Ekonomi

Straffskatten höjs för fossildrivna bilar

Straffskatten höjs för nya bensin- och dieseldrivna bilar som säljs efter den 1 april. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/ TT
Ekonomi
Ekonomi Straffskatten för nya fossildrivna bilar höjs från och med den 1 april.
Samtidigt skärps gränsen för när fordonen omfattas av skatten.
PREMIUM

Bensin- och dieseldrivna bilar som säljs efter den första april i år får höjd straffskatt under de tre första åren, efter riksdagens beslut på onsdagen, skriver Vi Bilägare.

Den så kallade maluskatten tas i dagsläget ut för bensin- eller dieseldrivna bilar, lätta bussar och lätta lastbilar som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Fordonen beskattas med 82 kronor per gram koldioxid upp till 140 gram, och efter det med 107 kronor per gram. Skatten tas ut under de tre första åren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Här är alla coronaåtgärder – så här långt

Pandemin har tvingat fram en rad krisåtgärder för att stötta vården, företag, idrott, kultur och enskilda. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sedan pandemin startade har regeringen och samarbetspartierna C och L presenterat en rad krisåtgärder.
Så här mycket har genomförts och aviserats hittills – fram till och med den sjätte extra ändringsbudgeten det här året.

Korttidspermittering 52 miljarder kronor

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter 33 miljarder

Omställnings- och omsättningsstöd 62 miljarder

Sjuklöneansvar 30 miljarder

Idrott, kultur, mediestöd 12 miljarder

Hyresstöd 5 miljarder

Stöd till handelsbolag 2 miljarder

Utlåning till paketreseföretag 1 miljarder

Övrigt stöd till jobb och företag 15 miljarder

Dessutom har staten gått in med olika garantier för totalt 300 miljarder kronor för att stötta företag, till exempel via företagsakuten och riktat till flygbolag.

Företag kan även ansöka om anstånd med att betala in skatt, vilket gör att staten tillfälligt får lägre intäkter.

Karensavdrag, smittbärarpeng mm 12 miljarder

Förstärkt a-kassa 12 miljarder

Fler utbildningsplatser 10 miljarder

Aktiv arbetsmarknadspolitik 5 miljarder

Äldreomsorgslyftet 4 miljarder

Pensionstillägg, coronabonus mm 12 miljarder

Generella statsbidrag 44 miljarder

Extraordinära kostnader 21 miljarder

Testning, smittspårning mm 19 miljarder

Vaccinering 7 miljarder

Kollektivtrafik, traumastöd, övrigt 19 miljarder

Myndigheter, klimat, övrigt 35 miljarder

Storleken på krisstöden kan komma att justeras, både uppåt och nedåt, när nya bedömningar görs av hur mycket de kommer att utnyttjas.

Källa: Finansdepartementet

Maria Davidsson/TT

Ekonomi

Coronanotan över 400 miljarder – och mer väntar

På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery /TT
Ekonomi
Ekonomi Pandemin har fått regeringen att ta på spenderbyxorna. Men stora, ofinansierade åtgärder håller inte på sikt.
– Vi tycker att disciplinen ska vara tillbaka redan nästa år, när pandemin är över, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten för 2021. Normala år brukar vårändringsbudgetar inte innehålla nya, stora satsningar, utan mer justera för oförutsedda händelser.

Men i år är inget vanligt år. Och inte förra året heller.

Under 2020 och 2021 har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor, inklusive årets sjätte extra ändringsbudget, som precis lämnats över till riksdagen.

Siffran kommer att justeras när vårändringsbudgeten presenteras på torsdag, både för att nya satsningar tillkommer och för att regeringen kan behöva göra nya bedömningar av hur mycket av krisstöden som kommer att utnyttjas.

Nya miljarder

Regeringen, C och L har redan avslöjat en del av innehållet i nästa veckas budget. Till exempel blir det miljardtillskott till regionerna för vård, testning och vaccinationer. Landsbygd, rättsväsende och kollektivtrafik har också lovats mer pengar.

Pandemin har satt tydliga spår i de offentliga finanserna. Underskotten är betydligt större än vad vi är vana vid, ingen talar längre om att reformer ska betalas krona för krona, att det ska sparas i lador eller om budgetutrymmet.

Och det är inget konstigt, enligt Ylva Hedén Westerdahl, på statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det är just i kriser som de goda statsfinanserna ska användas.

– Men det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger hon.

– Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter.

Det finns också en risk att politiker "passar på" när disciplinen inte är lika sträng. Hedén Westerdahl tar den omfattande höstbudgeten som exempel på att långt ifrån alla åtgärder var coronarelaterade eller handlade om att återstarta ekonomin.

I mars gjorde KI bedömningen att av de åtgärder som då hade presenterats för 2021, så var 155 miljarder ofinansierade, varav det mesta handlade om tillfälliga åtgärder.

Automatisk förbättring

KI gör bedömningen att de offentliga finanserna är på plus igen 2023. Överskottet beräknas då bli en tredjedels procent av BNP, vilket är i linje med överskottsmålet.

I år spår KI ett underskott på 2,1 procent av BNP och nästa år -0,6 procent.

Det finansiella sparandet kommer att förbättras automatiskt i takt med att krisstöden inte längre behövs.

– När åtgärderna fasas ut kommer vi att komma tillbaka, men då gäller det att vi inte öser på med annat. Då behöver vi titta på budgetutrymmet och se om vi har råd med ofinansierade åtgärder. Man måste tillbaka till det gamla, normala, säger Ylva Hedén Westerdahl.

En sak som då bör återställas är utgiftstaket, anser KI. Taket är en övre gräns för statens utgifter.

– Vi tycker att man höjde utgiftstaket väl mycket, och väl fort. Vi tänkte att man snarare kunde höja lite i taget, men de tog i för kung och fosterland, säger Hedén Westerdahl.

Koll på statsskulden

Trots stora coronapaket är den svenska statsskulden fortfarande relativt låg – runt 40 procent – och har god marginal till EU:s maxtak på 60 procent av BNP.

Men regeringen behöver hålla ögonen på statsskulden.

– Det är viktigt för en liten, öppen ekonomi. Vår skuld kan inte komma upp på 60-70 procent. Vi är inte Tyskland, Frankrike eller USA. Ett litet land har inte samma frihetsgrad, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Maria Davidsson/TT

- Det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Arkivbild.
- Det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi

Egypten kräver miljarder för att släppa fartyg

Det gigantiska fraktfartyget Ever Given bogserat ut ur Suezkanalen efter att ha grävts loss den 29 mars. Fartyget har dock fortfarande inte fått lämna Egypten.
Foto: Suezkanalmyndigheten via AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Fartygen glider återigen genom Suezkanalen – men för det tidigare grundstötta containerfartyget Ever Given, som blockerade kanalen i nära en vecka, är det fortfarande stopp.
Egyptiska myndigheter vägrar släppa iväg bjässen förrän man fått miljarder i kompensation.

Egypten kräver att Ever Givens ägare betalar ekonomisk ersättning och vill att den pågående utredningen ska färdigställas innan fartyget får åka vidare.

– Fartyget kommer vara kvar här fram tills att utredningarna är klara och ersättning har betalats, säger den egyptiska kanalmyndighetens ordförande Osama Rabie, till egyptisk statlig tv, rapporterar The Wall Street Journal.

Tidigare har myndigheten meddelat att slutsatserna i utredningen kring grundstötningen ska presenteras inom kort.

Vill ha ersättning

Osama Rabie sade i förra veckan att ägarna kommer att krävas på motsvarande 8,5 miljarder kronor för de kostnader och förluster som myndigheten uppskattar att kanalstoppet i slutet av mars orsakade. Stoppet resulterade i att totalt 422 fartyg låg på kö i kanalens båda ändar.

– Vi hoppas på en snabb uppgörelse. I samma minut som de går med på att betala kompensation kommer fartyget tillåtas att åka, säger Rabie.

Kanalmyndigheterna har inte uppgett hur man kommit fram till siffran 8,5 miljarder. Enligt ett brittisk analysföretag gick egyptiska staten miste om över 800 miljoner kronor enbart i uteblivna transportavgifter, men myndigheterna säger sig kunna få tillbaka detta.

Ever Givens japanska ägare Shoei Kisen Kaisha Ltd säger att man ännu inte har fått ett formellt krav från egyptiska myndigheter om att företaget måste gå med på att betala för att fartyget ska släppas iväg.

Fortsatta problem

– Det stämmer att vi håller på att förhandla med dem, säger företagets talesperson Ryu Murakoshi, till The Wall Street Journal.

Danska Maersk, världens största transport- och logistikkoncern, varnar samtidigt för att problemen på Suezkanalen kommer att fortsätta i flera veckor till, rapporterar Financial Times.

– Vi kommer se krusningseffekterna av det här ända in i andra halvan av maj, säger Lars Mikael Jensen, chef för företagets havstrafik.

Det krävdes ett enormt grävarbete och bogserbåtar för att få loss det 400 meter långa fraktfartyget efter att det grundstötte, lade sig på tvären och täppte till kanalen. Vissa rederier skickade sina fartyg runt Godahoppsudden i stället, en flera veckor längre rutt.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Fartyg på tvären

Det 400 meter långa containerfartyget Ever Given, lastat med cirka 200 000 ton gods, drogs loss måndagen den 29 mars. Då hade fartyget blockerat Suezkanalen sedan tisdagen den 23 mars. Kanalen är en av världens viktigaste farleder för sjöfrakt.

Under en sandstorm kilade fartyget fast sig i sandstranden längs kanalen.

Suezkanalen är en sjöfarled som förbinder Medelhavet och Röda havet, och gör det möjligt att färdas mellan Europa och Asien utan att runda Afrika.

I snitt passerar 1 550 fartyg genom kanalen varje månad (under 2020 sammanlagt 18 597 fartyg).

Bulkfartyg står för omkring 30 procent av transporterna, följt av containerfartyg, som står för 25 procent. Oljetankrar står för 15 procent.

Enligt Göteborgs hamn kommer det att ta veckor, och till och med månader, innan förseningarna som stoppet inneburit kan tas igen.

Källa: Reuters, AFP, Göteborgs hamn

Ekonomi

"Man måste ha en morot också"

Kinaexperten Frédéric Cho. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi EU har infört sanktioner mot Kina för första gången sedan 1989, till följd av behandlingen av framför allt uigurer i Xinjiangprovinsen.
Frågan är – kommer de att ha någon effekt?

Svår fråga, säger Frédéric Cho, Kinaexpert och vice ordförande i Sweden-China Trade Council.

– Sanktioner är ju en markering och det har ju lett till att man på den kinesiska sidan uppfattar det som att västvärlden generellt har gaddat ihop sig mot Kina. Och det leder till hetsigare tonfall. Det är alltid viktigt med en dialog, det går inte att nog understryka, säger Cho och frågar sig hur relationerna mellan Kina och omvärlden hade sett ut i dag utan pingpongdiplomatin på 1970-talet.

– Man kan inte bara införa sanktioner, man måste ha en morot också. Inte bara piska. Var kan man hitta områden där man kan komma överens?

"Räv och rackarspel"

Han utesluter inte att Kina ändrar sig i frågan om behandlingen av uigurer och andra mestadels muslimska folkgrupper Xinjiang-provinsen. Han tror att president Xi Jinping och Kinas övriga ledning kontinuerligt registrerar vad omvärlden tycker och vrider och vänder på olika alternativ.

– Man kanske har ett slutmål om att man ska ändra saker och ting, men man kan inte göra det i en handvändning för det skulle uppfattas som att man tillmötesgår utlandets krav för lätt. Det ska se ut som att man gör det på ett sätt som är naturligt, säger Frédéric Cho och fortsätter:

– Men det är väl som alltid i den här typen av räv- och rackarspel en fråga om vad man får tillbaka.

Peter Wallensteen säger att sanktionerna mot Kina är en tydlig markering och att den är viktig i sig.

– Men om det också innebär att regeringen ändrar sin policy på något vis återstår verkligen att se. Dilemmat med sanktioner är att de kan hålla på hur länge som helst. USA:s sanktioner mot Kuba har pågått sedan 1959. Sanktioner är väldigt svåra att avveckla utan påtagliga förändringar i regimen eller en tydlig policyförändring.

Fredrik Lilja/TT

Ekonomi

Professor: Sanktioner saknar effektiva strategier

Hundratals uigurer som bor i Turkiet protesterade när Kinas utrikesminister Wang Yi besökte Istanbul den 25 mars. Bara tre dagar tidigare hade EU beslutat om sanktioner mot fyra kinesiska medborgare kopplade till övergreppen mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Arkivbild.
Foto: Emrah Gurel/AP
Ekonomi
Ekonomi Glöm pingpongdiplomatin som mjukade upp relationerna på 1970-talet – nu smashar i stället väst och Kina hårda sanktioner mot varandra.
Men hur effektiva är sanktioner egentligen?
– Som en tydlig markering är de bra. Men de borde användas mer genomtänkt, säger professor Peter Wallensteen.

Under de senaste 20 åren har antalet FN- och EU-sanktioner ökat dramatiskt.

Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, säger att sanktioner i grunden är ett försök att påverka andra länder utan att tillgripa militära medel.

– Det är det positiva, att använda sanktioner i stället, och i 20 till 30 procent av fallen kan man säga att sanktioner faktiskt är framgångsrika. Det är inte så dåligt, för det är väldigt många militärinterventioner som inte är särskilt framgångsrika. Det är viktigt att världen försöker utveckla icke militära sätt att skicka signaler och markera vilka värden som är viktiga och då är sanktionerna ett sätt, säger Wallensteen.

Inte optimalt

Men han tillägger att sanktionsverktyget inte är optimalt.

– Vi behöver utveckla flera medel för att försöka påverka vad som sker så att länder utvecklar sig mot demokrati och att respektera mänskliga rättigheter.

Sanktioner borde också vara mer genomtänkta, tycker Wallensteen.

– Det är för lätt att ta till det här. Man borde tänka strategiskt. Kommer det att fungera i det här fallet? Vilka krav ska vi ställa? Hur ska vi hantera ett antal situationer som kan uppkomma? Vad kan vi förhandla om?

Wallensteen efterlyser mer strategiskt tänkande och liknar det vid hur stater agerar när de överväger en militär intervention. Visserligen visar sanktioner på att man sätter en tydlig gräns, men det räcker inte anser han.

– Det måste hänga ihop med andra saker vi gör. Man behöver tänka ett par steg framåt.

Fler FN-sanktioner

År 1989 fanns det endast FN-sanktioner mot ett land – Sydafrika. Nu är det kanske 15–16 i FN, så det är en hel del, säger Peter Wallensteen. Men frågan är om sanktioner används mer i dag än tidigare?

– USA har en lång tradition av det här. Under det kalla kriget var det en enorm amerikansk blockad av hela Sovjetunionen, länder dominerade av Sovjet och Kina. Så om man lägger in det så är det inte säkert att det är en så markant ökning av sanktioner.

Enligt Wallensteen är inbördeskrig den vanligaste orsaken till att FN inför sanktioner, därefter kärnvapenspridning och terrorism.

Däremot är det svårt att i FN få igenom sanktioner som handlar om demokrati och mänskliga rättigheter då de blockeras av Ryssland och Kina.

– Då blir det i stället någonting som EU och USA driver själva. EU är definitivt en ny aktör. Men det är mödosamt eftersom hälften av världens länder inte är demokratier, säger Wallensteen.

Två viktiga omständigheter

Fram till slutet av 1990-talet gick sanktionerna i allmänhet ut på att isolera ett helt land. Men enligt Wallensteen fungerade det inte särskilt bra.

– Därför har FN och EU under de sista 20 åren satsat på vad man kallar riktade sanktioner mot specifika individer eller specifika varor, säger han.

Wallensteen menar att globaliseringen gjort människor mer beroende av internationella transaktioner och att det har gjort riktade sanktioner mot särskilda personer mer effektiva. Deras bankkonton kan frysas och visum stoppas så att de inte kan resa.

– Sedan finns det sanktioner som riktar sig mot specifika varor som är viktiga för en regims överlevnad, som diamanter eller timmer.

Wallensteen har genom forskning på området dragit slutsatsen att sanktioner bara fungerar under två omständigheter:

– Det ena är att det finns en internationell uppslutning kring dem. Och det andra är att det finns en aktiv opposition i landet som kan utnyttja den här svagheten som det innebär för ett land att utsättas för den här typen av sanktioner.

Som ett exempel på lyckade riktade sanktioner nämner Peter Wallensteen inbördeskriget i Liberia som slutade med att landets president 1997–2003, Charles Taylor, dömdes till 50 års fängelse för bland annat krigsbrott av den internationella domstolen i Haag.

– Man ville få stopp på ett inbördeskrig och då införde man sanktioner mot diamanter. Det var huvudinkomstkällan för regeringen som då inte kunde få in pengar.

Sanktionskrig med Kina

Den 22 mars i år införde EU, USA, Storbritannien och Kanada sanktioner mot fyra kinesiska medborgare kopplade till övergreppen mot uigurer i Xinjiang-provinsen.

Åtminstone en miljon uigurer och personer från andra mestadels muslimska folkgrupper har hållits fängslade i korrektionsläger i regionen, enligt människorättsgrupper.

Men Kina har avvisat kritiken och slog snabbt och hårt tillbaka. Tio forskare och politiker från EU samt fyra organisationer förbjuds från att resa till och göra affärer med Kina. På listan finns bland andra Utrikespolitiska institutets Kinaforskare Björn Jerdén.

Dessutom bojkottas flera företag, bland andra det svenska klädföretaget H&M, i Kina och de försämrade relationerna kan stoppa ett stort investeringsavtal som Kina slöt med EU vid årsskiftet.

USA har varit mest aktivt när det gäller sanktioner mot Kina och det trappades upp under Donald Trumps presidentperiod.

– EU har traditionellt varit mycket mera försiktiga. Det här är de första sanktionerna från EU mot Kina sedan 1989, säger Frédéric Cho, Kinaexpert och vice ordförande i Sweden-China Trade Council.

Fredrik Lilja/TT

FAKTA

Så fungerar sanktioner

Vad är sanktioner?

De innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten för en stat, en grupp eller individer. Detta sker för att försöka påverka statens, gruppens eller individens beteende genom olika ekonomiska och politiska åtgärder.

De är precist utformade och brott mot dem kan medföra straff. Sanktioner är avsedda att vara tidsbegränsade och föremål för regelbunden översyn i ljuset av utvecklingen. När målet för dem är uppnått ska de avvecklas.

Har Sverige egna sanktioner?

Nej, de sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner. Andra länder kan dock ha infört egna sådana.

Vad är breda sanktioner?

Tidigare förekom det att FN beslutade om mycket breda sanktioner mot ett visst land. Motsvarande sanktioner genomfördes av EU. Det kunde till exempel röra sig om en blockad, genom att helt förbjuda handel med landet, för att få landets ledning att ändra politiken. Även om undantag kunde göras så drabbade dessa breda sanktioner ofta civilbefolkningen.

Vad är riktade sanktioner?

Sedan ett antal år tillbaka använder sig det internationella samfundet främst av så kallade riktade sanktioner för att försöka påverka. Riktade sanktioner vänder sig mot en specifik vara, ett lands ledarskap, en organisation eller individ, i stället för generellt mot ett land. På så sätt kan negativa effekter av sanktionerna för civilbefolkningen lättare undvikas samtidigt som sanktionerna ger tydligare signaleffekter för dem de avser att påverka.

Källa: Utrikesdepartementet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Ekonomi

Mångmiljardtapp för brittisk detaljhandel

En sushi-restaurang i London som precis som många andra företag inom service- och detaljhandeln fått hålla dörrarna stängda för kunder.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi På måndag får brittiska butiker återigen öppna efter coronanedstängningarna.
Med sig har man 22 miljarder pund i förlorade intäkter och en fortsatt kamp för överlevnad.
PREMIUM

Den är högst efterlängtad och för många en absolut nödvändighet om man ska kunna överleva. Efter 15 veckor – på vissa ställen ännu längre – av fullständig nedstängning kan nu brittiska butiker, gym, pubar och hårsalonger få öppna upp igen. Landet som i antal dödstal varit ett av de hårdast drabbade under coronapandemin har tvingats till flera totala nedstängningar för att stävja smittspridningen och precis som i övriga världen är det främst detaljhandeln och tjänstesektorn som tagit den största ekonomiska smällen.

Kraftigt tapp

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Apple utvecklar egen Street view-funktion

Kameraförsedd bil från Google fotograferar Stockholms gator. Nu ska konkurrenten Apple ta fram en motsvarighet till tjänsten genom att skicka ut egna bilar på svenska gator och vägar. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Ekonomi
Ekonomi Apple utmanar Google genom att lansera sin egen motsvarighet till Google Street view – snart kan nyfikna nätturister spankulera längs med svenska gator i funktionen Se dig omkring.
Nu börjar den amerikanska teknikjätten sin kartläggning av landets vägar.

Före sommaren ska Apple ha kartlagt svenska vägar och gator för att ge stöd åt Se dig omkring, som ska konkurrera med Googles liknande tjänst Street view, som Macworld var först med att uppmärksamma.

Sedan 2007 har Googles tjänst låtit användare virtuellt flanera längs med en aktuell gata – och därmed se hur dess omgivning ser ut från markhöjd, utan att fysiskt befinna sig på platsen.

Nu svarar alltså Apple med en alternativ funktion till sitt kartverktyg. Funktionen har redan rullats ut i flera länder, bland andra USA och Storbritannien. Men innan den kan lanseras i Sverige behöver landets gator och vägar fotograferas. Och planen är att det ska ske mellan april och juni i år.

För att Se dig omkring ska bli så heltäckande som möjligt ska Apple fotografera både gångvägar, mindre stigar i parker och andra vägar där det inte går att köra bil.

Apple skriver på sin hemsida att företaget strävar efter att skydda personers integritet i samband med fotograferingen, bland annat genom att maskera ansikten och registreringsskyltar.

Jesper Karlsson/TT

Ekonomi

Alibabas ägare "flög för nära solen"

Hada Alibabagrundaren lyckats reta upp kommunistpartiet
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi En sund konkurrensfrämjande insats? En markering till näringslivet om att hålla sig på mattan? Eller ett personligt straff mot Jack Ma?
Det kan finnas flera motiv bakom rekordboten mot Alibaba, säger Kinakännare.
PREMIUM

Näthandelsjätten Alibaba har fått den högsta företagsbot som kinesiska tillsynsmyndigheter någonsin utfärdat ‒ 18,2 miljarder yuan, motsvarande 23,7 miljarder kronor.

Den officiella förklaringen är att företaget missbrukat sin dominerande marknadsposition.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL