Debatt

Övervakning som djurskydd

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Året började med ytterligare skandaler för den svenska köttindustrin. Bilder från ett svenskt slakteri visar hur grisar misshandlas grovt när slaktaren tror att ingen ser och hur en ko hängs upp och förblöder vid fullt medvetande. Det som sker är uppenbart i strid mot svensk djurskyddslag.

För att stärka förtroendet för den svenska djurskyddslagen bör obligatorisk kameraövervakning på svenska slakterier införas. Efter skandalen har röster höjts både från höger och vänster om att övervakning på slakterier behöver utredas och landsbygdsminister Jennie Nilsson är öppen för att diskutera frågan vidare. Även Sveriges Veterinärförbund (SVF) anser att det är angeläget att Sverige inför kameraövervakning på slakterier. SVF skriver i ett uttalande den 12/1-21 att “sådana kameror kan underlätta myndigheternas övervakning av hur djuren hanteras både i realtid och i efterhand”. Det är en uppfattning som Djurens Rätt delar.

Kameraövervakning på slakterier ska ses som ett komplement till officiella veterinärer och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer på plats på slakterierna. När det gäller brott mot djur är det ofta svårt att bevisa vad som hänt och brott mot djur leder sällan till att någon döms. Det gäller inte minst på slakterier där hundratals djur bedövas och slaktas på löpande band. Kameror på slakterier har potential att underlätta kontrollen som myndigheterna utför, se saker som kontrollanterna missar och möjliggöra att gå tillbaka i efterhand och granska vad som faktiskt skett.

Redan vetskapen om att kameror sitter uppsatta kan förebygga att vissa överträdelser av djurskyddslagen sker. Flera länder runt om i Europa har redan infört kameraövervakning på slakterier, till exempel Storbritannien och Belgien. Självklart måste det användas på ett sätt så att någons integritet inte kränks och självklart ska det inte vara ett sätt för arbetsgivare att kontrollera de anställda.

Under året kommer regeringen lägga fram en proposition till riksdagen om skärpta straff och effektivare sanktionssystem för brott mot djur. I utredningen, som överlämnades till regeringen den 11 februari, föreslås bland annat en ny brottsrubricering för grovt djurplågeribrott i brottsbalken för de allvarligaste fallen av djurplågeri och en mindre utvidgning av ringa brott i djurskyddslagen. Det är viktigt att dessa förslag blir verklighet för att vi som samhälle tydligare ska kunna markera när djur behandlas illa. Regeringen också tillsätta en utredning för att komplettera propositionen med ett förslag på obligatorisk övervakning på slakterier.

Slakt av djur kan inte jämföras med vilken annan verksamhet som helst, utan är förenat med risk för omfattande smärta och ångest för djuren. Det minsta vi kan begära är att slakten i Sverige sker i enlighet med djurskyddslagen.

Camilla Bergvall,

förbundsordförande Djurens Rätt

Debatt

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

“Sverige behöver vara redo för nästa kris”

Sveriges och Skånes sårbarhet har aldrig varit tydligare. När de globala

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Viktigt värna Europasamarbetet

STOCKHOLM 20210415Svenska flaggan och EU-flaggan.Foto: Henrik Montgomery/TT Kod: 10060
Foto: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Europadagen firas till minne av Schumandeklarationen som presenterades den 9 maj 1950. Trots att EU-sympatierna är historiskt höga i Sverige och i vår region, är det viktigt att i samband med detta ta tillfället i akt att belysa vikten av ett starkt europeiskt samarbete. Likaså vikten av att MalmöLundregionen knyts närmare kontinenten och resten av Europa.

Som liberaler tror vi på öppenhet och globalism. Vi är övertygade om att vi behöver samverka och samarbeta mer och att vi löser de största och viktigaste samhällsutmaningarna tillsammans, inte var och en för sig. Klimatkrisen stannar inte vid varken Lunds eller Malmös kommungräns. Om vi på riktigt ska kunna lösa framtida utmaningar behöver vi arbeta tillsammans. Vidare banar frihandel och den gemensamma inre marknaden, som lägger grunden för Europasamarbetet, väg för välstånd och fred.

Utöver att vara lunda- och malmöbor är vi också européer. MalmöLund-regionen är Sveriges port mot Europa och vi tror därför att det är särskilt viktigt att barn och unga som växer upp i Lund eller Malmö får känna sig som en del av Europa och ta del av alla fördelar det europeiska samarbetet medför. Det är dessutom avgörande att man förstår och kan påverka de beslut som fattas i Europaparlamentet. 60% av alla beslut som tas på kommunal nivå påverkas av beslut på EU-nivå. Det borde vara lika naturligt och självklart att delta i den europeiska demokratin genom val till världens enda internationella parlament, Europaparlamentet, som det är att rösta i lokala och nationella val.

Som Europavänner är vi därför särskilt glada över etableringen av ett Europa Direkt-kontor i sydvästra Skåne. Det kommer att öka möjligheten till samverkan och länka ihop den europeiska nivån med det lokala arbetet. Det är viktigt för både Malmö, Lund och även Trelleborg som är med på initiativet.

Europa Direkt-kontoret, som kan ses som EU-kommissionens förlängda arm ut i unionen, bidrar till att fler i MalmöLundregionen får ta del av alla möjligheter i det europeiska samarbetet. Det görs genom att Europa Direkt-kontoret fungerar som ett lokalt informationskontor som hjälper allmänheten att navigera bland EU:s regelverk, dokument, fonder och program. Vidare kommer events, konferenser, debatter och informationsaktiviteter om europeiska framtidsfrågor att arrangeras.

Liberalerna är Sveriges EU-vänligaste parti. Utan EU hade vår del av världen varit både fattigare, mindre trygg och säkerligen också mindre fri. Europasamarbetet har lagt grunden för fred, frihet och demokrati åt nästan en halv miljard européer. Vi tror att Europasamarbetet behöver fördjupas ytterligare. För våra två snabbt växande kommuner, med ett kortare avstånd till Berlin och Hamburg än till Stockholm, är det viktigt att knyta vår region än närmare resten av Europa.

När somliga menar att Sverige bör sluta sig, att vi klarar oss bättre själva och borde samarbeta mindre med våra vänner i resten av Europa tänker vi precis tvärtom. Vi är övertygade om att Malmö och Lund bör ta ledartröjan, tillsammans med andra städer som präglas av öppenhet runt om på kontinenten, för att utveckla och fördjupa vårt unika samarbete ytterligare. "

Roko Kursar (L) kommunstyrelsens förste vice ordförande i Malmö

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Debatt

Fatta beslut om burarna

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Regeringen skulle kunna förbjuda de trånga gallerburarna redan idag med den vetenskapliga information som finns, men inväntar istället EU som 15 april haft en hearing om frågan. Det här innebär att 500 000 svenska hönor fortsatt kan stängas in i burar för äggproduktion i år.

1,4 miljoner EU-medborgare skrev under en medborgarinitiativ för att förbjuda burarna i hela EU. Den 15 april skedde en hearing där parlamentariker och kommissionären fick ta del av förslaget, och eftersom fler än en miljon skrev under innebär det att åtgärder måste vidtas. Det kan med stor sannolikhet leda till beslut som kräver tvingande åtgärder för att förbättra djurskyddet. Sverige bör vara ett föredöme och förbjuda burarna redan nu.

Det är extremt svårt att få tag på burägg i Sveriges vanliga butiker. Samtliga stora livsmedelskedjor har äntligen beslutat om buräggsfria policys. Det har de gjort efter gediget arbete från engagerade konsumenter och djurskyddsorganisationer. Ett arbete som nu stannar av då de sista hönorna i bur hålls för en produktion som du som konsument har svårt att påverka. Till läkemedelsproduktion eller gömt som äggpulver i bakverk.

Regeringen, nu med landsbygdsminister Jennie Nilsson i spetsen, har under lång tid varit ovilliga att ta beslut om burarna. Regeringen verkar helt förlita sig på att marknaden kommer att lösa välfärden för hönorna. Det här är något som gång på gång inte visat sig fungera fullt ut då hönor fortfarande hålls i burar. Den beslutande myndigheten Jordbruksverket behöver tydliga direktiv från regeringen om hur djurskyddslagen ska tolkas, för att kunna besluta om förbud mot en viss typ av djurhållning.

I samband med att nya djurskyddslagen togs fram såg lagrådet redan då ett behov av att förtydliga vad som menas med "möjlighet att röra sig obehindrat" i den nya lagen. I lagrådsremissen nämns att alla djur ska kunna lägga sig ned och att regeringen ska tolka vad det innebär. I en bur får varje höna knappt ett A4-ark till sitt förfogande, med konsekvensen att de stöter i burväggar eller kamrater bara av att lägga sig tillrätta på gallergolvet. Att sträcka ut vingarna är omöjligt. Det är inte värdigt Sverige att fortsätta blunda för vad det innebär för djuren. Vi bör vara ett föredöme inom djurskydd och förbjuda de sista burarna långt innan EU tar det beslut konsumenterna kräver.

Djurens Rätt har sedan 2008 sett till att burarna minskat från 2,2 miljoner till knappt 500 000. Allt genom samtal med företag och opinionsbildning. Nära nio av tio svenska medborgare vill att burarna förbjuds enligt en undersökning av Novus. Och det med rätta. Det är nu dags att regeringen lyssnar på dem.

Vi hoppas att det här sista gången vi behöver uppmana regeringen att förbjuda burarna. Om inte, kommer hönorna få betala priset.

Camilla Bergvall,

förbundsordförande för Djurens Rätt

Debatt

Norsk IS-dom vägledande

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Miljöpartiet har svängt i frågan om svenska IS-kvinnor som sitter fast i fånglägren Al-Hol och Roj och menar nu att de bör få följa med sina barn tillbaka till Sverige. Partiet menar att barnen måste komma i främsta rummet och att det innebär att mammorna måste med, eftersom de i många fall vägrar att skiljas från sina barn. De menar också att de kvinnor som har svenskt medborgarskap ändå kommer att hamna i Sverige så småningom och bättre att ta hem dem under ordnade former än att de återvänder radikaliserade efter ett eventuellt utländskt fängelsestraff. Frågan är kontroversiell och hitintills är det bara Vänsterpartiet av riksdagspartierna som visat något intresse för att hjälpa kvinnorna samtidigt som barnen. Utrikesminister Ann Linde säger att principen bör vara att de som begått brott ska lagföras där brotten begåtts, oavsett nationalitet och säger nej till ett återvändande.

Om man frågar sig hur man skulle kunna agera om IS-kvinnorna återvände och vilken typ av brott de sannolikt skulle åtalas för har det fallit en intressant dom mot en norsk kvinna i Oslo tingsrätt i veckan. Sumaira Ghafoor, som valde att ansluta sig till IS, har dömts till tre och ett halvt års fängelse. Detta trots att hon inte varit mer aktiv i terrorsekten än att passa barn och laga mat till sin norske konvertit-make. Oslos tingsrätt menar att det är tillräckligt för att se henne som en del av kalifatet och som att hon fattat ett aktivt beslut att ansluta sig till en terrororganisation. Ghafoor menade att hon utsatts för människohandel och hållits mot sin vilja, men rätten bedömde inte hennes historia som trovärdig.

Jørn Vestergaard som är professor emeritus i straffrätt på Köpenhamns universitet menar att det potentiellt prejudicerande fallet visar en väg framåt även för Danmark som ett sätt att hantera återvändande IS-kvinnor. Fallet Sumaira Ghafoor är intressant även för Sverige som en vägledning kring hur man kan betrakta IS-kvinnors roll i kalifatet, om Miljöpartiet får som de vill och de återvänder med ett potentiellt brottsregister och ett radikaliserat åsiktsbagage.

Definitionen av aktiv anslutning till en terrororganisation och ett aktivt deltagande är här mycket bred. Samtidigt har varit vanligt att personer som tillfångatagits hävdar att de befunnit sig i kretsen kring IS, men har haft en passiv roll, ofta påtvingad, för att försöka slippa påföljd. Få vill erkänna ett aktivt engagemang och de som står för sina val är ofta döda, som i fallet med Ghafoors förste make.

Rätten svarar med att Sumaira Ghafoor på grund av IS och kalifatets natur måste ha vetat att hon skulle bli kontrollerad av sin förste make, den norske IS-rekryten Bastian Vasquez, som är en av de västerlänningar som överraskat genom en som familj och vänner såg det plötslig konvertering till islam och en aktiv roll inom IS. Ett av argumenten den norska domstolen hade mot att hon skulle ha hållits kvar mot sin vilja var att hon dels frivilligt valde att resa och dels fick förklarat för sig att hennes make skulle få bestämma om hon lämnade kalifatet eller ej när hon väl var där. Beslutet att ge upp autonomin var medvetet, enligt tingsrätten. Vasquez verkar ha haft mycket lite medlidande med de som drabbades av IS våld, så man kan tänka sig att hans hustru fått samma tankegods av rörelsen.

Ghafoor och hennes försvarsadvokat ifrågasätter om det kan likställas med deltagande i en terrororganisation att vara hemma och ta hand om barn och kommer att överklaga domen.

Frågan är om Sverige i längden kan frånsäga sig ansvaret för kvinnorna. Frågan är med rätta kontroversiell. Det handlar inte bara om att det bör få konsekvenser att ansluta sig till en terrororganisation som bland annat vill orsaka skada på samhället de är medborgare i, men också för att man släpper in en person i landet som kan vara farlig. Alla IS-kvinnor med svenskt medborgarskap lär inte vara så oskuldsfullt förvirrade som de menar att de är. Även om det inte är idealiskt så är de norska domen en möjlig kompromiss i ett svårt läge.

Debatt

EBO är inte boven i dramat

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har än en gång markerat sitt motstånd mot EBO-lagstiftningen — rätten för asylsökande att få bidrag till eget boende. Stjernfeldt Jammeh vill nu stoppa EBO helt efter att hittills arbetat för att hela Malmö kommun skulle undantas från lagen. Därmed att ingen asylsökande skulle få stöd om dem flyttar till Malmö. Enligt Stjernfeldt Jammeh skulle det innebära att trångboddheten i delar av Malmö skulle ta slut.

Men Stjernfeldt Jammeh för Malmöborna bakom ljuset. 9 av 10 asylsökande som flyttar till Malmö gör det idag utan att få bidrag till boende. Ändå vill Stjernfeldt Jammeh påstå att borttagande av boende skulle få dessa personer att inte flytta till Malmö. Det är ett påstående som varken är förankrad i verkligheten eller logik.

Att påstå att dessa människor skulle ha välja bort de specificerade områden för att även exempelvis Limhamn skulle ha blivit undantagit från bidragsregler är ologiskt och avspeglar inte verkligheten som vi nu sett prov på. Att ta bort stöd fullständigt - alltså att helt ta bort EBO-reglerna - skulle inte heller hjälpa. För det är uppenbarligen inte en avgörande faktor för vart människor väljer att bosätta sig.

Även utan EBO skulle asylsökande ha rätt att flytta runt i landet. De skulle dock inte ha rätt till bidrag. EBO gäller dessutom enbart under tiden en asylansökan handläggs. 90% av alla asylärenden handläggs inom sex månader. Sedan övergår den nyanlända till etablering. Under den tiden är inte EBO aktuellt.

Om Stjernfeldt Jammeh vill förbjuda människor att bosätta sig i andra kommuner än de som staten pekat ut för etableringstiden borde hon vara tydlig med det. Det skulle vara en stor inskränkning av dessa människors frihet. De nyanlända som kommer till storstadsområden kommer dessutom snabbare in på den etablerade arbetsmarknaden än de som kommer till glesbygd. Är Stjernfeldt Jammehs svar på Malmös problem att spä på svårigheterna för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden?

Att peka ut EBO som grunden till dagens höga arbetslöshet i Malmö är i grunden felaktigt. Det kommer inte göra någon större skillnad om undantaget från EBO gäller hela kommunen, inte heller om EBO tas bort. Malmö behöver vara en stad som i alla led främjar arbete, företagsamhet och möjlighet till egen försörjning, så är det inte idag. Under för lång tid har istället den styrande politiken uppmuntrat motsatsen, vilket har lett till hög arbetslöshet, segregation och bidragsberoende. Stjernfeldt Jammeh borde vara ärlig med att Malmös problem kommer ifrån. Men det är en tacksam ursäkt för ett styre som förlorat initiativförmågan att skylla på något som är bortom kommunens kontroll.

Niels Paarup-Petersen (C)

Riksdagsledamot för Malmö

Anton Sauer (C)

Gruppledare i Malmö

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Debatt

Skuggornas bro

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Stilla skuggor breda sig i kvällen – så inleds ett fridfullt och av våra sångare omhuldat poem från 1850-talet. Knappast lika fridfulla kommer de breda slagskuggor att upplevas, som hotar bli verklighet, om den planerade höghastighetsbanan på betongpelare dras fram genom vårt sköna landskap för odling, boende och friluftsliv. En rad lokalsamhällen och enskilda näringsidkare har i samförstånd med våra kommuner under loppet av februari-mars i år lagt in sina veton mot en geografiskt särskild bana genom Skåne.

Alltifrån Hässleholm till Kävlinge har man anfört vägande skäl mot förstöring av värdefulla livsmiljöer.

I vecka 7 presenterade så Skanska sin idé att bygga banan ett stycke ovanförmarken, närmast som en långbro på betongpelare. Det framhölls som "billigare, snabbare och framkomligare". Märk dock att vårt Götaland endast har 56 invånare per kvadratkilometer, Japan däremot 338! Mot en särskild bana överhuvudtaget kan även invändas att någon tyst trafik blir det minst av allt fråga om! Därtill svarar framställningen av varje ton betong mot utsläpp av samma mängd koldioxid, och dessutom kan sandtäkten påverka havsflödena. Myndigheten för Trafikanalys menar att det vore bättre att lägga pengarna på underhåll och investeringar i redan befintlig infrastruktur.

Vidare på denna självbesinningens väg nådde vi med Torsten Sandbergs inlägg under Debatt i Skånska Dagbladet den 26 februari. Danmarks plan för snabb- och godståg med 250- och 200-tåg via Fehmarn Bält befanns klokare: "Vi kan knyta ihop Sverige med kontinenten utan att satsa på extremt höga hastigheter." Och slutligen: "En ny bana måste samlokaliseras med den gamla stambanan och tågens hastigheter rättas därefter."

Med facit i hand kunde man kanske ha önskat att våra makthavare på alliansnivå redan i direktiven till Trafikverket avstått från den osakliga uppfattningen att gräddfilen "Shinkansen" skulle vara ett verksamt medel motökande flygtrafik. Möten anordnas allt oftare via nätet och vårt inrikes flyg kunde väl ske med lättare elplan via Bromma? Vårt mer ordinära järnvägsnät har ett eftersatt underhåll och behöver byggas ut. El till vår industri skulle gynnas av en färdig Sydvästlänken.

Gruppen "Stoppa höghastighetsbanan genom Skåne" manade oss den 11 mars (Skånska Dagbladet) att först tänka över samhällsnyttan. De framhåller brister i uppdraget till Trafikverket, som endast valt att utreda bygget av höghastighetsbanor, inte att först utreda den bästa och effektivaste uppgraderingen av våra järnvägar över huvud i södra delen av landet. Även Riksrevisionen har påtalat att man inte jobbat utifrån en problembeskrivning utan ifrån en specifik lösning.

Hur har vi kunnat hamna så snett? Varför dessa plågsamma sonderingar och remisser kring bästa möjliga "korridorer" för en separat framdragning genom vårt rika natur- och odlingslandskap? I en ledare i Skånska Dagbladet den 22 mars finner Martina Jarminder att våra sakfrågor, såsom pandemin, utsläppen, våldet i nära relationer och jämställdhet alltför tidigt hamnat i skymundan för en kommande regeringsbildning. Till utsläppen måste räknas dem som blir följden, ifall den omfattande planeringen för en höghastighetsbana mellanHässleholm och Malmö leder till ett genomförande. Håller inte besluten i maktens boningar på att bli en ytterst kostsam eftergift åt de minoriteter, som i januariöverenskommelsen, helt utan bärande skäl, ansåg sig kunna möta miljöpåverkan från vår flygtrafik med extrema höghastighetståg?

Ska våra barnbarn om 20 år behöva uppleva en tjutande Shinkansen på skuggornas bro såsom en galjonsbild för eftergifter åt de minoriteter, vars inflytande i detta avseende inte vilat på saklig grund, utan på deras ställning som vågmästare vid en regeringsbildning?

Georg Welin,

Billinge

Debatt

Välj livet och välsignelsen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dagarna har två av Svenska kyrkans biskopar – biskopen i Linköpings stift Martin Modéus och biskopen i Stockholms stift Andreas Holmberg - valt att gå ut i media med en vädjan till Sveriges riksdagspolitiker: ge de ensamkommande flyktingarna från Afghanistan som omfattas av gymnasielagen amnesti! Vi i Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) vill understryka vikten av dessa biskopars upprop.

De flesta av ”de ensamkommande ungdomarna från Afghanistan” har gjort en farlig och svår resa genom världen innan de kom till Sverige. De är ungdomar med livskraft och livsvilja, och med en enda önskan – att klara sig själv, försörja sig, arbeta och betala skatt och på så sätt få möjlighet till ett drägligt liv och en framtid i trygghet och i gemenskap med andra. Många av dem har aldrig varit i det land som Sverige nu väljer att skicka dem till. Vissa av dem har levt som flyktingar i Iran eftersom familjen har hazariska rötter, och några har sett anhöriga dödas. När nu talibanerna verkar ta över mer och mer, då väst drar sig undan, riskerar situationen bli alltmer kaotisk, oförutsägbar och våldsam i landet. Den enskildes rätt till sin egen åsikt, yttrandefrihet och sitt eget livssätt – t ex när det gäller HBTQ – skulle definitivt vara hotad under talibanskt styre.

Sveriges behandling av dessa ungdomar brister i humanitet. Många tvingas sitta inlåsta i förvar helt isolerade från omvärlden för att de inte ska ”avvika”. Ofta är ångesten stor vid själva utvisningen, varvid polisen ”vid behov” tvingar den unge ha huva över huvudet samt handbojor. Vid ankomsten till Kabul lämnas de ofta helt åt sitt öde, trots Sveriges avtal med Afghanistan om hjälp för att kunna starta upp i det nya. Detta infrias inte alltid.

Under sin långa väntan på besked om uppehållstillstånd mår en del så dåligt att de inte orkar leva längre. Under 2017 dog minst tolv ensamkommande unga genom självmord i Sverige och under 2018 ytterligare minst åtta. Många fler försökte eller hade tankar på det. (källa: Elisabet Rundqvist, artikel i NST 6.4.2021)

Ändå har ett stort antal av dessa unga - trots sin osäkra och svåra situation - lyckats med bedriften att genomgå gymnasieutbildning och kan nu titulera sig kock, servitris/servitör, fordonsmekaniker, undersköterska och mycket annat. Sverige förväntar sig att de ska kunna försörja sig själva i framtiden för att få stanna – ett rimligt krav - men på orimliga premisser: om de inte hittar fast jobb inom bara en kort tid efter avklarad examen väljer Sverige att utvisa. Pandemin gör att dessa krav framstår som ännu orimligare. Vi menar att en sådan behandling av unga människor är ovärdig! Kraven verkar nästan gå ut på att rycka undan möjligheten att få stanna.

ViSK – Vänstern i Svenska kyrkan – vill påminna om uppgiften för kristna och alla människor av god vilja att ta Jesu uppmaning på allvar att vara salt och ljus i världen. Att verka för humanitet och för livet på jorden. Vi vill värna om en människosyn som vågar se varje människa som en resurs, oberoende av härkomst eller annat som ”avviker” från den gängse normen.

Vi vädjar med biskoparna Modéus och Holmberg till er med makt och som har livet i er vågskål då ni ska välja: låt de ensamkommande från Afghanistan få stanna i Sverige! Välj välsignelse, inte förbannelse!

Välj livet!

Kristina Tyrberg

präst i Fosie församling

Viveka Söderdahl

Martina Petersson

För ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan )

Debatt

Ett tufft skolår

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För många barn och unga har det varit ett tufft år. Restriktionerna har lett till en annorlunda hemmiljö, en mindre aktiv fritid och inte minst en förändrad skolgång. Det har gått så långt att vi kan tala om en ”generation covid”.

Gymnasieskolorna har under nästan tre terminer bedrivit sin undervisning helt eller delvis på distans. Det har slagit extra hårt mot de yrkesförberedande gymnasieprogrammen där flera moment varit svåra att genomföra. Även om flera grundskolor hållit öppet det senaste året är det många lärarledda lektioner i klassrummet som fått ersättas av distansundervisning. Inget kan ersätta den lärarledda undervisningen. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de elever som redan före pandemin behövde olika former av stöd, exempelvis utrikes födda.

Skolmiljön har också påverkats av sjukfrånvaro bland både lärare och elever. Enligt en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) uppskattas frånvaron bland elever i grundskolan ha ökat med 70 procent under pandemins första nio månader. Under samma period ökade även skolpersonalens frånvaro kraftigt.

För eleverna som lämnar årskurs 9 och för dem som tar studenten i juni kan pandemins konsekvenser påverka möjligheten att komma in på den gymnasieutbildning de önskar eller den högskoleutbildning de drömt om.

Vi liberaler ser med stor oro på de konsekvenser pandemin får för Sveriges skolelever. Vi vet hur viktig en välfungerande skola är för individens möjligheter att nå sin fulla potential.

Liberalerna har därför på nationell nivå drivit igenom en skolsatsning i vårbudgeten som presenterades förra veckan. Totalt tillförs 350 miljoner extra till Sveriges kommuner. Syftet med satsningen är att ge barn och elever ökade möjligheter att ta igen kunskapstappet och ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Av satsningen är 250 miljoner en förstärkning av Skolmiljarden som presenterades i höstas. Medlen får exempelvis användas för att skapa förutsättningar för ökad undervisningstid för att så långt som möjligt undvika att elevernas kunskapsutveckling påverkas negativt, för att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare och för att smittsäkra verksamheterna.

Med satsningen förstärks också bidraget till lovskola med 100 miljoner. Vi ser att lovskola kan vara ett framgångsrikt stöd för elever som exempelvis riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program eller som riskerar att avsluta gymnasieskolan utan en gymnasieexamen.

Framtiden börjar i skolan. Vi liberaler kommer att fortsätta att kämpa för att covidgenerationen ska få det stöd som behövs - för att varje skolelev ska få möjligheten att nå sin fulla potential och gå en ljus framtid till mötes.

Gilbert Tribo (L),

regionråd i Skåne

Mats Persson (L),

riksdagledamot från Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL