Opinion

Korruptionspresidenten

Opinion
Opinion

I en historisk dom får Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy fängelse för korruption. Ex-presidenten har enligt domstolen försökt muta sig till information kring en utredning om illegala kampanjbidrag. Sarkozy ska ha lovat bort en prestigefylld tjänst i utbyte mot informationen. Han kommer förmodligen inte att rent fysiskt sitta i fängelse: två av de tre åren är villkorligt och det sista sker förmodligen med fotboja, men det är första gången en fransk före detta president döms för ett brott av den grovleken. Han kommer att överklaga domen, men frågan är om skadan för en gångs skull redan är skedd.

Domen har väckt förvåning eftersom det nästan är en politisk tradition i Frankrike att politiker frikänns från korruptionsanklagelser genom att anlita skickliga advokater. Även Sarkozy själv lär vara förvånad, eftersom han avfärdat anklagelserna och rättegången som en ”förolämpning mot hans intelligens”. Förolämpningen är nu alltså en fängelsedom, som förhoppningsvis omöjliggör den politiska comeback många tror att han satsade på i det kommande presidentvalet.

Domen mot Sarkozy kan tolkas som ett paradigmskifte i Frankrike, där korruptionsanklagelser kanske inte längre är något som politiker och presidentkandidater kan rycka på axlarna åt. För de konservativa Republikanerna håller det på att bli en katastrof: Sarkozys premiärminister François Fillon har också dömts för korruption och straffade därmed ut sig som presidentkandidat i den förra valrörelsen. Partiet behövde en kandidat som kunde konkurrera både med högerextrema Marine Le Pen och Macron i mitten -- även om han har rört sig åt höger för att kunna konkurrera med högerns kandidat.

Det borde går att hitta bättre presidentkandidater än personer som begått oegentligheter, även för högerpartiet Republikanerna, som har en tendens att producera politiker som sedan hamnar i domstol.

Opinion

Ett fall som förtjänar en översyn

Opinion
Opinion

Det finns många försvårande omständigheter kring fallet med flickan som utsatts för häpnadsväckande 800 våldtäkter under fyra års tid. Det är dock en god idé för Hässleholms socialchef och beslutsfattare att granska fallet och se om något kunde gjorts annorlunda. Kanske har inga fel begåtts rent formellt, men det är bra att man frågar sig hur det kan hanteras annorlunda, så andra barn som blir föremål för orosanmälningar inte far lika illa.

Socialchefen Sus Lantz beskriver det som att lagstiftningen blev en hämsko för en grundlig utredning kring den orosanmälan som gjordes av skolan och hennes mormor och kring att den minderåriga flickan umgicks för mycket med den vuxne mannen, som verkar ha försökt leva med barnet i övergreppsversionen av ett ”förhållande”. Flickan nekade till att det fanns ett problem och socialchefen menar att det inte gick att gå vidare med undersökningen.

Enligt domen sökte hon sig till den dömde mannen för stöd sedan hon utsatts för sexuella övergrepp bara för att systematiskt utsättas för samma sak igen under flera år, i större utsträckning och genom mer avancerade övergrepp. Trots två orosanmälningar gick det alltså inte att hjälpa flickan.

Orosanmälningar har gjorts på 11 procent av Hässleholms kommuns barn, vilket är högre än snittet på 8 procent. Mellan 2010 och 2020 har det skett en ökning på drygt 190 procent vad gäller orosanmälningar, enligt Sus Lantz. Socialnämndens ordförande, kristdemokraten Robin Gustavsson säger till Norra Skåne att bara mellan 2019 och 2020 var ökningen hela 17 procent. Det är givetvis en stor källa till oro.

Hässleholm förefaller ha ett kontinuerligt problem med att fler barn än normalt anses fara illa. En översikt över kommunens roll är viktig för att etablera om det finns något ”systemfel” förutom gällande lagstiftning som gjorde det omöjligt för kommunen att hjälpa flickan trots varningstecken.

Opinion

Plötslig men rättmätig vrede

Opinion
Opinion

Den plötsliga vreden kring mäns våld mot kvinnor, där man nyvaket insett att samhället misslyckas med att hjälpa kvinnor som vädjar om skydd har efter samråd mellan partier och intresseorganisationer lett till en ansats till en handlingsplan. Trots en övertro på skärpta straff finns där lovande förslag, som att gå direkt till fotboja vid utökat kontaktförbud. Kanske kan det vara principiellt betydelsefullt, som en markering om att mannens frihet ska begränsas, inte den hotade kvinnan eller parets eventuella barns. Hitintills har våldsamma mäns integritet bedöms som viktigare än kvinnans trygghet. Frågan kvarstår också om man beviljar ett rimligt antal kontaktförbud: endast en fjärdedel som söker kontaktförbud får det. Fotbojan kan göra kontaktförbud mer effektivt, men man måste fråga sig om man är för njugg med dessa förbud.

Att det ska ge fängelse att bryta mot kontaktförbudet istället för böter ger fördelen att mannen under en period försvinner ur kvinnans närmiljö. Att en gemensam bostad oftare ska omfattas av kontaktförbudet är bra: det är absurt om kvinnan och barnen måste fly hemmet när mannen är hotet.

Frågan om resurser måste hanteras: många kommuner misslyckas med att skydda kvinnor som söker hjälp på grund av resursbrist och oklar ansvarsfördelning. Vill man lämpa över ansvaret på kvinnojourerna, som trots allt har den relevanta erfarenheten, så måste man trygga deras ekonomi så det blir realistiskt, vilket den krisgrupp som Stefan Löfven har tillsatt måste diskutera.

Ett förslag som inte är nytt, men som också nämndes av inrikesminister Mikael Damberg, är att en gärningsman som dödar eller misshandlar sin partner grovt per automatik bör förlora vårdnaden om barnen. Dels är det ofattbart grymt att barn ska tvingas träffa sin mors mördare och dels blir det i de fall där kvinnan överlever ett maktmedel som misshandlaren kan använda genom att ständigt få kräva att träffa sina barn. Hotet om att förlora tillgång

Opinion

Coronaläget har förvärrats

Opinion
Opinion

Det blir ingen lättnad i coronarestriktioner. Beskedet gav regeringen vid en presskonferens på torsdagen. Det innebär att evenemang på kulturområdet och andra sammankomster inte kan genomföras, att begränsningarna kring krogars serveringstider består, att kommuner kan besluta om vistelseförbud tex vid Valborg och att vi alla måste fortsätta begränsa vår livsföring genom social distansering.

Många är förstås besvikna. Men beskedet igår tillkom av nödtvång. Våra sjukhus är hårt ansträngda och beläggningen på intensivvården, IVA, är nära bristningsgränsen.

Många har nog trott att det skulle ljusna i kapp med att våren gör sitt intåg, oavsett att vinterkylan de senaste dagarna gjort come-back. Men smittspridningen i vårt land är förfärande hög och ökar. Det är till och med så illa att vi ligger bland de tio länder i världen som har flest nya smittofall per miljon invånare just nu och att smittan ökar vecka för vecka. Bakom ligger att alltför många i Sverige inte följer restriktionerna, något vi som land får skämmas för.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten meddelade igår att restriktionerna förlängs till mitten av maj. Sätt gärna hopp till att vi går mot en ljusning av coronaläget. Men det mest realistiska är tyvärr att vi får leva med restriktionerna även efter den tidpunkten.

Lars J Eriksson

Opinion

Icke-bokläsarna läser annat

Opinion
Opinion

Sveriges Radios Kulturnytt redovisade på torsdagen en undersökning som visade att mer än var fjärde svensk har läst mer böcker under pandemin. Men en grupp sticker ut. Undersökningen som är gjord av Novus visar att nästan en fjärdedel av alla män inte läser vare sig vanliga pappersböcker eller lyssnar på ljudböcker.

Skall det ses som alarmerande. Det underliggande budskapet är att den som inte läser hamnar i ett utanförskap, är obildad och inte får förmåga till självreflektion. Det är alltså en rätt elitistisk syn på mänskligheten. Och den skildrar inte ens verkligheten.

Det har alltid funnits en rätt stor grupp människor som inte är läsande, efter att pliktläsande i skolan upphört. Men jag tror knappast att den gruppen ökat. Snarare är det tvärtom.

Det är nog tjugo år sedan jag lyssnade till en radiodiskussion kring fenomenet med minskat läsande. Medverkade gjorde Alexander Bard, som inte bara är en lysande musikentreprenör och kontroversiell debattör, utan en av våra främsta trendspanare. Han konstaterade att i själva verket leder de sociala medierna till att människor läser och skriver mer än någonsin. Han hade självfallet rätt. Måttet på läsande är inte att öppna en ny bok av Klas Östergren eller Lena Andersson utan att följa meningsutbyten på sociala forum på nätet, om allt från politik till hur man reparerar en bil eller sköter sin trädgård och scanna nyheter på tidningars hemsidor. Dessutom har internet gjort att gruppen som klassats som icke-läsande skriver mer än någonsin även om det är korta meddelanden på Facebook eller sms på telefonen. Tidigare hade de kanske bara skrivit en inköpslista till mataffären. Så likställ inte litet eller inget bokläsande med att människor inte läser.

Lars J Eriksson

Opinion

Rätt stänga Bromma

Bromma flygplats har överlevt sig själv. Stäng.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Bromma var en gång i tiden Sveriges ledande flygplats. Men den snabbt växande flygtrafiken efter andra världskriget gjorde att flygplatsens kapacitet inte räckte till. Dessutom växte fram en stark opinion som ansåg att flygplatsen innebar miljöproblem genom buller och utsläpp. Till det kom oro för att ha en flygplats med omfattande trafik direkt över tätbefolkade områden av Stockholm.

Att Bromma ändå levt kvar som flygplats beror på dess betydelse för den inrikes flygtrafiken. Bromma förkortar flygtrafiken från stora delar av Sverige, framförallt för landets södra delar och Gotland. Dessutom går det snabbt att ta sig via buss eller taxi till möten i Stockholms innerstad. Men dessa i praktiken rätt små tidsvinster väger i grunden lätt mot argumenten för att lägga ner Bromma, i synnerhet sedan två nya omständigheter ryckt undan grunden för Bromma, klimatfrågan och det förändrade arbetslivet i pandemins spår.

Flygtrafiken kommer aldrig att kunna återgå till tidigare omfattning. Flyget är en viktig orsak till fossila utsläpp och måste reduceras om planerna för klimatomställning skall uppnås. Det går att ha fromma förhoppningar om alternativa drivmedel som el eller vätgas, men mer talar emot än för att de blir storskaliga alternativ. Dessutom kommer priserna på flygresor att drastiskt höjas i framtiden.

I den framtid vi går till mötes kommer nyttoresandet till Stockholm att kraftigt minska. Vi har lärt oss att möten går att genomföra på ett utmärkt sätt med digitala medel som Zoom, Teams, Skype, Messenger och annat. Det sparar tid, pengar och skonar miljön. I dagarna möts världens ledare digitalt för att diskutera klimatfrågan. Kan Biden, Putin, Xi Jinmping, Merkel, Macron och andra världsledare samlas vid sina datorer för att överlägga på distans i en av vår tids viktigaste frågor så kan givetvis kommunalråd eller tjänstemän i Karlstad, Luleå och Malmö göra det. Och de få gånger de behöver transportera sig så räcker järnvägen oftast till och är det riktigt bråttom finns flyg till Arlanda.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Opinion

Kraftigt försämrat stöd till personer med autism

Simundervisning för barn med autism.
Foto: Seth Wenig
Opinion
Opinion

Bara hälften av de med autism i Sverige får stödet som de behöver av samhället och den psykiska ohälsan riskerar att öka i pandemins spår. Skånes region- och kommunpolitiker behöver ta sitt ansvar så att personer med autism får det stöd de har laglig rätt till, skriver Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet.

Personer med autism är särskilt sårbara för förändring. Under pandemin har en stor del av stödet från samhället uteblivit och den psykiska ohälsan riskerar att öka. Många med autism står i dag utan stödet de behöver och har rätt till. Problemen var stora redan tidigare, men har förvärrats under pandemin.

Insatser inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har i många fall minskat eller upphört helt under pandemin. Det handlar exempelvis om tillgången till kontaktperson, daglig verksamhet eller avlastning för föräldrar till barn med autism.

Endast hälften av alla med autism uppger att de får det stöd som behövs, visar en ny undersökning av Autism- och Aspergerförbundet. Sju av tio uppger att de behöver habiliterande stöd, alltså hjälp att hantera och utveckla sina egna förmågor, men bara två av tio får det. Allt fler medlemmar vittnar om att den psykiska ohälsan ökar på grund av försämrat stöd under pandemin.

För att förbättra levnadsvillkoren måste stödinsatserna till personer med autism och deras anhöriga stärkas. Regionen och kommunerna behöver:

1. Säkerställa att de med autism som behöver habiliterande stöd får det: alla med autism har rätt till habiliterande insatser utifrån sina individuella behov och många behöver stöd och anpassning genom hela livet. Utgångspunkten är att det ska utgå från individens behov.

2. Säkerställa god samverkan mellan olika aktörer: de dokumenterade samordnande insatserna har minskat med 21 procent på tre år. Det innebär att personer med autism och anhöriga lämnas med ett ännu större ansvar för att få vardagen att fungera.

3. Utreda hur stöd inom ramen för LSS, boendestöd, habiliterande stöd och andra vanligt förekommande insatser påverkats av pandemin: för att undvika att upprepa samma misstag måste vi lära av det som gått fel och det som fungerat bra. Regionens och kommunernas krisberedskap måste omfatta även personer med funktionsnedsättningar.

Vi har inte råd med att fler personer och deras familjer faller mellan stolarna. Region- och kommunpolitikerna i Skåne behöver ge dem det stöd de behöver och har rätt till, både under och efter pandemin.

Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet

Opinion

Från kompromiss till misslyckande

Opinion
Opinion

Det finns kompromisser och sedan finns det misslyckanden. Att EU skulle behöva kompromissa med sin nya klimatlag var oundvikligt, men under tisdagsnattens mangling gick man från kompromiss till misslyckande, på grund av ett antal kryphål som med största säkerhet kommer att utnyttjas. Bland de utnyttjade kommer man att hitta Sverige.

I april sattes rekord: det var den högsta nivån av koldioxid i atmosfären på fyra miljoner år. Eftersom vi vet att det krävs större utsläppsminskningar än vad EU-ledarnas åtgärder kommer att åstadkomma blir även stora förbättringar ett relativt misslyckande. Man tänker och agerar helt enkelt inte på rätt skala: medlemsländerna tillåts tänka kortsiktigt, vilket är fel perspektiv om beslutsfattarnas barn och barnbarn ska slippa stå inför en katastrof. Trots detta föll Europaparlamentets förslag på en sänkning av utsläppen med 60 procent -- trots att det är 65 procent som behövs för att man ska klara klimatmålen. Nu blir det 55 procents minskning, vilket gör att man missar målen om man inte skärper till regelverket ytterligare längst vägen.

Bland annat får man använda kolsänkor, vilket innebär att man får plantera träd istället för att minska utsläppen, vilket ger en faktisk lägre nivå än den som står på pappret. Både träden och minskningarna hade behövts för att klara målen.

Det är unionen som måste uppnå de nya målen, det finns inga krav på enskilda länder att leverera. Tyvärr kan man förutsäga att det innebär att östeuropeiska medlemsländer inte kommer att bidra till sänkningarna. Dessa länder leds av regeringar utan klimatagenda som inte vinner något på att vara klimatmedvetna. Bidragspengarna kommer att rulla in i alla fall.

Det bästa man kan säga om 55 procentsmålet är att det är bättre än att göra ingenting. Men det är långt i från de resultat som behövs för att klara målsättningarna i Parisavtalet. EU säger i och med detta att man inte klarar målsättningarna och inte tänker försöka. Vi kan som det ser ut nu förvänta oss 1.5 graders genomsnittlig uppvärmning, eller mer.

Opinion

Överraskande rättvisa

Demonstranter med bilder på George Floyd.
Foto: Morry Gash
Opinion
Opinion

Trots en flera minuter lång video där George Floyd kvävdes till döds av polismannen Derek Chauvin var den amerikanska allmänheten inte säker på om han skulle dömas för brottet. Tron på rättvisa för afroamerikaner är av goda skäl klen, efter att polis efter polis frikänts trots extremt övervåld mot afroamerikanska personer.

Lättnaden var påtaglig och hoppet finns nu om att det inte längre är konsekvensfritt att ta livet av svarta misstänkta. Firandet som utbröt liknade det man ser vid krigsslut eller stora idrottssegrar. Genom den fällande domen undvek USA förmodligen våldsamma upplopp: Floyds död och den strukturella rasismen den blottade engagerade en hel värld. Bland annat president Joe Biden ser domen som ett landmärke i kampen för jämlikhet för afroamerikaner. Fallet George Floyd har påverkat långt utanför USA:s gränser genom att uppmärksamma på strukturell rasism, bland annat inom rättsväsendet i olika länder.

De negativa aspekterna på mobilkameror vid olyckstillbud har diskuterats ofta och integritetsintrånget och problemen för räddningstjänst när folk börjar filma. Här ser vi istället mobilkameran som ett verktyg för rättvisa: 17-åriga Darnella Frazier var den som drog upp kameran och filmade när den svarte mannen på marken vädjade till polisen att låta honom andas. Frazier vittnade mot Chauvin och berättade hur han tagit fram tårgas och hotat medborgare som vädjade till honom att lätta på trycket på den liggande Floyd. Ett fint exempel på civilkurage.

Många har ropat på reformer eller till och med avskaffande av den amerikanska polisen, som bland annat verkar ha problemet att den har för kort utbildning och för stort fokus på vapen, vilket leder till en risk att gripna afroamerikaner blir skjutna även för trivialiteter som trafikförseelser. Det amerikanska fängelsesystemet lider av samma skevhet: en afroamerikan kan få åratals fängelse för innehav av en mindre mängd marijuana, medan en vit person kan gå fri för samma brott.

Samtidigt som domen lästes upp sköts sextonåriga Makhia Bryant till döds av polisen under ett slagsmål med en annan flicka. När svarta personer samlas på brottsplatsen ropar polisen ”blue lives matter”, som protest mot Black Lives Matter-rörelsens mantra. Med en död tonåring vid sina fötter ropar man slagord. Den amerikanska polisen är sin egen värsta fiende.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL