Utrikes

Tusen ekar ska återskapa Notre-Dame

Notre-Dame i Paris ska återuppbyggas med bland annat tusen ekar. Arkivbild.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den första eken för rekonstruktionen av eldhärjade Notre-Dame i Paris har valts ut från Bercéskogen nära Le Mans omkring 20 mil västsydväst om huvudstaden.

Frankrikes kulturminister och jordbruksminister var närvarande när en 20 meter vuxen ek valdes ut. Sammanlagt tusen ekar ska huggas ned för återuppbyggnaden av katedralen som delvis brann ned i april 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ryssland övar militärt på Krim

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ryssland har inlett stora militärövningar på Krim under överinseende av försvarsminister Sergej Sjojgu. Över 10 000 soldater och mer än 40 stridsfartyg deltar i övningen på Krim, som regeringen i Moskva annekterade 2014.

Styrkedemonstrationen sker i en tid då spänningarna i östra Ukraina har eskalerat sedan Ryssland mobiliserat militärt längs gränsen. De senaste veckornas strider i området är den värsta upptrappningen av konflikten på flera år – och har väckt oro såväl i Ukraina som internationellt.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bjudit in in sin ryske kollega Vladimir Putin till möte i Donbassregionen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger till reportrar att Putin känner till inviten och att presidenten själv kommer att svara på den om "han anser det vara nödvändigt".

Utrikes

Biden skärper klimatmål inför toppmöte

'Ledare, rädda jorden och rädda oss', står det i denna lasertext i Seoul i Sydkorea. Laserarrangemanget hölls på torsdagen, inför veckans klimattoppmöte.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Joe Biden skärper landets utsläppsmål inför dagens klimattoppmöte. Även andra stormakter har laddat med stora ord.
Men de kan räkna med en hård recension av Greta Thunberg, som samtidigt talar i kongressen.

Inför det stora, men digitala, mötet som inleds i eftermiddag svensk tid, kastade Storbritannien ned handsken i tisdags; jämfört med 1990 ska landets koldioxidutsläpp år 2035 ha minskat med 78 procent. Det är det mest långtgående löftet av någon större ekonomi i världen.

EU svarade dagen efter med en något blekare siffra, minus 55 procent till 2030. Men det löftet verkar mer konkret än premiärminister Boris Johnsons utspel i London, som kritiseras för att sakna detaljer.

Den nya regeringen i USA vill också visa framfötterna. Ett par timmar före mötets start meddelade Vita huset att president Joe Biden beslutat att landets mål till 2030 nu ska vara en utsläppsminskning med 50–52 procent jämfört med 2005 års nivå. Det tidigare målet som sattes under Barack Obama löd 26–28 procent till 2025.

Nu riktas världens ögon mot vilka målsättningar ledarna kan enas om vid det möte som president Joe Biden bjudit in till, och som pågår i två dagar.

Inget korridorsnack

Bland annat har Japans premiärminister Yoshihide Suga, när han besökte Washington i förra veckan, signalerat att hans land är redo att skärpa sina miljömål.

Även exempelvis Rysslands och Kinas presidenter Vladimir Putin och Xi Jinping deltar. Men att mötet är digitalt brukar ses som en nackdel i dessa sammanhang – det blir inget "korridorsnack" där ledarna kan pressa varandra eller kompromissa.

Toppmötets första dag är också "Earth Day", en global miljödag som högtidlighållits sedan 1970. I samband med det ska den svenska klimatprofilen Greta Thunberg tala i ett utskott i USA:s kongress.

Skräder inte orden

Hon vittnar på inbjudan av Ro Khanna, demokrat från Kalifornien som är engagerad i klimatfrågor. Och även om utskottsutfrågningen inte ingår i president Bidens toppmöte lär klimatlöftena bli en dominerande fråga.

Thunberg brukar inte skräda sina ord, när hon i dylika sammanhang påpekar att politikerna ofta lovar runt men håller tunt i miljösammanhang.

– Jag vet att ni försöker, men inte tillräckligt mycket tyvärr, sade Thunberg då hon som 16-åring var på plats i Washington på ett möte arrangerat av senaten 2019.

Henrik Samuelsson/TT

Utrikes

Bråk om sidenvägen trappas upp

Australiens försvarsminister Peter Dutton. Arkivbild.
Foto: Rod McGuirk/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kina anklagar Australien för "kalla kriget-mentalitet" sedan Canberra beslutat att dra sig ur två överenskommelser kopplade till den gigantiska kinesiska infrastruktursatsningen "Nya Sidenvägen".

Överenskommelserna hade slutits mellan delstaten Victoria och Kina. Men den federala regeringen ansåg att de är oförenliga med Australiens utrikespolitik och har avbrutit avtalen.

– Vi kan inte tillåta att den här typen av överenskommelser . . . dyker upp, då de används i propagandasyfte, säger försvarsminister Peter Dutton i en radiointervju.

Kinas ambassad beskriver beslutet som en provokation som kommer innebära ytterligare försämringar av ländernas relationer. En talesperson för utrikesdepartementet i Peking uppmanar Australien att "omedelbart rätta till sitt misstag".

"Nya Sidenvägen" är en gigantisk kinesisk plan för bättre handelsvägar över hela Asien.

Utrikes

Diplomatfru misstänktes snatta – blev våldsam

Ett oväntat diplomatiskt bråk har blossat upp i Seoul i Sydkorea. Arkivbild.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Belgiens ambassadör i Sydkorea har bett om ursäkt sedan övervakningsbilder visat hur hans snatterimisstänkta fru slagit två anställda i en klädbutik i Seoul.

Diplomatfrun prövade olika varor i butiken innan hon begav sig mot utgången. En anställd misstänkte att hon försökte gå ut med något som hon inte hade betalat för och sprang efter.

På övervakningsbilder ses kvinnan dra en av de anställda i armen och slå henne i huvudet och därefter slå en annan anställd som försökte ingripa i ansiktet.

Händelsen inträffade den 9 april men har först nu spridit sig i sociala medier och väckt ont blod. Belgiens ambassadör har gått ut med en ursäkt å sin frus vägnar.

Som hustru till en ambassadör åtnjuter kvinnan diplomatisk immunitet men ambassaden har sagt att hon kommer att samarbeta med polisen. Hon har dock inte kunnat göra det ännu, eftersom hon vårdas på sjukhus för en stroke.

Utrikes

Kolet en ödesfråga när utsläppsjättar möts

Tät rök väller ut från ett av Kinas otaliga kolkraftverk, just detta i staden Dandong i nordöstra delen av landet. Arkivbild.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kommer USA och Kina att kunna enas om kolet?
Ländernas ledare möts nu på klimattoppmöte, och frågan om den sotiga utsläppsboven kan bli avgörande för hur kampen mot klimatförändringarna ska föras i framtiden.

Bland de inbjudna till det virtuella tvådagarsmötet, som sker på initiativ av USA:s president Joe Biden, finns Kinas ledare Xi Jinping. Mötet, som inleds under torsdagen, blir första gången som de två stormakternas ledare möts – om än bara digitalt. Att ett sådant möte sker i klimatets tecken är ingen slump.

USA och Kina står tillsammans för nästan hälften av mänsklighetens totala koldioxidutsläpp. Ledarna i båda länderna tar nu ledningen i den globala klimatkampen – åtminstone är det vad de säger.

– Om USA misslyckas med att visa världen en väg för att hantera klimatkrisen, då kommer vi inte ha mycket kvar av vår planet, sade USA:s utrikesminister Antony Blinken under en presskonferens inför klimatmötet.

Sedan Joe Biden tillträdde som president för några månader sedan har USA:s klimatpolitik svängt rejält. Landet står återigen bakom Parisavtalet, som föregångaren Donald Trump lämnade, och nyligen lade regeringen fram en ny grön infrastruktursatsning värd svindlande 2 000 miljarder dollar.

Men även från Kina hörs nya gröna bud. Peking-regimen sade under fjolåret att landet ska vara helt koldioxidneutralt till 2060. Det är dock längre fram i tiden jämfört med andra stormakters mål, och ingen plan om hur detta ska uppnås har presenterats.

Kan vara dold strategi

Hur stora är då utsikterna att Kina och USA kan nå ett samarbete om klimatet?

Karl Hallding är forskningsledare på Stockholm Environment Institute (SEI) och har under många år studerat kopplingen mellan geopolitik och hållbarhet med fokus på just Kina. Han anser att Kinas starka tongångar handlar om allt annat än just klimatet.

– Det Kina vill är att länder ska samarbeta med dem gällande klimatfrågan, för att på så sätt normalisera relationerna och flytta fokus från mer besvärliga ämnen som mänskliga rättigheter och situationen i Xinjiangprovinsen, säger han till TT.

Han menar att Kinas ambitiösa klimatmål är ett exempel på hur Kina gjort försök att ta över den gröna ledarrollen under de senaste åren.

– När Trump lämnade Parisavtalet var många besvikna och då klev Xi in och pratade om sina höga ambitioner. I själva verket för inte Kina någon egentligen aktiv klimatpolitik.

Kampen om nyckelteknologierna

TT: Menar du att Kinas mål med koldioxidneutralitet är ett spel för gallerierna?

– Om man tittar på kurvor över Kinas energiproduktion och hur den är tänkt att utvecklas, så händer mycket lite fram till 2040. I dag ökar användandet av förnyelsebar energi, men det gör å andra sidan även produktionen av kol då det totala energianvändandet ökar i snabb takt.

TT: Vad har Kina för incitament att delta på ett toppmöte som detta?

– Jag tror Kina är oroligt att USA och EU-länderna återigen ska närma sig varandra i klimatfrågan, då detta skulle vara till Kinas nackdel, och att man vill underminera sådana försök. Ett exempel är de utsläppstullar som just nu ligger på bordet i EU och som Biden säga vilja vara villig att diskutera.

TT: Hur ser utsikterna ut för Kina och USA att nå ett samarbete om klimatet?

– Tidigare klimatrelaterade samarbeten mellan USA och Kina har främst handlat om energiteknik. Det återstår att se om det kommer att vara fallet i framtiden då länderna oftast konkurrerar med varandra om de här nyckelteknologierna.

Ida Vanhainen/TT

FAKTA

Fakta: Bidens digitala klimatmöte

Under torsdagen och fredagen möts representanter från över 40 länder digitalt för att diskutera vägen framåt i kampen mot klimatförändringarna.

Mötet hålls inför FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow i november, och deltagarländerna ska bland annat diskutera arbetet för att nå 1,5-gradersmålet. I samband med mötet ska USA även offentliggöra sitt utsläppsmål till 2030 för att bidra till Parisavtalet.

Bland de inbjudna finns stormakter som Kina och Ryssland, en tiotal europeiska länder, flera ekonomiska tungviktare från Asien och Afrika samt ett antal önationer som i hög utsträckning drabbas av klimatförändringarna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Utrikes

Biden väntas erkänna armeniskt folkmord

USA:s president Joe Biden.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Joe Biden väntas erkänna massmorden på armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket som ett folkmord. Det uppger flera amerikanska medier med hänvisning till källor.

Ett sådant uttalande skulle sannolikt öka spänningarna mellan USA och Natokollegan Turkiet, som är starkt emot att massmorden benämns som ett folkmord. Många länder har dock redan erkänt det som ett sådant, bland annat Frankrike och Ryssland.

Turkiet har medgett att många armenier dödades i sammandrabbningar med ottomanska styrkor under första världskriget. Men man ifrågasätter antalet offer och förnekar att dödandet var systematiskt.

Biden väntas göra uttalandet på lördag, då det har gått 106 år sedan massdödandet inleddes och offren uppmärksammas runt om i världen. Handlingen är främst symbolisk men innebär ett avsteg från årtionden av noggrant avvägt språkbruk från Vita huset. Biden skulle vara den förste amerikanske president att offentligt kalla händelsen för ett folkmord.

Vissa källor menar dock att frågan är så känslig att Biden kan komma att ändra sig i sista sekund för att inte elda på konflikten med Turkiet. Regeringarna i Ankara och Washington är redan starkt oense i en rad frågor och Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu varnade i veckan Biden för att ett folkmordsuttalande ytterligare skulle skada relationerna mellan länderna.

Sveriges riksdag beslutade 2010 att erkänna massmorden som ett folkmord.

FAKTA

Fakta: Skedde under första världskriget

Massmorden på armenierna ägde rum under och i skydd av första världskriget, i vilket Osmanska riket var allierat med Tyskland.

Den 24 april 1915 är det datum som brukar beskrivas som starten för massdödandet, som i huvudsak pågick 1915–1917. Förföljelserna och morden fortsatte dock i flera år därefter.

Majoriteten av de som mördades, omkring en miljon, var armenier, men bland offren fanns även rikets andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. De flesta forskare i ämnet tror att mellan 800 000 och 1,5 miljoner människor dödades.

Källa: Nationalencyklopedin, Forum för levande historia

Utrikes

Brittisk ursäkt: Rasism mot imperiets soldater

Gravstenar vid en minnesplats i belgiska Zonnebeke för soldater från brittiska imperiet som stupade under första världskriget. Arkivbild.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tiotusentals människor från främst Afrika och Mellanöstern som dog som stridande för det brittiska imperiet under första världskriget blev aldrig hedrade på det sätt som de vita soldaterna hedrades.

Anledningen var "genomgripande rasism", slår en ny rapport fast.

Minst 116 000 – men möjligen så många som 350 000 – stupade fick antingen anonyma minnesmärken eller inga minnesmärken alls enligt utredningen, rapporterar BBC. Detta trots att alla stupade brittiska soldater ska hedras på identiskt vis med gravsten och namn.

CWGC, som ansvarar för begravningsplatserna för soldater inom Samväldet, konstaterar att det inte gått rätt till och utfärdar en officiell ursäkt.

Utredningen sjösattes 2019 efter den uppmärksammade tv-dokumentären "Unremembered" samma år som belyste frågan om de saknade gravarna. "Den här ursäkten ger oss möjligheten att som nation bearbeta denna mörka del av vår historia", twittrar Labour-parlamentsledamoten David Lammy, som deltar i dokumentären.

Utrikes

Försvunnen ubåt har 53 människor ombord

Indonesiens räddningsmyndigheter söker febrilt efter den försvunna ubåten.
Foto: Firdia Lisnawati/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det råder febril aktivitet utanför Balis kust där ett stort räddningspådrag söker efter en försvunnen indonesisk ubåt. Den befaras ha sjunkit till omkring 600-700 meters djup med 53 människor ombord.

Den tysktillverkade dieseldrivna ubåten KRI Nanggala skulle genomföra en torpedövning utanför den indonesiska ön Bali i onsdags när den bad om tillstånd att dyka – för att kort därefter tappa kontakten med omvärlden.

Sökandet koncentreras kring ett oljebälte som har upptäckts på den plats där ubåten försvann ner i djupet. Det är dock oklart om utsläppet kommer från ubåten, men det kan också tyda på att farkosten har skadats eller så kan det vara en signal från besättningen, enligt den indonesiska flottan.

Finns syre

Ubåten hade 53 människor ombord när den försvann och enligt flottan kan det ha uppstått problem med elektroniken vid dykningen, vilket kan ha fått farkosten att sjunka till ett djup på 600-700 meter. Det är i så fall betydligt djupare än vad den är byggd för att klara av.

Och även om syret ombord uppges räcka till på lördag har experter varnat för att farkosten kan ha gått i bitar om den har sjunkit allt för djupt.

"Möjlig tragedi"

Flera fartyg och helikoptrar söker nu febrilt efter spår och länder som USA, Australien, Frankrike och Tyskland har erbjudit sig att hjälpa till.

– Vi är väldigt bekymrade över uppgifterna. Det är mycket oroande för familjerna och särskilt för den indonesiska flottan, säger Australiens utrikesminister Marise Payne till ABC.

– Vi kommer att stödja vår granne på alla sätt vi kan.

Australiens försvarsminister Peter Dutton har dock sagt att de initiala uppgifterna om händelsen gör att det finns risk för att Indonesien står inför en "fruktansvärd tragedi".

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Sökandet efter ubåten

Den tysktillverkade dieseldrivna ubåten KRI Nanggala försvann i samband med en övning utanför Bali i onsdags. Den är en av fem ubåtar i den indonesiska flottan.

Ubåten är byggd för att klara ett djup på omkring 250-500 meter men det finns farhågor om att den har sjunkit till 600-700 meter efter att ha fått tekniska problem.

Ubåten tappade kontakten med omvärlden relativt kort efter det att den hade gått ner i djupet och bett om tillåtelse att påbörja en torpedövning. Några timmar senare upptäcktes ett oljespill på platsen där den försvann, även om det är oklart om det kommer från ubåten.

Sökfartyg använder sonar men har ännu inga spår av ubåten.

Källa: Reuters

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL