat positivt för covid-19, har fler virusfall. I Indien har 13,7 miljoner covidinfekterade konstaterats och i Brasilien 13,5 miljoner.

Trötta på restriktioner

Vad beror då den nya virusvågen på? Experter säger att stora mängder människor har samlats i flera delstater utan att hålla avstånd eller bära munskydd. På vissa platser har det handlat om kampanjmöten inför val, på andra om religiösa högtider eller festivaler.

Restriktionströttheten i Indien är stor efter fjolårets hårda nedstängning – som dessutom fick ödesdigra ekonomiska konsekvenser. När smittan började öka igen i februari struntade många i att hålla avstånd. Viruset spred sig som en löpeld, i synnerhet i tätbefolkade delstater som Maharashtra med runt 125 miljoner invånare. Där ligger bland annat storstaden Bombay (Mumbai) och staden Pune, som enligt nyhetsbyrån AP nu börjar få slut på respiratorer och viss virusmedicin.

En annan "hot spot" är staden Haridwar i delstaten Uttarakhand i norr, där hundratusentals hinduer är i färd med att fira den religiösa högtiden kumbh mela. Det är då troende tar renande bad i främst den heliga floden Ganges. Bilder i lokala och internationella medier visar hur människor trängs på flodstränderna, de flesta utan munskydd.

– Vi ber folk att bete sig på ett covid-lämpligt sätt. Men folkmassorna är enorma och det är praktiskt omöjligt att utfärda böter, säger den lokale polischefen Sanjay Gunjyal till brittiska BBC.

Hälsoexperter uppges ha vädjat till myndigheterna att ställa in kumbh mela, som är två månader lång, men fick beskedet att den kunde genomföras så länge vissa regler iakttogs – regler vars efterlevnad nu är svåra att kontrollera.

Värre i Sverige?

Fallet illustrerar hur komplext det är att bekämpa coronaviruset i ett land med över 1,3 miljarder invånare, många etniciteter och varierande tillgång till testning och hälsovård. Det kan till och med vara svårt att få grepp om hur allvarligt läget egentligen är.

Smittan har förvisso ökat dramatiskt den senaste månaden, men det är Indiens stora befolkning som gör att de absoluta talen sticker ut. Sett till antal fall per capita den senaste veckan klarar sig landet betydligt bättre än Sverige: 10 personer på 100 000 blir smittade i Indien, jämfört med 63 personer i Sverige, enligt statistiksajten Our World in Data.

Vaccinationstakten är också en parameter att ta hänsyn till. Häromdagen slog regeringen i New Delhi sig för bröstet som "snabbast i världen" att leverera 100 miljoner doser vaccin. Bedriften tog Indien 85 dagar, jämfört med 89 i USA och 102 i Kina, rapporterar BBC.

Men den upptrappade vaccinationskampanjen, vars första mål är att komma upp i 250 miljoner injektioner senast i juli, kommer att blir utdragen. Och den kan få konsekvenser globalt: Indien är en av världens största vaccinproducenter, den ökade efterfrågan på hemmaplan gör att leveranser till bland annat USA, Kanada och det globala vaccinationsprogrammet Covax försenas.

"Folk är oförskämda"

I takt med att sjukhus blir fulla och dödstalen stiger råder nu upptrissad stämning i många delstater. Premiärminister Narendra Modis regering har kritiserats för att vara otydlig under denna andra smittovåg och flera områden har därför infört egna restriktioner. I delstaten Maharashtra råder exempelvis utegångsförbud på nätterna och nedstängning under helgerna. Men reglerna efterlevs inte av alla.

– Folk lyssnar inte. Om vi ber folk att ha munskydd är de oförskämda mot oss, säger Rohit, som arbetar som servitör på en populär restaurang i Bombay, till AFP.

Tina Magnergård Bjers/TT

En indisk kvinna ber till gudinnan Kali i ett tempel i Jammu.
En indisk kvinna ber till gudinnan Kali i ett tempel i Jammu.
Foto: Channi Anand/AP/TT
Troende firar den hinduiska högtiden kumbh mela genom att ta renande bad i floden Ganges.
Troende firar den hinduiska högtiden kumbh mela genom att ta renande bad i floden Ganges.
Foto: Karma Sonam/AP/TT
En otålig folkmassa – där få håller avstånd – väntar på att registrera sig för att ta covidprov på ett sjukhus i Noida i Delhis utkanter.
En otålig folkmassa – där få håller avstånd – väntar på att registrera sig för att ta covidprov på ett sjukhus i Noida i Delhis utkanter.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT

FAKTA

Fakta: Indien och coronaviruset

Indien rapporterade 161 736 nya fall av covid-19 på tisdagen. Totalt har därmed 13,7 miljoner människor testat positivt i Indien, vilket gör landet till det i absoluta tal näst värst drabbade i världen, efter USA.

Den senaste veckan ökade antalet nya fall i Indien med 70 procent, jämfört med veckan innan. I det hårt drabbade Brasilien ökade fallen med 10 procent under samma period och i USA, som är värst drabbat i världen, gick de upp med 9 procent.

Totalt har 171 058 människor dött i covid-19 i Indien.

Källa: AFP och Reuters

Utrikes

Utländska företag vill bygga upp Beiruts hamn

Stora delar av Beirut förstördes i förra årets explosion. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Åtta månader efter explosionen som förstörde delar av Beirut har utländska företag vänt blickarna mot den sargade hamnen. Flera företag som företräder olika nationella intressen är intresserade av att vara med och bygga upp området.

– Alla har sina ögon på hamnen. Ryssarna, kineserna, turkarna, fransmännen och nu också tyskarna, säger den tillfälliga hamnchefen Bassem al-Kaissi och understryker att det i nuläget bara handlar om avsiktsförklaringar.

Den 4 augusti exploderade hundratals ton ammoniumnitrat som förvarades under bristfälliga förhållanden i hamnen. Stora delar av den libanesiska huvudstaden förstördes och över 200 personer omkom.

I fredags presenterade en tysk delegation en mångmiljardplan för att bygga upp och bygga om hamnområdet. Men flera andra länder är alltså intresserade, vilket inte bara handlar om ekonomiska intressen utan också om geopolitiskt inflytande, enligt analytikern Imad Salamey.

Utrikes

USA skickar inofficiell delegation till Taiwan

USA skickar tidigare högt uppsatta personer för möten i Taiwan.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina beskriver sina militära överflygningar nära Taiwan som "stridsövningar". Uttalandet görs bara timmar före en amerikansk delegation väntas anlända till Taiwan.

Överflygningarna av kinesiska stridsplan har ökat och i måndags rapporterade Taipei om 25 kinesiska plan i taiwanesiskt flygområde. Det var den hittills största överflygningen sedan Taiwan började rapportera om kinesisk närvaro förra året.

Kina gör anspråk på Taiwan och företrädare för landet hävdar att de militära övningarna är faktiska "stridsövningar" som anses nödvändiga för att "skydda den nationella suveräniteten".

Uttalandet sker samtidigt som USA:s president Joe Biden skickat en inofficiell delegation till Taiwan. Den består av tidigare högt uppsatta personer, som den tidigare senatorn Christopher Dodd och de tidigare biträdande utrikesministrarna Richard Armitage och James Steinberg.

De väntas landa i Taipei på onsdagseftermiddagen.

Spänningarna kring Taiwan har trappats upp det senaste året och USA, som är Taiwans viktigaste inofficiellt allierade, har betraktat utvecklingen med oro. Nyligen har stödet för Taiwan blivit allt mer högljutt, bland annat har man nyligen gjort av avsteg från de invecklade regler som hittills har begränsat USA:s kontakter med Taiwan.

Efter inbördeskriget 1949 flydde det dåvarande kinesiska styret till Taiwan, officiellt Republiken Kina, medan den kommunistiska Folkrepubliken Kina bildades på fastlandet. Styret i Peking hävdar att regionen ska återförenas med Fastlandskina, med våld om så behövs.

Utrikes

Finansföretag måste redogöra för klimatpåverkan

Nya Zeeland vill växla upp kampen mot klimatförändringarna ytterligare. Arkivbild.
Foto: Carey J. Williams/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya Zeeland ska bli första land att införa en lag som tvingar finansaktörer som banker, försäkringsbolag och fondförvaltare att redogöra för hur deras verksamhet påverkar klimatet. Målet är bland annat att säkerställa att effekterna på klimatförändringarna rutinmässigt tas i beaktande vid beslut om affärsverksamhet, investeringar, utlåning och försäkringar.

Nya Zeelands mål är att vara koldioxidneutralt 2050 och landet menar att även finanssektorn måste spela sin roll. Omkring 200 av de största företagen och flera utländska företag kommer att omfattas av lagstiftningen, som börjar behandlas i veckan, enligt BBC.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oroligt vid nya protester i Minneapolis

Demonstranter tar skydd när polisen med olika medel försöker att skingra dem.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polischefen i Brooklyn Center i Minneapolis säger upp sig, liksom den polis som sköt ihjäl 20-årige Daunte Wright vid ett ingripande.
Barack Obama kräver att man går till botten med händelsen, och protesterna fortsätter.
PREMIUM

Polischefen och polisen lämnade in sina avskedsansökningar sedan kommunstyrelsen fattat beslut om att avskeda dem.

– Jag hoppas att det här kommer att ge lite lugn i samhället. Vi vill skicka ett budskap till samhället att vi tar den här situationen på allvar, säger borgmästaren Mike Elliott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Minst 20 barn omkomna i brand

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Flera elever och förskolebarn har omkommit i en brand i en skola i Nigers huvudstad Niamey. Brandkår skickades snabbt till platsen, men kraften i branden beskrivs som enorm.

– 21 klassrum i halmhyddor fattade eld. Omkring 20 barn blev blev fast i lågorna , säger brandchefen Sidi Mohamed i nationell tv.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Space X-satellit nära krocka

35 Oneweb-satelliter sköts upp från Kazakstan i mars förra året.
Foto: Roscosmos/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En Space X-satellit och en Oneweb-satellit var bara 60 meter från att krocka med varandra förra månaden, rapporterar brittiska The Times.

Satelliterna används för ge internetuppkoppling i svårtillgängliga områden.

Den amerikanska rymdstyrkan upptäckte faran, och varnade de båda företagen.

De två företagen ska enligt tidningen därefter ha kontaktat varandra, och bestämt att Onewebs satellit skulle ändra bana.

Forskare oroas för att en kollision av satelliter i omloppsbana runt planeten skulle kunna skapa massor av rymdskrot som i sin tur hotar andra satelliter och rymdfarkoster.

Space X-satelliterna som kallas Starlink befinner sig på en höjd på 550 kilometer, medan Onewebs är betydligt längre bort, 1 200 kilometer. Krocken höll på att inträffa när Onewebs satellit passerade Starlink på vägen in i sin rätta bana.

Utrikes

Oklar framtid när trupper lämnar Afghanistan

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien drar tillbaka nästan alla soldater från Afghanistan rapporterar The Times – beskedet följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att trupperna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina trupper ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Under tisdagen möttes Natos försvars- och utrikesministrar för att diskutera framtida insatser i Afghanistan. USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig.

Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan de amerikanska trupperna.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla trupper uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av trupperna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska trupper lämnat landet.

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL