Klockan 14.54: Polisens regionledningscentral fick in ett flertal telefonsamtal från Vetlanda, med uppgifter om att flera personer blivit attackerade med ett tillhygge på eller i närheten av Bangårdsgatan.

Enligt uppgifter till bland annat Vetlanda-Posten och P4 Jönköping blev personerna angripna med kniv, vilket polisen dock inte bekräftat ännu.

En kvart senare var den första polispatrullen på plats och ett par minuter efter det greps den misstänkte gärningsmannen. I samband med gripandet blev mannen skottskadad av polisen.

Enligt de första uppgifterna blev fyra personer attackerade. Senare uppgav polisen att det handlar om åtta skadade personer, en siffra som ytterligare ett par timmar senare justerades till sju skadade brottsoffer samt den skottskadade gärningsmannen.

Polisen har lokaliserat fem olika brottsplatser där attackerna ägde rum.

Tre personer vårdas för livshotande skador. Enligt den senaste uppdateringen från Region Jönköping på torsdagsförmiddagen var läget dock stabilt för alla tre.

Två ytterligare personer bedöms ha allvarliga skador, två uppges ha måttliga skador och en person är lindrigt skadad.

De sju brottsoffren samt den skottskadade misstänkte vårdas på Höglandsjukhuset i Eksjö, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping samt Värnamo sjukhus.

En man i 20-årsåldern. Han är känd av polisen sedan tidigare för småbrott, och är skriven i en ort på det småländska höglandet. Han sköts av polisen i samband med gripandet, men ska inte vara livshotande skadad.

Mannen anhölls på torsdagen misstänkt för mordförsök.

Händelsen rubriceras som försök till mord. Strax före klockan 19 på onsdagskvällen meddelade polisen visserligen att ärendet rubricerats om som ett misstänkt terrorbrott. Efter en pressträff på kvällen förtydligades dock informationen. Förundersökningen gäller försök till mord, men detaljer i utredningen gör det kan finnas eventuella terrormotiv.

Åklagaren Adam Rullman uppgav på torsdagen att fallet i nuläget inte utreds som ett misstänkt terrorbrott. Ärendet följs dock fortsatt av Säpo.

Jens Bornemann/TT

Tre nya målsättningar till 2030 läggs fram av EU-kommissionärerna Valdis Dombrovskis och Nicolas Schmit i Bryssel.

* Minst 78 procent av alla mellan 20 och 64 ska arbeta.

* Minst 60 procent av alla vuxna ska årligen få någon form av vidareutbildning.

* Antalet personer i risk för fattigdom ska minska med minst 15 miljoner.

Allt ingår i en ny handlingsplan för att genomföra EU:s så kallade sociala pelare.

– Invånarna i Europa förväntar sig och ber om att vi ska agera. Nu andas vi nytt liv i pelaren, säger arbetsmarknadskommissionären Schmit på en presskonferens i Bryssel.

Förslag på gång

Den sociala pelaren består av 20 principer för bättre arbets- och levnadsvillkor som medlemsländerna enades om vid det toppmöte som statsminister Stefan Löfven (S) tog initiativ till 2017.

I torsdagens handlingsplan lägger kommissionen nu fram diverse tankar om vad som väntar framöver. Senare i år utlovas exempelvis förslag om vilka villkor som ska gälla för "gigjobb" och plattformsarbete, som ofta förmedlas via diverse appar och webbtjänster.

Svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S) är i allmänhet positiv till planen.

– Det är bra att EU får en ambitiös agenda på det sociala området och jag tycker att det markerar ett tydligt slut på eran med EU som enbart en marknad där företag fritt tillåts utnyttja människor, säger Danielsson till TT.

Hotar modellen?

Hur de olika principerna ska genomföras råder dock delade meningar om. Somliga vill ha skarp EU-lagstiftning medan andra vill nöja sig med rekommendationer. Inte minst i Sverige har frågan väckt debatt, med starkt motstånd från såväl politiska partier som fack och näringsliv mot ett förslag om en obligatorisk minimilön.

– EU-kommissionen är ganska tydlig med att målen i pelaren primärt är ett ansvar för medlemsstaterna och att EU:s åtgärder ska ses som kompletterande. Men i ett antal av de enskilda förslagen kommer det att vara extremt viktigt hur de utformas så att de inte hamnar i konflikt med vår arbetsmarknadsmodell, säger Danielsson.

Kollegan Jessica Polfjärd (M) är ännu skarpare.

– Jag tycker att man ska ha varningsflagg för att det kan hamna lite av varje i den här handlingsplanen. Vi får varje dag nu slåss för att bevara den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Polfjärd till TT.

Toppmöte väntar

Nu är dessutom nya strider att vänta.

Redan på torsdagen kommer exempelvis ett skarpt förslag om ökad öppenhet och jämställdhet på lönesidan, som ska presenteras vid en presskonferens under eftermiddagen.

– Jag tycker det är viktigt att Europa blir jämställt och att vi har rimliga löner, men jag tycker fortfarande att det är medlemsstaterna som måste lösa det här. Vi börjar från olika utgångspunkter och vi har olika möjligheter, säger Jessica Polfjärd.

Vad EU:s medlemsländer tycker om den nya strategin ska avhandlas när vårens ordförandeland i EU:s ministerråd – Portugal – står värd för ännu ett "socialt toppmöte" i Porto i början av maj.

Wiktor Nummelin/TT

Våldtäkten på den 14-åriga flickan i juli 2016 fick stor uppmärksamhet och skapade oro i området. Polisen gick direkt ut med uppgifter om att den misstänkte våldtäktsmannen färdats på en rosa damcykel.

Efter att mannen gripits i Tyskland fick svensk polis träff genom den spårdatabas som automatiskt matchas mot flera europeiska länder. Mannen överlämnades till Sverige och häktades i början av september i fjor.

Nu åtalas den 40-årige mannen för grov våldtäkt mot barn. Mannen erkänner att han haft sex med flickan, men förnekar att han använt våld.

Den fyra år gamla barnvåldtäkten är på väg att lösas. Händelsen har varit omskriven och skedde vid Husiegårdens idrottsplats mitt på dagen i juli 2016. Nu åtalas en man i 40-årsåldern för grov våldtäkt mot barn vid Malmö tingsrätt.

Cirka 400 män fick lämna DNA-prov genom topsning men det blev ingen träff. Men ett DNA-test på en 39-årig svensk medborgare som tidigare greps i Tyskland för sexualbrott gav också träff på Malmövåldtäkten, något som Sydsvenskan var först att skriva om.

Enligt stämningsansökan finns flera vittnen finns som styrker barnets berättelse. I bevisningen mot mannen finns bland annat spår av hans dna. Enligt stämningsansökan ska den misstänkte mannen dock haft kännedom om förundersökningen mot honom och lämnat landet efter brottet.

Mannen erkänner enligt åtalet att han haft sex med flickan, men förnekar att han använt våld.

Anna Karolina Eriksson/TT

Blenta får lov att att skjuta kråkor, kajor, råkor, skator, fasaner, grågäss, sädgäss, kanadagäss och vitkindade gäss.

Tillståndet gäller till den 31 december 2021 och runt huvudanläggningen utanför Blentarp och stallen som bolaget har i Ilstorp, Smedstorp och Hoby.

Kan sprida virus

Anledningen till att Blenta ansökt om att få skjuta av vilda fåglar är för att de kan sprida virus till avelsdjur. Blenta drabbades i januari av fågelinfluensa och tvingades avliva stora mängder avelshöns på Ågerup nära deras kläckeri.

”Kostnaderna för detta är mycket höga och ersätts delvis av Jordbruksverket men en betydande del måste bäras av företaget själv.”

Bolaget uppger i ansökan att risken för virussmitta är mycket stor från september till och med vårsträcket, då är det stora mängder gäss och änder som rör sig i områdena. Men även andra tider på året är kritiska, eftersom det också finns svartfågel och fasaner året runt kring deras anläggningar.

Får använda skrämselmetoder

Länsstyrelsen ger, förutom skyddsjakt, även bolaget tillstånd att använda skrämselmetoder och skriver i sitt beslut att myndigheten kan ge bidrag till inköp av utrustning för detta. Dock påpekar myndigheten att bolaget måste se till att man vid anläggningarna håller rent från foderspill.

En redovisning av antal skjutna fåglar och art ska bolaget skicka in till länsstyrelsen senast den 15 januari 2022.

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.

Domen överklagades och han fick betala mindre böter, men därefter har mannen även överklagat tiden för fängelsestraffet.

Högsta domstolen har nu tittat på ärendet, men ser ingen anledning att göra någon sänkning.

Det innebär att mannen tvingas avtjäna två år bakom galler och han fick inte heller något prövningstillstånd.

Det var i november 2018 som tull och polis nystade upp spritsmugglingen i en fastighet i Billeberga.

När man kom dit möttes man av en välfylld affär med både sprit, öl och vin.

Under en längre tid hade mannen gjort ett otal resor till Tyskland, forslat hem drickat och därefter sålt över disk till törstiga skåningar.

Även när tull och polis fanns på plats den aktuella dagen kom kunder för att köpa, men som fick vända hem slokörade.

Efter domen ville mannen ha en lägre summa i böter för de omkostnaderna han haft. Det gick hovrätten med på och allt stannade på 300 000 kronor.

I nästa steg ville han få sitt fängelsestraff förkortat, men här satte som sagt Högsta domstolen stopp.

Enligt fackförbundet var det inte förenligt med förbundets stadgar att vara medlem och aktiv sverigedemokrat och därför uteslöts medlemmen som till yrket var lastbilschaufför. Men domstolen har inte hittat något stöd för uteslutningen.

"Tingsrätten har, vid en objektiv tolkning av dessa stadgar, funnit att uteslutning inte haft stöd i nämnda stadgar", säger Joakim Munter, rådman vid Stockholms tingsrätt, i en kommentar.

– Jag tycker att domen är välskriven. Man måste på ett tydligt sätt se att han eller hon tillhör en organisation som direkt diskriminerar andra människor. Det har vi också haft som en del av vår grund för att det inte finns något stöd för den tolkning Transportarbetareförbundet gör, säger Anders Elvingsson, advokat som företräder lastbilschauffören, som är nöjd med domen.

Passiv fackmedlem

Lastbilschauffören var medlem i Transportarbetareförbundet när han valdes som ledamot för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige vid valet 2018. Enligt Transport var det inte förenligt med förbundets målsättning om att verka för en samhällsutveckling på grundval av alla människors lika värde.

Chauffören hade inte något förtroendeuppdrag inom facket utan var passiv medlem. Det finns tidigare fall där personer med förtroendeuppdrag i facket uteslutits på grund av att det inte ansetts förenligt med politiska förtroendeuppdrag.

Han valde att gå till domstol bland annat då han ansåg att fackets beslut stred mot föreningsfriheten och att han fråntagits möjligheten att få det skydd på arbetsmarknaden som ett fackligt medlemskap innebär.

Inte bevisat

Tingsrätten anser inte att facket kunnat bevisa att chauffören bedrivit eller stött verksamhet som inte var förenlig med förbundets stadgar.

"Eftersom förbundet inte har förmått visa att X gjort sig skyldig till något som enligt förbundets stadgar berättigat förbundet att utesluta honom ogiltigförklarar tingsrätten beslutet om uteslutning", står det i domen.

Dock anser inte rätten att personen i fråga har rätt till det skadestånd på 100 000 kronor som han krävt på grund av uteslutningen.

– Skälet till att vi ville ha skadeståndsdelen prövad är att det inte ska vara så enkelt att utesluta personer från ett fackförbund, och bli av med de rättigheter och det skydd medlemskapet innebär, utan att riskera någon form av skadestånd för den kränkningen, säger advokaten Anders Elvingsson, som ännu inte fattat något beslut om en eventuell överklagan.