Opinion

Informationen vill vara fri

Opinion
Opinion

EU-kommissionen och vice ordförande Margrethe Vestager vill förlänga det tillfälliga regelverk som tillåter ”roam like at home”, det vill säga att det kostar lika mycket att ringa och surfa på internet över hela Europa, i minst tio år. Egentligen skulle möjligheten upphöra 2022.

Fri roaming i Europa är en tydlig, lättbegriplig regeländring som gynnar medborgarna i deras dagliga liv. Tanken är att man som mobilsurfande EU-medborgare så småningom också ska få bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och stegvis ännu lägre priser, vilket så klart är välkommet.

Det är en viktig principfråga för EU av två skäl: dels är reformen konkret för medborgarna: ena dagen får du en dyr räkning om du använder din smartphone i Berlin, nästa dag ingår det i ditt svenska abonnemang och blir gratis och dels handlar det om att symbolfrågor behövs. EU gör mycket bra för medborgarna, men det mesta är stort, långsamt och abstrakt och syns inte tydligt i vardagen för gemene man. Man kan ta veterinärmedicinpaketet som exempel: det är bra för medborgarna (och för djuren) att man begränsar hur mycket antibiotika man får använda i sin djurhållning. Överanvändning av antibiotika är mycket farligt. Det syns dock inte i vardagen: skinkan byter inte plötsligt färg på tallriken.

EU behöver något tydligt de kan peka på när de får frågan om vad de egentligen sysslar med och vad det ska vara bra för. I en allt mer digitaliserad värld är bra och billig uppkoppling en rättvisefråga, så gratis roaming är ett utmärkt exempel.

Opinion

Mer resurser till Skåne

Opinion
Opinion

Region Skåne kan riskera underskott på vaccin eftersom även sommargäster har rätt att vaccinera sig här. Maria Landgren, som är vaccinsamordnare i Region Skåne varnar för att regionen bara får så många doser som räcker till de som är folkbokförda, vilket kan orsaka problem.

Sannolikt är många som äger fritidshus medelålders eller äldre, eftersom det kräver ekonomi att köpa hus. De går då före i kön, vilket leda till brist och ytterligare fördröjningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Steg i rätt riktning

Med stramare regler värnas flyktingpolitiken i Migrationsförslaget.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

En synbarligen nöjd integrationsminister Morgan Johansson kunde igår presentera en uppgörelse inom regeringen om migrationspolitiken. Det är en arbetsseger för vår mest slitstarka minister som haft att förhandla med Miljöpartiet som fortfarande är ett guld-och-gröna skogar parti som hellre sjunger med änglarna än försöker lösa komplicerade sakpolitiska målkonflikter.

Vi har lärt oss att migrationspolitik måste bygga på gedigna och rättssäkra regler och att det politiker säger också sekundsnabbt flyger runt jorden. Utan Fredrik Reinfeldts vårdslösa öppna hjärtan tal 2014 hade Sverige kunnat bereda plats åt fler flyktingar med hållbara asylskäl och inte skapat en masspurt till vårt land från en rad länder i vår omvärld.

Den nya migrationspolitiken innehåller en rad väl underbyggda förslag. Huvudregeln blir tillfälliga uppehållstillstånd, något som är viktigt för att ha ekonomisk styrka att möta kommande flyktingkatastrofer. För en sak är säker, sådana kommer att upprepas. Därför är det en viktigt princip att människor ges skydd i vårt land när behovet är akut, och att huvudregeln sedan blir att man skall återvända till sitt hemland.

Ett väl genomtänkt förslag från regeringen är också att införa ett försörjningskrav både för den enskilde och den som vill ta hit anhöriga. Särskilt det sista är viktigt. Anhöriginvandringen har blivit en gökunge som står i direkt strid mot en generös asylpolitik byggd på humanitet. Det är i varje läge viktigare ge skydd åt förföljda eller nödlidande människor framför föräldrar, syskon eller andra nära anhöriga. Om vi inte haft hittillsvarande generösa regler för anhöriginvandring hade många flyktingar kunnat räddas till livet t.ex från krigets Jemen. Vi hade också fått pengar över för att satsa på välfärden och att rädda svältande människor i vår omvärld, eftersom vår migrationspolitik är så oerhört kostsam. Flyktingmottagandet i Sverige kostar ungefär dubbelt så mycket som FN har för alla flyktingar i världen, sa framlidne professorn Hans Rosling.

Det mest tveksamma i migrationsförslaget är införandet av en särskild humanitär skyddsgrund. Den riskerar att bli en töjbar regel som eroderar det som borde vara vägledande, behovet av skydd för människor med genuina flyktingsskäl. Det hade t.ex varit bättre med en amnesti åt de afghanska ungdomar - icke brottsbelastade - som har svårt att återvända än att ge uppehållstillstånd åt sjuka och handikappade - det finns faktiskt vård i andra länder - eller åldriga mormödrar utan skyddsbehov.

Lars J Eriksson

Opinion

Omvänd generationsväxling i Centerpartiet

Opinion
Opinion

Partier brukar genomgå generationsväxlingar, där äldre lämnar plats för yngre. I Centerpartiet har flera ledande politiker aviserat att de lämnar riksdagen, men de gör det inte av åldersskäl utan utgör tvärtom några av de yngsta ledamöterna. Därtill kommer att två äldre toppnamn, Anders W Jonsson och Fredrick Federley av skilda orsaker

Några som inte ställer upp till omval för Centern nästa är är Magnus Ek, Johanna Jönsson-Pedersen, Kristina Yngwe och Emil Källström. De officiella motiveringarna varierar något.

En del spekulerar i att avhoppen i själva verket beror på missnöje med Januariöverenskommelsen och partiets uppbrott från Alliansen. Men det är en förklaring som inte verkar ha fog för sig, uppslutningen kring Annie Lööf och hennes ledarskap är starkt. Snarare speglar det att ett riksdagsmandat har förlorat i attraktivitet jämfört med förr. Dessutom drar de berörda troligen den helt korrekta slutsatsen att riksdagsuppdraget i unga år försvårar att senare i livet göra en framgångsrik yrkeskarriär. Ekonomiske talesmannen Emil Källström och Kristina Yngwe kan sannolikt räkna med framgångsrika civila toppjobb framöver.

Det är idag ett problem att medelåldern i riksdagen blivit för låg, att alltför många har svag yrkesbakgrund och att en äldre generation med livserfarenhet är en bristvara i riksdagen. Centern och även övriga partier bör sträva efter en riksdagsgrupp som tydligare speglar hur samhället generationsmässigt ser ut.

Opinion

Spara 5 miljoner för att få 80 procent i pension

Opinion
Opinion

En av de mest dramatiska förändringarna i framtiden gäller pensionssystemet. Den pensionsreform som genomfördes i slutet på 1990-talet kommer att drastiskt sänka pensionen för stora grupper människor som idag är unga jämfört med tidigare generationer. Tyvärr är det många unga som inte inser allvaret, framförallt de som söker sig till arbeten där det inte ingår tjänstepensioner via arbetsgivaren.

En rapport av Elektrikerfacket visar hur Arne 67 får en allmän pension på 55 procent av slutlönen, men som ökar pensionen till 93 procent tack vare tjänstepensionen till 74 års ålder. Därefter sker en nedtrappning till först 64 och senare 55 procent. Den som tar ett jobb utan tjänstepension får däremot bara 45 procent i allmän pension att leva på resten av livet.

Försäkringsbolaget Skandia har i en rapport visat hur 00-talister endast kommer att få 51 procent av slutlönen i pension, inklusive tjänstepension. Utan tjänstepension faller pensionen till 40 procent av slutlönen. Samtidigt visar en Novusundersökning att de flesta tror att de skall få 80 procent av slutlönen i pension.

Det gällande pensionssystemet behöver göras om. Mer pengar måste avsättas till framtidens pensioner, annars väntar för många en ekonomisk och social katastrof när de slutar att arbeta. Den 90-talist som vill spara till 80 procent av slutlönen som pensionär behöver samla på sig ett sparkapital på 5 miljoner, hur många kan det? Dessutom bör övervägas att göra tjänstepensioner obligatoriska för hela arbetsmarknaden. Att leva i gigekonomin idag leder till fattigdom i morgon.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Driv på energiomställningen i Skåne

Kärnkraften skymmer sikten för andra energilösningar som måste till snabbt, menar professor Filip Johnsson, Chalmers.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Debatten om att återstarta eller bygga nya kärnkraftsreaktorer är en skendebatt, som tar bort fokus från frågor som nu är viktigare för både klimatet och elförsörjningen. Det gäller exempelvis utbyggt elnät, fortsatt expansion av förnybar el, satsningar på energilagring och ökad flexibilitet i elsystemet, skriver Filip Johnsson, professor vid Chalmers.

Det är, genom energiöverenskommelsen från 2016, fortfarande tillåtet att livtidsförlänga de nuvarande kärnkraftsreaktorerna och att bygga tio nya, i takt med att reaktorer tas ur drift.

Den nuvarande kärnkraftstekniken kännetecknas dock av långa ledtider från beslut till drift. Den är också dyr. Givet klimatfrågans stora allvar bör inga tekniker eller åtgärder uteslutas. Men förslagen om att bygga nya reaktorer och att återstarta en av de nedstängda är knappast realistiska, om det inte ska ske med statliga subventioner.

Både Vattenfall och andra företag undersöker förutsättningarna för att bygga så kallade SMR-reaktorer (small modular reactor). Men vi kan inte utgå från att sådana reaktorer kommer att bli kommersiellt tillgängliga och bidra till nödvändiga utsläppsreduktioner inom de närmaste 20 åren.

Det betyder att kärnkraften är en senare fråga, en icke-fråga som skymmer sikten. Samtidigt står det klart att väderberoende kraftslag kommer spela en mycket större roll, och att elanvändningen förväntas öka dramatiskt. Detta är en utmaning men kan lösas med en genomtänkt politik:

1. Fortsatt utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten och Naturvårdsverket planerar för att tredubbla den landbaserade vindkraften. Det måste också skapas bättre förutsättningar för en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Därför bör Svenska kraftnät få bygga ut stamnätet till havsområden. Dessutom bör klimatnyttan viktas tyngre i miljöbalken, vilket skulle gynna både ny elproduktion och nätutbyggnad.

2. Ett smart elsystem. Det finns betydande möjligheter med en smart elanvändning (exempelvis styrning av värmepumpar, laddningsstrategier för elfordon och användarflexibilitet), samt energilagring i form av vätgas för industrin.

3. Fortsatt utbyggnad av elnätet. Svenska kraftnät och regionala nätägare måste ytterligare öka sin utbyggnad av elnäten. Det krävs också fler utlandsförbindelser för ökad möjlighet till import och export, vilket även bidrar till klimatomställningen i hela Nordeuropa.

4. Rättvis omställning. Vi måste utveckla strategier för en rättvis klimat- och energiomställning. Staten måste exempelvis säkerställa att kommunerna i Skåne och de närboende får en större ekonomisk vinning av vindkraften.

Jag hoppas att vår forskning kan bidra till ett framåtblickande underlag för energi- och klimatomställningen, vilket vi utvecklat i en längre artikel i Dagens Nyheter. Det bör gå att nå en samsyn, där en flexibel och smart elanvändning, nya marknader samt samhällelig genomförbarhet står i fokus.

Filip Johnsson,

professor Chalmers, programchef för forskningsprogrammet "Mistra electrification"

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Opinion

Inte så generöst

Opinion
Opinion

Moderaterna vill ha en statlig och enhetligt låg etableringsersättning för nyanlända. De som inte arbetar ska enligt förslaget få väsentligt lägre ersättning under de fem första åren i Sverige. Detta ska stimulera till att man aktivt söker arbete, eftersom bidragssystemen nu är ”väldigt generösa” enligt Elisabet Svantesson Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.

Man hör ofta talas om dessa generösa bidrag till flyktingar. Får du en etableringsplan, det vill säga en handlingsplan för hur du ska ta dig in på arbetsmarknaden, får du 308 kronor om dagen om den är på heltid, vilket ska räcka till mat, kläder, hyra, bredband och andra omkostnader. Det går att leva på det, men särskilt generöst är det inte för en vuxen människa.

Det finns all anledning att titta på ett enhetligt system som Moderaterna föreslår. Kanske är det en god idé att slopa försörjningsstöd, etableringstillägg och flerbarnstillägg för ett mer överskådligt system, som partiet föreslår. Men Moderaterna skildrar det som valet står mellan hederligt arbete och att sitta i soffan och slappa med ”generösa bidrag”.

Vill man sänka bidragen för att tvinga ut nyanlända på arbetsmarknaden måste man komma med förslag på hur man gör arbetsmarknaden mer tillgänglig. Moderaterna borde ha kombinerat utspelet med förslag på förbättrad SFI-undervisning, samhällsorientering anpassad till arbetsmarknadens krav och samarbete med arbetsmarknadens parter för att riva ner murar som omger den svenska arbetsmarknaden för utlandsfödda -- eller annat som de tänker sig som konstruktiva lösningar på problemet.

Ta bankmannen Ibrahim Idrees, som driver en hummusbar i Malmö: trots ett fint cv, intresse för att lära sig svenska och en iver att arbeta i Sverige sökte han 1500 jobb innan han gav upp och startade eget.

En indirekt bestraffning i form av sänkt bidrag måste kombineras med förslag på hur man skapar bättre möjligheter -- i alla fall om man är seriös med att vilja få ut folk på arbetsmarknaden.

Opinion

Hot mot frigående katter

Opinion
Opinion

Svensk bondkatt är numera en egen ras, enligt den nybildade föreningen Lantrasföreningen Bondkatten och Jordbruksverket. Djurskyddsföreningar upprörs av formuleringar i avelsplanen för den nya rasen, som rimmar illa med råden för katthållning som Jordbruksverket utfärdat. Bland annat handlar det om att låta fertila katter vistas utomhus och föröka sig, vilket enligt avelsplanen är en ”förutsättning för lantrasens bevarande”. Detta förvånar, eftersom det redan finns 150 000 hemlösa katter i Sverige. Det är begripligt att djurskyddsföreningar som kämpar för att hitta nya hem åt dem reagerar negativt på otyglad avel.

Katter är en av orsakerna till den internationella fågeldöden och det finns teorier om att utekatter lokalt har utrotat bestånd av sällsynta fågelarter. Om det eskalerar riskerar man att hela principen med frigående katter ifrågasätts.

En annan formulering som stuckit i ögonen är att ägaren får avliva ”överflödiga” katter själv. Det är rimligt att oroa sig för om det görs på ett humant sätt. Man kan undvika att behöva döda kattungar genom att hindra okastrerade katter att föröka sig fritt. Katter är kännande varelser och ingen förbrukningsvara.

Många har skaffat ”pandemikatt” utan tillräckliga kunskaper, vilket kan leda till fler övergivna katter, så ett krav på att låta katter gå ute och föröka sig verkar minst sagt oförsiktigt. Reglerna för den nya rasen verkar inte rimma med en modern syn på kattägande.

Opinion

Falsk ekonomi

Opinion
Opinion

Vårdenheten Flyktinghälsan, som tar emot flyktingar, asylsökande och papperslösa, hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi. Eftersom patienterna inte har svenskt personnummer kan de heller inte listas på en vårdcentral, vilket gör att enheten hamnar på minus när ersättningsnivåer beror på antal listade patienter.

Flyktinghälsans personal upprörs dels över att deras specialkunskap slösas bort om man hänvisar deras patienter till vanliga vårdcentraler, där man dels kanske inte har samma förståelse för patientens behov och dels att de kan få svårare att göra sig förstådda på vanliga vårdcentraler.

De pekar också på risken att de asylsökande slutar söka vård när de blir sjuka. Flyktingar saknar i många fall den tilltro till myndigheter och samhällsinstitutioner som svenskar har. De kan vara rädda för att gripas av polisen eller råka illa ut på annat sätt. Det finns därför en fördel med att ha en enhet som Flyktinghälsan, dit de vet att det är säkert att söka sig.

Om flyktingar slutar söka sig till primärvården kan det leda till att de blir mycket sjuka innan de söker vård och får belasta akutsjukvården. Även om man bortser från den humanitära aspekten i att folk ska kunna söka vård utan att vara rädda för förföljelse så kan det vara falsk ekonomi att avskaffa Flyktinghälsan om det blir akutsjukvården som får ta emot patienter som är riktigt illa däran. Ju svårare det är att få tillgång till primärvård, desto mer får man räkna med att akutsjukvården belastas.

Att Flyktinghälsan har dålig ekonomi är ett konstigt argument: en sådan enhet blir aldrig lönsam, den finns till eftersom vi beslutat oss för att vara ett samhälle där alla ska ha tillgång till sjukvård. Medkänsla med flyktingar och asylsökande står tyvärr inte högt i kurs längre, men vi har i Sverige gjort det rimliga valet att alla ska tillgång till primärvård och då förefaller det enklare att ha en enhet som förstår vårdbehovet hos flyktingar och asylsökande och ser till att de vågar söka vård när de blir sjuka.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL