Lagfarter SkD

110 kvadratmeter stort hus i Skurup sålt till ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Gustav Lööw, 25 år, är ny ägare till huset på Östergatan 81 i Skurup. Huset byggdes 1924 och har en boyta på 110 kvadratmeter. Tomten är 5 506 kvadratmeter. Säljare är Anette Lööw. Ägarbytet gjordes i januari 2021 och priset blev 2 000 000 kronor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes för bara tre månader sedan ett annat hus, på Östergatan 40. Där landade priset på 2 600 000 kronor för ett något större hus på 115 kvadratmeter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Död man hittad i vattnet på västkusten

En man har hittats avliden i vattnet vid Hälsö i Öckerö kommun. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har hittats avliden i vattnet vid Hälsö i Öckerö kommun, rapporterar GT.

Räddningstjänst, polis och ambulans larmades till platsen vid klockan 10.30 på lördagsförmiddagen efter observationer från förbipasserande.

– Räddningstjänsten har tagit upp en död man, säger polisens presstalesman Thomas Fuxborg till tidningen.

Sport

Landslaget om Zlatan: "Dialogen fortsätter"

Zlatan Ibrahimovic uppges vara klar för en comeback i landslaget. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Sport
Sport Är Zlatan Ibrahimovic klar för en återkomst i fotbollslandslaget?
Enligt Fotboll Direkt kommer förbundskapten Janne Andersson att ta ut Milanstjärnan till VM-kvalet 25 mars.
"Dialogen med Zlatan fortsätter", skriver landslaget i ett pressmeddelande.

Landslagschefen Stefan Pettersson bekräftar inte uppgifterna om den nu 39-årige Zlatan Ibrahimovic.

– Det kan jag inte. Truppen tas ut 16 mars. Då får vi se vilka som är med, säger han till TT.

I november förra året hade Janne Andersson och Zlatan Ibrahimovic ett uppmärksammat möte i Milano, efter att Ibrahimovic uttryckt ett intresse för att spela i landslaget igen. Ett möte där den till synes frostiga relationen tinades upp.

"Mötet var mycket bra och givande, och vi är överens om att fortsätta dialogen framåt", sade Janne Andersson till Svenska fotbollförbundets hemsida då.

Enligt ett pressmeddelande från landslaget har parterna fortsatt kontakt.

"Det förbundskapten Janne Andersson sade efter han och Zlatan träffades i Milano i november är det som gäller. Det var ett bra snack och dialogen med Zlatan fortsätter. Truppen till kommande landskamper tas ut den 16 mars", skriver landslagets presschef Jakob Kakembo Andersson.

Zlatan Ibrahimovic slutade i landslaget efter EM 2016 efter 116 landskamper och 62 mål.

Ekonomi

EU ber USA om Astra Zeneca-vaccin

Astra Zenecas covidvaccin är eftertraktat runtom i världen. Här anländer en leverans till Sarajevos flygplats i Bosnien i veckan.
Foto: Serbiska presidentstaben/handout/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi EU ska vädja till USA om att släppa miljontals doser av Astra Zenecas covid-vaccin för export, rapporterar The Financial Times (FT).

Makthavarna i Bryssel har fått mycket kritik för långsam utrullning av vaccineringar mot covid-19. Astra Zeneca är i fokus för problemen, eftersom företaget lovat att leverera 100 miljoner doser i EU före mars månads utgång men nu inte verkar klara ens hälften av det.

Det europeiska bolagets vaccin tillverkas även i USA, och det är doser från den produktionen som EU nu hoppas komma åt.

"Vi hyser tillit att vi kan samarbeta med USA" så att Astra Zeneca kan hålla sina löften, säger EU-kommissionen enligt FT.

Utspelet riskerar dock att förvärra anklagelser om egoism som EU redan fått utstå, sedan det framkommit att unionen stoppat vaccinleveranser som Astra Zeneca hade tänkt skicka till Australien.

Utrikes

Historiskt när påven besökte storayatollan

Utrikes
Utrikes Mötet beskrivs som historiskt. Under dag två av sin Irakresa besökte påve Franciskus storayatollan Ali al-Sistani i den heliga staden Najaf.

Säkerhetspådraget var massivt när bilkonvojen banade väg genom Najaf i centrala Irak. Påve Franciskus klev ut i en av den heliga stadens trånga gränder och in i storayatollan Ali al-Sistanis anspråkslösa kontor.

Mötet mellan den katolska kyrkans överhuvud och storayatollan beskrivs som historiskt. Franciskus har försökt stärka Vatikanens interreligiösa relationer och har tidigare träffat höga sunnimuslimska företrädare i flera länder. 2019 undertecknade han en deklaration om "mänskligt broderskap" tillsammans med Ahmed al-Tayeb, storimamen av al-Azar. Inför besöket i Najaf hade det spekulerats i att en liknande deklaration skulle signeras med shiamuslimske al-Sistani.

Talade i en timme

90-årige al-Sistani är liksom 84-årige Franciskus känd för sitt engagemang i sociala frågor. 2019 ställde han sig bakom den folkliga proteströrelse som krävde utbyggd välfärd och stopp för korruption.

Under knappt en timme talades al-Sistani och Franciskus vid på tu man hand. Inga journalister tilläts närvara vid mötet men enligt det uttalande som efteråt publicerades av storayatollans kontor diskuterade de religiösa ledarna bland annat den kristna minoritetens utsatta ställning i Irak.

Ali al-Sistani "bekräftade sin ståndpunkt att kristna medborgare ska leva i fred och säkerhet, med fulla medborgerliga rättigheter, som alla irakier", heter det i uttalandet.

Allt började i Ur

Efter mötet fortsatte Franciskus resa fortsätter till Ur, en av världens första städer och patriarken Abrahams påstådda födelseort, där en interreligiös gudstjänst väntade.

– Allt började här, sade påven efter att ha lyssnat på representanter för Iraks olika trosinriktningar.

Franciskus talade om de minoriteter som drabbades extra hårt av den så kallade Islamiska statens våldsdåd.

– Vi troende får inte vara tysta när terrorismen missbrukar religion, sade påven.

Viktigast för att läka de sår konflikten orsakat är enighet, sade den vatikanske ledaren.

– Låt oss be för det när vi ber för Mellanöstern. Här tänker jag särskilt på det krigshärjade grannlandet Syrien.

Ekonomi

Onödiga överpriset i Texas: 135 miljarder

En kvinna som övernattat på Gallery Furniture, en möbelaffär i Houston som öppnades för nödställda under elkrisen i Texas. Bild från den 17 februari.
Foto: David J Phillip/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Elpriserna hölls höga alldeles för länge i samband med strömavbrotten i Texas i februari, meddelar det oberoende övervakningsorganet Potomac Economics.

De onödiga överpriserna beräknas sammanlagt ha uppgått till 16 miljarder dollar (drygt 135 miljarder kronor).

Elpriserna i USA-delstaten tvångshöjdes för att stävja den elbrist som uppstod under det ovanligt bistra vintervädret i mitten av februari. Kraftverk av olika slag som inte vintersäkrats stannade, vilket utlöste elavbrott för miljoner kunder och i några fall innebar att människor frös ihjäl.

Men enligt Potomac Economics borde elnätsoperatören Ercot ha avslutat sitt prisingripande på kvällen den 17 februari, eftersom de stora avbrotten då var avhjälpta. Ercot dröjde ytterligare 32 timmar med att ta bort sin prisorder, vilket alltså står många kunder dyrt.

Att sänka priserna i efterhand har dock myndigheten PUC sagt nej till.

Både PUC:s högste ansvarige och ett antal direktörer på Ercot har avgått efter krisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Sport

Formstark Burman vill skrälla: "Får sikta högt"

Sveriges Jens Burman under herrarnas stafett under skid-VM i Oberstdorf.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Han har väntat hela säsongen på det här.
När skid-VM avslutas med herrarnas femmil ska Jens Burman göra sitt bästa lopp i karriären
– Det kommer att bli väldigt tufft att ta medalj. Men man får sikta högt, säger han.

Burman, William Poromaa, Björn Sandström och Johan Häggström utgör den svenska kvartett som får köra VM:s sista lopp i Oberstdorf, söndagens masstart över 50 kilometer i klassisk stil.

Och efter fredagens fina stafettsträcka verkar Jens Burman, 26, ha hittat precis rätt form till precis rätt dag.

Hela säsongen, eller åtminstone sedan han märkte att den så länge trilskande ryggen faktiskt håller, har femmilen på VM varit huvudmålet.

– När jag fick problem med ryggen i höstas så kände jag att det var kört. Då är väl en femmil det sista man vill åka. Men när det började bli bra igen kände jag ju att femmil är det som jag är starkast på, säger Jens Burman.

"En kropp i slag"

Han har varit sexa som bäst i ett världscuplopp och åttondeplatsen på 15 kilometer fri stil tidigare i veckan var hans främsta VM-placering någonsin.

Nu hoppas han på mer än så.

– Formen är ju bra. Det kommer att bli väldigt tufft att ta medalj, det är många starka åkare. Men lite bättre självförtroende har jag fått, och det känns som att jag har en kropp som är i slag. Man får sikta högt.

TT: Blir det karriärens bästa lopp på söndag?

– Jag siktar ju på att få till det. Så vi hoppas att det slår in.

Vill slippa norrmännen

Trots veckodag tror han inte på någon söndagskörning. Rysslands Aleksandr Bolsjunov och Finlands Iivo Niskanen lär göra sitt bästa för att skaka av sig spurtstarka åkare som Norges Johannes Høsflot Klæbo.

– Det beror lite på vad det blir för väder och före, men jag har svårt att tro att det inte ska gå fort. Boljsunov och Niskanen är väldigt starka åkare och kommer inte vilja ha med de norska åkarna in på upploppet.

20-årige William Poromaa hoppas också kunna överraska. Men han har svårt att svara på hur bra han är på just femmilar.

– Jag har aldrig kört någon tidigare, så det blir väldigt spännande, säger Poromaa.

– Det är lite speciellt, men jag är väldigt taggad och tror verkligen att distansen ska passa mig bra.

Lasse Mannheimer/TT

Inrikes

Varning för stor lavinfara i fjällen

Naturvårdsverket avråder från att vistas i Kebnekaisefjällen och Västra Vindelfjällen. Arkivbild.
Foto: Mats Lennartson / TT
Inrikes
Inrikes Det råder stor lavinfara i fjällen. Särskilt kritiskt är läget i Kebnekaisefjällen och i Västra Vindelfjällen.

Naturvårdsverket har utfärdat en klass 4-varning i Kebnekaiseområdet i Norrbotten och Västra Vindelfjällen i Västerbotten, vilket innebär att det bedöms råda mycket farliga lavinförhållanden. Naturvårdsverket avråder från att vistas i och nära brant terräng det kommande dygnet.

Natten mot onsdag utlöstes en stor lavin nära Kebnekaises fjällstation, som stannade strax innan den nådde fram till husen. Efter en storm gick flera spontana laviner på syd- och sydostsluttningar, stora nog att begrava en människa, enligt Naturvårdsverket.

I Vindelfjällen väntas nederbörd, hårda vindar och snödrev – vilket ökar påfrestningen på redan svaga lager. Naturvårdsverket bedömer att vikten av en skid- eller skoteråkare räcker för att utlösa en lavin.

"Undvik även att färdas nedanför branta sluttningar. Detta gäller framförallt i smala dalgångar. Undvik särskilt områden med tunt snötäcke eller i närheten av klippor eller uppstickande stenar", skriver de på hemsidan Lavinprognoser.

I övriga prognosområden bedöms lavinfaran uppgå till klass 3-varning, vilket innebär att det finns en betydande lavinfara.

Sofia Sundström/TT

Inrikes

Lingonveckan tar plats i debatten

Många länder har valt att sänka momsen på mensskydd – men inte Sverige.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Halva befolkningen har det – i sammanlagt sju, åtta år av sina liv. Ändå är det fortfarande tabubelagt.
Men attityden förändras och begrepp som mensfattigdom och tampongskatt tar plats i debatten.

– Man märker stor skillnad på hur samhällsdebatten förändrats i dag jämfört med när vi startade 2014, säger Rebecka Hallencreutz, medgrundare och verksamhetsutvecklare för organisationen Mensen, som jobbar för ökad menskunskap och att bryta tabun kring mens.

– Nu känns det mer som standard att folk har koll på sånt som mensfattigdom, sjukdomar och bemötande i vården. Nu är det mer en rättvise- och jämställdhetsfråga.

Det är något även Lena Marions kunnat konstatera. Hon är docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och har forskat på riklig mens och smärtsam mens.

– Det har blivit lättare att få forskningsstöd. Det här är inte de hetaste ämnena annars.

Men hon tycker att det fortfarande finns en okunskap och inställning att mens är något man bara får finna sig i, hur besvärlig den än är.

– Vi gjorde en enkät bland 16-åringar som visade att de hade problem med både riklig och smärtsam mens, men att de tror att det ska vara så. Vi inom vården skulle också kunna bli bättre på att fånga upp det.

Otillräckliga kunskaper

Kunskap om kroppen och hur mensskydd ska fungera är en av Mensens kärnfrågor.

– Det är mycket bra som görs i skolorna, men det är fortfarande många unga som upplever att de inte har tillräckliga med kunskaper, säger Rebecka Hallencreutz som hoppas på förändring i och med att sexualundervisning numera är obligatorisk på lärarutbildningen.

Hon tycker att en viktig fråga när man talar om skolan är kostnadsfria mensskydd.

– Det är lagstadgat att skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla. Då är det på sin plats och rimligt att ha gratis mensskydd i skolan.

I flera europeiska länder har det funnits en debatt om mensfattigdom, att alla inte har råd med mensskydd, vilket stänger dem ute från arbetsliv och utbildning. Det har i sin tur lett till att momsen på mensskydd – även kallad tampongskatt – antingen sänkts eller slopats helt.

– Det är inget vi sett i Sverige och det är lite konstigt eftersom vi har den högsta momssatsen på 25 procent på mensskydd, säger RFSU:s ordförande Hans Linde.

Dåligt underlag

Rebecka Hallencreutz säger att ett problem kring mensfattigdom är att det finns så dåligt statistiskt underlag, men att Mensen planerar en nationell undersökning för att få fram det.

– Det kanske skulle öppna mer dörrar om man kan peka på faktiska siffror.

Hon är dock inte säker på att sänkt moms på mensskydd skulle göra så stor skillnad i Sverige.

– Om det kostar fem kronor mindre och man ändå inte har några pengar spelar det ju ingen större roll.

Hans Linde pekar på att i Sverige förs debatten ofta mer på gräsrotsnivå medan det i andra länder varit politiker som drivit frågan.

– Det är lite förvånande att det varit så lite debatt i Sverige, men här är mensfrågor ofta något som skämtas och ironiseras bort.

Kostnadsfria mensskydd

En politiker som engagerat sig är Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i Österåkers kommun. Där fattade Alliansen beslut om att erbjuda ungdomar kostnadsfria mensskydd i budgeten för 2018.

Idén föddes när Michaela Fletcher var ute och pratade med gymnasieelever. En fråga de lyfte var det orättvisa i att tjejer måste köpa bindor och tamponger.

– Det hade aldrig slagit mig och jag kontrade med att killar behöver raka sig. Och de svarade att det måste de inte, men tjejer måste ha mens.

Efter att ha diskuterat frågan med fler ungdomar och insett att det finns de som inte har råd med mensskydd föreslog hon att ungdomsmottagningen skulle erbjuda det kostnadsfritt, precis som man gör med preventivmedel.

Michaela Fletcher uppskattar att mensskydden kostar kommunen runt 50 000 kronor om året, ingen gigantisk summa. Men beslutet hånades av många.

– Jag fick väldigt mycket kritik från högermän. Men för mig som kommunalpolitiker handlar det om att göra det bästa för invånarna och för mig var det verkligen rätt.

"Förbättrar stridsvärdet"

Även Försvarsmakten fick känna på hur laddat ämnet är när de beslutade att erbjuda mensskydd till sina värnpliktiga. De spydiga kommentarerna lät inte vänta på sig. Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, säger att de var beredda på reaktionerna, men att beslutet ändå var enkelt.

– Det är som med toalettpapper och tvål, det ska bara finnas. För en myndighet som Försvarsmakten är det roligt att gå i bräschen för något som är så himla självklart.

Hon förklarar att Försvaret är en speciell miljö att arbeta i. En manöver som ska ta två dagar kan plötsligt bli tio.

– Då ska man inte behöva gå till sitt befäl och säga att man skulle behöva gå ifrån för att köpa mensskydd.

– Det här förbättrar stridsvärdet. Du ska inte behöva tänka på annat utan kunna koncentrera dig på din uppgift.

Kritiker har invänt att man i rättvisans namn också borde erbjuda rakhyvlar och rakskum. Det håller Therese Fagerstedt inte med om.

– Ett bra jämställt beslut gör det inte sämre för någon part. Önskar man rakhyvlar och rakskum får man lyfta den frågan. Men det är inte något vi kan börja med som kompensation för att en grupp får något.

RFSU:s ordförande Hans Linde tycker att det är den här typen av initiativ är viktig för att bryta det tabu som fortfarande finns kring mens.

– Jag tycker det var väldigt välkommet med Försvarsmakten – det visar att de ser det som en naturlig del av livet och att värnpliktiga med mens är en naturlig del av deras verksamhet.

Miljövänliga alternativ

Samtidigt som debatten om kostnader finns en diskussion om miljöpåverkan från de miljoner högabsorberande mensskydd som slängs varje år. En person som har mens använder i snitt 12 000 bindor eller tamponger under sin livstid. Återanvändbara alternativ som menskopp och absorberande trosor knaprar åt sig marknadsandelar.

– Jag tror att miljöfrågan hänger ihop med attityden. När frågan om mens avdramatiseras får vi fram fler initiativ, säger Hans Linde.

Rebecka Hallencreutz välkomnar ett bredare utbud och säger att menskoppen är ett jättebra komplement.

– Om man är bekväm med det och det är det inte alla som är. Menskopp och tygbindor kräver en viss logistik och miljöhänsyn får inte ske på bekostnad av tillgänglighet. Vi måste göra olika alternativ tillgängliga – som funkar ekonomiskt och socialt.

Trots att arbetet med att bryta tabun kring mens ibland går långsamt ser Rebecka Hallencreutz ljuspunkter. Mensen har tagit fram material för fackförbund och skyddsombud för hur de kan skapa ett mensvänligare arbetsliv och fått bra gensvar. Det blir också blir vanligare att mensskydd finns tillgängligt i alla olika sorters verksamheter och att det dyker upp nya företag som erbjuder lösningar och produkter för detta.

– Jag tror att det kommer att hända mycket i år.

Boel Holm/TT

Rebecka Hallencreutz från organisationen Mensen ser stor skillnad i samhällsdebatten om mens.
Rebecka Hallencreutz från organisationen Mensen ser stor skillnad i samhällsdebatten om mens.
Foto: Mensen/TT
Bindor och tamponger kostar pengar.
Bindor och tamponger kostar pengar.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: 3 750 ton mensskydd i soporna

Sammanlagt har man mens sju till åtta år av sin livstid.

Under sin livstid lägger de som menstruerar i Sverige upp till 70 000 kronor på sin mens.

2018 slängdes mer än 500 000 000 – 3 750 ton – bindor, tamponger och trosskydd i soporna.

Nästan nio av tio som har mens i världen saknar tillgång till ordentliga mensskydd och tvingas i stället använda annat – som tygtrasor, gräs, toalettpapper och aska. Brist på sanitetsmöjligheter gör att många tvingas stanna hemma från skola och arbete när de har mens.

Källa: Mensen

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL