Lokal debatt SkD

Varför inget teknikens hus?

Ett högt hus med lägenheter och ett lågt hus.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt SkD
Skurup
Lokal Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I Vision 2030 står det att Skurups Kommun ska kännetecknas av modernitet och tillväxt vilket alla politiker ställt sig bakom. Uppenbarligen svårare att genomföra.

Det har arbetats länge för att få till en samlokalisering för Kommunteknik, Räddningstjänsten, Ambulansen, Skurups Elverk, Skurupshem, VA-verksamheten och vaktmästeriet. Verksamheter som antingen sitter trångbodda eller i dåliga lokaler. De skulle sammanstråla i ett Teknikens Hus som skulle placeras på Västergatan. Ett förslag som skulle ge många fördelar och få nackdelar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Trygg skolgång en nödvändighet

Höör
Lokal debatt SkD
Höör I dagens insändare tar Höörsbon Jens Larsen upp den tragiska händelsen i Höör där en 18-årig kvinna mördades och berör också ämnen som en trygg skolgång och undrar varför det inte satsas mer på skolan i kommunen.
PREMIUM

Sista kvällen i mars frågade min dotter mig om flickan som gått vilse i skogen åkt helikopter hem? Jag svarade att flickan dött och att det var jättesorgligt. När min dotter somnat låg jag kvar och funderade över vad jag hade velat svara.

Att Sverige och Höör är ojämställt. Att många tjejer i Höör känner sig otrygga i och utanför skolan. Att det är en del av tjejers vardag att utsättas för trakasserier. Att mäns våld mot kvinnor är ett enormt samhällsproblem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

”Lägg ner projektet”

Rolf Streijffert (SD) har skrivit en insändare om höghastighetstågen.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Lokal debatt SkD
Höör
Höör Sverigedemokraterna Höör delar kommunstyrelsens uppfattning om en ny stambana mellan Lund och Hässleholm. Men i vissa avseenden skulle man velat se ett skarpare svar. Det skriver Rolf Streijffert (SD) och Stefan Liljenberg (SD) i en insändare.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Höörs kommunstyrelse kom fram till det visa och högst naturliga beslutet att avstyrka samtliga av Trafikverket föreslagna korridorer för ny stambana/höghastighetsbana Lund-Hässleholm.

Enligt Sverigedemokraternas åsikt borde svaret från Höörs kommun även innehålla ”att kapaciteten på och i anslutning till befintlig stambana stärks genom ”optimeringsåtgärder, trimningsinsatser, tillbyggnad på lämpliga sträckor samt ett kontinuerligt och högkvalitativt underhåll”, men definitivt nej till höghastighetsbanor. För detta fick vi inget gehör.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Ett ständigt grävande

Östergatan under järnvägsviadukten - en av många gatuombyggnader i Eslöv det gångna året.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Oj, nu igen!

Parkeringsplatsen vid Systembolaget ska bebyggas. Kommer p-platserna att räcka med fler invånare i centrum?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Hörby

”Det behövs fler som Curth”

Det är bra att Hörbys dyra avgångsvederlag debatteras, menar skribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Hörby
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT HÖRBY
PREMIUM

Insändare angående artikeln om Curth Svensson som kritiserade de dyra fallskärmsavtalten (SkD 26 mars).

Intressant och uppfriskande att läsa om äldre kommunmedborgare som är engagerade i samhällsdebatten. De behövs fler personer som Curth Svensson i vårt samhälle.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Lokal debatt SkD

Lokal debatt: Alla farhågor om SD-M-styret har besannats

Alla farhågor om SD-M-styret i Hörby har besannats, enligt Hans Frank (L).
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Tre huvuden i sanden…

Det finns ett gammalt talesätt: ”Man får de politiker som man förtjänar”. När SD/M tillsatte sin ledartrojka efter förra valet, så var det nog inte det som medborgarna hade på sin näthinna. Efter drygt två års styre, kan man konstatera att de farhågor som fanns har besannats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

”Fixa rondellen i Marieholm”

En vägbula hade gjort nytta, anser insändarskribenten.
Foto: JESSICA GOW
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV Det krävs fartsänkande åtgärder vid rondellen på Kvarngatan i Marieholm, anser insändarskribenten - som får svar direkt av Eslövs kommun.
PREMIUM

Det finns en felbyggd rondell på Kvarngatan i Marieholm. Det är många olyckstillbud i rondellen, det är påtalat till kommunen många gånger men inget har hänt.

Kommunens trafikingenjör var och tittade på den i november 2020, då jag förklarade problemen för honom. Svaret jag fick var att han ska titta på det under år 2021, och kommer han då fram till någon åtgärd blir det inte gjort något före år 2024.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Vad gör Merab åt asbest i skogen?

Miljöpartisten Kerstin von Seth vill att Merab återupptar asbesthanteringen på sina återvinningscentraler.
Foto: Skånska Dagbladet/Arkiv
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Dagens insändare är från miljöpartisten Kerstin von Seth som undrar över asbesthanteringen runt skogarna i Höör.
PREMIUM

Rycker Merab på axlarna åt Asbest i skogen? Frågan är befogad då SKD redan hösten 2019 skrev om fynd av asbest i skogarna runt Höörs bebyggelse.

Bakgrunden till detta är säkert inte bara mindre miljövänliga personer, utan de svårigheter medborgarna ställs inför när mottagning av asbest upphört sedan 1 januari 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL