Utrikes

Danmark kan snart lätta på restriktionerna

Danmarks regering antyder att virusrestriktionerna är på väg att mildras. På onsdag kommer besked från hälsominister Magnus Heunicke (i mitten bredvid statsminister Mette Frederiksen). Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Danmarks regering kommer på onsdag att meddela om virusrestriktionerna kan lindras och i så fall vilka, enligt hälsodepartementet.

Syftet är att "i ordentlig tid" informera samhället dels om vad som kan återöppnas, dels vilka restriktioner som ska förlängas den 28 februari när nuvarande tidsgräns löper ut.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Historiskt när påven besökte storayatollan

Storayatollan Ali al-Sistani tog emot påve Franciskus i Najaf.
Foto: Vatikanens tv/handout/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mötet beskrivs som historiskt. Under dag två av sin Irakresa besökte påve Franciskus storayatollan Ali al-Sistani i den heliga staden Najaf.

Säkerhetspådraget var massivt när bilkonvojen banade väg genom Najaf i centrala Irak. Påve Franciskus klev ut i en av den heliga stadens trånga gränder och in i storayatollan Ali al-Sistanis anspråkslösa hem.

Mötet mellan den katolska kyrkans överhuvud och storayatollan beskrivs som historiskt. Franciskus har försökt stärka Vatikanens interreligiösa relationer och har tidigare träffat höga sunnimuslimska företrädare i flera länder, men aldrig någon så framstående shialedare som al-Sistani.

Storayatollan för en tillbakadragen tillvaro och beviljar ytterst få audienser. Vatikanen ska ha arbetat länge för att få till mötet.

Stöd för kristna

Under knappt en timme talades al-Sistani och Franciskus vid på tu man hand. Inga journalister tilläts närvara vid mötet men enligt det uttalande som efteråt publicerades av storayatollans kontor diskuterade de religiösa ledarna bland annat den kristna minoritetens utsatta ställning i Irak.

Ali al-Sistani "bekräftade sin ståndpunkt att kristna medborgare ska leva i fred och säkerhet, med fulla medborgerliga rättigheter, som alla irakier", heter det i uttalandet.

2019 undertecknade Franciskus en deklaration om "mänskligt broderskap" tillsammans med Ahmad al-Tayib, storimamen av al-Azhar i Egypten, av många sedd som sunnimuslimernas högste företrädare i världen. Inför besöket i Najaf hade det spekulerats i att en liknande deklaration skulle signeras med al-Sistani, men någon sådan hade timmarna efter mötet inte offentliggjorts.

Talade i en timme

90-årige al-Sistani är liksom 84-årige Franciskus känd för sitt engagemang i sociala frågor. 2019 ställde han sig bakom den folkliga proteströrelse som krävde utbyggd välfärd och stopp för korruption.

Till skillnad från ayatollan i grannlandet, Irans högste ledare Ali Khamenei, förespråkar Ali al-Sistani separation mellan religion och politik.

Allt började i Ur

Efter mötet fortsatte Franciskus resa till Ur, en av världens första städer och påstådd födelseort för islams, kristendomens och judendomens gemensamma portalgestalt Abraham.

– Allt började här, sade påven under en gudstjänst som samlade representanter för Iraks olika trosinriktningar.

Omgiven av muslimska, kristna, yazidiska, zoroastriska, mandeanska och kakaiska företrädare fördömde Franciskus terrorgruppen IS våld mot minoriteter och manade till enighet.

– Vi troende får inte vara tysta när terrorismen missbrukar religion, sade påven.

– Låt oss från den här platsen där tron föddes, vår fader Abrahams land, förkunna att Gud är god och att den största hädelsen är att vanhelga hans namn genom att hata våra bröder och systrar.

Påve Franciskus i Ur, omgiven av företrädare för Iraks olika religioner.
Påve Franciskus i Ur, omgiven av företrädare för Iraks olika religioner.
Foto: Andrew Medichini/AP/TT
Säkerhetspådraget kring påvens besök i Irak är omfattande.
Säkerhetspådraget kring påvens besök i Irak är omfattande.
Foto: Andrew Medichini/AP/TT

FAKTA

Franciskus i Irak

Påve Franciskus, eller "Baba al-Vatican" som han kallas i arabvärlden, inledde sin fyra dagar långa Irakvistelse på fredagen. Efter att ha mött president Barham Salih sammanstrålade påven med företrädare för landets kristna minoritet.

Påven håller också en mässa i Bagdads kaldeiska katedral. På söndagen reser han till Mosul, tidigare ett starkt fäste för terrorgruppen IS.

Säkerhetsarrangemangen i den krigshärjade värdnationen är omfattande. Påven ska enligt AFP resa sammanlagt omkring 140 mil med flyg och helikopter, delvis över områden där strider mot IS fortfarande pågår. Under kortare resor kommer en bepansrad bil att användas.

Utrikes

Fallet som lyfte giftiga kemikalier till ytan

Den amerikanske miljöjuristen Robert Bilott har i över 20 år drivit rättsmål mot kemijättarna för deras utsläpp av PFAS-ämnen i naturen. Arkivbild.
Foto: Wolfgang Schmidt/Right Livelihood Foundation/TT
Utrikes
Utrikes Miljökatastrofen i amerikanska Parkersburg lyfte de giftiga PFAS-kemikalierna till ytan.
20 år senare kämpar miljöjuristen Robert Bilott fortfarande mot kemijättarna.
– Det går smärtsamt långsamt, men nu har det skett en explosion av rättstvister i USA, säger advokaten till TT.

Hur skadligt är det för människors hälsa att dricka ett vatten som är förgiftat med högfluorerade kemikalier (PFAS)? Det är huvudfrågan i Blekinge tingsrätt där 165 privatpersoner i Kallinge och Ronneby har stämt det kommunala vattenbolaget för att ha pumpat ut förorenat dricksvatten.

Utsläppskällan är en närliggande brandövningsplats på flygflottiljen F17, där man under åtminstone åren 1985–2003 har använt släckskum innehållande PFAS-ämnen.

– Vi har en liknande situation i USA just nu. USA:s försvarsmakt har hittat över 100 platser i landet där man använt liknande brandskum på militärbaser. Staten och militären säger dock att de inte kan bli stämda – de hävdar att de har immunitet eftersom det är staten det rör sig om, säger den amerikanske miljöadvokaten Robert Bilott till TT.

"Du kan inte smaka på dem"

PFAS är ett samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper. Kemikalier som i över 20 år har spelat en central roll i miljöjuristen Robert Bilotts liv.

– Det här är kemikalier du inte kan känna lukten av. Du kan inte smaka på dem. Du kan inte se dem. Du kan inte ens uttala namnet på dem – så det är svårt för människor att greppa detta. Speciellt när du börjar fundera på omfattningen. I princip hela jordens befolkning är exponerad för PFAS och alla människor har det mer eller mindre i blodet, säger Bilott, som 2017 fick svenska Right Livelihood-priset för sin kamp mot miljögifterna.

I slutet av 1990-talet påbörjade han den första rättstvisten mot Dupont, som under årtionden släppt ut förgiftat vatten i Ohiofloden och dumpat kemiavfall på marker i området kring företagets fabrik i Parkersburg, West Virginia.

Kemikalien det handlar om går under namnet PFOA. Ämnet började produceras av det amerikanska kemiföretaget 3M – i Sverige kanske mest känt för sina post it-lappar – kort efter andra världskriget och blev snart en avgörande komponent för Dupont i tillverkningen av teflon.

Tidigt förstod dock de båda företagen riskerna med kemikalien. På 1960-talet fanns det vetskap om att ämnet var giftigt. I mitten av 1970-talet visste 3M och Dupont att allmänheten var exponerad och att PFOA fanns i människors blod. I slutet av 1980-talet visade egna djurexperiment att ämnet var cancerogent och att den slutsatsen möjligtvis även var gällande för människor.

– Allt detta kunde jag läsa mig till i interna dokument från Dupont. Trots det varnades inte myndigheterna. Man fortsatte att pumpa ut kemikalien i miljön och hela historien blev mörklagd, säger Bilott.

Nationell grupptalan

En omfattande studie på runt 70 000 människor i området har visat att en långvarig exponering för PFOA leder till ökad risk för havandeskapsförgiftning, testikelcancer, sköldkörtelsjukdomar, njurcancer och inflammatorisk tarmsjukdom samt förhöjda kolesterolhalter. 2017 dömdes Dupont att betala motsvarande sex miljarder kronor till 3 500 personer i delstaterna Ohio och West Virginia.

– Det tog oss runt 20 år att få ut historien om PFOA – ett enda ämne. Men redan innan vi fick bekräftat vilka hälsorisker det ämnet innebar hade tillverkarna börjat gå över till en nära släkting till PFOA, men som ändå är en del av den här PFAS-familjen, säger Bilott.

Detta har gjort att Bilott valt en annan väg med sitt nya rättsfall. Nu stämmer han en rad kemiföretag – däribland 3M och Dupont – för deras olika produktioner av PFAS-ämnen.

– Och vi vill gå fram med en nationell grupptalan. Det vill säga att det gäller alla invånare i USA som har den här breda PFAS-familjen av kemikalier i sitt blod.

För framgångsrika förorenare

Kemiföretagen har naturligtvis motsatt sig detta.

– Företagen säger att detta är alldeles för stort och eftersom vi har kontaminerat alla amerikaner kan ni inte inkludera alla i en grupptalan och inte för alla PFAS-ämnen. Så det som företagen egentligen säger är: Eftersom vi var så framgångsrika med våra föroreningar kan vi inte hållas ansvariga för det, säger Robert Bilott.

Något skadestånd är man dock inte ute efter. Det man vill få till stånd är att kemiföretagen betalar för oberoende studier kring vilka hälsorisker som är kopplade till PFAS och hur människors hälsa ska övervakas i framtiden.

– Om de ska pumpa ut detta i miljön och använda oss som försökskaniner är det ju ett minimikrav att företagen betalar för denna forskning. För nu använder de samma argument som tidigare – att det inte finns tillräckligt med forskning för specifika ämnen.

Det är nu nästan på dagen 20 år sedan Robert Bilott skickade sitt första brev till den amerikanska miljömyndigheten (EPA) och bad dem titta på PFOA och sätta upp riktlinjer för hur höga halter av ämnet det får finnas i dricksvattnet.

– Nu är det 2021 och vi har fortfarande inte någon statlig dricksvattenstandard, säger Bilott.

"Folk dör"

Samtidigt är han "försiktigt optimistisk".

– Lokala vattenbolag har lämnat in stämningar mot kemiföretagen och på delstatsnivå har det satts upp en del regleringar kring hur mycket PFAS det får finnas i dricksvatten. Även delstater lägger nu fram stämningar. Exempelvis delstaten Minnesota fick till en förlikning med 3M för två år sedan för cirka 850 miljoner dollar.

Men alla stora skadestånd till trots, det är lätt att glömma bort att det är "verkliga människor i verkliga samhällen som drabbas", säger Bilott.

– Medan rättstvister nästan pågår för evigt blir fler människor sjuka och folk dör, säger Robert Bilott.

Inom EU är PFOS och PFOA numera förbjudna och förra året kom den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) med nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen. Livsmedelsverket har ännu inte justerat de så kallade åtgärdsgränserna för PFAS i dricksvattnet i Sverige, men om de skärps i linje med EFSA:s nya värden skulle runt två miljoner människor i Sverige bo i områden där dricksvattnet inte lever upp till dessa riktlinjer, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen.

"En kemikalie i taget"

– Snart är man ju nere på en nivå där bara förekomsten av PFAS i dricksvattnet ses som bekymrande. I Europa verkar det finnas en större välvilja till riktvärden för PFAS-ämnen som en familj av kemikalier till skillnad mot hur vi gör här i USA. Här regleras en kemikalie i taget, säger Robert Bilott.

TT: Vad tror du hade hänt om företag som 3M och Dupont slagit larm om hälsoriskerna redan på 1970-talet?

– Kanske hade den nu världsomfattande exponeringen för PFAS kunnat undvikas.

Daniel Kihlström/TT

Brandövningsplatsen, där brandskum med PFAS användes, på F17 i Kallinge. Arkivbild.
Brandövningsplatsen, där brandskum med PFAS användes, på F17 i Kallinge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius utanför Blekinge tingsrätt i februari. Då påbörjades rättegången där 165 privatpersoner har stämt det kommunala vattenbolaget för att ha levererat dricksvatten som innehöll PFAS-ämnen.
PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius utanför Blekinge tingsrätt i februari. Då påbörjades rättegången där 165 privatpersoner har stämt det kommunala vattenbolaget för att ha levererat dricksvatten som innehöll PFAS-ämnen.
Foto: Johan Nilsson/TT
– Det går smärtsamt långsamt, men nu har det skett en explosion av rättstvister i USA, säger miljöjuristen Robert Bilott. Arkivbild.
– Det går smärtsamt långsamt, men nu har det skett en explosion av rättstvister i USA, säger miljöjuristen Robert Bilott. Arkivbild.
Foto: Wolfgang Schmidt/Right Livelihood Foundation/TT

FAKTA

Fakta: Skillnader och likheter

PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser och det är ett samlingsnamn för runt 4 700 olika ämnen. De förekommer inte naturligt utan började framställas av industrin i mitten av 1900-talet.

I Parkersburg, West Virginia, är det framför allt ämnet PFOA som människor fått i dricksvattnet och blivit allmänt exponerade för.

Även i Ronneby och Kallinge förekom PFOA i dricksvattnet, men framför allt är det ämnena PFHxS och PFOS som har varit dominerande.

I det amerikanska fallet har företaget Dupont använt PFOA i sin tillverkning av teflon sedan 1951. Sedan dess har anställda blivit exponerade för ämnet vid tillverkningen och 1984 var företaget medvetet om att PFOA släpptes ut såväl i Ohiofloden som i luften. Under 1980-talet köpte Dupont även mark i trakten kring Parkersburg och började dumpa kemiskt avfall i marken. Därifrån spred sig sedan PFOA till Ohiofloden.

I Ronneby är utsläppskällan en brandövningsplats på flygflottiljen F17, där man har använt släckskum som innehållit PFAS-ämnen. Hur länge dricksvattnet har varit förorenat med kemikalier är oklart, men Försvarsmakten har uppgett att man använde aktuellt brandsläckskum under åtminstone åren 1985–2003.

I den så kallade C8-studien har runt 70 000 personer från delstaterna West Virginia och Ohio studerats och i Ronnebyfallet pågår studier på runt 63 000 människor som någon gång varit folkbokförda i kommunen under perioden 1980–2013.

Svenska forskare har inte kunnat påvisa någon ökad förekomst av havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom, vilket man hade sett i C8-studien. Man ser måttliga riskökningar för en ökad förekomst av njur- och testikelcancer, vilket man även har sett i C8-studien och några andra internationella studier. Båda cancerformerna är generellt sett ovanliga.

I Ronnebyfallet har man även sett en måttlig ökad risk polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS). Det är en godartad gynekologisk sjukdom, men som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida. Precis som i många andra studier har man i Ronnebystudierna kunnat se en ökning av kolesterolhalter i blodet.

Källor: Livsmedelsverket, Northeastern University, Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Lunds och Göteborgs universitet

FAKTA

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

FAKTA

Fakta: Robert Bilott

Den amerikanske miljöjuristen Robert Bilott, född 1965, har i över 20 år drivit rättsfall mot kemijättar för deras utsläpp av PFAS i naturen.

Det första fallet var den stora miljöskandalen i Parkersburg, West Virginia, där teflontillverkaren Dupont i årtionden förorenat dricksvattnet och marker i närheten av företagets fabrik i staden.

2017 tilldelades Robert Bilott det svenska Right Livelihood-priset. Priset ges årligen till modiga människor med lösningar på globala problem, enligt stiftelsens egna ord.

2019 kom spelfilmen "Dark Waters" om miljökatastrofen i Parkersburg. Där spelar den trefaldigt Oscarsnominerade Mark Ruffalo rollen som Robert Bilott.

Fallet har även blivit föremål för dokumentärer. 2018 hade "The Devil We Know" av Stephanie Soechtig premiär och 2013 kom "Förgiftad kompromiss", som är gjord av de svenska journalisterna Folke Rydén och Evin Rubar. Den sistnämnda dokumentären handlar även om hur det gick till när EU tog fram sin kemikalielagstiftning.

Källor: The New York Times, Right Livelihood

Utrikes

FN: Nordkorea köper olja trots straff

En nordkoreansk soldat vaktar oljetunnor i staden Sinuiju nära gränsen mot Kina. Arkivbild.
Foto: Chinatopix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea importerar långt mer petroleumprodukter än vad sanktionerna mot landet tillåter, enligt en rapport till FN:s säkerhetsråd som nyhetsbyrån AFP tagit del av. För att finansiera förbjuden atomforskning stjäl diktaturen också kryptovaluta.
PREMIUM

Landet får enligt sanktionerna importera 500 000 fat per år men under 2020 överskreds den mängden "flera gånger om", enligt rapporten.

Sanktionerna ska bromsa Nordkoreas vapenprogram genom att strypa regimens intäkter. Förutom begränsningar för oljeimporten finns ett tak för exporten av kol, fisk och textilprodukter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fransk höger i otakt med rättvisan

2011 togs denna bild då Frankrikes dåvarande premiärminister François Fillon och president Nicolas Sarkozy deltog i en ceremoni i Élyséepalatset i Paris tillsammans med förre premiärministern Édouard Balladur. Alla tre har sedan dess ställts inför rätta för olika korruptionsanklagelser.
Foto: Philippe Wojazer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fejkanställningar, löften om fina jobb och otillåtna kampanjbidrag har slagit hårt mot den franska högern.
Äntligen är alla lika för lagen, jublar motståndarna. Anhängarna talar om en häxjakt.
PREMIUM

För tio år sedan hette Frankrikes president Nicolas Sarkozy och François Fillon var hans premiärminister. Nu skulle de kunna bli cellkamrater i stället – om det inte vore för överklaganden och fotbojor.

Det senaste året har båda två dömts till ovillkorliga fängelsestraff för olika korruptionsbrott. Och de är inte ensamma.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Jag rör på mig!" – Marsbilen provkörd

Perseverance fotograferar sina egna hjulspår under den första korta turen på Mars.
Foto: Nasa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Marsbilen Perseverance har tryckt ner pedalen och tagit sig en första liten sväng på den röda planeten. Med betoning på liten. Testturen var över efter 5–6 meter.
– Det här var bara början, säger Anais Zarifian vid Nasa.
PREMIUM

På USA:s rymdstyrelse är humöret på topp efter den lyckade utflykten, som ägde rum i torsdags.

"Jag rör på mig!", heter det på roverns egna Twitterkonto.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Frukt ruttnar när virus stoppar backpackers

Ruttnande jordgubbar – ett problem även i Australien. Arkivbild.
Foto: Chris O'Meara/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flakvis med persikor skickas till avfallskvarnen, blåbär förmultnar och sönderslagna vattenmeloner ligger i drivor. I Australien lämnas tonvis med frukt och grönt att ruttna sedan stängda gränser har fått flödet av ung utländsk arbetskraft att sina.
PREMIUM

Snabbt förmultnande fruktkött ligger exponerat i morgonsolen under äppelträden på Peter Halls fruktgård. Hade det varit som vanligt under årets skördetid hade det rått en febril aktivitet i hans äppellund i sydöstra Australien just nu och de flesta av de rödspräckliga frukterna hade redan omsorgsfullt lagts i korgar.

Men i år är inget som vanligt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Norska experter: Nedstängning krävs till påsk

Oslo införde nya restriktioner den 2 mars. Flera professorer vill nu att resten av landet följer efter.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Smittspridningen stiger och oron växer inför påsk i Norge. Flera professorer vill stänga se en hård nedstängning och hälsominister Bent Høie har varslat om nya restriktioner.
PREMIUM

Under torsdagen testade 307 personer positivt för coronaviruset i Oslo, den högsta dagsnoteringen under pandemin. På nationell nivå noterades samma dag 729 smittade, den högsta siffran sedan början av januari.

Oslo återinförde den 2 mars stränga restriktioner som ska gälla till den 15 mars. Men mer behövs, enligt flera professorer som anser att hela Norge bör stänga ned.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Xi: Mer mandarin i Inre Mongoliet

Xi Jinping under folkkongressens första dag.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Utrikes
Utrikes De lokala myndigheterna i Inre Mongoliet måste "lösa de etniska problemen", det säger Kinas president Xi Jinping efter månader av oro i regionen.
Presidenten vill framförallt se att språket mandarin i mycket större utsträckning än i dag ska användas i regionen.
PREMIUM

Diktaturen genomförde i fjol landsomfattande förändringar för att assimilera etniska minoriteter och lyfta fram den dominerande han-kulturen.

Insatserna möttes under vintern med stora protester i kinesiska Inre Mongoliet, som gränsar till, och inte ska förväxlas med, landet Mongoliet, med vilken regionen delar mycket kultur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL