Lagfarter SkD

Huset på Gnejsvägen 7 i Höör sålt för andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Hanna Elina Linderbert, 39, och David Erik Jakob Nord, 40, är nya ägare till fastigheten på adressen Gnejsvägen 7 i Höör. Ägarbytet blev klart i januari 2021 och köpesumman blev 3 900 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som maj 2019 för 2 000 000 kronor. Huset har en boyta på 120 kvadratmeter.

För mindre än en månad sedan såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Svangatan 10. Där såldes ett 122 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 580 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Onödiga överpriset i Texas: 135 miljarder

En kvinna som övernattat på Gallery Furniture, en möbelaffär i Houston som öppnades för nödställda under elkrisen i Texas. Bild från den 17 februari.
Foto: David J Phillip/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Elpriserna hölls höga alldeles för länge i samband med strömavbrotten i Texas i februari, meddelar det oberoende övervakningsorganet Potomac Economics.

De onödiga överpriserna beräknas sammanlagt ha uppgått till 16 miljarder dollar (drygt 135 miljarder kronor).

Elpriserna i USA-delstaten tvångshöjdes för att stävja den elbrist som uppstod under det ovanligt bistra vintervädret i mitten av februari. Kraftverk av olika slag som inte vintersäkrats stannade, vilket utlöste elavbrott för miljoner kunder och i några fall innebar att människor frös ihjäl.

Men enligt Potomac Economics borde elnätsoperatören Ercot ha avslutat sitt prisingripande på kvällen den 17 februari, eftersom de stora avbrotten då var avhjälpta. Ercot dröjde ytterligare 32 timmar med att ta bort sin prisorder, vilket alltså står många kunder dyrt.

Att sänka priserna i efterhand har dock myndigheten PUC sagt nej till.

Både PUC:s högste ansvarige och ett antal direktörer på Ercot har avgått efter krisen.

Sport

Formstark Burman vill skrälla: "Får sikta högt"

Sveriges Jens Burman under herrarnas stafett under skid-VM i Oberstdorf.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Han har väntat hela säsongen på det här.
När skid-VM avslutas med herrarnas femmil ska Jens Burman göra sitt bästa lopp i karriären
– Det kommer att bli väldigt tufft att ta medalj. Men man får sikta högt, säger han.

Burman, William Poromaa, Björn Sandström och Johan Häggström utgör den svenska kvartett som får köra VM:s sista lopp i Oberstdorf, söndagens masstart över 50 kilometer i klassisk stil.

Och efter fredagens fina stafettsträcka verkar Jens Burman, 26, ha hittat precis rätt form till precis rätt dag.

Hela säsongen, eller åtminstone sedan han märkte att den så länge trilskande ryggen faktiskt håller, har femmilen på VM varit huvudmålet.

– När jag fick problem med ryggen i höstas så kände jag att det var kört. Då är väl en femmil det sista man vill åka. Men när det började bli bra igen kände jag ju att femmil är det som jag är starkast på, säger Jens Burman.

"En kropp i slag"

Han har varit sexa som bäst i ett världscuplopp och åttondeplatsen på 15 kilometer fri stil tidigare i veckan var hans främsta VM-placering någonsin.

Nu hoppas han på mer än så.

– Formen är ju bra. Det kommer att bli väldigt tufft att ta medalj, det är många starka åkare. Men lite bättre självförtroende har jag fått, och det känns som att jag har en kropp som är i slag. Man får sikta högt.

TT: Blir det karriärens bästa lopp på söndag?

– Jag siktar ju på att få till det. Så vi hoppas att det slår in.

Vill slippa norrmännen

Trots veckodag tror han inte på någon söndagskörning. Rysslands Aleksandr Bolsjunov och Finlands Iivo Niskanen lär göra sitt bästa för att skaka av sig spurtstarka åkare som Norges Johannes Høsflot Klæbo.

– Det beror lite på vad det blir för väder och före, men jag har svårt att tro att det inte ska gå fort. Boljsunov och Niskanen är väldigt starka åkare och kommer inte vilja ha med de norska åkarna in på upploppet.

20-årige William Poromaa hoppas också kunna överraska. Men han har svårt att svara på hur bra han är på just femmilar.

– Jag har aldrig kört någon tidigare, så det blir väldigt spännande, säger Poromaa.

– Det är lite speciellt, men jag är väldigt taggad och tror verkligen att distansen ska passa mig bra.

Lasse Mannheimer/TT

Inrikes

Varning för stor lavinfara i fjällen

Naturvårdsverket avråder från att vistas i Kebnekaisefjällen och Västra Vindelfjällen. Arkivbild.
Foto: Mats Lennartson / TT
Inrikes
Inrikes Det råder stor lavinfara i fjällen. Särskilt kritiskt är läget i Kebnekaisefjällen och i Västra Vindelfjällen.

Naturvårdsverket har utfärdat en klass 4-varning i Kebnekaiseområdet i Norrbotten och Västra Vindelfjällen i Västerbotten, vilket innebär att det bedöms råda mycket farliga lavinförhållanden. Naturvårdsverket avråder från att vistas i och nära brant terräng det kommande dygnet.

Natten mot onsdag utlöstes en stor lavin nära Kebnekaises fjällstation, som stannade strax innan den nådde fram till husen. Efter en storm gick flera spontana laviner på syd- och sydostsluttningar, stora nog att begrava en människa, enligt Naturvårdsverket.

I Vindelfjällen väntas nederbörd, hårda vindar och snödrev – vilket ökar påfrestningen på redan svaga lager. Naturvårdsverket bedömer att vikten av en skid- eller skoteråkare räcker för att utlösa en lavin.

"Undvik även att färdas nedanför branta sluttningar. Detta gäller framförallt i smala dalgångar. Undvik särskilt områden med tunt snötäcke eller i närheten av klippor eller uppstickande stenar", skriver de på hemsidan Lavinprognoser.

I övriga prognosområden bedöms lavinfaran uppgå till klass 3-varning, vilket innebär att det finns en betydande lavinfara.

Sofia Sundström/TT

Inrikes

Lingonveckan tar plats i debatten

Många länder har valt att sänka momsen på mensskydd – men inte Sverige.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Halva befolkningen har det – i sammanlagt sju, åtta år av sina liv. Ändå är det fortfarande tabubelagt.
Men attityden förändras och begrepp som mensfattigdom och tampongskatt tar plats i debatten.

– Man märker stor skillnad på hur samhällsdebatten förändrats i dag jämfört med när vi startade 2014, säger Rebecka Hallencreutz, medgrundare och verksamhetsutvecklare för organisationen Mensen, som jobbar för ökad menskunskap och att bryta tabun kring mens.

– Nu känns det mer som standard att folk har koll på sånt som mensfattigdom, sjukdomar och bemötande i vården. Nu är det mer en rättvise- och jämställdhetsfråga.

Det är något även Lena Marions kunnat konstatera. Hon är docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och har forskat på riklig mens och smärtsam mens.

– Det har blivit lättare att få forskningsstöd. Det här är inte de hetaste ämnena annars.

Men hon tycker att det fortfarande finns en okunskap och inställning att mens är något man bara får finna sig i, hur besvärlig den än är.

– Vi gjorde en enkät bland 16-åringar som visade att de hade problem med både riklig och smärtsam mens, men att de tror att det ska vara så. Vi inom vården skulle också kunna bli bättre på att fånga upp det.

Otillräckliga kunskaper

Kunskap om kroppen och hur mensskydd ska fungera är en av Mensens kärnfrågor.

– Det är mycket bra som görs i skolorna, men det är fortfarande många unga som upplever att de inte har tillräckliga med kunskaper, säger Rebecka Hallencreutz som hoppas på förändring i och med att sexualundervisning numera är obligatorisk på lärarutbildningen.

Hon tycker att en viktig fråga när man talar om skolan är kostnadsfria mensskydd.

– Det är lagstadgat att skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla. Då är det på sin plats och rimligt att ha gratis mensskydd i skolan.

I flera europeiska länder har det funnits en debatt om mensfattigdom, att alla inte har råd med mensskydd, vilket stänger dem ute från arbetsliv och utbildning. Det har i sin tur lett till att momsen på mensskydd – även kallad tampongskatt – antingen sänkts eller slopats helt.

– Det är inget vi sett i Sverige och det är lite konstigt eftersom vi har den högsta momssatsen på 25 procent på mensskydd, säger RFSU:s ordförande Hans Linde.

Dåligt underlag

Rebecka Hallencreutz säger att ett problem kring mensfattigdom är att det finns så dåligt statistiskt underlag, men att Mensen planerar en nationell undersökning för att få fram det.

– Det kanske skulle öppna mer dörrar om man kan peka på faktiska siffror.

Hon är dock inte säker på att sänkt moms på mensskydd skulle göra så stor skillnad i Sverige.

– Om det kostar fem kronor mindre och man ändå inte har några pengar spelar det ju ingen större roll.

Hans Linde pekar på att i Sverige förs debatten ofta mer på gräsrotsnivå medan det i andra länder varit politiker som drivit frågan.

– Det är lite förvånande att det varit så lite debatt i Sverige, men här är mensfrågor ofta något som skämtas och ironiseras bort.

Kostnadsfria mensskydd

En politiker som engagerat sig är Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i Österåkers kommun. Där fattade Alliansen beslut om att erbjuda ungdomar kostnadsfria mensskydd i budgeten för 2018.

Idén föddes när Michaela Fletcher var ute och pratade med gymnasieelever. En fråga de lyfte var det orättvisa i att tjejer måste köpa bindor och tamponger.

– Det hade aldrig slagit mig och jag kontrade med att killar behöver raka sig. Och de svarade att det måste de inte, men tjejer måste ha mens.

Efter att ha diskuterat frågan med fler ungdomar och insett att det finns de som inte har råd med mensskydd föreslog hon att ungdomsmottagningen skulle erbjuda det kostnadsfritt, precis som man gör med preventivmedel.

Michaela Fletcher uppskattar att mensskydden kostar kommunen runt 50 000 kronor om året, ingen gigantisk summa. Men beslutet hånades av många.

– Jag fick väldigt mycket kritik från högermän. Men för mig som kommunalpolitiker handlar det om att göra det bästa för invånarna och för mig var det verkligen rätt.

"Förbättrar stridsvärdet"

Även Försvarsmakten fick känna på hur laddat ämnet är när de beslutade att erbjuda mensskydd till sina värnpliktiga. De spydiga kommentarerna lät inte vänta på sig. Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, säger att de var beredda på reaktionerna, men att beslutet ändå var enkelt.

– Det är som med toalettpapper och tvål, det ska bara finnas. För en myndighet som Försvarsmakten är det roligt att gå i bräschen för något som är så himla självklart.

Hon förklarar att Försvaret är en speciell miljö att arbeta i. En manöver som ska ta två dagar kan plötsligt bli tio.

– Då ska man inte behöva gå till sitt befäl och säga att man skulle behöva gå ifrån för att köpa mensskydd.

– Det här förbättrar stridsvärdet. Du ska inte behöva tänka på annat utan kunna koncentrera dig på din uppgift.

Kritiker har invänt att man i rättvisans namn också borde erbjuda rakhyvlar och rakskum. Det håller Therese Fagerstedt inte med om.

– Ett bra jämställt beslut gör det inte sämre för någon part. Önskar man rakhyvlar och rakskum får man lyfta den frågan. Men det är inte något vi kan börja med som kompensation för att en grupp får något.

RFSU:s ordförande Hans Linde tycker att det är den här typen av initiativ är viktig för att bryta det tabu som fortfarande finns kring mens.

– Jag tycker det var väldigt välkommet med Försvarsmakten – det visar att de ser det som en naturlig del av livet och att värnpliktiga med mens är en naturlig del av deras verksamhet.

Miljövänliga alternativ

Samtidigt som debatten om kostnader finns en diskussion om miljöpåverkan från de miljoner högabsorberande mensskydd som slängs varje år. En person som har mens använder i snitt 12 000 bindor eller tamponger under sin livstid. Återanvändbara alternativ som menskopp och absorberande trosor knaprar åt sig marknadsandelar.

– Jag tror att miljöfrågan hänger ihop med attityden. När frågan om mens avdramatiseras får vi fram fler initiativ, säger Hans Linde.

Rebecka Hallencreutz välkomnar ett bredare utbud och säger att menskoppen är ett jättebra komplement.

– Om man är bekväm med det och det är det inte alla som är. Menskopp och tygbindor kräver en viss logistik och miljöhänsyn får inte ske på bekostnad av tillgänglighet. Vi måste göra olika alternativ tillgängliga – som funkar ekonomiskt och socialt.

Trots att arbetet med att bryta tabun kring mens ibland går långsamt ser Rebecka Hallencreutz ljuspunkter. Mensen har tagit fram material för fackförbund och skyddsombud för hur de kan skapa ett mensvänligare arbetsliv och fått bra gensvar. Det blir också blir vanligare att mensskydd finns tillgängligt i alla olika sorters verksamheter och att det dyker upp nya företag som erbjuder lösningar och produkter för detta.

– Jag tror att det kommer att hända mycket i år.

Boel Holm/TT

Rebecka Hallencreutz från organisationen Mensen ser stor skillnad i samhällsdebatten om mens.
Rebecka Hallencreutz från organisationen Mensen ser stor skillnad i samhällsdebatten om mens.
Foto: Mensen/TT
Bindor och tamponger kostar pengar.
Bindor och tamponger kostar pengar.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: 3 750 ton mensskydd i soporna

Sammanlagt har man mens sju till åtta år av sin livstid.

Under sin livstid lägger de som menstruerar i Sverige upp till 70 000 kronor på sin mens.

2018 slängdes mer än 500 000 000 – 3 750 ton – bindor, tamponger och trosskydd i soporna.

Nästan nio av tio som har mens i världen saknar tillgång till ordentliga mensskydd och tvingas i stället använda annat – som tygtrasor, gräs, toalettpapper och aska. Brist på sanitetsmöjligheter gör att många tvingas stanna hemma från skola och arbete när de har mens.

Källa: Mensen

Självbetjäning av kajaker

Kvittera ut en kajak på egen hand.
Foto: Gorm Kallestad/TT/NTB
Artikel

Det är vanligt med obemannad uthyrning av cyklar och elskotrar. Nu kommer även kajakuthyrning med självbetjäning. I vår lanseras så kallade kayakomater i Stockholm och Göteborg, som gör det möjligt att låna en kajak utan mellanhänder. Kajakerna bokas på nätet och låses upp en med en kod. I varje kajak ska all utrustning som behövs finnas och det ska gå att hyra dem på ett ställe och lämna tillbaka dem på ett annat. Uthyrningen sköts av företaget Point 65 Kayak Centers som vill utöka verksamheten till fler orter. (TT)

Pontus Forslund på Svenska ICOM (International Council of Museums) i ett pressmeddelande inför utnämningen av årets museum 2021. Finalisterna är Grenna museum i Gränna, Livrustkammaren i Stockholm och Norrköpings stadsmuseum. (TT)

 Grenna museum är i final.
Grenna museum är i final.
Foto: Sveriges Museer
Pontus Forslund, Svenska ICOM.
Pontus Forslund, Svenska ICOM.
Foto: Johan Velagic

... procent fler sommarbokningar till STF Kebnekaise Fjällstation utanför Kiruna har man hittills i år, jämfört med samma tid förra året, skriver sajten Besöksliv. Enligt Svenska Turistföreningen (STF) är antalet bokningar på deras samtliga boenden inför sommaren fem procent fler nu än 2020 innan coronapandemin bröt ut. De tidiga bokningarna syns främst på populära sommardestinationer som Gotland, Öland och Österlen, men även Kebnekaise och Jämtland. (TT)

Fjällstationen i Kebnekaise har fått fler sommarbokningar än vanligt.
Fjällstationen i Kebnekaise har fått fler sommarbokningar än vanligt.
Foto: Tommy Alven/Shutterstock

FAKTA

Nya hotell trots pandemi

Trots pandemitider öppnar flera nya hotell runt om i Sverige i år. I april slår Ten Hotel i Upplands Väsby upp portarna, med 194 rum, stort gym, restaurang, bar och digital in- och utcheckning. I maj utökas Stockholms hotellutbud med Villa Dagmar, ett boutiquehotell i en nyrenoverad jugendfastighet intill Östermalms saluhall. Och i slutet av maj invigs Scandics nya hotell på Göteborg Landvetter Airport. Här väntar 223 rum och en relaxavdelning med utsikt över start- och landningsbanan. (TT)

Nya hotellsängar är redo för besökare.
Nya hotellsängar är redo för besökare.
Foto: Henrik Montgomery/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Glasriket

Glasblåsning i Smålands hyttor

Glasriket har på senare år fått en växande skara små konstglashyttor värda en omväg.
Foto: Johan Öberg
Artikel Glasriket är ett resmål som lockar året runt. Att se glasblåsare i arbete och testa att blåsa själv är kul. Men Glasriket bjuder också på nordisk safari, närkontakt med älgar, möten med James Bond och magkittlande äventyrsbanor.

I Glasriket har det tillverkats glas sedan 1700-talet och på sent 1800-tal fanns hela 77 glasbruk här. När konstnären Simon Gate 1919 började arbeta på Orrefors glasbruk blev det startskottet för det nu självklara samarbetet mellan glasformgivare och glasblåsare som gjort de småländska glasbruken så berömda.

Varumärket Orrefors lever kvar, men själva glasbruket är nedlagt och bara fyra av de klassiska hyttorna är i gång: Kosta, Skruf, Målerås och Bergdalahyttan. Alla med egen stil på sina breda kollektioner. Men nu startar allt fler små konstglashyttor, ofta av unga glasblåsare med högt ställda ambitioner. Orranäs glasbruk, Transjö och Mickejohans Konstglas är några små hyttor värda en omväg.

Älskar man glas får man sitt lystmäte här i trakerna – och det slutar lätt med att man köper hem några eleganta vinglas eller kanske till och med ett intrikat konstverk.

Men frågan är om inte ett glasföremål som man själv har blåst väcker de skönaste minnena när man rest hem? Med lite hjälp går det faktiskt att skapa något som för en amatör ser riktigt proffsigt ut. Vi testade Kosta Glascenter, där det kostar mellan 200 och 500 kronor, beroende på vad man vill blåsa. Men glasblåsning som egen aktivitet erbjuds på flera hyttor och blir man biten har Kosta Glascenter veckolånga nybörjar- och påbyggnadskurser.

Med två unga glasblåsare vid vår sida formar vi var sin skål och vas i färger som vi själva har valt, blåser i glaspipan för att se glaset växa, använder träformar och – läskigast av allt – formar glasmassan med bara ett tunt lager blött tidningspapper mellan den tusengradiga hettan och huden.

– Att bränna sig ibland ingår ju i jobbet som glasblåsare, säger Vera Einemo med glimten i ögat.

Hon och kollegan Else Drejø är de som hjälper oss denna dag. Traditionellt har glasblåsare varit män, men nu ser man allt fler kvinnor inom skrået.

– Jag jobbar en del som glaskonstnär och gör feministiska saker som tamponger i glas, säger Vera, innan hon förklarar hur jag med en rapp knackning på glaspipan ska få loss min nygjorda skål som nu ska in i en ugn för att svalna i ett dygn.

Nästa dag ser vi fler kvinnliga glasblåsare i arbete på Orranäs och fyndar utsökta glasfrukter som säljs inne i hyttan.

Vill man se utställningar med det bästa svenska konstglaset är Kosta Boda Art Gallery ett givet stopp. Ännu mer intressant är The Glass Factory, inrymt i en del av det som förr var Boda Glasbruk och kanske Sveriges främsta museum, vigt åt det inhemska konstglasets historia.

Strax intill Bergdalahyttan, känd för sina bruksföremål med blå bård, finns en av Glasrikets största överraskningar, det sparsamt marknadsförda Bergdala glastekniska museum, där entusiaster berättar om den industriella glastillverkningen, ställer ut fungerande maskiner från förr, förklarar hur gravering går till och visar att det romantiska skimmer som finns runt glasblåseriet inte riktigt stämmer – det är i själva verket en effektiv industri med högt arbetstempo.

Högt tempo uppvisar däremot inga av de 20 älgarna på Grönåsens älgpark, som lockar massor av tyska och danska turister. Det finns också många svenskar som inte har sett en älg i naturen, och som kommer hit för att uppleva det stora djuret. Tipset är att komma under tidig morgon eller sen eftermiddag då de är som mest aktiva. Mitt på dagen, när de vilar i skogsdungarna, kan de vara svåra att se.

Sedan 2018 har älgparken en konkurrent, eller kanske ett komplement, i Kosta safaripark. Man kan köra runt där med egen bil, men vi åker traktorsläp och förföljs hela tiden av en flock nyfikna vildsvin. Dovhjortarna spanar i skogsbrynet, men deras större släkting kronhjorten är lite skyggare. Parken har också söta mufflonfår, men då man avstått från älgar är skogens konung här den lilla flocken med mäktiga visenter.

I Nybro, i Glasrikets östra ände, finns en av världens bästa privatsamlingar med James Bond-prylar: svävare, minihelikopter, kläder mera från filmerna med allas vår favoritagent 007. Och en halvtimme norr om Kosta kan man få känna sig som om man själv var med i en actionfilm. Här ligger Little Rock Lake. Namnet låter som något amerikanskt, men detta är en helsvensk skogupplevelse, med hjärtat i maggropen. Den som törs far fram bland talltopparna i hög fart hängandes i vajer. Hela turen är fyra kilometer och Europas längsta zipline-anläggning. Zipline är en sorts linbana i vajer, ofta över hög höjd.

Johan Öberg/TT

Förr var glasblåsare ett helt mansdominerat yrke, men i dag blir de kvinnliga glasblåsarna fler. Anna Maria Hartvig Clausen jobbar på Orranäs Glasbruk.
Förr var glasblåsare ett helt mansdominerat yrke, men i dag blir de kvinnliga glasblåsarna fler. Anna Maria Hartvig Clausen jobbar på Orranäs Glasbruk.
Foto: Johan Öberg
Att prova på att blåsa glas själv är kul. Här är artikelförfattaren själv i full färd.
Att prova på att blåsa glas själv är kul. Här är artikelförfattaren själv i full färd.
Foto: Johan Öberg
Lekfull glaskonst på Orranäs Glasbruk av Amy Krüger.
Lekfull glaskonst på Orranäs Glasbruk av Amy Krüger.
Foto: Johan Öberg
Glasblåsarnas verktyg är få men kräver stor skicklighet.
Glasblåsarnas verktyg är få men kräver stor skicklighet.
Foto: Johan Öberg
Konstglas på Målerås Glasbruk.
Konstglas på Målerås Glasbruk.
Foto: Johan Öberg
Glass Factory i Boda är ett sevärt museum för den som vill lära mer om svensk glashistoria.
Glass Factory i Boda är ett sevärt museum för den som vill lära mer om svensk glashistoria.
Foto: Johan Öberg
Kosta Glasbruk har funnits sen 1742. I dag är kosta centralort för Glasrikets turism.
Kosta Glasbruk har funnits sen 1742. I dag är kosta centralort för Glasrikets turism.
Foto: Johan Öberg
Unika Kosta Boda Art Hotel är ett fint boende i Glasriket.
Unika Kosta Boda Art Hotel är ett fint boende i Glasriket.
Foto: Johan Öberg
I Kosta safaripark kan gästerna spana efter bland annat visenter.
I Kosta safaripark kan gästerna spana efter bland annat visenter.
Foto: Johan Öberg
Efterrätt som nästan ser ut att vara gjord i glas, på Kosta Boda Art Hotel.
Efterrätt som nästan ser ut att vara gjord i glas, på Kosta Boda Art Hotel.
Foto: Johan Öberg
Äventyrsbanan i Little Rock Lake är inget för den harige.
Äventyrsbanan i Little Rock Lake är inget för den harige.
Foto: Johan Öberg
Pdf-grafik till texten laddas ned via ftp-adressen ftp://ftp8.tt.se. Användarnamn: specialgrafik, lösenord: zvs32zPp. Grafiken heter 09Glasriket.

FAKTA

Glasriket

Allmänt

Glasriket ligger mellan Kalmar och Växjö i östra Småland och lockar med sina glashyttor men har flera andra attraktioner, som safariturer, James Bond-museum och hisnande zipline-äventyr.

Säsong

Från april till september samt december är de mest attraktiva perioderna. Glasrikets hyttor är dock öppna året runt och trakten värd en resa när som helst. Man bör förstås kolla innan så att de besöksmål man vill uppleva inte med kort varsel har stängt för besök.

Resa dit

Bil är överlägset smidigast om man vill uppleva mycket i Glasriket. Nöjer man sig med Kosta kan man ta tåget. Närmsta station är Lessebo och därifrån tar det en kvart med taxi till Kosta. Det finns också guidade bussresor i grupp från många orter.

Ta sig runt

Egen bil är som sagt enklast, men cykel är ett alternativ. Det saknas smidig busstrafik för den som vill göra en rundresa med många stopp, men en del går att nå med lokalbuss.

Bo

Flest boendealternativ finns i Kosta och Orrefors. I hyllade Kosta Boda Art Hotel är alla rum fyllda med konstglas av berömda glaskonstnärer och blir man förtjust är nästan allt glas till salu.

Äta

Den verkliga klassikern i Glasriket är hyttsill. Den serveras under kvällstid på flera glasbruk, då maten lagas till på eftervärmen i glasugnarna. Oftast måste man förboka och ibland kombineras hyttsillkvällarna med underhållning. För gourmetmat är Brasserie 1742 i Kosta Boda Art Hotel överlägset bäst.

Utrikes

"Jag rör på mig!" – Marsbilen provkörd

Perseverance fotograferar sina egna hjulspår under den första korta turen på Mars.
Foto: Nasa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Marsbilen Perseverance har tryckt ner pedalen och tagit sig en första liten sväng på den röda planeten. Med betoning på liten. Testturen var över efter 5–6 meter.
– Det här var bara början, säger Anais Zarifian vid Nasa.

På USA:s rymdstyrelse är humöret på topp efter den lyckade utflykten, som ägde rum i torsdags.

"Jag rör på mig!", heter det på roverns egna Twitterkonto.

"Gjorde just min första testkörning på Mars, och tillryggalade fem meter. Så här ser mina hjulspår ut – det kommer många fler".

Anais Zarifian säger till nyhetsbyrån AFP att testkörningen gick "otroligt bra" och var en "stor milstolpe för uppdraget och hela teamet".

– Det här var första chansen att spinna loss och ta ut Perseverance på en tur, säger hon.

Längre turer

Det sexhjuliga fordonet, en så kallad rover, väger drygt ett ton och har jämförts med en minibuss. Den körde i omkring 33 minuter. Först körde den fyra meter framåt, vände 150 grader åt vänster för att sedan backa 2,5 meter.

Längre turer är planerade redan under helgen. Som mest kan rovern röra sig 200 meter på en dag – alltså en "sol", Mars-dygnet som är något längre än ett dygn på jorden. Rovern är fem gånger snabbare än Curiosity, USA:s farkost som sedan åtta år finns på Mars och fortfarande fungerar.

Fossilt liv

För att få bättre överblick finns också planer på att flyga med den medföljande minihelikoptern Ingenuity (Påhittighet). De flygningarna planeras för sen vår eller tidig sommar.

Efter åratal av förberedelser och över sex månaders rymdfärd landade Perseverance (Uthållighet) vid ett gammalt vattendelta i Jezerokratern på Mars i februari. Redan dagen efter nådde sondens första skarpa bilder från Mars jorden, de första av hittills 7 000 foton.

Tanken med expeditionen är att för första gången hitta fossila bevis för liv på Mars. Perseverance ska ta prover som senare – antagligen någon gång på 2030-talet – tas hem till jorden.

Martin Yngve/TT

Henrik Samuelsson/TT

FAKTA

Fakta: Tre sonder till Mars

Rovern Perseverance ingår i USA:s projekt Mars 2020 och är en av tre sonder från jorden som nått den röda planeten i år.

De andra två är al-Amal (Hope) från Förenade arabemiraten och kinesiska Tianwen-1.

Alla tre startade från jorden i juli förra året, för att dra nytta av så kort avstånd som möjligt mellan planeterna. På grund av de olika omloppsbanorna varierar avståndet jorden–Mars mellan 55 miljoner kilometer och 400 miljoner kilometer.

al-Amal studerar Mars från omloppsbana, och har alltså ingen landare ombord. Mars 2020 har tvärtom ingen satellitdel, utan hela sonden flög direkt ner till planetens yta.

Tianwen-1 består av både och. Den cirkulerar sedan i februari runt Mars, men landaren ska skickas ner först senare i vår. Det blir Kinas första landning på vår grannplanet, och förarbetet är därför extra grundligt.

Inrikes

Barn till sjukhus efter brand i Lerum

Tre personer fördes till sjukhus sedan en villa i Lerum totalförstörts i en brand. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna i 30-årsåldern och två barn i förskoleåldern fick föras till sjukhus efter en villabrand i Lerum natten till lördagen. Räddningstjänsten larmades strax före klockan två, men elden hade fått fäste i konstruktionen och brunnit genom väggar och tak. Byggnaden gick inte att rädda.

Enligt uppgifter till SVT Väst är tillståndet för kvinnan och ett av barnen allvarligt men stabilt medan det andra barnet har lindriga skador.

Polisen har startat en förundersökning gällande grov mordbrand, skriver GP.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL