Landet får enligt sanktionerna importera 500 000 fat per år men under 2020 överskreds den mängden "flera gånger om", enligt rapporten.

Sanktionerna ska bromsa Nordkoreas vapenprogram genom att strypa regimens intäkter. Förutom begränsningar för oljeimporten finns ett tak för exporten av kol, fisk och textilprodukter.

Men Nordkorea har lyckats hålla liv i sina kärnvapen- och robotprogram, bland annat genom att systematiskt runda sanktionerna. Vem de köper exempelvis oljan av framgår dock inte.

Dessutom ägnar sig den slutna diktaturen åt storskalig stöld av kryptovalutor ‒ en samlingsterm för digitala valutor som exempelvis bitcoin.

Genom cyberattacker har Nordkorea sedan 2019 kommit över kryptovaluta till ett värde av motsvarande 2,7 miljarder kronor, enligt FN-rapporten. Pengarna uppges användas bland annat till kärnvapenforskning.

Ivar Andersen/TT

Armand Duplantis hade som väntat inga problem med att ta sig till final i inomhus-EM i friidrott. Det räckte med ett hopp på 5,60 för svensken att klara en plats i söndagens kamp om medaljerna.

– Det var bra, jag vill inte hoppa för mycket. Det var bra att kunna spara lite energi, säger han till TT.

Kvalgränsen var satt till 5,75, men det var bara tre stavhoppare som klarade 5,70 och Duplantis kvalade också in som felfri upp till 5,60.

Han kände inte av den tidigare skadan och säger att han förväntar sig "något stort" i morgon.

– Det var bra att kunna spara lite energi i dag. Vi får se hur allt känns i morgon. Säkrar jag vinsten kommer jag att gå för ett högt hopp.

På vägen till finalen blev Duplantis av med ännu en rival. Regerande Europamästaren Pawel Wojciechowski tog ingen höjd utan rev ut sig på 5,50.

I finalen saknas även fransmannen Renaud Lavillenie som lämnat återbud på grund av skada.

Finalen avgörs söndag kväll.

För tio år sedan hette Frankrikes president Nicolas Sarkozy och François Fillon var hans premiärminister. Nu skulle de kunna bli cellkamrater i stället – om det inte vore för överklaganden och fotbojor.

Det senaste året har båda två dömts till ovillkorliga fängelsestraff för olika korruptionsbrott. Och de är inte ensamma.

– Alla högerledare under de senaste 20 åren har dragits in i rättsaffärer. I historieböckerna kommer det här att vara något helt oerhört, konstaterar statsvetaren Jérôme Jaffré i en webb-tv-sändning hos tidningen Le Figaro.

Låtsasjobb

Och så rabblar han.

– Chirac, Balladur, Juppé, Fillon, Sarkozy... Det är en smäll för den franska högern som kan få stora konsekvenser för presidentvalet, säger Jaffré.

Listan är onekligen omfattande.

Sedan 2004 har de två högerpresidenterna Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy samt deras tidigare premiärministrar Alain Juppé och François Fillon alla fällts för olika korruptionsbrott, mestadels kopplat till välavlönade låtsasjobb som getts till olika släktingar och medhjälpare.

Undantaget på listan är förre premiärministern Édouard Balladur, som i veckan friades i sitt korruptionsfall – där i gengäld hans gamle försvarsminister François Léotard drog på sig ett villkorligt fängelsestraff.

"Ovanför lagen"

För vissa analytiker är domarna ett sorts äntligen.

"Tiden med arroganta och uppblåsta presidenter som tycks orörbara och ovanför lagen är kanske på väg att ta slut. Sarkozys dom kommer vid ett läge då fransmännen har tröttnat på deras presidenters ansvarsfrihet", skriver statsvetaren Philippe Marlière på Twitter.

"I dag skördar han vad han har sått och måste fundera över det kloka i att fortsätta med sin populism, som inte bara har blivit en fälla för honom själv utan också en risk för landet", anser vänstertidningen Le Monde om Sarkozy.

Rent nationellt ses annars inte Frankrike som särskilt korruptionsbenäget. Antikorruptionsorganisationen Transparency International placerar landet som elva av de 27 EU-länderna – sämre än länderna i nord och väst, men betydligt bättre än syd och öst.

Domstolskritik

Bland många högerpolitiker och högerväljare är ändå irritationen stor. Sarkozy själv har bedyrat sin oskuld och lovat dra sitt fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, om så krävs.

– Det är en dom som är oförklarlig och fullständigt oproportionerlig, säger Christian Jacob, partiledare för Sarkozys parti LR (Republikanerna), till fransk tv.

Många i partiet skjuter i stället in sig på den särskilda instans som utrett både Fillon och Sarkozy. PNF – Nationella finansåklagarämbetet – inrättades så sent som 2014 men får redan höra att det är politiskt färgat och borde läggas ned.

– Vi måste börja fundera över framtiden för PNF. Utan den skulle Emmanuel Macron inte vara republikens president, hävdar LR-parlamentsledamoten Valérie Boyer för tv-kanalen LCI.

Hon syftar då på hur Fillon fick se sina presidentvalschanser skjutas i sank 2017 när hans fejkade anställning av hustrun Penelope avslöjades och granskades.

Val att vänta

Domen mot Sarkozy kommer bara drygt ett år före nästa presidentval, i april och maj 2022. Vad den får för konsekvenser för LR är svårt att säga. Ingen har på allvar räknat med Sarkozy som kandidat, men däremot som något av en kungamakare, med tungt inflytande över processen.

Både ytterhögern och yttervänstern har samtidigt försökt att utmåla Sarkozy-domen som politisk, snarare än juridisk.

"Sarkozy dömd. Macron gör sig av med en tung rival", twittrade vänsterledaren Jean-Luc Mélènchon.

Opinionsmässigt talar det mesta sedan länge för att valet landar i en ny duell mellan Macron och ytterhögerns Marine Le Pen, som i flera år har legat en bra bit före alla andra tänkbara motståndare.

Wiktor Nummelin/TT

Analysen från Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) visar att manliga akademiker har en beräknad nettolivslön som uppgår till ungefär 23,4 miljoner – motsvarande siffra för kvinnliga akademiker är ungefär 19,7 miljoner.

Gymnasieutbildade män som läst det naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga programmet men valt att inte studera vidare på högskolan har ungefär samma livslön, 19,9 miljoner, som kvinnor med högskoleutbildning.

Störst skillnad, fyra miljoner kronor, är det mellan män och kvinnor med ekonomutbildning. Mellan jurister skiljer sig lönen med 2,4 miljoner kronor, och för civilingenjörer är skillnaden 1,6 miljoner kronor.

Lönar sig bättre

I analysen har Saco tagit hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel.

– Det lönar sig mer för kvinnor att skaffa sig akademisk utbildning än för män. Det föreligger dessutom fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor, män tjänar faktiskt flera miljoner mer inom en livstid än vad kvinnor med samma utbildning gör, säger Göran Arrius, ordförande på Saco.

Förklaringarna är många. Bland annat väljer kvinnor oftare än män arbeten inom offentlig sektor. Män är dessutom överrepresenterade på högre befattningar. Fördelningen av föräldraledighet och deltidsarbete är andra viktiga faktorer som påverkar lönen och löneutvecklingen. Men enligt Saco finns också löneskillnader som inte går att förklara på annat sätt än att det beror på könet.

– Det är över huvud taget allvarligt att det fortfarande finns så stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Vi ser flera skäl, kommunal sektor där kvinnor är överrepresenterade har till exempel sämre möjligheter till löneutveckling än privat, säger Göran Arrius.

– Vi ser att det är viktigt att man får en möjlighet till att göra lönekarriär i större utsträckning än i dag, annars tror jag att det blir svårt att hitta kompetent personal för de här jobben i framtiden, fortsätter han.

Bättre eller lika

Teologisk utbildning är den enda där kvinnor får en något högre livslön än män. För arkitekter, veterinärer- och biomedicinska analytiker är livslönerna ungefär lika stora för män och kvinnor. De som har kemistutbildning eller utbildning inom journalistik och medier har också i stort sett lika livslöner.

Även ingångslönerna är lägre för kvinnor än män. Saco skriver i rapporten att arbetsplatserna behöver göra förändringar på flera sätt. En åtgärd kan vara att arbetsplatserna ser över sina löneprocesser, och genomför lönesamtal med alla sina anställda.

– Paradoxen är att kvinnor har högre betyg när de går ut gymnasiet och är överrepresenterade på högskolor och universitet, och ändå får männen högre lön. Då börjar man ju undra om det finns något underliggande i det här som gör att man snarare värderar person än prestation, säger Göran Arrius, ordförande på Saco.

Källa: Saco

Sophie Wichmann/TT

Det blev norsk seger genom suveräna Tiril Eckhoff som trots en bom vann sprintloppet, 9,3 sekunder före Julija Dzjima, Ukraina. Det är femte sprinten i följd som norskan vinner i världscupen eller i VM.

Längre ner i resultatlistan straffades svenskorna av sämre skytte och tappade mot täten. Linn Persson sköt två bom och slutade 21:a.

Hanna Öberg hade en bom i liggande och två missar i det andra, stående, skyttet. Hon kom först på 36:e plats. Mona Brorsson inledde med bra skytte, men hade en sämre åktid och när det dessutom blev två bom i det andra skyttet föll även hon i resultatlistan.

Elvira Öberg, som spurtade Sverige till seger i stafetten i torsdag, hade också tre bom en bit längre ner i resultatlistan och kom inte bland de 60 främsta som ger en plats i jaktstarten.

Resultatet från sprinten ligger till grund för söndagens jaktstart, vilket gör att svenskorna får ett tufft utgångsläge.

Linn Persson är inför i morgon nästan 1.04 efter Eckhoff, medan Hanna Öberg är 1.32 från täten.

Mikael Forsell/TT

– Det är väldigt olyckligt att majoriteten i partistyrelsen föreslår att vi ska öppna upp för ett samarbete med ett parti som vill kasta liberalismen överbord, säger Pär Gustafsson ordförande för Liberalerna i Västsverige

Han ställer helt upp på strategin att verka för en ny statsminister, en ny regering och att genomföra så mycket liberal politik som möjligt. Men som så ofta i Liberalerna, handlar splittringen om synen på Sverigedemokraterna och vilket inflytande man är beredd att ge dem för att Ulf Kristersson (M) ska kunna bli statsminister efter valet 2022.

Frågan har plågat partiet ända sedan man sade ja till januariavtalet med de rödgröna och Centern för två år sedan och släppte fram Stefan Löfven (S) som statsminister.

Och dalande opinionssiffror har gjort det mer akut att komma med besked.

Knapp marginal

På fredagen röstade partistyrelsen med knapp marginal ja till att kunna ingå i en borgerlig regering, även om den behöver aktivt stöd av SD. Däremot kan man inte tänka sig en regering där SD sitter med. Siffrorna blev 13 för och tio emot. I riksdagsgruppen blev siffrorna 11-8.

Frågan ska nu avgöras på ett partiråd den 28 mars. Det består av 65 ombud från partiets förbund ute i landet, plus partistyrelsens 25 ledamöter och var sin representant från Liberalernas Ungdomsförbund (Luf), Liberala Studenter och Liberala Kvinnor.

Stockholm, Västsverige och Skåne har tillsammans omkring hälften av ombuden på partirådet.

I Västsverige har frågan diskuterats livligt den senaste tiden.

– Vi är väldigt splittrade i den här frågan och så ser det även ut bland våra ombud, säger Pär Gustafsson.

Skönt med avslut

Ombuden från Västsverige får rösta efter eget huvud, och behöver inte följa en gemensam linje.

Oavsett vilket beslut partirådet fattar, tycker Pär Gustafsson att det är skönt att frågan nu avgörs.

– Alla de tre stora förbunden har varit tydliga med att vi behöver sätta ned foten i den här frågan. Det är jättebra att frågan avgörs, säger Pär Gustafsson.

Han hoppas att frågorna från media och väljare därefter kan handla om sakfrågor igen, men det är också ett viktigt besked till de medlemmar i väst som har fram till juni på sig att kandidera inför valet. Vilken väg partiet väljer i regeringsfrågan kan bli en avgörande faktor om de vill ställa upp eller inte.

Tror Sabuni vinner

Christer Nylander, andre vice ordförande i partiet och riksdagsledamot, reserverade sig mot partistyrelsens beslut. Han vill inte hjälpa SD att få inflytande.

– Jag tycker att det är ett olyckligt beslut. Jag tycker inte att vi ska ingå i en minoritetsregering som blir beroende av Sverigedemokraterna, säger Christer Nylander.

Hans linje är att verka för en Alliansregering, och om inte den blir större än de rödgröna även söka stöd hos Miljöpartiet. Går inte heller det vill han att L ska gå i opposition.

Men han tror att partiledaren Nyamko Sabunis linje kommer att vinna på partirådet.

– Min bedömning är att det kommer att landa ungefär som det gjorde i partistyrelsen, säger han.

Maria Davidsson/TT

Landslagschefen Stefan Pettersson bekräftar inte uppgifterna om den nu 39-årige Zlatan Ibrahimovic.

– Det kan jag inte. Truppen tas ut 16 mars. Då får vi se vilka som är med, säger han till TT.

Men enligt ett pressmeddelande från landslaget har de två parterna fortfarande kontakt.

"Det förbundskapten Janne Andersson sade efter han och Zlatan träffades i Milano i november är det som gäller. Det var ett bra snack och dialogen med Zlatan fortsätter. Truppen till kommande landskamper tas ut den 16 mars", skriver landslagets presschef Jakob Kakembo Andersson.

"Saknar landslaget"

Zlatan Ibrahimovic slutade i landslaget efter EM 2016 i Frankrike. När Sverige kvalade in till VM 2018 i Ryssland kom han med antydningar om att han var sugen på en återkomst – men av det blev det inget. I stället utvecklades en till synes frostig relation mellan storstjärnan och förbundskaptenen Janne Andersson.

I samband med att Ibrahimovic i fjol tilldelades Guldbollen, för tolfte gången i ordningen, öppnade han återigen upp för en comeback i "Blågult".

– Om du frågar så ska jag svara ärligt: Yes, jag saknar landslaget. Det är ingen hemlighet, sade han till Aftonbladet.

Tre landskamper i mars

Strax därefter, i slutet av november, reste Janne Andersson till Milano för att möta Zlatan Ibrahimovic. Ett möte där relationen tinades upp.

"Mötet var mycket bra och givande, och vi är överens om att fortsätta dialogen framåt", sade Janne Andersson till Svenska fotbollförbundets hemsida då.

I slutet av mars samlas landslaget för två VM-kvalmatcher, mot Georgien på Friends arena 25 mars och borta mot Kosovo 28 mars. Sedan vänder landslaget hem till Solna igen för att möta Estland i en träningslandskamp 31 mars.

I sommar ska "Blågult" spela EM.

Zlatan Ibrahimovic har gjort 62 mål på 116 landskamper.

Patrik Dokk/TT

Robert Ohlsson lämnar klubben efter fem säsongen som huvudansvarig.

"Bakgrunden till detta är att parterna ej kommit överens i förhandlingarna och därför enats om att avsluta samarbetet enligt uttalad avtalstid", skriver Djurgården i ett pressmeddelande.

Enligt klubben inleddes en diskussion om förlängning av avtalet i slutet av förra året, men det avbröts i januari när det stod klart att parterna inte kunde enas.

Enligt Aftonbladet är Robert Ohlsson i stället på väg till SHL-rivalen Skellefteå.

SHL-klubben letar nu efter en ny huvudansvarig och har kommit långt.

"Djurgården Hockey kan meddela att klubben inlett slutförhandlingar med en huvudkandidat till uppdraget. Klubbens förhoppning är att nå en överenskommelse med denne i närtid, samt att därifrån sätta en struktur för det övriga tränarteamet."

Men Ohlsson kommer att slutföra säsongen.

"'Robban' är hundra procent motiverad att avsluta sitt arbete här i Djurgården på bästa möjliga vis. Vi är tillsammans, precis som tidigare, förenade i övertygelsen att åstadkomma starkast tänkbara resultat", säger Djurgårdens strategiske sportchef Joakim Eriksson i pressmeddelandet.