Lokal debatt SkD

Debatt: Vi glömmer inte människorna på Vipeholm

På Vipeholm fanns omkring 1000 patienter. Många av dem blev vanvårdade och borde i efterhand få en ursäkt, menar företrädare för DHR.
Foto: TT
Lokal debatt SkD
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det behövs både ett erkännande av övergreppen i det förflutna och ett hopp om framtiden. Därför bör staten be tidigare institutionsintagna om ursäkt och samtidigt påbörja arbetet med att göra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.

DHR arbetar för att alla de människor med funktionsnedsättning som placerades på Vipeholmsanstalten och andra institutioner ska få en offentlig ursäkt från staten. Den 10 mars arrangeras ett riksdagsseminarium i frågan, där institutionsvården förr och LSS-boendena i dag lyfts fram. DHR kommer också att träffa socialministern för att förklara varför en ursäkt behövs.

Det är viktigt att vi inte släpper frågan och än en gång låter den falla in i historiens skuggor. Institutionsvården är nämligen en del av Sveriges historia som sällan berättas. Än i dag tystas vittnesmål ned och tas inte på allvar, och det blev därför stor uppmärksamhet när Sveriges Radio sände dokumentärserien om Vipeholmsanstalten hösten 2020. Äntligen fick de utsatta människorna en röst, till slut sattes deras lidande i blixtbelysning.

När Vipeholmsanstalten var som störst på 1950-talet fanns där plats för tusen patienter. De människor som var intagna där skulle i dag benämnas som personer med intellektuell funktionsnedsättning. På den tiden kallades de för sinnesslöa, obildbara idioter som ansågs ligga samhället till last.

Många tror att det som skedde på Vipeholmsanstalten var ett hemskt undantag, men så är det inte. Under 1900-talet fanns det många anstalter och institutioner runt om i Sverige som var hem för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar.

Alla de människor som sattes på dessa institutioner och deras familjer förtjänar en offentlig ursäkt. De behöver få upprättelse och erkännande och bli lyssnade på. Hur en ursäkt och ett erkännande skulle gestaltas spelar mindre roll; staten skulle kunna skapa en offentlig plats för de människor som varit utsatta, ett museum eller en minnesplats. Att det görs är det viktiga. Men lika viktigt är att samtidigt förhindra att något liknande sker igen. I dag byggs det återigen nya boenden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Det kan vara LSS-boenden för barn eller gruppboenden för vuxna, naturligtvis mycket bättre än forna tiders institutioner – men det är fortfarande institutioner, om än i modern form. Där sätts gruppens behov och personalens vilja före individens behov och önskemål, och individen har inte alltid möjlighet att bestämma över sin vardag eller sin hemmiljö. Orsaken är att det inte anses viktigt, ekonomiskt hållbart eller möjligt resursmässigt. Hemmet ska vara individens trygga plats, men alltför ofta framkommer det att människor far illa på boenden runtom i landet.

DHR menar att de övergrepp som har begåtts har sin grund i att alla människor inte anses ha lika värde eller lika rättigheter. Trots att Sverige har skrivit under och ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterföljs den inte. Därför är det viktigt att Sverige nu går ett steg längre och gör konventionen till svensk lag.

Om staten ber tidigare institutionsintagna och deras familjer om ursäkt och samtidigt påbörjar arbetet med att göra konventionen till lag, ger det både ett erkännande av kränkningarna i det förflutna och hopp om framtiden.

Carolina Nordbeck, ordförande, DHR Skåne läns distrikt

Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet

Lokal debatt Eslöv

”Stoppa försäljningen av industrifastigheterna”

Lokal debatt SkD
Eslöv
LOKAL DEBATT ESLÖV Det är fel att avhända sig möjligheten att bestämma över byggnaderna, anser insändarskribenten.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Det kan inte vara det bästa för Eslöv att sälja ut vad kommunens invånare har sparat ihop för kommunens utveckling.

Nu avhänder sig kommunens politiker möjlighet att styra vad som kommer att hända med just dessa byggnader. Och mer därtill.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Välkomna satsningar från den S-regeringen

Jan Zielinski och Èmilie Lundgren, båda (S) vill se handling av styret sedan bidrag trillat in från staten.
Lokal debatt SkD
Svalöv
Lokal debatt SkD Regeringen satsar 45 miljarder i vårbudgeten till att stärka landet.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Av dessa pengar får Svalövs kommun cirka en miljon till lovaktiviteter för barn och ungdomar, lovskola och sommarjobb för unga.

Det är en satsning som hjälper till att bryta den skeva ojämlikheten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

”Besparingar var onödiga”

Olle Krabbe (V) är kritisk till de besparingar som det borgerliga minoritetsstyret med hjälp av SD klubbat igenom.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Höör
Lokal debatt SkD
Insändare Höör Dagens insändare är från Olle Krabbe (V) som kommenterar Höörs kommuns bokslut för 2020.
PREMIUM

Facit för Höörs nya styres första budget har kommit i form av bokslut för 2020. Man var fel på det, och alla nedskärningar var onödiga!

För två år sedan röstade den här mandatperiodens borgerliga minoritetsstyre i Höör igenom sin första budget med hjälp av SD. Drygt 17 miljoner skulle sparas in på verksamheten under 2020 i förhållande till året före. I snitt innebär varje miljon att två tjänster ska bort, vilket främst drabbar skola och äldreomsorg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

”Nedläggning en hälsoförlust för hela befolkningen”

Lokal debatt SkD
Insändare
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Flyktinghälsan i Malmö hotas av nedläggning. Vi som under många år samarbetat med Flyktinghälsan genom forskning och via de migranter vi själva möter i vårt arbete är djupt oroade över vad ett sådant beslut skulle leda till.

Flyktingar har specifika behov som kräver spetskunskap hos personalen. Kunskap kring sjukdomsförekomst, till exempel förmågan att tidigt se tecken på trauma och tortyr för bättre behandling, är nödvändig. Men bortom det rent medicinska handlar kunskapen lika mycket om språkrelaterade behov som vinsten av tolkning på plats och vanan av att använda tolk. Det handlar också om kunskap som all personal vid en mottagning behöver, som rätten till vård för papperslösa i Sverige. Denna kunskap är avgörande för att uppfylla kraven i vår patientsäkerhetslag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Trygg skolgång en nödvändighet

Höör
Lokal debatt SkD
Höör I dagens insändare tar Höörsbon Jens Larsen upp den tragiska händelsen i Höör där en 18-årig kvinna mördades och berör också ämnen som en trygg skolgång och undrar varför det inte satsas mer på skolan i kommunen.
PREMIUM

Sista kvällen i mars frågade min dotter mig om flickan som gått vilse i skogen åkt helikopter hem? Jag svarade att flickan dött och att det var jättesorgligt. När min dotter somnat låg jag kvar och funderade över vad jag hade velat svara.

Att Sverige och Höör är ojämställt. Att många tjejer i Höör känner sig otrygga i och utanför skolan. Att det är en del av tjejers vardag att utsättas för trakasserier. Att mäns våld mot kvinnor är ett enormt samhällsproblem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Lokal debatt SkD

”Lägg ner projektet”

Rolf Streijffert (SD) har skrivit en insändare om höghastighetstågen.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Lokal debatt SkD
Höör
Höör Sverigedemokraterna Höör delar kommunstyrelsens uppfattning om en ny stambana mellan Lund och Hässleholm. Men i vissa avseenden skulle man velat se ett skarpare svar. Det skriver Rolf Streijffert (SD) och Stefan Liljenberg (SD) i en insändare.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Höörs kommunstyrelse kom fram till det visa och högst naturliga beslutet att avstyrka samtliga av Trafikverket föreslagna korridorer för ny stambana/höghastighetsbana Lund-Hässleholm.

Enligt Sverigedemokraternas åsikt borde svaret från Höörs kommun även innehålla ”att kapaciteten på och i anslutning till befintlig stambana stärks genom ”optimeringsåtgärder, trimningsinsatser, tillbyggnad på lämpliga sträckor samt ett kontinuerligt och högkvalitativt underhåll”, men definitivt nej till höghastighetsbanor. För detta fick vi inget gehör.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Ett ständigt grävande

Östergatan under järnvägsviadukten - en av många gatuombyggnader i Eslöv det gångna året.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Oj, nu igen!

Parkeringsplatsen vid Systembolaget ska bebyggas. Kommer p-platserna att räcka med fler invånare i centrum?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL