Ekonomi

Utrikeshandel med tjänster återhämtade sig

Tjänster, som transporter, påverkades av pandemin, men utrikeshandeln med tjänster återhämtade sig något under fjärde kvartalet. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Utrikeshandeln med tjänster minskade rejält under andra och tredje kvartalen i fjol, men på slutet återhämtade sig tjänsteexporten något, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

För resor syntes dock ingen återhämtning, resor och reserelaterade tjänster var starkt påverkade av pandemin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Stämning förbereds mot Astra Zeneca

Astra Zeneca och dess vd Pascal Soriot har haft fått tuff kritik från EU på grund av bolagets problem med att leverera sitt covid-19-vaccin. Nu riskerar bolaget att stämmas av EU-kommissionen. Arkivbild.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ilskan över Astra Zenecas leveransproblem till EU är på väg att bli juridisk.

Åtminstone förbereder EU-kommissionen sig för att stämma det svensk-brittiska bolaget, uppger diplomater i Bryssel för nyhetssajten Politico Europe.

Irlands hälsominister Stephen Donnelly bekräftar uppgifterna.

– Ett rättsprocess har initierats av kommissionen och tidigare den här veckan så lät jag ansluta Irland som en av parterna, säger Donnelly i det irländska parlamentet enligt nyhetsbyrån Reuters.

Frågan ska ha lyfts på ett möte med medlemsländernas EU-ambassadörer i onsdags och fått stöd från en majoritet av deltagarna.

Enligt Donnelly handlar processen om Astra Zenecas "fullständiga misslyckande med att uppfylla leveranser och kontrakt för april, maj och juni".

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi

ECB-chefen kör på med stimulanser

ECB-chefen Christine Lagarde och hennes direktion lämnar räntor och stödköpsprogram oförändrade. Arkivbild
Foto: Michael Probst AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Europeiska centralbanken (ECB) gör inga justeringar av vare sig styrräntorna eller av sitt historiskt stora stödköpsprogram.
– Minskade stödköp diskuterades inte, säger ECB-chefen Christine Lagarde efter ett räntemöte.

Christine Lagarde försöker samtidigt dämpa spekulationerna kring när ECB kan tänka sig börja dra ned på sina stimulanser. Enligt ECB-chefen avgörs tidpunkten för detta inte av kalendern utan av vad som faktiskt händer i ekonomin.

BNP kan ha krympt

Och där – i eurozonens ekonomi – handlar det mesta just nu om försenade vaccinationsprogram och oväntat utdragna nedstängningar i tredje vågen i covid-19-pandemin.

Eurozonens BNP kan enligt Lagarde ha krympt i första kvartalet, trots att draghjälp kommer både från ökad global efterfrågan och stimulansåtgärder. Fast hon räknar med att tillväxten kan komma tillbaka i det innevarande andra kvartalet.

De ekonomiska utsikterna är dock osäkra, understryker hon. Och det underliggande inflationstrycket och inflationsförväntningarna är svaga samtidigt som riskerna för bakslag på kort sikt är större än möjligheterna till en positiv ekonomisk överraskning.

Det räntebesked ECB levererade inför presskonferensen låg i linje med marknadens förväntningar. Styrräntan är kvar på noll och insättningsräntan på minus 0,50 procent.

Något beslut om att börja dra ned på stödköpen från ECB:s direktion, med Christine Lagarde som ordförande, väntas inte förrän tidigast i juni enligt de flesta bedömare.

Inflationen på väg upp

Stödköpen inom ramen för Pepp ska enligt ECB:s tidigare aviserade plan totalt pumpa ut 1 850 miljarder euro i ekonomin, vilket syftar till att stimulera kreditgivning med lägre marknadsräntor.

Räntebeskedet kommer sedan eurozonens inflation klättrat upp till 1,3 procent i mars, bland annat till följd av högre energipriser. Många bedömare räknar med att inflationen fortsätter uppåt den närmaste tiden. Det är inte uteslutet att den till och med kommer att överstiga ECB:s inflationsmål på nära, men under 2 procent. Men detta antas bli under en kort episod, inför det att inflationen faller tillbaka igen.

Räntan stiger marginellt

Den gemensamma valutan, euron, har på några veckor stigit 3 procent mot den amerikanska dollarn, men rör sig knappt alls efter räntebeskedet och ligger på kursen 1:20 dollar per euro.

Marknadsräntorna i eurozonen har samtidigt sjunkit tillbaka de gångna veckorna, ned från de högsta noteringarna på ett år i slutet av februari när räntan på den tioåriga tyska statsobligationen noterades på minus 0,20 procent.

Efter torsdagens räntebesked stiger den tyska tioåringens ränta marginellt till minus 0,25 procent.

Ekonomi

Rapportvinnare lyfter börsen

En rapporttät dag på Stockholmsbörsen. Exempelvis Volvo stiger efter sin rapport. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen stiger i torsdagens handel, en dag som präglats av en strid ström av bolagsrapporter. Starka bolagsrapporter från exempelvis Volvo håller börshumöret uppe.

Vid 14.30-tiden har OMXS-index ökat 0,3 procent. Ledande Europabörser stiger också.

Rapporterande lastbilstillverkaren Volvo lyfter 2,9 procent efter sin rapport med ett resultat som överträffade förväntningarna med råge.

Även telekombolaget Tele 2 lyfter efter sina siffror för första kvartalet. Aktien stiger 2,4 procent.

Bland de största vinnarna av börsbjässarna finns även industrikoncernen Alfa Laval, upp 3,8 procent, och bilsäkerhetsbolaget Autoliv, upp 1,6 procent.

Kullagertillverkaren SKF hör däremot till förlorarna och faller 5,5 procent, mest av storbolagen, efter sin rapport.

Telekombolaget Ericsson, som lade fram delårsrapport under gårdagen och lyfte rejält, backar i dag med 1,4 procent.

Utanför listan med de mest omsatta aktierna rusar fastighetsutvecklaren Oscar Properties 17 procent efter nyheten att affärsmannen Sven-Olof Johansson blivit ny storägare i bolaget genom en fastighetsaffär i Skåne.

Ekonomi

Fick rätt mot kommunen – efter tio års kamp

I över tio år har en Bill Persson i Partille kämpat mot kommunen. Till slut stämde han kommunen i ett tvistemål. På torsdagen vann han på alla punkter.
Foto: Centrum för Rättvisa
Ekonomi
Ekonomi I över tio år har en Bill Persson i Partille kämpat mot kommunen. Till slut stämde han kommunen i ett tvistemål. På torsdagen vann han på alla punkter.
– Trägen vinner, säger hans juridiska ombud Alexandra Loyd.

På torsdagen kom utslaget i Hovrätten för Västra Sverige. Fastighetsägaren vinner och kommunen tvingas nu betala ett skadestånd på sammanlagt 650 000 kronor plus rättegångskostnader.

– Nu har vi fått ett kvitto på att kommunens rutin har varit olaglig, säger Alexandra Loyd.

Fastigheter som inte finns

Domen kan komma att få betydelse också för andra fastighetsägare i Partille och även i andra kommuner i landet.

– Det är nu fastslaget att man helt enkelt inte får ta betalt för fastigheter som inte finns, säger Alexandra Loyd.

Bakgrunden är den här. Bill Persson har sedan 1950-talet bott i sitt barndomshem, beläget i ett skogs- och naturområde i Partille strax utanför Göteborg. För ett antal år sedan bestämde kommunen att området skulle göras om till ett bostadsområde.

Men trots att Persson redan hade vägar till sitt hus och inte efterfrågade några nya beslutade kommunen att han måste vara med och betala för vägarna i det nya projektet – totalt 793 961 kronor.

Skälet till att gatuavgiften blev så hög var att kommunen ansåg att han skulle betala avgift för fyra fastigheter. Kommunen tyckte att Bill Perssons fastighet var så stor att den i framtiden skulle kunna styckas av till fyra tomter.

Ingrepp i äganderätten

Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa stämde Bill Persson till slut Partille kommun och gjorde gällande att det så kallade gatukostnadsuttaget innebar ett oproportionerligt ingrepp i hans äganderätt.

Hovrätten ger honom nu rätt och slår fast att uttaget av sådana avgifter strider mot egendomsskyddet. "Vid proportionalitetsbedömningen har hovrätten kommit fram till att det inte var nödvändigt för kommunen att kräva betalning för fastigheter som ännu inte existerade", skriver rätten i sin dom.

Hovrätten var enig. Domen kan överklagas till Högsta domstolen.

Jonas Dagson/TT

Ekonomi

Rekordresultat för LKAB

Ett malmtåg från LKAB står på Björklidens Station på väg från Narvik till Luleå. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det statliga gruvbolaget LKAB redovisar en vinst före skatt på 7 539 miljoner kronor för första kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 2 411 miljoner kronor motsvarande period i fjol.

Rörelseresultatet uppgick till 7 153 miljoner kronor, upp från 3 191 miljoner kronor under första kvartalet 2020. Ett så högt rörelseresultat har bolaget aldrig tidigare uppnått.

Omsättningen ökade till 12 256 miljoner kronor, från 8 044 miljoner kronor för ett år sedan.

Marknadsförutsättningarna beskrivs som gynnsamma av bolaget.

"I en gynnsam marknad med höga prisnivåer stärks lönsamheten ytterligare och därmed förutsättningarna för de massiva investeringar vi har framför oss", säger Jan Moström, vd på LKAB, i en kommentar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Ekonomi

Volvo varnar för produktionsstörningar

Volvos vd Martin Lundstedt är nöjd med det gångna kvartalet, men ser fortsatt osäkerhet kring bland annat tillgången på halvledare.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi Lastbilstillverkaren Volvo klår analytikernas vinstprognos med råge. Men vd Martin Lundstedt varnar för halvledarbrist och ytterligare produktionsstörningar.
– Det är en match om tillgängligt material, säger han.

Volvo redovisar en vinst före skatt på 12 290 miljoner kronor för första kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 6 490 miljoner kronor samma period året före då bolagets finanser var tydligt påverkade av coronapandemin.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med en vinst på 9,5 miljarder kronor, enligt Refinitivs sammanställning.

– Det är ett väldigt starkt kvartal från hela organisationen, säger Martin Lundstedt, vd för Volvo, till TT.

– Det är goda volymer både när det gäller nya produkter och för vår serviceverksamhet som ger en rekordmarginal.

Rapporten gjorde att Volvoaktien lyfte med 5,5 procent när handeln inleddes.

"Ställa produktionen"

Omsättningen uppgick till 94 miljarder, jämfört med 91,4 miljarder kronor ett år tidigare. Här låg förväntningarna på 94,3 miljarder kronor.

Nettoorderingången för lastbilar landade samtidigt på drygt 85 000 lastbilar, upp från drygt 38 000 samma period föregående år.

Samtidigt varnar företaget för brist på halvledare. Under första kvartalet hade bristen en begränsad påverkan på tillverkningen, enligt Volvos vd. Men under andra kvartalet kommer produktionen av lastbilar att stoppas under två till fyra veckor.

– Vi kommer att ställa produktionen under ett antal veckor, för att få ordning i leden. Det har fungerat bra och det är den planeringen vi håller. Vi kommer att kraftsamla för att möta efterfrågan, säger Lundstedt.

Martin Lundstedt beskriver försörjningskedjan för såväl halvledare som för andra komponenter som "fortsatt mycket instabil och osäkerheten om utvecklingen är stor".

I delårsrapporten lyfts också att Volvo inte kan utesluta "ytterligare störningar i såväl lastbilsverksamheten som för övriga delar av koncernen".

Stark efterfrågesituation

Samtidigt säger han att han inte är så oroad och tycker snarast att det vore konstigt om koncernen, i rådande efterfrågesituation, inte skulle ha störningar i produktionen.

– Vi är i en stark efterfrågesituation och en uppåtgående trend. Skulle vi köra nästa kvartal utan störningar har vi inte spänt bågen tillräckligt högt, säger Martin Lundstedt.

TT: Hur stor är risken att den osäkra situationen kommer att leda in i nästa halvår också?

– Grejen är att sikten framåt är ganska låg fortfarande. Det har varit en snabb återgång inte bara i vår sektor, så det finns obalanser i systemet, säger han.

– Men vi är i en stark efterfrågesituation. Vi kan ha lite komponentstörningar, men vi gör historiskt stora kliv mot hållbara transporter och redovisar rekordmarginaler.

Hampus Engellau, industri- och fordonsanalytiker hos Handelsbanken, ser ju tydliga styrkor i rapporten.

– Det ser väldigt bra ut. Mars månad har varit väldigt bra för många svenska verkstadsbolag och även för Volvo. Normalt sett brukar första kvartalet var svagare än fjärde kvartalet men man ser att trots enkla jämförelsetal är det en underliggande förbättring jämfört med fjärde kvartalet, säger han till TT.

Gällande halvledarsituationen, säger han:

– Man får komma ihåg att det är skillnad mellan lastbils- och bilindustrin. Lastbilar har inte lika många chip och det är inte exakt samma chip som sitter i lastbilar. Sedan är bilindustrin mycket större så visst det kommer att vara problem men det är ett större problem inom bilindustrin.

Rättad version: Fel omsättningssiffra efter första mellanrubriken.

Helena Wande/TT

Jens Bornemann/TT

Ekonomi

"Irriterande och tondövt" om minimilön

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit ligger bakom förslaget om minimilöner i EU. Schmit var tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg 2009-18. Arkivfoto.
Foto: Johanna Geron/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Vi vill inte förstöra för Sverige, bedyrar de ansvariga för EU-parlamentets syn på förslaget om minimilön.
Från Norden hörs ändå fortsatt ilsken kritik.

När EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit i höstas lade fram sitt förslag om hur minimilöner ska garanteras runt om i EU hördes tunga suckar från främst Sverige, Danmark och Finland.

Ett hot mot de nordiska modellerna, anser fackförbund, näringsliv och politiker, som befarar att direktivet riskerar att sänka systemet där lönerna sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

"Djupt oroande"

I EU-parlamentet är tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius huvudansvariga för frågan. När de nu lagt fram sin syn på hur förslaget borde se ut tycks den svenska kritiken snarare öka än minska.

– För att uttrycka det milt så är det djupt oroande. Det är tydligt att förhandlarna vill gå ett steg längre än ursprungsförslaget och det innebär att hotet mot vår kollektivavtalsmodell ökar, säger svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S) till TT.

– Både irriterande och tondövt. Ingenting har fastnat på dem, anser kollegan Abir Al-Sahlani (C).

Oro för domstol

Såväl EU-kommissionären Schmitt som parlamentsförhandlarna Radtke och Jongerius betonar flitigt att man inte är ute efter att ändra den nordiska modellen.

– Vi vill inte orsaka en röra. Vi vill inte förstöra för svenska medborgare, säger Radtke på en pressträff via webben.

Samtidigt kan han inte garantera vad som skulle hända, om frågan i slutändan ställs på sin spets i EU:s domstol.

– I Tyskland har vi ett uttryck om att "till havs och framför en domare får man lägga allt i Guds händer", konstaterar Radtke.

Undantag?

Sverige är därför ute efter att få juridiskt bindande undantag, för att undvika vad Abir Al-Sahlani kallar "en rättslig mardröm".

Frågan är bara hur det kan göras. Agnes Jongerius är skeptisk till att rent geografiskt lista att reglerna inte ska gälla i vissa länder. Hon hoppas ändå att det ska gå att hitta en lösning.

– Vårt kaffedrickande med våra svenska kollegor är inte över än. Jag hoppas att vi kan hitta en bättre lösning än ett geografiskt undantag. För börjar vi där finns ingen ände: varför ska då inte Polen eller Ungern säga att de också vill ha undantag? frågar sig Jongerius i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Förslaget om minimilöner

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar. EU-parlamentet vill nu att målet ska vara minst 90 procent.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

FAKTA

Fakta: Kampen om minimilönerna

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit lade fram sitt förslag om grunderna för minimilöner i EU i oktober 2020.

För tillfället behandlas frågan parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och ledamöterna i EU-parlamentet.

I det sistnämnda har ansvariga förhandlarna Agnes Jongerius och Dennis Radtke presenterat sin syn på saken inför arbetsmarknadsutskottet, Empl. Ändringsförslag från ledamöterna ska lämnas in senast den 11 maj, varpå utskottet väntas rösta om sin åsikt i september. Därefter kan hela parlamentet slå fast sin linje under hösten.

I ministerrådet hoppas vårens ordförandeland Portugal nå enighet om medlemsländernas åsikt före halvårsskiftet. Bland annat diskuteras om alla länder ska kunna välja vad man vill införa eller inte.

Slutförhandlingar mellan medlemsländerna och parlamentet väntas inte förrän under våren 2022.

Ekonomi

Ex-chef på Tele 2: Sämre säkerhet utan Huawei

Förvaltningsrättens förhandling om tvisten mellan Post-och telestyrelsen (PTS) och den kinesiska telekomjätten Huawei gick under torsdagen in på sin andra dag av tre.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Huawei har inte möjlighet att spionera på de operatörer som använder deras produkter – och skulle man försöka så skulle det upptäckas av operatörerna.
Det menade två vittnen som kallats av Huawei under den andra dagen i rätten om tvisten mellan den kinesiska telekomjätten och Post- och telestyrelsen (PTS).

Den muntliga förhandlingen i tvisten, som handlar om PTS beslut att stänga ute den kinesiska telekomjättens produkter från det svenska 5G-nätet, gick under torsdagen in på sin andra dag i förvaltningsrätten i Stockholm.

Dagen inleddes med två vittnesmål som kallats av Huawei: Bolagets egna säkerhetsdirektör i Finland Marja Dunderfelt, och Tele 2:s tidigare teknikchef Thomas Helbo.

I Finland har Huawei inte stängts ute från utbyggnaden av 5G-nätet, och Marja Dunderfelt berättade i sitt vittnesmål om en öppen dialog mellan leverantörer och myndigheter – just en sådan dialog som Huawei i Sverige menar att man inte fått ha med PTS.

– Huawei var mycket glada över att få vara med i diskussionerna och tillhandahålla vår expertis, sade Dunderfelt.

Spionage skulle upptäckas

Hon gick vidare med att redovisa rollfördelningen mellan operatörer, som Telia och Tele 2, och leverantörer, som Huawei och Nokia. Exempelvis är det alltid operatörens val att implementera en uppdatering som försetts av leverantören – och dessa genomgår alltid omfattande granskning innan de sätts i system.

– Vår roll är att förse operatören med uppdateringen. Det är sedan operatören som utför kontroll och underhåll av uppdateringarna.

På en fråga om eventuella spionprogram eller sabotageprogram i uppdateringarna skulle hittas i sådana granskningar svarade hon jakande.

Denna del i vittnesmålet kan ses i ljuset av PTS bedömning att Huaweis produkter i det svenska 5G-nätet skulle utgöra ett "latent hot", som myndighetens chefsjurist uttryckte det i sin sakframställning under onsdagen.

Även Thomas Helbo, Tele 2:s teknikchef fram till januari i år, vittnade om att sådana spionprogram skulle upptäckas.

– Det har inte hänt vad jag vet, men det skulle absolut vara en del av granskningen.

Inte bygga på tillit

Han talade även om att operatörens säkerhet aldrig kan bygga på tillit gentemot leverantörerna, i stället måste säkerheten byggas in i systemen.

En annan viktig aspekt i säkerhetsarbetet är att använda olika leverantörer till olika komponenter i systemet, dels för att få bästa möjliga lösning till varje system, dels för att försvåra överblicken för enskilda leverantörer.

I det avseendet kan PTS beslut om att utesluta en av de stora leverantörerna leda till sämre säkerhet, enligt Thomas Helbo.

– Det är absolut sämre. När du har fler leverantörer har du fler möjligheter att välja det säkraste alternativet.

Efter lunch ska två personer från Säkerhetspolisen som kallas som vittnen av PTS höras i rätten.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Bakgrund: Tvisten mellan Huawei och PTS

Den 20 oktober 2020 meddelade Post- och telestyrelsen (PTS) att operatörer som ska delta i den svenska 5G-utbyggnaden inte får använda utrustning från kinesiska Huawei och ZTE.

"Nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden får inte genomföras med produkter från Huawei och ZTE", skrev myndigheten i sitt pressmeddelande om beslutet.

Befintlig utrustning från Huawei och ZTE ska också, enligt PTS, tas bort.

Beslutet kom efter en säkerhetsprövning, gjord i samarbete med Försvarsmakten och Säpo, inför den kommande auktionen av svenska 5G-frekvenser.

Enligt Säpo bedriver Kina omfattande cyberspionage och alla kinesiska företag måste rapportera till kinesiska myndigheter.

Huawei nekar till att medverka till spionage och har överklagat beslutet från PTS, som nu är föremål för muntlig förhandling i Förvaltningsrätten i Stockholm.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL