Debatt

Regler förstör

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Tusentals lärlingar i byggbranschen runt om i Sverige riskerar att förlora sin framtid på grund av hastigt framtagna permitteringsregler. Vi har uppmanat Tillväxtverket, den myndighet som hanterar och tolkar korttidspermitteringarna, att ändra reglerna. Trots det har ingenting hänt. Nu måste näringsminister Ibrahim Baylan kliva fram och visa att regeringen menar allvar när de säger sig vilja ta ansvar för att trygga byggbranschens kompetensförsörjning.

Det svenska lärlingssystemet inom byggbranschen har anor från 1800-talet. Systemet är en viktig del av en byggnadsarbetares karriärstart. Hos oss blir en person lärling först efter avslutad utbildning. Men Tillväxtverket förstår inte detta. På grund av coronapandemin är det många företag som tvingats söka permitteringsstöd. Innan stödet kan betalas ut måste arbetsgivaren göra allt de kan för att sänka kostnaderna, vilket är rimligt. Men att våra lärlingar och praktikanter måste lämna jobbet är helt fel.

Som det är idag likställer Tillväxtverket våra bygglärlingar med gymnasielärlingar eller praktikanter i bredare benämning. En felaktig slutsats. Våra lärlingar är tillsvidareanställda precis som alla andra, de har fast anställning och lön från dag ett. Om Tillväxtverket inte ändrar reglerna riskerar 3500 bygglärlingar förlora sina jobb. 1500 lärlingar har redan lämnat vår bransch sedan 2019 på grund av osäkerhet.

Detta går också i direkt motsatt riktning till regeringens eget mål om att minst 25 procent av de som nyanställs inom bygg och anläggningsbranschen ska vara kvinnor år 2030. Skolverket presenterade nyligen statistik som visar att antalet kvinnliga förstahandssökande till Bygg- och anläggningsprogrammet ökade med 32 procent höstterminen 2020 jämfört med 2019. Det är bra nyheter! Tyvärr riskerar en stor del av dessa tjejer att inte få ett jobb när utbildningen är klar om rådande permitteringsregler kvarstår. Det vore illa.

Därför föreslår vi att näringsministern verkar för att ändra nuvarande regler i likhet med andra europeiska länder. Frankrike och Tyskland ger till exempel ersättning till företag som nyanställer lärlingar. I motsats till den svenska strategin jobbar dessa länder aktivt för att motivera sina företag att välkomna lärlingar.

Vi vill fortsätta att rusta och bygga landet ur den rådande ekonomiska kris som coronaviruset fört med sig. Regeringen måste ta sitt ansvar i frågan om bygglärlingar. Annars kommer vi att förlora en hel generation av unga, ambitiösa killar och tjejer redo att börja jobba för Sveriges återhämtning.

Lennart Wallander,

Bransch-och föreningsansvarig Byggföretagen Malmö/Lund.

Elin Kebert,

nationell samordnare för kompetensförsörjning Byggföretagen

Debatt

Nära samverkan behövs

Yheie0JIxv5x6iIpZ4wtHbQs1wo.jpg
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svar till Jörgen Rasmusson, Svenskt Näringslivs SME-kommitté, 31 maj:

Som Liberal och kommunstyrelsens förste vice ordförande i Malmö vill jag först och främst betona att jag är glad för att du både lyfter frågan och sträcker ut en hand att dela med dig av din erfarenhet. Det är värdefullt och viktigt för Malmö. Jag måste verkligen understryka att jag delar din ambition om att Malmö stad ska ligga i toppskiktet när man mäter service gentemot företagare och företagsklimat. Därför gav vi från kommunledningens sida, i årets budget för Malmö stad, stadens förvaltningar i uppdrag att göra en djupgående genomlysning och genomföra strukturella förändringar som syftar till en mer serviceinriktad myndighetsutövning.

Denna politiska viljeinriktning kommer inte en dag för tidigt och det pågår nu ett gediget arbete för att ta fram ett uppdragsdirektiv som ska utkristallisera hur vi når en mer serviceinriktad myndighetsutövning. Uppdragsdirektivet kommer under sommarmånaderna att klubbas i kommunstyrelsen. I ett mer långsiktigt perspektiv har vi från stadens sida även beslutat att sjösätta en tillväxtkommission som fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för en inkluderande och hållbar tillväxt i Malmö och ge rekommendationer framåt. Bland kommissionärerna finns experter från såväl näringslivet som akademin.

Avgörande för att vi ska nå målet om ett bättre företagsklimat är också en nära samverkan med näringslivet och företagarna själva. Här har politiker, men också kommunala tjänstepersoner, ett stort ansvar i att upprätthålla och vidareutveckla kanaler och forum för dialog och samverkan. Ett sådant viktigt forum är exempelvis Rådgivarnätverket som samlar företrädare från näringslivet och kommunstyrelsens presidium.

Det är oerhört viktigt att inhämta perspektiv från såväl näringslivstopparna som de mindre och medelstora företagen som varje dag bidrar till att fler Malmöbor har ett jobb att gå till. Därför försöker jag i så stor utsträckning som möjligt träffa företagare för att tillsammans bolla idéer över hur vi kan uppnå ett bättre företagsklimat i vår stad. För att lyckas behöver vi arbeta strategiskt och långsiktigt i samverkan med näringslivet.

Malmö har ett unikt geografiskt läge med vår närhet till kontinenten. När Fehmarn Bält-förbindelsen färdigställs mellan Danmark och Tyskland kommer vi få ännu större möjligheter att stärka vår export. Vårt utmärkta läge förpliktigar att skapa så bra förutsättningar som möjligt för Malmös näringsliv att både verka och växa. Att stärka vår roll som regionens tillväxtmotor är avgörande för Malmös framtid.

Slutligen vill jag betona att jag verkligen uppskattar den hand du sträcker ut, Jörgen. Jag vill därför gärna bjuda in dig till ett möte, under coronasäkra former, för att tillsammans kunna utröna vad vi från staden sida kan göra för att förbättra företagsklimatet i Malmö.

Roko Kursar, (L), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Malmö stad

Debatt

Tänk på detta när du hemestrar i sommar

Alla har rätt att gå, jogga, springa, cykla, åka skidor och rida på annans mark – men inte över privat tomt, i växande gröda till exempel blommande raps eller annan plantering.
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Allemansrätten innebär att alla är välkomna ut för att uppleva den svenska och skånska naturen. Men vi måste tänka på att göra det på ett hållbart sätt. Allemansrätten är en förmån men den innebär även skyldigheter som är värda att tänka lite extra på när du rör dig ute.

Fler människor än vanligt har gett sig ut för att utforska de svenska och skånska naturvärdena under Coronapandemin. Ledorden för allemansrätten är inte störa och inte förstöra. Alla har rätt att gå, jogga, springa, cykla, åka skidor och rida på annans mark – men inte över privat tomt, i växande gröda till exempel blommande raps eller annan plantering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Plastbanta Skåne

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skåne är en fantastisk plats, med ett speciellt rum i mångas hjärtan. Men plasten i våra vatten, bristande infrastruktursatsningar och bristande ansvarstagande hotar miljön och vårt klimat. Vi måste vända utvecklingen. Centerpartiet kommer att ta på sig ledarrollen när det gäller miljöarbetet på såväl lokal som regional nivå i Skåne.

Det finns idag över 150 miljoner ton plast i våra hav. Om vi inte vänder utvecklingen kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk längs den skånska kusten. Så ska det inte vara! Centerpartiet vill fasa ut engångsartiklar av plast och ersätta dessa med nedbrytbara, fossilfria alternativ. Vi vill plastbanta, det vill säga kraftigt minska mängden fossil plast, i Region Skånes verksamheter och minska bruket av produkter som innehåller mikroplaster.

För att Skåne ska kunna vara grönt – både nu och i framtiden -- krävs ambitiösa och långsiktiga satsningar. Vi vinner inte kampen gällande vår tid största utmaning klimatet genom att ställa in. Vi måste ställa om. Kollektivtrafiken är en självklar del i det. Centerpartiet vill verka för utökade möjligheter för varje skåning att nyttja kollektivtrafiken på ett mer flexibelt sätt. För de som är i behov av bilen i sin vardag ska även den kunna nyttjas med gott samvete. Vi i Centerpartiet i Lund kommer att verka för att fler laddstolpar sätts upp i vår kommun. Regionala arbetsplatser, pendlarparkeringar, vårdcentraler och sjukhus är givna platser att kunna ladda sin elbil på. Vi behöver också bygga ut laddinfrastrukturen på turistmål som naturområden och badplatser, så att elbilen på allvar kan bli ett alternativ som fungerar på fritiden. Det är också självklart för oss att satsningarna på biogas och biodrivmedelsanvändning fortsätter om vi ska kunna vända utvecklingen. För att på ett effektivt sätt kunna sluta använda fossila drivmedel kan vi inte vänta på att alla fordon ersätts med elfordon, utan vi måste titta på konverteringar av den befintliga fordonsflottan.

Centerpartiets satsningar för ett bättre klimat ska påverka i både stort och smått. Regioner och kommuner ska självklart vara föredömen i sitt arbete samtidigt som det ska vara lätt att göra rätt för varje enskild skåning. Förbättrade möjligheter att återvinna sitt avfall, välja hållbara livsmedel eller installera solceller är bara några exempel på insatser som gör skillnad. Insatser som vi politiker måste premiera bättre. Med rätt satsningar och prioriteringar kan Lund fortsätta utvecklingen mot en hållbar och innovativ framtidskommun för alla.

Camilla Ländin

Ordförande, Centerpartiet Lund

Inga-Kerstin Eriksson

Kommunalråd för Centerpartiet i Lunds kommun

John Lager

Ledamot i distriktsstyrelsen, Centerpartiet Skåne

Debatt

Sverige måste satsa på hållbar infrastruktur

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi står inför ett akut klimathot. Vi behöver hitta sätt att skapa jobb och en stark välfärd i hela landet, utan att det belastar klimatet på ett ohållbart sätt. Därför ser vi regeringens infrastrukturproposition som en stor besvikelse.

Både vägnät och järnvägar är i dåligt skick och kräver bättre underhåll. Det är statens ansvar, men pengarna regeringen satsar i sitt förslag räcker inte på långa vägar. Istället föreslås satsningar på nya motorvägar i storstäderna. Ett sådant förslag lämnar inte bara bruksorter och landsbygder i sticket, det bortser från klimatmålen.

Vi i Vänsterpartiet tycker inte att dåligt underbyggda prognoser om ökad bilism ska styra satsningarna på infrastrukturen. Den måste istället styras av målsättningar för klimat och miljö, samtidigt som de tillgodoser människors behov av transporter. Det behövs mer ambitiösa och mer genomtänkta investeringar.

Därför satsar vi i vårt förslag 170 miljarder mer än regeringen. Det är pengar som i första hand ska användas till att ta igen det allvarligt eftersatta vägunderhållet på landsbygden och till att rusta upp och bygga ut järnvägen.

Här i Skåne vill vi i Vänsterpartiet bland annat satsa på att skyndsamt bygga den nya stambanan mellan Lund och Hässleholm och rusta de skånska hamnarna med järnvägsspår för att kunna föra över mer godstransporter från väg till räls. Var den nya stambanan ska dras behöver utredas med fokus på hur det skulle påverka kultur- och naturvärden längs sträckningen.

Vi föreslår att nya stambanor blir till ett separat projekt med egen budget och högsta prioritet så att de snabbt kan färdigställas. Vi satsar också på att bygga ut bredbandsnätet över hela landet. Det är investeringar som kommer göra det möjligt för företag och industrier i bruksorter och landsbygder att utvecklas på ett grönt och hållbart sätt, och som gör det möjligt för människorna som lever där att bo kvar. I städerna vill vi prioritera satsningar på kollektivtrafik och cykelbanor, istället för att bygga städerna på massbilism. På så sätt har vi en bättre chans att möta klimatmålen och skapa hållbara och inkluderande städer.

Det är stora investeringar vi föreslår, men de är också helt nödvändiga. En välfungerande infrastruktur är ett måste för att hela Sverige ska kunna blomstra, och stora statliga satsningar är den enda vägen dit. Sådana investeringar skapar dessutom jobb, både genom själva byggandet och genom de förbättrade kommunikationerna. Vi är inte i ett läge där fega, försiktiga satsningar och halvmesyrer räcker till. Vi lever med ett akut klimathot, och med massarbetslöshet efter pandemin. Det är nu vi måste våga satsa ordentligt, för klimatet och hela svenska folket.

Umihana Rašović Kasumović, distriktsordförande Vänsterpartiet i Skåne

Vilmer Andersen, företrädare i regionala utvecklingsnämnden Skåne (V)

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson och ordf riksdagens trafikutskott (V)

Jessica Thunander, riksdagsledamot (V)

Debatt

Malmö behöver bli bättre

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I veckan släpptes en ny en undersökning av hur det är att driva företag i Malmö. Senast från Svenskt Näringsliv och nyligen kom Sveriges Kommuner och regioner (SKR) med en liknande undersökning. Det är bra att dessa undersökningar görs och jag hoppas verkligen att Malmö stad tar till sig av dem. Anledningen är ganska given egentligen.

Malmö är en fantastisk stad att bo och verka i. Men det finns så klart saker som kan göras bättre. Det gäller egentligen alltid, oavsett sammanhang. Låt mig dra en parallell till mitt företag. Vi jobbar varje dag med att bli bättre på det vi gör. Det handlar om att göra nya bättre produkter och att förbättra de produkter vi har. Det är något som jag både älskar som företagare och som är nödvändigt för att våra kunder ska välja oss.

Den viktigaste kunskapen om hur vi kan bli bättre får vi av våra kunder. Det är de som ska känna att det är värt att betala för vår produkt och då måste vi leva upp till deras förväntningar. Som företagare har jag också kontakter med olika myndigheter. Det är kanske inte den delen i mitt arbete som jag tycker är roligast. Men jag förstår att det är nödvändigt för att vi, liksom alla andra, ska följa de lagar och regler som vi har kommit överens om.

Hur nöjd jag blir beror inte bara på vilket beslut jag får i ett ärende. Lagar och regler ska som sagt följas lika mycket av mig som av alla andra företag. För mig handlar det om hur jag bemöts, vilken vägledning jag får, om de försöker förstå mig och vad vi vill åstadkomma samt om handläggningstiden är rimlig.

Det finns en klar förbättringspotential vad gäller företagsklimatet i Malmö. Enligt den mätning som Svenskt Näringsliv gjort ligger staden under rikssnittet enligt företagarna själva. På en femgradig skala rankas Malmö på 3,24 att jämföra med 3,43 i landet som helhet. Malmö ligger också under snittet i Skåne som är 3,55. Skillnaderna är kanske inte jättestora, men varför skulle inte landets tredje största stad kunna bättre?

Jag vill att Malmö ska vara den bästa kommunen att driva företag i. Det är viktigt för att vi ska få fler jobb och för att utveckla det fantastiska utbud av varor och service som malmöborna har att välja mellan. Alla unga som ser sin framtid som företagare ska också ha de bästa möjliga förutsättningar att omsätta sina drömmar i verkligheten.

Inte för att jag är expert på kommunens arbete, men jag kan berätta hur jag vill bli bemött och vilka förväntningar jag har som företagare. Jag vill sträcka ut en hand till kommunen; låt oss träffas och prata om vad som är bra service. Det är i kommunikationen och samtalet mellan människor som förbättringsmöjligheterna uppstår.

Jörgen Rasmusson, VD Lödde Plåt AB Malmö och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Debatt

Inga experiment med elever

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Förra våren presenterades Björn Åstrands likvärdighetsutredning. I mångt och mycket utgör den mer av en integrationsåtgärd snarare än att fokusera på skolans huvuduppdrag – kunskap. Kvotering och lottning framställs som mer rättvist istället för dagens urvalssystem. Hela tanken bygger på att lågpresterande elever ska höja sina resultat genom att blandas med högpresterande och att kunskapsnivåerna därmed ska öka.

En utredning på grundskoleförvaltningen i Malmö pekar nu ut olika vägar för att låta alla skolor i Malmö få ”en blandning av elever”. För att uppnå detta mål nämns kvotering, förändrade turordningsregler, omorganisation av skolområden och skolenheter samt nedläggning av årskurser på vissa skolor. Allt för att styra en elevsammansättning som baseras på socioekonomiska faktorer. Det övergripande målet är att elever från socioekonomiskt svaga skolor ska flyttas till socioekonomiskt starka. Med tvång.

Runt om i landet pågår dessa experiment med elever. Göteborg, Trollhättan, Filipstad och nu senast Örebro borde tjäna som skräckexempel på hur det kommer att bli i Malmö. Istället för att fokusera på hur skolor som har problem eller presterar sämre ska bli bättre, är siktet helt och hållet inriktat mot att elever ska ”tvångsblandas” till en i deras ögon perfekt mixad cocktail, där ingredienserna består av elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Helst i en och samma klass. Vad är egentligen syftet med det? På vilket sätt skulle det öka kunskapsnivån hos alla elever?

Malmö har prövat detta förr. Det var när Kroksbäcksskolans högstadium lades ner och flyttades till Linnéskolan. Resultatet var nedslående. Elever flydde Linnéskolan. Kunskapsresultaten blev inte som förväntade. Efter några år lades projektet ner.

Göteborg borde framstå som ett varnande exempel. Där har man i sin iver att skapa blandade skolor och skolklasser gjort att elever fått färdas till skolor långt bort från sin bostad. Göteborg har också fått skarp kritik för sitt agerande. Skolväsendets överklagandenämnd har fastslagit att urvalet till skolan ska ske på ett ”objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt”. Kvotering är inte ett sådant.

Skolan är en plats för kunskap. Elever ska inte användas som integrationsverktyg. Sverigedemokraterna står fast vid närhetsprincipen samt vid föräldrars och elevers rätt att kunna välja skola och tar starkt avstånd från alla former av kvotering, lottning och bussning. Malmöborna har all anledning att frukta konsekvenserna av det som nu är på gång. Till syvende och sist är det eleverna som drabbas med längre resvägar och skolgång långt borta från kompisarna. Vi ställer inte upp på det.

Vi förespråkar en skola där studiemiljön är god i alla skolor, en skola där kunskap är i fokus och drivkraften hos varje elev uppmuntras. Den skolan har då också tydligare regler och åtgärder för att detta ska kunna existera. Våra förslag om förberedelseklass för nyanlända, jourklass för de som stör ordningen i klassrummet, ordningsomdöme, tydligare befogenheter för lärare och rektorer är några av våra förslag som skulle kunna åstadkomma detta. Vi ser inte de socioekonomiska skillnaderna som den minsta gemensamma nämnaren utan det är drivkraften hos varje enskild elev som ska uppmuntras. Hur förklarar man annars alla de elever som trots socioekonomisk svag bakgrund lyckas väl i skolan? Dock är vi väl medvetna om att det ibland är en mycket brant uppförsbacke för dessa och även om man har brister i svenska språket.

Sverigedemokraterna kräver nu att korten läggs på bordet. Tänker den politiska majoriteten i Malmö stad utsätta eleverna för nya experiment? Ska elever bussas till skolor långt ifrån sin bostad? Ska blandning av elever gå före kunskapsfokus? Styret i Malmö måste öppet redovisa sina planer för väljarna. Inte minst elever och föräldrar är intresserade av att få veta.

Patrick Reslow (SD), riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Jörgen Grubb (SD), riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Magnus Olsson (SD), oppositionsråd i Malmö

Debatt

Nationell samordning kan hjälpa sköldkörtelsjuka i Skåne

Foto: isabell Höjman/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

I dag medicineras 67 000 skåningar mot sköldkörtelsjukdom, men det är inte säkert att de får rätt vård. Kriterierna för diagnos och behandling skiljer sig åt mellan regionerna. Det är hög tid för nationell samordning på området, skriver representanter för Sköldkörtelförbundet.

Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige och kräver oftast livslång behandling. I dag ökar medicineringen mest bland unga kvinnor och bland män.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Hög tid för en större demokrati

STOCKHOLM 20200919En grupp unga pojkar, ungdomar, klädda i jeans och sneakers. Foto: Helena Landstedt / TT / kod 11980
Foto: Helena Landstedt/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sveriges demokrati fyller 100 år och världen har förändrats radikalt på ett sekel. Idag är unga mer samhällsintresserade än någonsin. Samtidigt upplever knappt två av tio unga att de kan påverka sin kommun. Glappet mellan unga och politiken måste minska. Därför startar vi uppropet Större Demokrati, ungdomsrörelsens gemensamma plattform som ska få Sverige att våga ta nästa steg i den demokratiska utvecklingen genom att stärka ungas roll i den representativa politiken. Tillsammans representerar vi över 650.000 unga och vårt krav är enkelt: att svenska kommuner, Skånes inräknat, tar ställning för en testverksamhet där 16- och 17-åringar får rösta i kommunalvalet.

Samtidigt som kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan var många fortfarande exkluderade från demokratin. Till exempel personer under 23, de som var försatta i konkurs, hade en intellektuell funktionsnedsättning eller hade dömts för brott. Under 1900-talet har vi i omgångar gjort demokratin större och idag har vi svårt att förstå vår tidigare trångsynthet. Sanningen är att demokratin aldrig varit statisk – den utvecklas, utvidgas och moderniseras i takt med att världen förändras.

Idag är unga mer engagerade i samhällsfrågor än någonsin. Vi ser det i såväl forskningen som i globala rörelser som Fridays for Future och Black Lives Matter. Unga driver förändring, står på barrikaderna och tar ansvar för vår gemensamma framtid. Men deras engagemang utestängs från den representativa demokratin. Unga mellan 18-29 år är den grupp som är mest underrepresenterad på alla nivåer i politiken.

Många kommuner har akuta brister när det kommer till ungas inflytande. Enligt MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och SKR (Sveriges kommuner och regioner) för var tredje kommun och region inte dialog med unga vid några beslut. Fyra av tio kommuner uppger att de är osäkra på om unga har en faktisk påverkan på beslutsfattandet.

De vanligaste invändningarna mot att låta unga rösta har motbevisats gång på gång i forskningen. Det finns ingen väsentlig skillnad i mognad mellan en 16- och en 18-åring. Unga är lika intresserade av samhället som andra. 16-åringar röstar inte mer extremt. Dessutom får 16-åringar starta företag, jobba heltid, betala skatt och är straffmyndiga. En sänkt rösträttsålder matchar kraven med inflytandet.

Erfarenheter från bland annat Skottland, Österrike, Tyskland och USA visar att 16- och 17-åringars rösträtt har lett till att demokratin har vitaliserats genom att valdeltagandet ökat och fler uppvisar ett intresse för politik och samhällsfrågor.

I remissvaren till Demokratiutredningen 2016 var hela 25 kommuner positiva till att testa kommunalval från 16 års ålder, varav enbart Osby i Skåne. För att en testverksamhet ska kunna ske behövs två saker – att fler kommuner begär att få inleda testverksamhet, och att riksdagen därefter ändrar kommunallagen. Men allt börjar med kommunerna.

Skåne Läns kommuner har nu chansen att gå i bräschen för en livsviktig demokratisk fråga. Vi vill se er vara modiga och ta ställning för en demokrati som inkluderar unga. Vi har varit modiga förr, låt oss vara det igen. När kommer ni agera?

Hanna Thessén, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen

Rosaline Marbinah, ordförande LSU

Oruba Abu-hammam, ordförande Sveriges Ungdomsråd

Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom

Vera Carlbaum-Wrennmark, förbundsordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

Björk Häll Kellerman, förbundsordförande Unga rörelsehindrade

Liinu Diaz Rämö, ordförande Flickaplattformen

Bartosz Stroinski, förbundsordförande Vi Unga

Daniel Vencu Velasquez Castro, förbundssekreterare Unga Örnar

Sara Damber, ordförande Youth 2030 Movement

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL