Utrikes

Minst 20 döda när migranter kastades överbord

Migranter förbereder sig för att lämna Djibouti. Arkivbild från 2019.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst 20 migranter drunknade efter att smugglare tvingade dem överbord i Adenbukten, uppger FN-organet IOM.

Migranterna lämnade östafrikanska Djibouti på onsdagsmorgonen, med sikte på Arabiska halvön. En halvtimme efter avfärd kastade människosmugglarna av runt 80 personer från den överfulla båten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oviss framtid när soldater lämnar Afghanistan

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien och Tyskland drar tillbaka sina soldater från Afghanistan – beskeden följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

– Vi arbetar nära USA, Natos allierade och samarbetsparter för att säkra fred och stabilitet i Afghanistan. Ändringar av våran truppnärvaro kommer att göras i konsultation med våra partnerns, säger en talesperson för den brittiska regeringen till AFP.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina soldater ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Nato diskuterar

Även Tyskland kom under onsdagen med beskedet att landet drar tillbaka sina styrkor ur Afghanistan.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, säger den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer till den tyska tv-kanalen TV ARD.

Tyskland hänvisade vidare till Nato som under onsdagskvällen kommer att förmedla sin framtida strategi i Afghanistan.

USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig. Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan den amerikanska närvaron.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer även USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Utrikes

Uppgift: EU förlänger inte Astrakontrakt

Astra Zenecas vaccin mot covid-19.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes

EU-kommissionen kommer inte att förnya vaccinkontrakten med Astra Zeneca och Johnson & Johnson nästa år, rapporterar italienska La Stampa med hänvisning till en källa på italienska hälsodepartementet.

I stället kommer kommissionen att fokusera på covid-19-vaccin som använder sig av tekniken budbärar-RNA, till exempel Biontechs/Pfizers och Modernas.

EU-kommissionen begär samtidigt en förklaring från Johnson & Johnson efter bolagets "fullständigt oväntade" besked om leveransförseningar till EU, enligt en källa.

Utrikes

Somalias president godkänner förlängt mandat

Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed har skrivit under en kontroversiell lag som förlänger hans mandatperiod med två år, enligt statliga Radio Mogadishu.

Parlamentets underhus röstade för att förlänga mandatperioden i måndags. Men senatens talman har beskrivit det som ett brott mot grundlagen och resolutionen lades aldrig fram för överhuset – trots att det är brukligt innan ett lagförslag kan godkännas.

Mohamed Abdullahi Mohameds mandatperiod löpte egentligen ut den 8 februari, men han har suttit kvar vid makten eftersom Somalias centralregering och regionala styren inte har lyckats komma överens om hur landet ska gå till val.

Förlängningen av mandatperioden har kritiserats från flera håll och det internationella samfundet har hotat med sanktioner. FN:s säkerhetsråd uppmanade nyligen Somalia att vid snarast möjliga tidpunkt hålla val.

Utrikes

Iran: Ökad anrikning svar på "atomterrorism"

Irans president Hassan Rohani.
Foto: Irans presidentkansli/AP/TT
Utrikes
Utrikes Irans beslut att börja producera uran anrikat till 60 procent är ett direkt svar på Israels "atomterrorism", säger landets president Hassan Rohani.

Uttalandet kommer tre dagar efter sabotaget mot den underjordiska kärnenergianläggningen Natanz. Iran har pekat ut Israel som ansvarigt, en anklagelse som stöds av flera israeliska medier, som med hänvisning till underrättelsekällor rapporterar att Mossad låg bakom.

– Det ni gjorde var atomterrorism. Det vi gör är lagligt, säger Rohani i ett tv-sänt tal, med adress Israel.

Anrikningen till 60 procent ska börja nästa vecka, enligt Irans sändebud till Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Enligt kärnenergiavtalet med de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland får Iran bara anrika till en renhetsgrad om 3,67 procent. Regimen i Teheran ser sig dock inte bunden av överenskommelsen, sedan den förre amerikanske presidenten Donald Trump drog USA ur avtalet.

Det krävs uran anrikat till minst omkring 90 procent för att framställa kärnvapen.

Utrikes

Minneapolis: "Herrejävlar, jag sköt honom"

Demonstranter på väg till Brooklyn Centers polisstation i tisdags.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polischefen i Brooklyn Center i Minneapolis säger upp sig, liksom den polis som sköt ihjäl 20-årige Daunte Wright vid ett ingripande.
USA:s expresident Barack Obama kräver att man går till botten med händelsen. Men de bitvis våldsamma protesterna fortsätter.

Polischefen och polisen har sagt upp sig. Men då hade redan kommunstyrelsen fattat beslut om att de ska avskedas.

– Jag hoppas att det här kommer att ge lite lugn i samhället. Vi vill skicka ett budskap till samhället att vi tar den här situationen på allvar, säger Brooklyn Centers borgmästare Mike Elliott enligt medier på plats.

Men demonstranter trotsade återigen ett nattligt utegångsförbud och samlades för en tredje kväll av protester. Polisen använde pepparsprej och distraktionsgranater för att skingra dem, medan de möttes av kastade flaskor, stenar och andra föremål.

"Uppemot 60" demonstranter greps under kvällen, uppger poliskåren State Patrol. Den föregående kvällen, i måndags, greps ungefär 40. Förutom våldsamheter misstänks de även för brott mot det nattliga utegångsförbud som införts efter Wrights död.

Borgmästaren har fortfarande inte accepterat den skjutande poliskvinnans ansökan om uppsägning, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Om hon i stället får sparken påverkas hennes pension och möjlighet att få nytt jobb på annat håll.

Hävdar olyckshändelse

20-årige Daunte Wright sköts till döds i söndags, när han var ute och körde bil med sin flickvän i Brooklyn Center. Polisen stoppade bilen på grund av en trafikförseelse och upptäckte då att Wright var efterlyst. Vid ingripandet uppstod tumult och skott avlossades. Wright körde i väg skadad och kraschade några kvarter bort.

Polisen som sköt Wright hävdar att skjutningen var en olyckshändelse, och att hon råkat avlossa sitt tjänstevapen när hon egentligen skulle använda sitt elchockvapen. Inspelningar som har släppts från hennes kroppskamera tycks stödja påståendet.

– Herrejävlar, jag sköt honom! ("Holy shit, I just shot him!") hörs hon utbrista efter skottet.

Krav på utredning

USA:s tidigare president Barack Obama och hans fru Michelle Obama kräver i ett uttalande en komplett och transparent utredning. Han kallar händelsen "en påminnelse om hur angeläget det är att förändra polisutövandet och det allmänna säkerhetsarbetet i vårt land".

Händelsen har ökat spänningarna i det så kallade Twin City, storstadsområdet Minneapolis-Saint Paul, som redan är på tårna med anledning av den pågående rättegången om George Floyds död vid ett brutalt polisingripande i Minneapolis förra året.

Wright sköts bara 16 kilometer från den platsen där polisingripandet mot Floyd gjordes, och den tidigare polisen Derek Chauvin står nu inför rätta för dråp. Floyds död blev startskottet för stora protester mot rasism och polisbrutalitet runt om i USA och i hela världen.

Gustav Sjöholm/TT

Henrik Samuelsson/TT

Demonstranter tar skydd i Brooklyn Center när polis skjuter distraktionsgranater i försök att skingra dem.
Demonstranter tar skydd i Brooklyn Center när polis skjuter distraktionsgranater i försök att skingra dem.
Foto: John Minchillo/AP/TT
En äldre släkting skriker ut sin sorg över Daunte Wrights död.
En äldre släkting skriker ut sin sorg över Daunte Wrights död.
Foto: Leila Navidi/Star Tribune/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Utrikes

Oklar framtid när trupper lämnar Afghanistan

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien drar tillbaka nästan alla soldater från Afghanistan rapporterar The Times – beskedet följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att trupperna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina trupper ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Under tisdagen möttes Natos försvars- och utrikesministrar för att diskutera framtida insatser i Afghanistan. USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig.

Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan de amerikanska trupperna.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla trupper uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av trupperna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska trupper lämnat landet.

FAKTA

Läget i Afghanistan

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Utrikes

Grönt ljus för ölservering när Norge öppnar

Norges statsminister Erna Solberg (H
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge kommer att tillåta restauranger och barer att servera alkohol som ett led i ett stegvis lyftande av coronarestriktionerna, enligt regeringen i Oslo.

– Vi påbörjar återöppnandet av Norge den här veckan, säger statsminister Erna Solberg (H), som själv dömdes till böter på 20 000 kronor i förra veckan, för en sportlovsmiddag med fler deltagare än tillåtet.

Restriktionerna lättas på fredag. Men det gäller bara de delar av Norge som har låg smitta. I landsdelar med hög smittspridning har kommunerna möjlighet att införa hårdare regler än de nationella.

I områden som Oslo och Viken, där omkring en femtedel av Norges befolkning bor, kommer tuffare åtgärder att gälla än i andra delar av landet. Vilka regler som gäller i Oslo väntas bli tydligare vid en pressträff klockan 11 på onsdagen.

Enligt Solberg kommer Osloborna få vänta innan de kan beställa en öl på krogen.

– Vi måste se långt lägre smittotal innan det blir aktuellt att öppna i Oslo igen, säger hon, enligt NRK.

På andra håll kan restauranger och barer servera alkohol till klockan 22 på kvällen, så länge de också serverar mat.

Utrikes

Covidsmittan på ny rekordnivå i Indien

Covidsjuka flyttas mellan två avdelningar på ett sjukhus i Ahmedabad i Indien.
Foto: Ajit Solanki/AP/TT
Utrikes
Utrikes Massbad i floden Ganges. Trängsel vid politiska massmöten.
Indien klättrar på listan över värst virusdrabbade länder och har nu näst flest antal fall av covid-19 i världen. Men är smittan mer utbredd än i Sverige?

– Alla är medskyldiga – vi har tillåtit sociala, religiösa och politiska folksamlingar, säger Rajib Dasgupta, professor i folkhälsa vid Jawaharlal Nehru University, till nyhetsbyrån AFP.

– Ingen håller avstånd längre.

Den senaste tiden har smittspridningskurvan i jättelandet Indien vänt brant uppåt. Med genomsnittliga 150 000 fall om dagen den senaste veckan har landet högst smittspridning i världen i absoluta tal, enligt amerikanska Johns Hopkins-universitetet.

Den senaste tiden har Indien satt rekord per dag på en bra bit över 160 000 nya fall. När det gäller totala antalet fall har landet gått om Brasilien och seglat upp till plats två globalt. Det innebär att bara USA, där 31,2 miljoner människor testat positivt för covid-19, har fler virusfall. I Indien har 13,7 miljoner covidinfekterade konstaterats och i Brasilien 13,5 miljoner.

Trötta på restriktioner

Vad beror då den nya virusvågen på? Experter säger att stora mängder människor har samlats i flera delstater utan att hålla avstånd eller bära munskydd. På vissa platser har det handlat om kampanjmöten inför val, på andra om religiösa högtider eller festivaler.

Restriktionströttheten i Indien är stor efter fjolårets hårda nedstängning – som dessutom fick ödesdigra ekonomiska konsekvenser. När smittan började öka igen i februari struntade många i att hålla avstånd. Viruset spred sig som en löpeld, i synnerhet i tätbefolkade delstater som Maharashtra med runt 125 miljoner invånare. Där ligger bland annat storstaden Bombay (Mumbai) och staden Pune, som enligt nyhetsbyrån AP nu börjar få slut på respiratorer och viss virusmedicin.

En annan "hot spot" är staden Haridwar i delstaten Uttarakhand i norr, där hundratusentals hinduer är i färd med att fira den religiösa högtiden kumbh mela. Det är då troende tar renande bad i främst den heliga floden Ganges. Bilder i lokala och internationella medier visar hur människor trängs på flodstränderna, de flesta utan munskydd.

– Vi ber folk att bete sig på ett covid-lämpligt sätt. Men folkmassorna är enorma och det är praktiskt omöjligt att utfärda böter, säger den lokale polischefen Sanjay Gunjyal till brittiska BBC.

Hälsoexperter uppges ha vädjat till myndigheterna att ställa in kumbh mela, som är två månader lång, men fick beskedet att den kunde genomföras så länge vissa regler iakttogs – regler vars efterlevnad nu är svåra att kontrollera.

Värre i Sverige?

Fallet illustrerar hur komplext det är att bekämpa coronaviruset i ett land med över 1,3 miljarder invånare, många etniciteter och varierande tillgång till testning och hälsovård. Det kan till och med vara svårt att få grepp om hur allvarligt läget egentligen är.

Smittan har förvisso ökat dramatiskt den senaste månaden, men det är Indiens stora befolkning som gör att de absoluta talen sticker ut. Sett till antal fall per capita den senaste veckan klarar sig landet betydligt bättre än Sverige: 10 personer på 100 000 blir smittade i Indien, jämfört med 63 personer i Sverige, enligt statistiksajten Our World in Data.

Vaccinationstakten är också en parameter att ta hänsyn till. Häromdagen slog regeringen i New Delhi sig för bröstet som "snabbast i världen" att leverera 100 miljoner doser vaccin. Bedriften tog Indien 85 dagar, jämfört med 89 i USA och 102 i Kina, rapporterar BBC.

Men den upptrappade vaccinationskampanjen, vars första mål är att komma upp i 250 miljoner injektioner senast i juli, kommer att blir utdragen. Och den kan få konsekvenser globalt: Indien är en av världens största vaccinproducenter, den ökade efterfrågan på hemmaplan gör att leveranser till bland annat USA, Kanada och det globala vaccinationsprogrammet Covax försenas.

"Folk är oförskämda"

I takt med att sjukhus blir fulla och dödstalen stiger råder nu upptrissad stämning i många delstater. Premiärminister Narendra Modis regering har kritiserats för att vara otydlig under denna andra smittovåg och flera områden har därför infört egna restriktioner. I delstaten Maharashtra råder exempelvis utegångsförbud på nätterna och nedstängning under helgerna. Men reglerna efterlevs inte av alla.

– Folk lyssnar inte. Om vi ber folk att ha munskydd är de oförskämda mot oss, säger Rohit, som arbetar som servitör på en populär restaurang i Bombay, till AFP.

Tina Magnergård Bjers/TT

En indisk kvinna ber till gudinnan Kali i ett tempel i Jammu.
En indisk kvinna ber till gudinnan Kali i ett tempel i Jammu.
Foto: Channi Anand/AP/TT
Troende firar den hinduiska högtiden kumbh mela genom att ta renande bad i floden Ganges.
Troende firar den hinduiska högtiden kumbh mela genom att ta renande bad i floden Ganges.
Foto: Karma Sonam/AP/TT
En otålig folkmassa – där få håller avstånd – väntar på att registrera sig för att ta covidprov på ett sjukhus i Noida i Delhis utkanter.
En otålig folkmassa – där få håller avstånd – väntar på att registrera sig för att ta covidprov på ett sjukhus i Noida i Delhis utkanter.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT

FAKTA

Fakta: Indien och coronaviruset

Indien rapporterade 161 736 nya fall av covid-19 på tisdagen. Totalt har därmed 13,7 miljoner människor testat positivt i Indien, vilket gör landet till det i absoluta tal näst värst drabbade i världen, efter USA.

Den senaste veckan ökade antalet nya fall i Indien med 70 procent, jämfört med veckan innan. I det hårt drabbade Brasilien ökade fallen med 10 procent under samma period och i USA, som är värst drabbat i världen, gick de upp med 9 procent.

Totalt har 171 058 människor dött i covid-19 i Indien.

Källa: AFP och Reuters

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL