Kultur och nöje

Nya platser för Malmöfestivalen

Årets Malmöfestival lämnar Gustav Adolfs torg, Stortorget och Södergatan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Malmö
Nöje Malmöfestivalen flyttar tillfälligt till Slottsparken, Kungsparken och Mölleplatsen i sommar. Här finns bättre möjligheter att följa eventuella coronarestriktioner meddelar arrangörerna.
PREMIUM

Årets Malmöfestivala går av stapeln 6-10 augusti och lämnar då alltså Stortorget, Gustav Adolfs torg och Södergatan för Slottsparken, Kungsparken och Mölleplatsen. De nya evenemangsplatserna gäller även för WorldPride som firas i Malmö precis efter festivalen, 12-22 augusti.

– Nu har vi förutsättningarna för att kunna skapa ett välanpassat arrangemang. Även om vi kan komma i ett läge då vi behöver ställa in så ger detta en möjlighet för oss att arbeta vidare med förhoppningen om en riktigt bra festival i sommar, säger Pontus Friberg, som tillsammans med Lotta Ström och David Östberg är projektledare för Malmöfestivalen, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Färre översatta barnböcker än någonsin

Ungdomsböcker och böcker för unga vuxna sålde sämst under 2020. I antal exemplar räknat såldes mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9 som för åldrarna 12–15 och 15 plus.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Utgivningen av tryckta böcker minskar och andelen översättningar är mindre än någonsin – det visar Svenska barnboksinstitutets genomgång av 2020 års barn- och ungdomslitteratur. Pandemin tog sig också in i förra årets berättelser.

Under tio års tid har andelen översatta barn- och ungdomsböcker minskat. Men i sin årliga Bokprovning noterar Svenska Barnboksinstitutet att det 2020 såg särskilt mörkt ut för barnböcker från andra språk.

– Nu är vi nere i 36 procent översättningar, vilket förmodligen är den lägsta procenten någonsin i barn och ungdomslitteraturens historia. Det är otroligt anmärkningsvärt, säger Åsa Warnqvist, forskningsledare på Sbi.

Engelskan dominerar, med 64 procent av översättningarna, medan det i övrigt nästan enbart är litteratur från nordiska och stora europeiska språk som översätts, enligt Åsa Warnqvist. Böcker från andra språkområden ges oftast ut av små, specialiserade bokförlag som har svårt att få satsningarna att bära sig ekonomiskt.

– Andra kulturer syns väldigt lite i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige. Det är tråkigt, för det begränsar både perspektiven och vilka bildtraditioner svenska barn får ta del av, säger hon.

Ungdomslitteraturen minskar

Att det översätts färre böcker hänger också ihop med den "överutgivning" som branschen i flera år har pratat om. Gynnsamma förhållanden som sänkt bokmoms och teknisk utveckling har gjort att det har getts ut för mycket barn- och ungdomslitteratur, menar Åsa Warnqvist, vilket har lett till att medelupplagorna generellt har sjunkit.

Därför är hon inte heller förvånad över att antalet tryckta böcker nu minskar.

– Det kommer ett läge när det blir en för stor utgivning. Då måste man dra åt igen och det är det vi ser nu, förlagen fokuserar sin utgivning kring färre titlar.

Däremot tycker Åsa Warnqvist att det är oroande att ungdomslitteraturen minskar så drastiskt – den har gått ner hela 38 procent på fyra år. I antal exemplar såldes också mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9 som för åldrarna 12–15 och 15 plus.

En förklaring är sannolikt det som många studier varnar för, att ungdomar läser mindre i dag, menar Åsa Warnqvist.

– Nu har pandemin bidragit till en ökning i läsintresset generellt, men om man tittar på längre sikt har läsintresset gått ner och läsning har fått konkurrens av andra medier.

Pandemin påverkar

Pandemin har inte påverkat antalet tryckta böcker nämnvärt, men har däremot skapat förändrade utgivningsstrategier och drivit på en digitalisering av barnböckerna. Tydligast syns det på Olika Förlag, som drog ner från 21 fysiska titlar 2019 till 10 stycken 2020, för att ställa om till en digital utgivning.

Covid-19 har också påverkat böckernas teman: 20–25 titlar har pandemirelaterade ämnen. I bilderboken "Corona och elefantavståndet" av Eva Lohmann och Dorothea Tust handlar det till exempel om Selma och hennes familj som sitter i karantän, medan Pelle Svanslös lär ut handhygien i bilderboken "Sjukdomar, virus och att tvätta händerna", av Maria Frensborg och Ingrid Flygare.

– Faktaböcker om hälsa, både fysisk och psykisk, har vi sett i ganska många år. Men just virusböckerna är naturligtvis direkt kopplade till pandemin. Det finns ett behov av den typen av böcker och vi har redan sett att det kommer fler 2021, säger Åsa Warnqvist.

Elin Swedenmark/TT

Andelen översatt barn- och ungdomslitteratur krymper, och det är främst små förlag som satsar på litteratur från delar av världen utanför Europa. Som Baek Heena, den sydkoreanska Almapristagare som ges ut av Tranan förlag. Arkivbild.
Andelen översatt barn- och ungdomslitteratur krymper, och det är främst små förlag som satsar på litteratur från delar av världen utanför Europa. Som Baek Heena, den sydkoreanska Almapristagare som ges ut av Tranan förlag. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

FAKTA

Fakta: Barnboksutgivningen

Sammanlagt räknade Svenska barnboksinstitutet till 2 037 inkomna barn- och ungdomsböcker med 2020 som utgivningsår. Det är 180 titlar, eller åtta procent, färre än 2019.

Bilderböckerna har minskat med 25 procent på tre år och ungdomsböckerna med hela 38 procent på fyra år.

Sett till den totala försäljningen av barn- och ungdomslitteratur 2020 sålde ungdomsböckerna och böckerna för unga vuxna sämst. I antal exemplar räknat såldes mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9, som för åldrarna 12–15 och 15 plus.

64 procent, 1 298 titlar, av den totala utgivningen utgörs av svenska originaltitlar, medan översättningarna endast står för 36 procent, eller 739 titlar.

256 olika förlag och andra utgivare gav ut tryckta barn- och ungdomsböcker i Sverige under 2020, inklusive egenutgivare. Men de stora förlagen dominerar utgivningen om man ser till antalet titlar. De tio förlag som gav ut flest titlar 2020 stod för 49 procent av utgivningen. Det är en ökning med två procent sedan 2019.

Kultur och nöje

Mediejättar skapar nytt bolag ihop

Televisa startar ett bolag tillsammans med Univision. Arkivbild.
Foto: Franklin Reyes
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Två av de största spanskspråkiga medieföretagen i världen planerar ett samarbete. Det avslöjade mexikanska Televisa på tisdagen.

Den spanska jätten meddelar att att man startar ett nytt bolag tillsammans med det amerikanska Univision.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Ny chans för Jonas Hassen Khemiri

Jonas Hassen Khemiri har fått ett amerikanskt biblioteksstipendium. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Om det inte hade varit för pandemin skulle Jonas Hassen Khemiri ha tillbringat fjolåret i New York. Tack vare ett generöst amerikanskt biblioteksstipendium skulle han ha haft ett eget arbetsbord på anrika New York Public Library och tillgång till bibliotekets arkiv. Allt detta blev dock inställt på grund av covid-19.

Nu får han en ny chans att förverkliga sitt projekt. Khemiri är en av fem skönlitterära författare som har beviljats årets Cullman Fellowship och därmed får möjlighet att utnyttja bibliotekets resurser. Stipendievistelsen inleds i höst och pågår fram till och med maj nästa år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Bach för hela slanten i Linköpings domkyrka

Samtliga Bachs orgelverk ska spelas i Linköpings domkyrka under två år. Arkivbild.
Foto: Alex Giacomini/Ikon/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Under två år, från april 2021 till april 2023, ska samtliga orgelverk skrivna av Johann Sebastian Bach spelas i Linköpings domkyrka. Konserterna under våren sänds digitalt.

Konsertserien består av 270 verk och kommer involvera samtliga domkyrkomusiker i Linköping. Förutom konserter från katedralens tre olika orglar bjuds det på föredrag och masterclass, skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sverigepremiär för Sandströms Bachtolkning

Kompositören Sven-David Sandström. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

På fredag blir det Sverigepremiär för Sven-David Sandströms verk "The hidden treasure", som då spelas av Radiosymfonikerna i Berwaldhallen. Orkestern leds av dirigenten Omer Meir Wellber som även dirigerade uruppförandet av Sandströms verk 2019 kort efter dennes död.

"The hidden treasure" är en fri tolkning av Bachs "Die Kunst der Fuge" och uruppförandet av Sandströms stycke ägde rum i Tomaskyrkan i Leipzig där Bach en gång var kantor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Kultur och nöje

En teaterpärla för mörka tider

Mari Götesdotter och Sanna Sundqvist i Hon ska heta Minou.
Foto: Evelina Boberg
Kultur och nöje
Scen/Recension Gunilla Wedding har sett den digitala urpremiären av Malmö stadsteater och Unga Dramatens föreställning Hon ska heta Minou.

Det är den 13 april 2021 och två jämnåriga kvinnor möts av en slump i en videochatt. Den ena, Vanna, är höggravid och letar efter barnvagnar på nätet. Den andra, Minou, letar efter matleveranser. Efter en stunds inledande förvirring inser de bägge att det här inte är något misstag eller kanske ens en slump. Över tid och rum - eller kanske i fantasin eller en önskedröm - möts mor och dotter på dotterns födelsedag och får inblickar i varandras liv. Mamman i nutiden och dottern i framtiden.

Det realistiska, det möjliga, att det här egentligen inte kan hända spelar ingen som helst roll i Ada Bergers täta dialogpjäs Hon ska heta Minou. Det som spelar roll är det nära, kärleksfulla, viktiga och på många sätt outsägligt sorgliga samtal som uppstår mellan mor och dotter i den här lilla tidsglipan.

Marie Götesdotter spelar Minou och Sanna Sundqvist Vanna.
Foto: Evelina Boberg

Lunchteater

Hon ska heta Minou framförs digitalt som en 30 minuter lång lunchteater i samarbete mellan Ada Bergers Unga Dramaten och Malmö stadsteater. Sanna Sundquist från Unga Dramaten spelar mamman och Mari Götesdotter från Malmö stadsteater dottern. Det man som publik ser när man bli insläppt i den digitala teatersalongen är de två skådespelarnas ansikten i vars en chattruta och pjäsen vilar också helt på deras dialog, på deras ansiktsuttryck, blickar och röstlägen. Och på Ada Bergers väl avvägda och mycket välskrivna text.

Och det fungerar också underbart bra som stark teaterupplevelse i pandemitid. Man dras in i närheten mellan mor och dotter, kan inte slita blicken från deras uttrycksfulla ansikten och följer med stigande spänning vägen som samtalet tar och kopplingarna till så väl den tid vi lever i exakt just nu som den framtid det kan leda mot ...

Mamma Vanna funderar över om pappan ska kunna vara med på förlossningen på grund av pandemireglerna medan dottern Minou i sin tid har betydligt tyngre problem att hantera. Frågor kring vårt ansvar för våra barn och barnbarns framtid men också kring föräldraskap, kärlek, ansvar och framtidshopp kontra framtidspessimism landar tungt i publikens knä. Det är ju också där ansvaret ligger. Hos oss alla.

Starkt gripen

Efter 30 minuter tar mor och dotter adjö, ansiktena försvinner och kvar sitter jag ensam framför min datorskärm. Omtumlad och starkt gripen av den närhet som Sanna Sundquist och Mari Götesdotter skapar mellan sina rollfigurer och mellan nutid och framtid. En närhet utan minsta fysiska närhet men med skådespeleriets alla verktyg så skickligt hanterade.

Hon ska heta Minou är en pjäs perfekt anpassad för förutsättningarna att uppleva teaterkonst just nu men också en pjäs som jag är säker på kommer att leva länge. En riktigt teaterpärla för mörka tider.

FAKTA

Teaterrecension

Scen

Hon ska heta Minou

Manus och regi: Ada Berger

Medverkande: Mari Götesdotter, Sanna Sundqvist

Lunchteater i samarbete mellan Malmö stadsteater och Unga Dramaten, digital premiär 14 april

Kultur och nöje

JK Rowling skriver om julegris

JK Rowlings nya bok handlar om en pojke och hans älskade gosedjur. Arkivbild.
Foto: Joel C Ryan
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

JK Rowling kommer med en ny barnbok i oktober. "The Christmas pig" lyder titeln och historien handlar om en pojke, Jack, och hans älskade gosedjur.

Boken vänder sig till barn från sex år och publiceras i ett 20-tal länder världen över, även i Sverige. Den svenska titeln blir kort och gott "Julegrisen" uppger förlaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Nya säsonger av “Bridgerton”

Golda Rosheuvel som drottning Charlotte i 'Bridgerton'. Pressbild.
Foto: Liam Daniel
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Netflix kostymdrama "Bridgerton" ser ut att få även en tredje och fjärde säsong. En andra säsong är under produktion men nu har Netflix beställt också en tredje och en fjärde av manusförfattaren Shonda Rhimes, skriver Dark Horizons som hämtat informationen från just Netflix.

Serien är baserad på Julia Quinns romaner som alla handlar om syskonen Bridgerton och deras kärleksliv. Varje bok fokuserar på ett av syskonen och den andra säsongen handlar om Lord Anthony Bridgerton.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL