Ekonomi

67-åriga Marita: Pensionerna är urdåliga

Marita Nilsson har älskat sitt jobb som barnskötare.
Foto: Thomas Johansson/TT
Ekonomi
Ekonomi Några hundralappar mer i pension för att jobba längre – det är inte värt pengarna, tycker Marita Nilsson som jobbat 40 år inom barnomsorgen.
– Pensionerna är urdåliga, säger hon.
PREMIUM

Marita Nilsson, snart 68 år, i Göteborg har jobbat som barnskötare inom barnomsorgen i Göteborg i 40 år. Under många år jobbade hon som dagbarnvårdare på ett så kallat utvidgat familjedaghem i ett område där det annars var svårt att rekrytera svenskspråkig personal.

– Jag älskade mitt jobb, varje dag.

2018 gick hon i pension. Inte för att hon egentligen var färdig med arbetslivet, men förändringar inom organisationen gjorde att hon såg det som den bästa lösningen.

Pengarna spelade förstås också in. När hon räknade på sin pension fann hon att det inte lönade sig särskilt mycket i pensionshänseende att jobba kvar. Extra år gav inte många kronor mer i pension.

Alla ska jobba längre

– Alla ska jobba längre, men det är inte värt pengarna. Det är inte lönsamt.

Hon känner sig både pigg och aktiv, så för henne var det inte orken som fattades.

– Jag saknade att jobba med barn, så jag jobbade extra på andra förskolor någon dag i veckan fram till coronapandemin kom.

Pensionsbeslutet har gjort att hon har mindre pengar att röra sig med. Nu har hon ungefär 15 000 kronor totalt i pension varje månad, men då har hon också sett till att spara pengar själv.

Egna sparpengar räddar pensionen

– Ja, jag har sett om mitt hus. Jag har fått kanske 7 000 - 8 000 mindre varje månad nu jämfört med då jag jobbade, men om jag inte sparat själv hade det varit betydligt större skillnad.

Det blir inte många kronor i pension från pensionssystemet, konstaterar hon.

– Jag fick en liten höjning nyss, den var på 75 kronor. Man blir förbannad.

Hon och hennes man klarar sig ändå. Huset är så gott som betalt, men om de skulle bli tvungna att flytta är det värre. Lägenheter är dyrare.

– Pensionerna är urdåliga. Nu har jag ju tid att göra saker och spendera pengar, det hade jag inte då jag jobbade. Det är också riktigt dåligt att vi pensionärer betalar högre skatt på vår inkomst än de som jobbar, det kunde politikerna ändra på direkt så det blir mer rättvist, säger Marita Nilsson.

Johanna Cederblad/TT

Marita Nilsson
Marita Nilsson
Foto: Thomas Johansson/TT

Ekonomi

Nu blir även billiga diamanter dyrare

Kraftiga försäljningslyft och en stängd gruva trycker upp grossistpriserna på diamanter. Arkivbild.
Foto: Brandon Wade/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Diamantindustrin var bland de första att återhämta sig efter pandemismällen våren 2020.
Prisrallyt har sedan dess fortsatt oväntat länge och börjar nu även sprida sig till de allra minsta diamanterna av sämre kvalitet.

Det har länge funnits ett överutbud och samtidigt en begränsad efterfrågan på smådiamanter. Detta har bidragit till att trycka ned priset på diamanter ute i juvelerarkedjorna.

Men nu har trenden vänt.

– Det vi ser nu har vi inte sett på åtminstone tio år, säger Anish Aggarwal, partner på diamantrådgivaren Gemdax.

Sex prognoshöjningar

Suget efter smådiamanter ökar kraftigt, enligt statistik från USA, som står för hälften av den globala marknaden i lågprissegmentet. Bland annat har Signet Jewelers – med kedjorna Kay Jewelers och Zale – rapporterat om nya försäljningsrekord i julhandeln och dessutom höjt sin försäljningsprognos sex gånger på nio månader.

Sammantaget uppskattas diamantförsäljningen under den senaste julhandeln ha ökat med 30 procent jämfört med ett år tidigare.

På utbudssidan har samtidigt en av världens största diamantgruvor, brittisk-australiska Rio Tintos Argyle-gruva, stängts.

Kombinationen av minskat utbud och ökad efterfrågan har gett ett markant tryck uppåt på priserna på rådiamanter även av sämre kvalitet.

Resultatet är tydligt i butikshyllorna, där priser höjs eller mindre och sämre diamanter används i de billigaste smyckena.

I grossistledet rapporterade ryska Alrosa försäljningsrekord 2021, medan sydafrikanska De Beers – världens största diamantproducent – i veckan höjde priserna på rådiamanter med nästan 10 procent gentemot sina kunder, enligt källor. Det är den största prisökningen på många år och den är nästan 20 procent i de billigare segmenten.

Prislyftet för smådiamanter är goda nyheter för gruvindustrin och höjer lönsamheten, men effekterna väntas inte bli dramatiska. Tumregeln i branschen är att diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna.

Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Diamanter av högre kvalitet står för omkring 20 procent av gruvindustrins diamantproduktion, men drar in 80 procent av vinsterna. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT

Ekonomi

Nedåt på Asienbörserna

Börserna i Asien inleder handelsveckan på minus. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde handelsveckan nedåt, i spåren av förra veckans mörka utveckling på Wall Street.

Tokyobörsen backar i den inledande handeln tyngd av fallande kurser för it-bolaget Fujitsu, elektronikföretaget Sony och ståljätten Nippon Steel.

Det ledande Nikkei 225-index backade 0,8 procent vid öppning och det bredare Topix-index öppnade med minus 0,7 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index över 1 procent vid öppning. Shanghaibörsen tappade 0,4 procent, medan kompositindexet i Shenzhen backade 0,6 procent.

Investerarna väntar nu spänt på veckans Fed-möte, där det förutspås signaler om räntehöjningar.

Ekonomi

Beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Så ska slutförvaringen av svenskt kärnbränsle gå till enligt SKB:s metod.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi I veckan väntas beslutet som kan få konsekvenser för Sverige i 100 000 år.
Men frågan är om järn, koppar, lera och berg kommer att skydda oss mot strålning från det utbrända kärnbränslet.
PREMIUM

Det utbrända bränslet från vår kärnkraft har varit en het fråga mellan forskare och politiker i 35 år.

Men på torsdag har miljöminister Annika Strandhäll (S) utlovat ett beslut i frågan. Även om det då inte blir klart att börja bygga, kommer det ändå att klarna om Svensk kärnbränslehantering (SKB) kan sätta sina planer i verket för ett framtida slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland.

Allan Hedin, doktor i jonfysik och säkerhetsanalytiker på SKB, berättar om hur planerna ser ut.

– Utgångspunkten är att kärnbränslet är farligt under lång tid, och vi har behövt hitta en miljö som är stabil under lång tid, säger han.

Det handlar om 100 000 år. En svindlande tidsperiod, för då finns garanterat inte vi, och kanske inte ens människan som art.

– Efter 100 000 år är bränslet ungefär lika radioaktivt som den uranmalm man en gång bröt för att framställa bränslet. Radioaktiviteten hos bränslet avtar snabbast i början. Efter 1000 år har det mesta av radioaktiviteten avklingat.

Det svenska urberget som bildades för två miljoner år sedan är en sådan plats, enligt SKB. Innan dess har olika idéer och metoder undersökts. Som att skjuta upp bränslet i rymden, eller att stoppa ned det djupt under havsbotten.

Men att skjuta upp bränslet är också riskfyllt. En raket kan till exempel haverera under uppskjutningen, och en rad havskonventioner sätter stopp för att borra ned det i djuphavssedimenten.

Olika metoder har utretts

– Vi har tittat på många olika metoder och kommit fram till att den vi ansökt om är den säkraste. Det är den här metoden vi nu föreslår som är den som är aktuell, säger han, och förklarar att den granskats både av Strålsäkerhetsmyndigheten och av mark- och miljödomstolen.

Finland använder samma metod, men där har man kommit längre och redan börjat bygga, förklarar Allan Hedin.

Han berättar att metoden innebär att bränslet ska läggas i gjutjärnshållare. Dessa ska i sin tur läggas i stora kopparkapslar. För allt bränsle som de svenska kärnkraftverken har gjort av med och beräknas göra av med kommer det att krävas 6 000 kapslar, fem meter höga och en meter i diameter.

Tunnlar och kamrar

Kapslarna ska läggas djupt, djupt nere i marken. En halvmil av tunnelsystem ned i kringelikrokar i marken, och så deponeringshål där kapslarna omsluts med en särskild lera som läggs mellan dem och berget.

– Det är en naturlig lera som består av bentonit. Det är den leran som brukar finnas i kattsand, den suger upp vatten bra. Bentonit finns på ganska många ställen i världen.

Då förvaret byggs borras tunnlar och gångar, ungefär som i en gruva. Gångarna proppas igen vartefter de blir fulla.

– Berget i Forsmark rör sig väldigt lite, det är sällan några större jordskalv i vårt land.

Istid i kalkylen

– I perspektivet 100 000 år kan vi normalt förvänta oss några istider, så det räknar vi med i säkerhetsanalysen, även om klimatförändringarna förmodligen gör att de förskjuts, förklarar han.

Han berättar att metoden granskats i olika steg, både av forskare, av Strålskyddsmyndigheten och av domstol.

– Vi har lyssnat på allt de har att säga, och granskat och kvalitetssäkrat i många olika steg, säger Allan Hedin.

Men det finns kritiker. Kopparbehållarna kommer inte att hålla hela tiden ut, menar ett läger av forskare.

– Det finns ett underliggande problem här, för det är en vetenskaplig kontrovers i den här frågan som pågått sedan 1986, säger Ingemar Persson, ledamot i regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet och professor i oorganisk kemi och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Han förklarar att Kärnavfallsrådet inte velat ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga vem som har rätt eller vem som har fel. Regeringen har helt enkelt inte ställt den frågan till rådet, berättar han.

– Så det är en knepig situation. Det vi har sagt i vårt remissvar är att det finns ett antal experiment som kan göras, och att det är bra att göra dem i Forsmark, med rätt sorts koppar, strålning och syrgasförhållanden. Vår rekommendation är att tillståndet förenas med villkor om att de experimenten görs.

Kärnavfallsrådet ger vartannat år en kunskapsrapport till regeringen. Nästa ska komma om en månad, det vill säga efter regeringens beslut.

– Vi har skrivit ett kapitel i den om den vetenskapliga kontroversen, hur den uppstod och hur den utvecklats, säger Ingemar Persson.

Rättad: I en tidigare version angavs en oklar angivelse för tillståndet.

Johanna Cederblad/TT

I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvar

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 70-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av lera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Nu har regeringen utlovat ett beslut om slutförvaret den 27 januari.

Byggstart skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar slutförvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering

Ekonomi

Dags för storbolagen att visa korten

Flera storbolag rapporterar i veckan. Lever de upp till förväntningarna?
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Hur påverkar situationen i Kina H&M och Ericsson?
Hur frikostiga är storbankerna med aktieutdelningar och kan Volvo överträffa förväntningarna igen?
Det är några frågor som ska få svar i veckan.
PREMIUM

Rapportperioden har redan inletts men nu är det dags för giganterna, Stockholmsbörsens största bolag. Med start på tisdag och fortsatt fram till superfredagen rullar rapporterna in. Så här ser läget ut i berörda bolag:

Tisdag

Ericsson

Överraskade marknaden i november med att köpa loss amerikanska Vonage för 55 miljarder kronor vilket fick aktiekursen att backa. Dessutom har man mött motstånd i Kina där senaste rapporten visade ett försäljningstapp på sex procent, en konsekvens av Post- och telestyrelsens beslut att stänga ute kinesiska leverantörer från den svenska 5G-utbyggnaden, enligt vd:n Börje Ekholm.

I USA har bolaget tagit en marknadsledande position kring 5G-utrullningen och hur den marknaden utvecklas blir därför en huvudfråga. Detta liksom en uppdatering av den stämningsansökan som man lämnat in mot jätten Apple gällande licensavgifter för användning av 5G-patent, enligt analytiker som TT talat med.

Torsdag

SEB

Banker ses som självklara vinnare i en stigande räntemiljö och aktieägare hoppas på utdelningsfest. SEB är först ut av de fyra storbankerna och ger därmed en fingervisning om hur det går för sektorn. Dessutom väntas bolaget i anslutning till rapporten presentera sin nya affärsplan för perioden 2022–2024.

– SEB kommer ju regelbundet med dessa och det brukar betyda evolution och inte revolution. Det brukar inte vara några jättedramatiska förändringar, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker hos Danske Bank.

En större fråga är däremot en eventuell ökning av kostnadsnivån hos SEB.

– Samtliga banker är i behov av att investera. Det är en otrolig svaghet av storbankerna att man låtit Avanza och Nordnet ta så stor andel, det är på grund av att storbankerna arbetat utifrån kostnadskontroll i stället för att hitta tillväxt inom attraktiva områden. Så kan man inte hålla på i längden, påpekar Håkansson.

Ytterligare en fråga som lär komma upp är ett eventuellt återköpsprogram av aktier, något som traditionellt brukar lyfta aktiekursen.

Fredag

H&M

Har som alltid redan meddelat försäljningssiffran före rapporten, den här gången en ökning med elva procent för fjärde kvartalet. En stor fråga är om bolaget kommer att säga något om bojkottsituationen i Kina? I samband med förra kvartalsrapporten hade Kina ramlat bort från listan över företagets tio största marknader. Ytterligare en het fråga är om det blir ändrade besked kring stängningar av ytterligare fysiska butiker. På pluskontot finns stigande klädpriser i linje med stigande inflation.

Telia

Telekomsektorn med bland annat Telia missade förra årets kraftiga kursuppgång och steg blott ett par procent samtidigt som Stockholmsbörsens OMXS-index rusade över 30 procent. Årets inledning har varit desto bättre och bolaget ses som en klassisk utdelningsaktie.

– Det kanske kan bli en liten vinsttillväxt utifrån de avyttringar som gjorts. En operatörs verksamhet är relativt stabil, det negativa har varit tillväxten men kassaflödet är stabilt och man skulle kunna dela ut lite mer än två kronor per aktie, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg hos SEB.

Volvo

Krossade marknadens förväntningar i höstas med kraftigt stigande vinst. Orderingång och en uppdaterad prognos för 2022 är självklara frågor kring lastbilstillverkaren. I vilken omfattning man fortsätter att påverkas av flaskhalsar i logistikkedjan som halvledarbrist blir också ett huvudämne. Bolaget delade ut friskt till aktieägarna förra året och nu blir utdelningsbeskedet återigen intressant.

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

Oväntat snabb åtstramning väntas i USA

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med Jerome Powell som chef, väntas vara pådrivande med penningpolitiska åtstramningar i år. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Goldman Sachs ekonomer tror att inflationstrycket i USA kan tvinga fram en oväntat snabb åtstramning.
De utesluter inte att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan slå till med fler än fyra räntehöjningar bara i år.
PREMIUM

Penningpolitiska åtstramningsbeslut kan komma vid varje räntemöte i år, från och med mars, varnar Goldman Sachs ekonomer i ett veckobrev.

I scenariot ingår beslut om minskad balansräkning – det vill säga en snabbare avveckling av den enorma stödköpsportfölj Fed har byggt upp pandemin. Men det finns även risk för fler räntehöjningar än de fyra Goldman Sachs tidigare räknat med.

"Detta ökar sannolikheten för ytterligare en räntehöjning eller ett tidigare besked om balansräkningen i maj", skriver Goldman Sachs-ekonomen Jan Hatzius och hans kollegor.

Goldman Sachs varning utfärdas inför veckans Fed-möte, från vilket det väntas tydligare signaler om en första räntehöjning i mars – upp från dagens 0–0,25 procent i styrränta i USA.

Snittprognosen på marknaden är att Fed höjer styrräntan i mars, juni och september och slutar året med en ränta på 1 procent.

Höjningarna väntas därefter fortsätta upp till 2,25 procent i december 2024, enligt en Bloombergenkät genomförd den 14–19 januari.

FAKTA

Fakta: Första räntehöjningen väntas i mars

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänkte styrräntan till 0-0,25 procent i början av pandemin. Sänkningen gjordes i två snabba steg, den 3 respektive 15 mars 2020, ned från nivån 1,50-1,75 procent.

Med en inflation som nu har bitit sig fast oväntat hårt och uppmättes till 7 procent i december – den högsta nivån på nästan 40 år – samt tydliga tecken på en utbredd löneinflation och arbetskraftsbrist i USA är det nu bäddat för ett första steg tillbaka mot en mer normal ränta.

Marknaden räknar med den första räntehöjningen sedan 2018 i mars i år. Hur snabba åtstramningar det blir efter det avgörs bland annat av inkommande statistik.

I slutet av veckan väntas både färska BNP- och inflationssiffror från USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Ekonomi

Lyxmärket tar farväl av bensinmotorn

Lamborghini, med vd Stephan Winkelmann, på väg att överge förbränningsmotorn. Arkivbild
Foto: Laurent Cipriani AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Italienska Lamborghini är i år inne på sista rundan av bilmodeller med renodlade förbränningsmotorer, enligt premiumbiltillverkarens vd Stephan Winkelmann.
Och 2022 har rivstartat, med hela årets planerade produktion redan såld.
PREMIUM

Stegvis ska Lamborghini, som ingår i Volkswagenkoncernen, nu börja ställa om, enligt Stephan Winkelmann.

Bolagets storsäljare – Aventador, Huracan och Urus SUV – ska redan nästa år få sina första plug-in-varianter. Och till 2024 är siktet inställt på att hela modellutbudet ska vara laddbart, även om det dröjer några år till efter det för den första helt batteridrivna modellen är färdigutvecklad. Det ska bli en fyradörrarsbil för vardagsbruk.

Bolaget har sammanlagt satt av 1,5 miljarder euro för att ställa om produktionen till hybridmodeller – där man får draghjälp från Volkswagens jätteinvesteringar i ny fordonsteknik.

Enligt Winkelmann har Lamborghini redan sålt hela årets produktion 2022 efter att levererat rekordvolymer i fjol.

– 2022 har börjat väldigt bra, säger han.

Ett bokslut för 2021 väntas i mars, där vinstmarginalen väntas ligga nära 20 procent.

– Vinsten borde hamna på en nivå som överraskar alla – på ett positivt sätt, säger Winkelmann.

Ekonomi

Myndigheter städades av illegal arbetskraft

Städbranschen är smutsig, konstaterar Skatteverkets expert. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Över tio myndigheter har anlitat städfirmor som dömts för brott mot utlänningslagen de senaste fem åren, enligt en granskning av SVT. En är Statens fastighetsverk (SFV) som vid flera tillfällen anlitat två olika bolag som båda dömts för att ha haft personal som saknade arbetstillstånd i Sverige.

– Vi kände inte till att dessa bolag dömts mot utlänningslagen, men ser naturligtvis allvarligt på dessa uppgifter, säger Åsa Carlberg, pressekreterare på SFV till SVT

Hon försäkrar att SFV är mån om att alltid anlita och arbeta med leverantörer som lever upp till gällande lagar och regler.

– Städbranschen är smutsig, det kan vi konstatera. Vår uppskattning är att runt tio procent är svart, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, till SVT.

Skatteverket påpekar att det i dag saknas ett enkelt system för att kontrollera bolag som ska upphandlas offentligt.

Peter Wallberg/TT

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.
PREMIUM

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL