Utrikes

Smittan tar fart på Åland

På Åland börjar coronaviruset sprida sig mer utbrett. Arkivbild.
Foto: Pär Fredin/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Smittspridningen på Åland har tagit fart under veckan och cirka 400 personer har satts i karantän, rapporterar Svenska Yle. 29 smittfall har kunnat spåras till två kända smittkedjor.

Landskapsregering har reagerat med nya restriktioner och rekommendationer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Givande och uppriktiga" samtal i Bryssel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och USA:s president Joe Biden under måndagens Natotoppmötet i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys
Utrikes
Utrikes Stämningen verkade vara på topp när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan samtalade med sina västerländska kollegor under Natotoppmötet i Bryssel.
Inte ens samtal om Cypern och östra Medelhavet tycktes få den turkiske presidenten på dåligt humör.

– Vi tror inte att det finns några problem som inte kan lösas mellan Turkiet och USA, säger Recep Tayyip Erdogan efter att ha samtalat med sin amerikanske motsvarighet Joe Biden under det pågående Natotoppmötet i Bryssel.

Samtalen, som är det första mellan ledarna sedan Joe Biden tillträdde presidentämbetet, ska enligt Erdogan ha varit "givande och uppriktiga". De båda ska bland annat ha talat om Turkiets köp av ryskt luftvärn 2019.

Under måndagens Natotoppmöte talade Erdogan med en lång rad europeiska tungviktare. Och trots att samtalsämnena tidigare fått Turkiets relation till EU att gnissla så tycktes måndagens samtal ha förflutit friktionsfritt.

Med Tysklands förbundskansler Angela Merkel pratade Erdogan bland annat om FN-resolutionen om Cypern, utanför vars kust Turkiet har letat efter olja och gas vilket landet har fått kritik för.

Erdogans stab meddelade i samband med detta att Turkiet kommer att återuppta dialogen med Grekland för att minska spänningen i östra Medelhavet. Det turkiske presidenten kommer under dagen att samtala med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Samtalen mellan Erdogan och Frankrikes president Emmanuel Macron kretsade bland annat om vikten av samarbete för att hantera situationerna i krigshärjade Syrien och Libyen.

Under det pågående mötet väntas stats- och regeringscheferna från de 30 medlemsländerna bland annat spika ett nytt ramverk för militäralliansens arbete på längre sikt.

Utrikes

Nordirland ges en vecka att forma ny regering

Nordirlands förstaminister Arlene Foster lämnade sin post på måndagen.
Foto: Peter Morrison/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nordirlands förstaminister Arlene Foster lämnade formellt sin post under måndagen. Avgången har varit känd sedan i april då Fosters egna parti DUP röstade mot hennes ledarskap. I slutet av maj lämnade Arlene Foster även posten som partiledare för partiet.

Måndagens formella besked innebär att riksdelens partier nu har en vecka på sig att bilda en ny regering. DUP förväntas föreslå den socialkonservative Paul Givan för att ta över rollen som ny försteminister. Det är dock ännu oklart huruvida det vänsternationalistiska partiet Sinn Féin kommer att ge Paul Givan det stöd han behöver för att tillträda ministerposten.

Nordirland stod fram till januari 2020 utan lokal regering i tre år sedan Sinn Féin, som vill att landet återförenas med Irland, hoppade av samarbetet med DUP.

Till slut enades partierna om att bilda en koalitionsregering, vilket krävs enligt Långfredagsavtalet från 1998, men bara ett år och några månader senare lämnade Arlene Foster alltså uppdraget.

Utrikes

Deltavariant försenar engelskt återöppnande

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gav under måndagen beskedet att landet kommer skjuta på återöppnandet.
Foto: Jonathan Buckmaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Vi skjuter på det bara lite längre" säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson under måndagens presskonferens.
Till följd av en ökad spridning av deltavarianten av viruset så skjuter England på återöppnandet av samhället, som var planerat till den 21 juni, till den 19 juli.

– Vi kan inte eliminera covid, vi måste lära oss att leva med det, sade premiärministern allvarsamt under måndagens presskonferens.

Han gav under presskonferensen ett förväntat, men av många engelsmän fruktat, besked: Det kommer att dröja fyra fler veckor än planerat innan befolkningen återigen kan gå på puben, dansa på en nattklubb och umgås i folksamlingar över 30 inne i sina hem.

Ökad spridning

– Tusentals fler riskerar att dö om vi inte ger sjukvården några extra nödvändiga veckor.

Det är den snabbt ökande spridningen av deltavarianten av covid-19 som får landet att skjuta på planerna. Deltavarianten, som nu står för över 90 procent av de nya fall av smittan som upptäcks i Storbritannien, tros vara mer smittsam än den variant som tidigare dominerade.

Den gångna veckan har antalet nya fall av covid-19 i Storbritannien ökat med nära 50 procent och även antalet sjukhusinläggningar ökar.

Vaccin nyckeln

För att bekämpa spridningen av virusvarianten ska nu landet öka vaccinationstakten ytterligare. För att fler ska vaccineras färdigt snabbare kommer även den rekommenderade tiden mellan den första och den andra dosen att kortas från nuvarande 12 veckor till 8 veckor.

Hittills har över 40 procent av landets vuxna befolkning fått två doser av vaccinet vilket gör Storbritannien till en av de länder i världen som kommit längst med sitt vaccinationsprogram.

Delvisa lättnader

Några restriktioner kommer dock att lättas delvis – bland annat kommer fler gäster än 30 att tillåtas närvara vid bröllop från och med den 21 juni. Därtill kommer ett fåtal sportevenemang och teaterföreställningar att tillåtas ta emot publik som del av ett studie.

Beslutet att skjuta på återöppnandet kommer att prövas på nytt den 28 juni. I nuläget ser dock inga ytterligare restriktionslättnader ut att kunna genomföras innan den 19 juli.

Men mer än fyra veckor tror inte den brittiska premiärministern att det borde dröja innan restriktionerna i riksdelen England sedan kan lättas som planerat.

– Som saker ser ut nu, och baserat på de bevis jag kan se nu, så är jag fast övertygad om att vi inte kommer behöva mer än fyra veckor, sade Boris Johnson avslutande.

Utrikes

"Kafkalikt" när fängslad aktivist visades upp

Den fängslade belarusiske journalisten Roman Protasevitj har åter visats upp på 'presskonferens' i huvudstaden Minsk.
Foto: Ramil Nasibulin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den fängslade oppositionsaktivisten och journalisten Roman Protasevitj har åter visats upp i Belarus huvudstad Minsk. Oppositionen avfärdar tillställningen som Kafkalik.

"Glöm inte att han hålls gisslan", skriver Franak Viačorka, rådgivare till den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, på Twitter efter att Protasevitj dementerat uppgifter om dålig hälsa, tvång och tortyr.

– Mamma, pappa, oroa er inte, jag mår bra, bedyrade Roman Protasevitj och höll upp sina händer som "bevis".

Anklagas för uppvigling

Vid ett tidigare tillfälle när Protasevitj visades upp i belarusisk tv syntes skador bland annat på hans handleder.

"Det här är inte en presskonferens, det är en scen av Kafka eller Orwell", fortsätter Franak Viačorka sitt twitterinlägg.

Det brittiska medieföretaget BBC:s journalister på plats valde att lämna "presskonferensen" efter att Protasevitj visats upp med män i grön uniform vid sin sida – vilka sades vara medarbetare till den belarusiska undersökningskommittén.

Det kom dock fram under tillställningen att Roman Protasevitj anklagas för att ha uppviglat befolkningen, för att ha organiserat massprotester och för att störa samhällsordningen. Hans flickvän Sofia Sopega anklagas för uppvigling och deltagande i massprotester.

Flygkapning

Protasevitj påstod samtidigt att han samarbetar med säkerhetstjänsterna helt frivilligt.

Protasevitj och flickvännen juridikstudenten Sofia Sapega greps i maj på ett nedtvingat Ryanairplan. EU och USA har skärpt sina sanktioner mot Belarus efter tvångslandningen i Minsk, som har beskrivits som en ren flygkapning.

Både Protasevitj och Sapega har tidigare visats upp i tv-inslag där de fått "erkänna" oppositionella aktiviteter som klassas som olagliga i Belarus. Deras anhöriga och människorättsorganisationer befarar att de utsätts för tortyr under tiden de hålls frihetsberövade.

Utrikes

Nato-oro över Ryssland och Kina

USA:s president Joe Biden samtalar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför måndagens Nato-toppmöte i Bryssel.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden vid sitt första toppmöte i militäralliansen.
Kina och Ryssland väcker oro hos medlemsländerna i högkvarteret i Bryssel.

En rejäl försommarhetta fick luften att dallra när den amerikanska presidentbilen, "The Beast", rullade in till Nato-toppmötet vid lunchtid på måndagen.

Stämningen på mötet var dock mer som på sensommaren – åtminstone enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Han sade: "Det känns som första dagen i skolan igen, när man får träffa alla kompisar på nytt", berättar Nato-chefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Biden gillar Nato

Skolstartskänslan var dubbel: dels på grund av coronapandemin, som hindrat många av Natoledarna från att träffas fysiskt under ett drygt år, dels på grund av den nygamla känslan i relationen till USA.

I stället för den ovissa tiden under Donald Trump, med besk kritik mot andra medlemsländer och öppet ifrågasättande av Nato-nyttan, väntar nu några år med den betydligt mer Nato-vänlige Joe Biden.

Redan på väg in till toppmötet uttalade Biden sin syn på Nato som en "nödvändighet" för USA.

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, sade presidenten om militäralliansen.

Ryssland hotar

Själva toppmötet handlade bland annat om att ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept", som ska slås fast vid nästa Nato-toppmöte, som hålls i Spanien nästa år.

De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Både Peking och Moskva väcker nu betydligt större oro hos Nato än förut.

– Vårt förhållande till Ryssland är på sin lägsta punkt sedan slutet av kalla kriget. Rysslands agerande är ett hot mot vår säkerhet, anser Stoltenberg.

"Inte vår fiende"

Kring Kina upprepar han att Nato är villigt att engagera sig när det till exempel gäller klimatförändringarna – men att man oroas över landets upprustning.

– Kina håller snabbt på att utöka sin kärnvapenarsenal. Det sker utan öppenhet och Kina samarbetar också militärt med Ryssland, konstaterar Stoltenberg på presskonferensen.

Tidigare på dagen tog han även upp det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, sade Stoltenberg på väg in till toppmötet.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

G7-ledarna kritiserade även Kina för inskränkningarna i Hongkongs självstyre och underströk vikten av fred och stabilitet omkring Taiwansundet.

Kinas ambassad i London anklagar G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
Foto: Kevin Lamarque/AP/TT

FAKTA

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

FAKTA

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Parallell rättegång inleds mot Suu Kyi

Statskontrollerade tv-kanalen Myawaddy TV rapporterar om rättsprocessen mot den avsatta ledaren. Arkivbild.
Foto: Myawaddy TV via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kallades under måndagen till ännu en domstolsförhandling efter nya anklagelser från landets militärjunta. Det är den andra gången hon hörs i rätten sedan kuppen som avsatte henne i februari.

Den avsatta ledaren anklagas bland annat för att äga oregistrerade walkie-talkies och för att ha brutit mot coronaregler i samband med fjolårets val.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Putin: Var är bevisen för cyberattacker?

Rysslands president Vladimir Putin (bilden) träffar sin amerikanske motpart Joe Biden senare i veckan.
Foto: Jevgenij Odinokov/Kreml/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryska cyberattacker riktade mot amerikanska företag och myndigheter kommer oundvikligen att vara en fråga som kommer upp när USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin möts inom kort.
PREMIUM

Inför mötet i Genève på onsdag fortsätter Putin att sin vana trogen förneka att Ryssland står bakom attackerna.

När mediebolaget NBC frågar Putin om Ryssland bedriver ett "cyberkrig" mot USA svarar presidenten:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Spänt inför omstridd flaggparad i Jerusalem

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på Jerusalemdagen den 10 maj, då bilden är tagen. Men nu har israelisk polis gett grönt ljus till att genomföra den på tisdag.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den traditionsenliga flaggparaden ställdes in på grund av den uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas i maj. Men nu har judiska högernationalister fått klartecken från polis att genomföra marschen i delar av Jerusalems gamla stad på tisdag.

Beskedet har fått Hamas, den terrorstämplade islamistiska organisation som styr i Gaza, att varna för nya våldsamheter. Rörelsen har utlyst en "vredens dag" och uppmanat palestinier att "mobilisera" i Jerusalem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL