Personligt

Mycket att göra för en snöröjare

Medelålders man klättrar upp i en stor grön traktor.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Osbyholm – Tolv dagar i januari, tio dagar i februari. Det var länge sedan vi hade så mycket att göra.
Det konstaterar Anders Lennardsson, vars företag har hand om snöröjning i delar av Hörby och Höörs kommuner.

När vi ringer på avtalad tid för att prata med Anders Lennardsson undrar han om vi kan ringa på eftermiddagen i stället, eftersom han håller på med att sammanställa rapporter kring vinterns snöröjning.

Han tror inte att det blir så mycket mer av den varan i år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Han spanar med klar blick

En välklädd man i rock och basker sittandes på en parkbänk.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Profil Intressant att konversera med, pålitlig och kamratlig. Det är några återkommande omdömen om Håkan Jacobsson – Skånska Dagbladets mångåriga medarbetare som efter porträtt nummer 2 173 som Personligt-redaktör ska gå i pension.
Nu kommer tangentbordet att bytas ut mot kikare samt såg och stämjärn.

Håkan Jacobsson ska slå sig ner i ”den andra stolen”, den där han ska sitta när han ska bli intervjuad. Men han vill inte riktigt tystna och lyssna, även om han vanligtvis gör det. Nu är han lite uppspelt, för det har plingat i mobilen. Larmet går. Någon har sett en skedstork. Vid dessa tillfällen är den annars så balanserade Håkan lite uppvarvad. Fågelskådning är ett passionerat intresse, och egentligen skulle han gärna släppa vad han har för händer och ge sig iväg dit där storken siktats. Fågelskådningen är ett av Håkans stora intressen som berättar något om hur han tar sig an både jobb och fritid. Han tycker om att lära sig saker. Det är den stora drivkraften till att han valde journalistyrket och att han stannat kvar i det.

Ingen i hans familj har jobbat som journalist före honom och ändå så var det ett självklart val väldigt tidigt. Han kan inte komma ihåg när han först förstod att det var så. Men lärarinnan han hade på lågstadiet minns hur det var.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Adam Alsings fru skriver om sorgen

Adam Alsing gick bort i covid-19 för ett år sedan. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Personligt
Personligt Ett år kan vara en hel evighet som aldrig tar slut. I synnerhet om man förlorat någon man älskar.
Så beskriver Anette Alsing sorgen efter maken Adam i ett öppet brev.

"Det känns lika starkt nu som då". I brevet, som publiceras på stiftelsen Adams minnes hemsida, berättar Anette Alsing hur det, ett år senare, är att tänka på det där fruktansvärda telefonsamtalet som förändrade hennes liv. Det var telefonsamtalet från sjukhuset där hennes man, programledaren Adam Alsing, fick intensivvård sedan han insjuknat i covid-19. Det var dags för familjen att ta sig till sjukhuset, uppmanade rösten på andra sidan luren.

Den 15 april 2020 orkade hans kropp inte mera.

"Det har nu gått ett år sedan pandemin bröt ut. Alla har åsikter om vad som vi har gjort bra och vad som kunde gjorts bättre. Men för mig är det ett annat år som gått. Ett år som vänt upp och ner på hela världen – för mig, våra barn, svärföräldrar, syskon och all övrig familj", skriver Anette Alsing i brevet.

Mardröm

Adam Alsings bortgång innebar att strålkastarljuset per automatik riktades mot familjens sorg. Statsminister Stefan Löfven uttryckte sin delaktighet och alla pratade om tv-kändisen Adam, om alla hans succéer. Hans död gjorde pandemin påtaglig för alla, och Anette Alsing upplever att många pratade som om det var de som kände honom bäst. Tiden som följde blev en mardröm.

"Det var som om min sorg blev offentlig, något allmänt som alla hade del i. Fast ingen utom vi, de allra närmaste, hade en aning om hur det verkligen kändes. Det går ju inte att dela sorgen, skicka den vidare och få hjärtan tillbaka", skriver hon och understryker att hon ändå är tacksam att så många hörde av sig, att det fick henne att känna sig mindre ensam.

Det som gör mest ont för Anette Alsing, skriver hon, är att Adam inte var färdig med livet. Han var 51 år när han avled och paret hade en stor del av sitt gemensamma liv framför sig och planerna var många. Var det nu de skulle köpa det där stora stället som skulle inhysa hela familjen? Eller skulle de förverkliga drömmen om ett litet boende utomlands?

I stället står Anette Alsing och familjen utan honom i en helt ny värld.

"Den värld där vi ska fortsätta att finnas utan dig och alla andra som vi har mist. Det är en värld som vi ännu inte vet så mycket om", skriver hon.

"Håll ut"

Anette Alsing skriver också att hon har svårt att förstå dem som inte inser allvaret med coronaviruset, de som tänker att det bara drabbar andra. Hon uppmanar alla att hålla ut och inte ge upp och börja leva som vanligt nu när en lättnad kanske äntligen är nära. Både för sjukvårdspersonalens och den enskildes skull.

"Så fortsätt att lyssna på de restriktioner som ges. Ni vill inte vara med om det som jag varit med om. Att mista sin make, bästa vän, älskade, den bästa pappan man kan tänka sig."

Sara Haldert/TT

Personligt

Adam Alsing-stipendium delas ut för laganda

Efter Adam Alsings död för snart ett år sedan startades en stiftelse till hans minne. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Personligt
Personligt
PREMIUM

I augusti kommer Stiftelsen Adam Alsing att tillkännage vem som får det första stipendiet till minne av programledaren. Efter att Adam Alsing dött i sviterna efter covid-19 tog hans familj tillsammans med Patrick Ekwall, Henric von Zweigbergk och Boris Kuzmic initiativ till en stiftelse som ska dela ut stipendier och priser i hans anda.

Minnesstipendiet i augusti ska gå till en person som jobbar för "laganda och lika värde i mediebranschen".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon längtar till lägerlivet

18-årig blond tjej i scoutskjorta tittar ut från ett öppet fönster.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
BURLÖV – Det kändes som att komma till en liten familj.
Det är tio år sedan nu, och Emma Ström är fortfarande med i scouterna.
– Det är en mysig känsla att stiga upp i ett stort läger som vaknar, säger hon.

– Jag blev medtvingad av en kompis, berättar hon.

Emma Ström var åtta år gammal och bodde då, som nu, i Arlöv. Kompisen var ett år äldre, hennes föräldrar hade berättat att de varit scouter och nu ville hon också pröva på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Ser fram emot ett yrke med variationer

Ung man framför orgelpipor i en kyrka.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Malmö – Orgeln har ju så många möjligheter. Det behöver inte bara vara Bach; man kan spela Avicii på orgel också.
Samuel Sassersson är säker på att han aldrig kommer att tröttna på sitt instrument.

Organistkåren i Svenska kyrkan har en ganska hög medelålder, så pass hög att inom de närmaste åren kommer hundratals organister att gå i pension.

Oroat konstaterar Svenska kyrkan att det inte finns tillräckligt många unga organister som kan ta över deras platser på landets orgelpallar. Därför har den satt igång en kampanj för att få fler unga människor att satsa på instrumentet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Personligt

"Sopranos"-stjärnan Joseph Siravo död

Joseph Siravo.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Personligt
Personligt
PREMIUM

Skådespelaren Joseph Siravo är död, skriver NME. Siravo var främst känd för sin roll som Tony Sopranos pappa Johnny i den hyllade HBO-serien "Sopranos".

Siravos vän och skådespelarkollega Gerry Pastore, som också spelade i "Sopranos", skriver på Instagram:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Pusslet Berit får förbli ofärdigt

Berit Carlberg blev 79 år gammal.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Personligt
Personligt Som tidigare meddelats har revyprimadonnan Berit Carlberg, Stockholm, avlidit i en ålder av 79 år. Närmast anhörig är sonen Robert.
PREMIUM

- Är ni svenska? Ni textar så bra, sa regissören Kalle Kinch och gav Berit Carlberg en roll i ”Annie get your gun” på Riksteatern 1963. Det var på den tiden som skådespelare ännu artikulerade, om nu någon minns den epoken.

Den skrivbegåvade Berit med journalistdrömmar och vokal talang föddes i ett byggmästarhem i Uddevalla 1942 och kom till huvudstaden 1960. Hon tog tjänst hos sångpedagog Gunnel Högberg-Nygren, som sökte en hemhjälp i utbyte mot sånglektioner och fritt vivre.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skurup

Staden är hans lekplats

I Västra hamnen i Malmö finns massor av detaljer som Kunal Luthra kan använda när han tränar parkour.
Foto: Håkan Jacobsson
Skurup
Personligt
Malmö
Malmö – Ju bättre man blir, desto fler möjligheter ser man - världen blir en lekplats för vuxna.
Kunal Luthra ägnar sig åt parkour, som handlar om att använda staden som ett gymnastikredskap, om att hålla kropp och huvud i trim.

Härom veckan invigdes den nya parkourhallen i Skurup. Den innehåller flera delar; parkourelementen är designade av Kunal Luthra.

Han berättar att han tidigare har varit tränare, men tycker att han inte har tid med det längre; han vill koncentrera sig på sitt arbete med att utveckla dataspel på Malmöbaserade Massive Entertainment.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL