Många har frågat hur det varit möjligt att Vasaåket sammanlagt fått samla cirka 20 000 åkare. Av dessa får 2 500 motionärer, i omgångar, får åka under Vasaloppssöndagen.

Vasaloppets vd, Johan Eriksson, förklarar:

– Vi bestämde i höstas för att Vasaloppet ska lämna motionsbranschen vilket gör att vi inte arrangerar några motionslopp i vinter. Vi har två elittävlingar (Vasaloppet och Tjejvasan), men de faller under regelverket för deltagare som är yrkesutövare.

Som fjällanläggning

Vasaloppsarenan mellan Sälen och Mora blir räknas i stället som en skidanläggning, liknande fjällanläggningarna som vem som helst får åka i.

– I flera år har vi investerat i den här arenan och nu fokuserar vi på att öppna vår anläggning för folk som vill åka skidor. När det sedan gäller Vasaåket jämför vi det med ett virtuellt arrangemang där det är möjligt att genomföra det på olika platser i landet, säger Eriksson.

Han förklarar varför andra stora motionslopp har svårt att beteckna sina banor som arenor, likt Vasaloppet:

– Vår sträcka går i naturen, bland annat genom naturreservat. Jämfört med stadslopp där de måste stänga av gator och torg samt göra intrång i samhällsfunktionen för att genomföra sina evenemang. Vi gör inte det, bland annat genom att starta på en ny plats, på andra sidan riksvägen i Sälen. Dessutom går Vasaåket i mål innan åkarna kommer in i centrala Mora.

Rakel Martinsson, från Skene, som på lördagen åkte Vasaloppssträckan för femte gången, hade gjort alla försiktighetsåtgärder:

– Vi bor för oss själva, åker ingen kollektivtrafik och har handlat med oss mat själva. Samtidigt är det jätteroligt att det går att göra, säger hon.

Tveksam till start

Samma dag åkte Patrik Ottosson, från Nässjö, sitt åttonde Vasalopp. Han var mer tveksam till att starta:

– Frågan är om det är moraliskt rätt att köra på det här sättet på grund av pandemin. Det känns på gränsen om det är rätt eller fel. Jag var i valet i kvalet om att åka.

Kenneth Danielsson, från Danderyd, hade anmält sig till det riktiga Vasaloppet men fick göra sin premiär i lördagens Vasaåket.

– Det är fantastiskt och alla håller avstånd. Det är bra. Nu ser jag detta som en bra träning inför nästa år då Vasaloppet körs på riktigt.

Anders Hansson/TT

Anders Christiansen var avstängd mot Halmstads BK, men kanske gav det en positiv effekt med lite rakare spel och framför allt gav det Ola Toivonen en tydligare roll på mittfältet, där han spelade tillsammans med Pavle Vagic och Erdal Rakip.

MFF skapade fina chanser så gott som omgående och bland annat fick Sebastian Nanasi som startade som vänsterforward igen, med Marcus Antonsson i mitten och Jo Inge Berget till höger, ett mål bortdömt för offside redan efter fem minuter.

Innan dess hade Toivonen dessutom hunnit med att missa öppet mål, efter två minuters spel.

Antonsson spräckte nollan

Men målet kom till slut. Efter 33 minuter slog Ola Toivonen ett väldigt bra inlägg till Marcus Antonsson som nästan liggande slog in 1-0 precis framför mållinjen.

Halmstads BK skulle dock hinna kvittera efter att Jonas Knudsen tappat en duell vid kortlinjen och Ali Al-Ammari fått en drömträff upp i krysset som MFF-målvakten Marko Johansson var chanslös på.

– Skönt med målet, men vi behöver spela med lite mer intensitet och lite snabbare. Då kan vi få större och bättre chanser, sa Markus Antonsson i C More i halvtid.

Första för Nanasi

Sagt och gjort. MFF höjde tempot i den andra halvleken och i den 50:e minuten kunde Sebastian Nanasi göra sitt första MFF-mål i en tävlingsmatch sedan han styrt in bollen efter inlägg snett inåt bakåt från Erdal Rakip.

Bara tre minuter senare var det dags igen. Efter ett dåligt uppspel från Halmstads BK:s backlinje tog Felix Beijmo hand om bollen, slog fram den till Marcus Antonsson som passade vidare till Ola Toivonen som enkelt kunde göra 3-1.

Ett lysande väggspel mellan Toivonen och Nanasi var kort därefter mycket nära att resultera i ett ytterligare mål.

...och mål av Sarr

MFF bytte sedan Nanasi och Antonsson mot Amin Sarr och Arnór Traustason och det resulterade i 4-1 efter en passning från Ola Toivonen som Sarr placerade upp i bortre krysset.

MFF gjorde ytterligare byten, Adi Nalic ersatte Toivonen och Markus Björkqvist fick några minuter (Rakip ut) men fler mål blev det inte. Dock hade MFF tre mål underkända för offside, så 4-1 var i underkant i den här matchen.

MFF:s startelva: Marko Johansson - Jonas Knudsen, Franz Brorsson, Anel Ahmedhodzic, Felix Beijmo - Erdal Rakip, Ola Toivonen, Pavle Vagic - Sebastian Nanasi, Marcus Antonsson, Jo Inge Berget.

Det blev norsk seger genom suveräna Tiril Eckhoff som trots en bom vann sprintloppet, 9,3 sekunder före Julija Dzjima, Ukraina. Det är femte sprinten i följd som norskan vinner i världscupen eller i VM.

Längre ner i resultatlistan straffades svenskorna av sämre skytte och tappade mot täten. Linn Persson sköt två bom och slutade 21:a.

– Det blev en bom för mycket och det tog lite lång tid för att jag skulle känna mig helt nöjd med in insats. Men skidmässigt var det helt okej, säger Linn Persson.

Hanna Öberg hade en bom i liggande och två missar i det andra, stående, skyttet. Hon kom först på 36:e plats. Mona Brorsson inledde med bra skytte, men hade en sämre åktid och när det dessutom blev två bom i det andra skyttet föll även hon i resultatlistan.

Elvira Öberg, som spurtade Sverige till seger i stafetten i torsdag, hade också tre bom en bit längre ner i resultatlistan och kom inte bland de 60 främsta som ger en plats i jaktstarten.

Resultatet från sprinten ligger till grund för söndagens jaktstart, vilket gör att svenskorna får ett tufft utgångsläge.

Linn Persson är inför i morgon nästan 1.04 efter Eckhoff, medan Hanna Öberg är 1.32 från täten.

– Det finns alla möjligheter som alltid. Skjuter man bra och man gör ett bra jobb på vallen finns det möjligheter att klättra, säger Linn Persson.

Mikael Forsell/TT

Charlotte Kalla klev av tremilen efter ungefär en mils åkning. Då låg hon över två minuter efter Therese Johaug.

Orsaken: magproblem.

Problemen uppstod efter stafetten i onsdags, som blev en väldig urladdning för henne.

– Jag har inte varit så slut på något av de andra loppen här under VM så jag fick en stressreaktion på magen under kvällen och det har jag inte återhämtat mig från, säger hon.

Hoppas på under

Kalla blev förvånad, för det är inte något hon känt av tidigare, men bestämde sig ändå för att testa och köra loppet ändå.

– Jag har aldrig upplevt det och tänkte att det skulle gå över, men det var på samma nivå i går och jag hoppades att det skulle ske ett under.

Men hon insåg snart att det inte skulle gå att genomföra loppet.

Fast hon ångrar inte att hon ändå kom till start.

– Jag ville ändå ge det en chans. Det kan ju ändå gå bra, resonerar hon.

Efter flera fina tremilar i stora mästerskap de senaste åren hade Charlotte Kalla förhoppningar om ett bra resultat, men hon kom efter redan från start och tappade kontakten med täten.

I och med den snöpliga avslutningen på tremilen lämnar Charlotte Kalla ett stort mästerskap utan en medalj för första gången sedan hon gjorde VM-debut som 19-åring i Sapporo 2007.

Saknat grunden

Sedan dess har hon alltid bärgat en medalj, individuellt eller i någon stafett, i tre raka OS och sex VM i följd. Men hon åker hem från Oberstdorf utan ett tillskott till medaljsamlingen.

Säsongen har varit kämpig för Charlotte Kalla som bland annat drabbades av covid-19 under en period och fick ta ett långt uppehåll från träning och tävlande. Hon har även dragits med ryggproblem.

Hon beskriver säsongen som en enda stor kamp mot klockan.

– Det innebär att jag inte har haft den grunden och hårdheten som jag normalt har, säger Kalla.

TT: Var det här det sista mästerskapsloppet?

– Det har jag inte alls funderat på, säger Charlotte Kalla.

Om ett år körs OS i Peking. Ställer hon upp där blir det Charlotte Kallas fjärde OS.

Lasse Mannheimer/TT

Mikael Forsell/TT

Åt Therese Johaug fanns inget att göra, men bakom norskan utvecklades tre milen till ett dramatiskt lopp där Frida Karlsson och Ebba Andersson spelade några av huvudrollerna.

Det såg ut att kunna bli två svenska medaljer, men på väg in mot stadion lyckades norskan Heidi Weng få en innerkurva och ett litet försprång som gav hennes den marginal som krävdes för att ta silvret i en spurtuppgörelse.

Frida Karlsson tog bronset, medan Ebba Andersson slutade fyra.

– Jag tänkte att jag skull ge det jag hade i sist backen, men Heidi var stark och när vi ska in på upploppet kom Frida med betydligt högre fart så jag hade inte så mycket att sätta emot.

Karlsson verkade ha ont i en arm och hon leddes snabbt ut ur målfållan och in i en ambulans som har lämnat tävlingsområdet.

Skadan uppstod när de båda svenskorna och Weng var inblandad i en krasch.

"På fjärde varvet gick Frida omkull i en nedförsbacke. Hon tog sig i mål trots svåra smärtor. Vid målgång rejäl svullnad och nedsatt rörlighet. Hon är just nu på väg till sjukhuset för röntgen. Vi återkommer när vi vet mer", meddelar landslagsläkaren Anders Englund.

Föll i utförslöpa

Det var kulmen på en spännande kamp om medaljerna som höll på att ta slut i kraschen i utförslöpan en mil från mål.

Vid kraschen körde svenskorna och Weng tillsammans med österrikiskan Teresa Stadlober som drog fördel av situationen och fick ett försprång med drygt 20 sekunder.

– Det tog tvärstopp, skidorna tog fast och jag hade ingen chans att parera för det alls, säger Ebba Andersson till SVT.

Men den jagande trion tog upp jakten och knaprade in på avståndet och med fem kilometer kvar var kvartetten samlad igen.

Fjärde guldet

Guldet är Therese Johaugs fjärde i VM. Hon vann alla tre distansloppen och körde en sträcka i Norges vinnande stafettlag.

Hon satte full fart redan från start och även om Weng och Andersson försökte hänga på fick de släppa redan efter tio minuter åkning.

Medan Johaug trummade på där framme blev det taktikspel mellan de bakomvarande i kampen om medaljerna. En grupp på fem åkare körde stora delar av loppet tillsammans, men kvintetten blev en kvartett när tyskan Katharina Hennig fick släppa med ungefär halva loppet kvar.

Johaugs segermarginal blev 2.35.

Frida Karlsson hade dåliga skidor och fick tidigt byta till ett nytt par och med 12 kilometer kvar av loppet bytte alla i den jagande gruppen skidor inför avgörandet.

Nu lämnar Frida Karlsson VM med tre medaljer, två silver och ett brons.

Kvalgränsen var satt till 5,75, men det var bara tre stavhoppare som klarade 5,70 och Duplantis kvalade också in som felfri upp till 5,60.

21-åringen kände inte av skadan i baksidan av låret han återhämtat sig från och säger att han förväntar sig "något stort" under finalen på söndagskvällen.

– Vi får se hur allt känns i morgon. Säkrar jag vinsten kommer jag att gå för ett högt hopp.

"Har inte så många guld"

För att inte riskera att skadan slås upp igen har det inte blivit mycket till uppladdning inför mästerskapet.

– I går låg jag i sängen hela dagen. När vi kom behövde vi ta covid-test och åka buss i två och en halv timme... Jag kände att jag behövde det, säger han.

Duplantis har ett EM-guld från Berlin 2018 sedan tidigare, men några fler har det inte blivit på seniornivå. Han blev tvåa på VM i Doha 2019 och sjua på inne-VM i Birmingham 2018.

Att fylla på medaljskåpet med ett till guld är det stora målet under mästerskapet.

– Det vore coolt. Det här är den viktigaste tävlingen på innesäsongen så jag vill vinna. Jag har inte så många guld och jag vill gärna vinna ett här, säger han.

"Jag är ledsen över det"

Läromästaren Renaud Lavillenie lämnade på fredagen återbud på grund av skada och kommer inte att delta i stavhoppsfinalen.

Avbräcket har tagit hårt på "Mondo".

– Jag är ledsen över det, jag vet hur gärna han velat vara här och vet att vi skulle bjuda på en bra show. Att inte kunna visa alla vad vi kan göra, det är jättetråkigt, säger han.

På vägen till finalen blev Duplantis av med ännu en rival. Regerande Europamästaren Pawel Wojciechowski tog ingen höjd utan rev ut sig på 5,50.

Emil Forsberg/TT

Mikael Forsell/TT