Debatt

Resan mot en jämställd vård

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen. Ett område som dock tydligt släpar efter är kvinnors hälsa, särskilt vad gäller förlossningsvården. Därför har Centerpartiet tillsammans med Liberalerna och regeringen kommit överens om en särskild satsning på den svenska kvinno- och förlossningsvården.

2016 gjorde Sveriges beredning för medicinsk utvärdering en genomgång av kunskapsläget gällande förlossningsskador. I nästan samtliga områden saknades vetenskapligt belagd kunskap. Samtidigt har Sverige under flera år varit ett av de länder i Europa som legat sämst till vad gäller svåra förlossningsskador. Med hjälp av riktade insatser är siffrorna på väg ner, men skador av varierande grad är fortfarande relativt vanligt förekommande.

Studier visar exempelvis att 4-5 procent av de kvinnor som föder vaginalt i Sverige drabbas av allvarliga bristningar i underlivet. Ungefär hälften drabbas av något lättare så kallade grad 2-bristningar och ett år efter födseln har mer än var tredje av dessa kvinnor medelsvåra till svåra underlivssmärtor.

Detta tycker Centerpartiet är oacceptabelt. Särskilt för ett land som åtagit sig att gå i bräschen för jämställdhet. Inte minst när flera av dessa förlossningsskador går att förebygga. Centerpartiet vill att vi höjer insatserna i arbetet för en jämställd vård.

Vi vet att satsningar ger resultat. Mellan 2015-2019 pågick en nationell satsning på förlossningsvården där 5,1 miljarder betalades ut. I den utvärdering som presenterades under 2021 kan man läsa att fler kvinnor är nöjda med sin förlossning, att andelen kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar har minskat och att vården i större utsträckning frågar gravida kvinnor om riskfaktorer.

Forskningen kring förlossningsvård är därutöver omfattande. Den visar att med utbildade barnmorskor, ett kunskapsstyrt arbetssätt och en låg patientbelastning kan riskerna för svåra förlossningsskador minimeras. Faktorer som i mångt och mycket påverkas av tillgängliga finansiella medel.

Under 2019 drev vi därför på för en fortsatt satsning på kvinnors hälsa. I slutet av året träffades en sådan överenskommelse. Som ett resultat delas totalt 1382 miljoner kronor ut till regionerna under 2021, varav strax över 180 miljoner till Region Skåne. Detta är vi mycket stolta över.

Evidens visar att en ojämställd vård inte är något vi behöver acceptera. Med rätt medel och insatser kan vi utjämna klyftor och förebygga skador. Låt oss trygga kvinnors rätt till en god och säker vård genom hela livet.

Sofia Nilsson (C)

Riksdagsledamot Skåne läns norra och östra och ledamot i socialutskottet

Birte Sandberg (C)

Regionråd och ordförande i primärvårdsnämnden

Warda Fatih (C)

Ledamot i regionfullmäktige och ordförande för sjukhusstyrelsen Landskrona

Debatt

Lös spermabristen i Skåne

Anna-Lena Hogerud
Foto: Lars Johansson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Barnlängtande skåningar får vänta allt längre på assisterad befruktning. Kvinnor som börjar närma sig åldersgränsen 40 riskerar att gå miste om chansen att få hjälp att skaffa barn, om de inte har råd att köpa sig förbi kön via en privatklinik. Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC), som ansvarar för behandlingarna i Skåne, har varnat för att det nu inte är lönt att ställa sig i kö om man är över 38.

Huvudorsaken till väntetiderna är brist på donerade spermier. Under våren har denna brist varit så akut att man för första gången varit tvungen att stoppa behandlingarna. Under sommaren har de kunnat återupptas, men väntetiderna är fortfarande ovanligt långa. Om inte regionen lyckas rekrytera fler donatorer lär det förbli så. Risken är att situationen till och med förvärras.

Därför lämnade vi socialdemokrater i september förra året in ett så kallat initiativärende, där vi föreslog en handlingsplan för att korta väntetiderna. Tyvärr avvisades det av det borgerliga regionstyret. I sitt beslutsförslag valde de att fokusera på allt som Region Skåne inte råder över. Till exempel att många patienter kommer till Skåne från andra regioner, där väntetiderna är ännu längre. Eller att regionen sedan en lagändring 2019 måste konkurrera med privatkliniker om donatorer.

Vi tycker att det vore mer konstruktivt att fokusera på sådant som vi kan påverka. Istället för att konstatera att det är tråkigt att andra regioner inte gör mer för att korta sina väntetider skulle vi kunna arbeta aktivt för att locka donatorer till RMC. Vi skulle kunna pröva nya vägar att nå ut med information. Under pandemin har vi sett prov på den kompetens som det finns inom detta område i regionen. Kanske kan den komma till användning även här.

Det finns inget som säger att donatorer bara ska kunna tas emot på en plats i regionen. Troligtvis skulle vi kunna nå fler om vi inte krävde att alla skulle ta sig till RMC i Malmö. Nog borde det vara möjligt att öppna filialer för spermiedonation på fler platser i Skåne? Kanske skulle man kunna tänka sig mobila lösningar. Vi ville att förvaltningen skulle titta närmare på det, men Alliansen stoppade det.

Vi har inget emot att det finns privata kliniker som erbjuder assisterad befruktning till dem som inte vill eller kan vänta. Men den som söker sig till dem måste vara beredd att lägga ut tiotusentals kronor för att få hjälp. För den som behöver IVF-behandling kan prislappen landa på över 100 000. Det är många barnlängtande kvinnor och par som inte har de pengarna. Det är dem Alliansen sviker när de inte vill utforska möjligheterna att korta köerna i den offentliga vården.

Det duger inte att rycka på axlarna och hoppas att någon annan ska lösa problemet åt oss. Region Skåne kan göra mer. Låt oss börja där. Att få skaffa barn ska inte vara en klassfråga.

Anna-Lena Hogerud (S)

regionråd och 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Debatt

Mycket väsen för ingenting

Läsarillustration, höghastighetsbana
Foto: Erik Lilius
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När stambanan mellan Stockholm och Göteborg invigdes i mitten på 1800-talet förkortades restiden från tre dygn till 14 timmar. Kostnaden var stor, men även samhällsnyttan. Projektet med höghastighetsbanor erbjuder ringa samhällsnytta till kolossal kostnad. Huvudsyftet är att minska restiden med 20-30 minuter mellan Malmö och Stockholm för ”portföljpendlare”. Såväl Riksrevisionen som EU-revisionen har dömt ut flertalet höghastighetsbanor (HHB) i Europa som inffektiva kostnadsmässigt. Det beror framförallt på att medlemsstaterna har för litet befolkningsunderlag, vilket för Sverige borde varit en stoppsignal.

Ett motiv har varit att höghastighetsbanan är klimatvänlig. Åtminstone tror Skanska det, enligt en debattartikel i Dagens Nyheter, där de hänvisar till att Cementa planerar för nollutsläpp 2030. Femton klimatforskare menar istället att en HHB inte kommer att kunna betala tillbaka sin klimatskuld under sin livstid. Orsaken är de stora mängder betong som kommer att gå åt. Innan banan står klar finns redan elbil och flyg med klimatvänligt bränsle eller eldrivet.

En HHB kan inte ta gods, därför krävs ändå en uppgradering av befintlig stambana. Varför då inte bygga nya spår för tågset upp till 250km/tim längs befintlig stambana? Jämfört med HHB skulle en sådan utbyggnad ge stora fördelar för såväl klimat och natur som människor. Inte minst slipper man betongkonstruktionen som krävs för HHB-hastigheter, det vill säga 320 km/tim, som kräver orörd mark. En HHB förlagd i ”markplan”, en upp till 10m hög bank, ger en uppenbar barriäreffekt för djur och människor och skapar minst 50 meter breda sår genom orörd natur i Mellanskåne. När problematiken blev tydlig introducerades begreppet ”landbro”: en gigantisk brokonstruktion i betong där banan förläggs på upp till 20 meter höga ben. Med denna teknik tror Skanska att man slipper barriäreffekter och man visar en illustration där kor promenerar i mellan benen på något som liknar ett urtidsdjur från horisont till horisont. Istället finns goda skäl att tro motsatsen. Brokonstruktionen, skuggeffekterna, serviceplatserna, ljusen och oväsendet borde skapa barriäreffekter för djur och kraftigt minska värdet av stora naturarealer. Skanska tror heller inte på ”märkbart högre buller med HHB”. I futuristisk anda kommuniceras att ”Tågen skulle kunna köras i en form av tråg eller balja där ljudet till största delen studsar uppåt” En total frånvaro av evidens i ett av Sveriges största teknikprojekt. Bullerforskning visar på svåra bullerproblem med HHB, där oväsendet därtill är svårdämpat. Ny forskning talar vidare för att buller, förutom att störa våra hörselorgan, även medför ökad risk för fetma och hjärtkärlsjukdom.

Det tycks som om Trafikverket, Skanska och regeringen missat detta problemområde inför en tekniksatsning som ska hålla i kanske 100 år.

I juni 2021 kom EU:s nya strategi för biologisk mångfald där medlemsstaterna enats om att avsätta upp till 30% av alla marktyper innan 2030. Denna strategi är inte förenlig med en HHB över orörd mark. De av Trafikverket föreslagna ”korridorerna” genom Skåne skulle få ödesdigra effekter på grön infrastruktur, inkluderat områden med riksintresse och Natura 2000-skydd, oavsett om HHB läggs på markbank eller på höga ben. Vill regeringen inte följa WHO och EU- så måste man respektera riksdagsbeslut som föreskriver att alternativa lösningar ska tas fram i större infrastrukturprojekt. Ett självklart alternativ är att förlägga nya banor för hastigheter upp till 250 km/tim i anslutning till befintlig stambana. Då behöver nödvändiga bulleråtgärder sättas in vid en barriär istället för vid två.

Det är dags för alla partier att deklarera hur man ser på HHB så att vi medborgare kan säga vad vi tycker i kommande val. Vi vill se en effektiv infrastruktur för alla i landet- inte ett prestigeprojekt som för oväsen och skövlar orörd mark i Skåne till ingen samhällsnytta.

Inger Björck

Torsten Werner

Bondesbacke 1, Backagården

Debatt

Ge unga boende till rimlig hyra

Studentboende i miniatyr
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vilken verklighet möter unga på dagens bostadsmarknad? I årets rapport Unga vuxnas boende 2021 kan vi se en viss ljusning i Malmö och Lund, två av de orter som ingår i undersökningen. Andelen unga vuxna med eget boende har ökat och andelen som bor under osäkra former har minskat. Det kan bero på den höga byggtakt som Malmö och Lund har haft de senaste åren, bland annat tack vare investeringsstödet.

Att det råder en allmän kris på den svenska bostadsmarknaden har nog få missat. Den verklighet de unga beskriver är inte resultatet av allmän otur. Den är resultatet av att politiken under decennier backat från sitt ansvar och överlåtit byggandet till marknaden.

Marknaden ska balansera utbud i enlighet med efterfrågan, men bostäder är inte vilken vara som helst. Med dagens bostadsbrist blir allt som byggs efterfrågat, även om det inte matchar de faktiska behov som finns. I tillägg är nyproduktion dyrt och lämnar väldigt lite kvar i plånboken hos en ung vuxen eller student efter att hyran är betald, om de har råd att hyra en nybyggd lägenhet alls.

Så om man som fastighetsägare inte försöker matcha behoven som finns på hyresmarknaden, vad försöker man matcha? Jo, den standard som krävs för att kunna ta ut så hög hyra som möjligt. Det gäller både vid nybyggnation och vid konceptrenoveringar av lägenheter i det befintliga beståndet, något som Uppdrag Granskning uppmärksammade i sitt avsnitt “Miljardprogrammen”.

Det som byggs är väldigt standardiserat och formatet ifrågasätts sällan. Men är det verkligen vad unga vuxna och studenter vill ha? På bostadsmarknaden behandlas den här gruppen som om den är helt homogen, men så är inte fallet. Ålder och livssituation varierar kraftigt för de som studerar och för de som flyttar hemifrån. Även önskemål och preferenser.

Nybyggnation som helhet behöver varieras i allt högre grad, både i utformning och i standard. Det betyder inte att man ska tumma på kvaliteten, men att det måste vara okej att utesluta handdukstork och ekparkett om det innebär en lägre hyra.

Studentkåren Malmö och Hyresgästföreningen region södra Skåne menar att:

Alla unga ska ha rätt att påbörja ett självständigt liv. 23 procent av alla unga vuxna i Malmö och Lund bor kvar hemma och 84 procent bor idag kvar hemma fast de verkligen inte vill.

Alla unga ska ha möjlighet att våga ta jobb och studieplatser, där möjligheterna finns. När 35 procent av alla unga vuxna tvekar inför att flytta till en annan ort på grund av situationen på bostadsmarknaden får det långtgående konsekvenser för landets framtida tillväxt, arbetsmarknad och välfärd.

Vi vill uppmana politiken att ta större ansvar. Vi föreslår stt man utvecklar dagens investeringsstöd. För att komma åt unga vuxnas svåra boendesituation måste fler bostäder med rimlig hyra byggas. Dagens investeringsstöd har gett över 50 000 prisrimliga hyresrätter och måste värnas. Men det kommer inte vara nog. Därför föreslår vi ett utökat investeringsstöd som kan säkra fler hyresrätter som människor har råd att bo i.

Bostadsbidraget bör reformeras. För många unga som saknar fast inkomst är det svårt, för att inte säga omöjligt, att bli berättigad till bostadsbidrag. Och för de med ojämn inkomst är det stor risk att bli återbetalningsskyldig. Det här måste förändras. Dessutom behöver bostadsbidraget höjas.

Den kommunala bostadsförmedlingen bör ändra sin fördelningsprincip och sätta behov före antalet år i kö, där de som exempelvis står utan bostad får förtur till lediga lägenheter. Det skulle gynna unga.

Byggtakten behöver hållas uppe för att vi ska kunna ta igen många år av för låg byggnation. Dessutom behöver vi variera den byggnation som sker, ingen annanstans på marknaden har vi en “one size fits all”-lösning. Vi bör inte ha det inom bostäder heller.

Politiker: sluta fly från ert ansvar och leverera bostäder som unga har råd att bo i.

Lilli Auginski

ordförande Studentkåren Malmö

Kenneth Gustavsson

regionordförande i Hyresgästföreningen södra Skåne

Debatt

Debatt: Så får vi ett tryggare Malmö

Förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö har stärkts, menar socialdemokratiska politiker.
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En viktig del i att skapa trygga samhällen handlar om att stävja oseriösa och illegala verksamheter. Projektet Tryggare Malmö har varit framgångsrikt när det gäller just det. Det arbetet inspireras vi socialdemokrater i riksdagen av.

Det är aldrig okej att tjäna pengar på människors utsatthet. Det ska aldrig löna sig för ett företag att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Arbetsgivare ska inte ta hit människor från andra länder för att sedan utnyttja dem genom låga löner och usla arbetsvillkor. För oss socialdemokrater är det en grundprincip att alla som kan jobba ska jobba. Lika viktigt är det att villkoren är schyssta och att lönen går att leva på.

Den här veckan har vi, socialdemokrater i riksdagens arbetsmarknadsutskott, besökt S-ledda Malmö stad. Vi har tittat närmare på det viktiga trygghetsarbete som staden gör inom ramen för det framgångsrika Tryggare Malmö.

Arbetet med att göra Malmö tryggare är socialdemokratisk politik i praktiken. Det tidigare projektet, som nu har permanentats, handlar om tillsynsarbete mot illegala verksamheter som miljöförvaltningen driver tillsammans med olika myndigheter. De områden som Tryggare Malmö kontrollerar är bland annat olovliga boenden, illegala nattklubbar, livsmedelsfusk och försäljning av otillåtna läkemedel.

Under drygt tre års tid har ett långsiktigt arbete, genom att flera kommunala och statliga myndigheter arbetat tillsammans, byggts upp. Det har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt när det gäller att stävja oseriösa och illegala verksamheter i kommunen.

Förra året genomförde kommunen flera hundra kontroller tillsammans med en eller flera myndigheter. Det ledde till åtgärder som förbud mot verksamhet och i ett fall greps en person för koppleri och människohandel.

Som en följd av det har förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö stärkts. Vi vet att de upprepade tillslagen mot den svarta ekonomin har haft stor effekt på verksamheter med kopplingar till kriminalitet. Samarbetet mellan de olika myndigheterna har varit och är en kraftsamling från samhällets sida för att ta bort de viktiga inkomstkällorna från de kriminella.Att verksamheten nu har permanentats gör det också lättare att utveckla arbetet på lång sikt. De goda resultaten hoppas vi ska fortsätta.

Vi inspireras av Tryggare Malmö som visar att det socialdemokratiskt ledda Malmö har lyckats med något som många moderatstyrda kommuner fortfarande brottas med och inte funnit några lösningar på.

Vi ska inte ha aktörer som utnyttjar människor för att tjäna pengar. Sverige kan bättre.

Anna Johansson, (S)

ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Marianne Fundahn (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johanna Haraldsson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Patrik Björck (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johan Andersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Serkan Köse (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Helén Pettersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Debatt

Global matkris väntar

Majsbonde visar skörd.
Foto: Andreas Hillergren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. Det har slagit hårt mot våra lantbrukare.

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i vår region funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. I stället för att diskutera hur vi ska fortsätta öka vår matproduktion på ett hållbart sätt står många av våra nästan åtta tusen lantbrukare i vår region och diskuterar om vi ska lägga marken i träda. Det skulle slå extra hårt i vår region. Här produceras en tredjedel av maten och skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vår vård och skola.

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt. Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska traktorer på marknaden som drivs av el. Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

2. Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Import som många gånger varit förbjuden att producera i Sverige och import som gör större skada för klimatet och är sämre för hälsan.

Vårt budskap till vår riksdagsbänk är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Hans Ramel

regionsordförande i LRF Skåne

Debatt

Moderaterna feltolkar om strandskyddet

Personbild Kristina Yngwe
Foto: Johan Jeppsson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Moderaterna försöker ge sken av att Centerpartiet ska ha blivit lurade i förhandlingarna om strandskyddet samt att den kommande reformen inte kommer göra någon verklig skillnad. Dessvärre bygger deras argumentation på felaktigheter och misstolkningar.

Deras huvudsakliga argument är att strandskyddet framöver endast kommer kunna hävas på platser där intresset för att bygga och utveckla området är lågt och att det gör utredningen till ett slag i luften. Det som strandskyddsreformen kommer göra är att kraftigt öka graden av differentiering så att bedömningar om ett områdes bebyggelsetryck görs med mycket större precision.

Bland annat så görs det tydligt i lagrådsremissen att det i större områden med ett generellt högt bebyggelsetryck också kan finnas mindre områden där trycket är lägre och där lättnader i strandskyddet därmed ska kunna göras. Det fastslås också när områden kan bedömas ha lågt bebyggelsetryck, till exempel så inkluderas såväl tätort som omland för alla tätorter med upp till 3000 invånare, och upp till 7000 invånare antas lågt bebyggelsetryck börja redan någon kilometer utanför tätorten. För större tätorter än så kan det finnas de som har lågt bebyggelsetryck i direkt anslutning till tätorten medan andra har på längre avstånd. Man måste helt enkelt utgå från de lokala förutsättningarna.

Att påstå att detta skulle vara ett slag i luften visar endast på Moderaternas selektiva läsning samt på deras bristande uppfattning om verkligheten på landsbygden.

Företrädare för Moderaternas raljerar över att de nya lättnaderna i strandskyddet bara sker i områden där ingen vill bygga. Det visar tyvärr på vilken syn Moderaterna har på svensk landsbygd och glesbygd: en plats där ingen vill bo.

Den här reformen gör det betydligt enklare att bo och verka på landsbygden. Det är det största upphävandet av strandskydd som någonsin genomförts och kommer gynna alla de som bor eller driver näringsverksamhet vid någon av Sveriges 300 000 små sjöar eller längs en miljon kilometer små vattendrag. Nu kommer vi bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Likt Moderaterna vill vi också avskaffa det generella strandskyddet långsiktigt och ge ännu mer inflytande till kommunerna att fatta beslut om vad som ska vara strandskyddat eller ej. Men det som skiljer oss åt är att vi nu faktiskt levererar en reform som kommer göra verklig skillnad för människor på landsbygden och som kommer göra Sverige grönare och friare. Det är mer än vad löften om fortsatta snabbutredningar har att komma med.

Kristina Yngwe,

Ordförande miljö- och jordbruksutskottet

Leif Sandberg,

Distriktsordförande Centerpartiet i Skåne

Debatt

Centerpartiet är lurade

Strandnära bebyggelse
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter en grundlig genomgång av det faktiska resultatet av strandskyddsförhandlingarna mellan regeringen och Centerpartiet, som presenterades sent i fredags eftermiddag, går det bara att dra en slutsats. Centerpartiets är grundlurade.

I onsdags förra veckan utropade såväl Miljöpartiet som Centerpartiet sig själva som vinnare i strandskyddsförhandlingarna. Det faktiskt utfallet av förhandlingarna, lagrådsremissen, valde parterna dock att inte offentliggöra förrän 17.30 i fredags kväll. När vi tog del av innehållet förstod vi varför. Centerpartiet är grundlurade.

De generella lättnader på landsbygden som Centerpartiet beskriver finns inte i realiteten. Kraven för att få häva strandskyddet är så pass omfattande att det inte kommer att vara möjligt att genomföra i praktiken. På en lång rad platser i landet där det bor många människor skärps dessutom strandskyddet väsentligt. Länsstyrelsen ges också möjlighet att återinföra sådant strandskydd som upphävts generellt mellan 1999–2009.

Centerpartiet har slagit sig på bröstet för att strandskyddet vid sjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter ska upphävas men av lagrådsremissen framgår att det ska ersättas av ett nytt skydd. Det har i grunden samma innehåll men ett nytt namn – fri passage.

Centerpartiet har också lyft fram att strandskyddet vid grävda dammar utan naturligt flöde ska hävas men dessa omfattas inte av strandskydd idag, behovet av lagförändring är därmed obefintligt och det är svårt att klassa det som en seger. Konstgjorda sjöar med naturligt in och utlopp omfattas dock ofta av strandskydd idag och här görs ingen omedelbar förändring. Regeringen ges istället bemyndigande att återkomma med lättnader i enskilda fall. Det innebär att det kan ske – om regeringen känner för det.

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet är för stelbent och hämmar tillväxten på landsbygden och med regeringen och Centerpartiets förslag snart också i städerna.

Moderaterna är kritiska till uppgörelsen eftersom den totalt sett leder till stora försämringar för utveckling längs våra stränder. Vi vill avskaffa det generella strandskyddet, ta bort länsstyrelsens veto och istället låta kommunerna ansvara för frågan. Varje kommun får då möjlighet att utpeka lokalt strandskydd där så är särskilt påkallat. Vi menar att detta är av yttersta vikt och avser därför återkomma med ett eget sådant förslag när frågan nu kommer behandlas i riksdagen. Då har centern möjlighet att rösta antingen på ett förslag som går i linje med vad de egentligen själva tycker, eller på en miljöpartistisk kompromiss där de själva och landsbygden är de stora förlorarna.

Ulrika Heindorff (M)

riksdagsledamot Skåne västra

Carl-Oskar Bohlin (M)

bostadspolitisk talesperson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL