Utrikes

Fängelse för Navalnyj – massgripanden i Moskva

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj lyssnar när hans dom läses upp i en domstol i Moskva.
Foto: Moscow City Court/ AP/TT
Utrikes
Utrikes Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till tre och ett halvt års fängelse för att ha avstått från att anmäla sig hos sin övervakare – när han låg i koma i Tyskland.
Navalnyjs stab uppmanar till omedelbara protester mot utslaget. Över 1 000 personer rapporteras ha gripits.
PREMIUM

Domen om tre och ett halvt års fängelse innebär i praktiken två år och åtta månader, när tiden som Navalnyj suttit i husarrest räknas bort, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax.

Domaren gick på åklagarens linje om att omvandla det villkorliga straffet till ovillkorligt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Linde: Lång och tuff diskussion om Navalnyj

Sveriges utrikesminister Ann Linde med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryssland och Sverige har helt olika syn på vad som hänt den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Det konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efter tre och en halv timmes möte med Sergej Lavrov i Moskva.
Men hon tar med sig ett löfte om dokument kring diplomaten Raoul Wallenberg.
PREMIUM

– Självklart så diskuterade vi Navalnyj, det var en ganska lång och väldigt tuff diskussion, säger Ann Linde till TT efter mötet med Lavrov.

Samtidigt som de satte sig ner tillsammans inleddes en domstolsförhandling i Moskva som kan resultera i att Navalnyj fängslas i flera år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Pussy Riot-medlem gripen efter protester

Maria Aljochina (t v) och Nadezjda Tolokonnikova från Pussy Riot vid ett besök i Stockholm, då de delade ut pris på QX-galan 2014. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den ryska punkstjärnan och aktivisten Maria Aljochina greps när hon deltog i massdemonstrationerna mot den ryske presidenten Vladimir Putin i slutet av januari. Syftet var att stödja den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Maria Aljochina satt häktad i 48 timmar och placerades sedan i husarrest, uppger flera medier. Hon står nu åtalad för "brott mot sanitära och epidemiologiska regler" och riskerar upp till två års fängelse om hon fälls, skriver NME.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Navalnyj och Navalnaja retar makten i Moskva

Paret Aleksej Navalnyj och Julia Navalnaja är en nagel i ögat på den ryska eliten. Arkivbild.
Foto: Aleksej Navalnyjs Instagram/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hans tunga är vass och följarna många. Aleksej Navalnyj har i över ett årtionde varit den mest synliga kritikern av Rysslands president Vladimir Putin.
Men nu får hans fru Julia Navalnaja allt större roll i kampen mot Kreml.
PREMIUM

Med en kompromisslös retorik i sitt korståg mot korruptionen har den karismatiske Aleksej Navalnyj fått miljoner följare i sociala medier. Här talar han direkt till sina unga anhängare och fångar deras uppmärksamhet genom spetsiga uttalanden, som att president Vladimir Putins parti Enade Ryssland är en samling skurkar och tjuvar.

På Instagram har han uppdaterat världen om vägen tillbaka från det som tre västlaboratorier slagit fast var förgiftning med det sovjetiska nervgiftet novitjok.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till de som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde.

Mindre en hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger premiärministern.

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får tillhandahålla hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån.

Åtgärderna kan dock komma att ändras på vid ett slutgiltigt regeringssammanträde under tisdagen, dessutom måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Redan förra veckan utlyste regeringen ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och munskyddstvång har införts i alla offentliga byggnader.

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ännu en robot

Nordkorea har den senaste tiden genomfört flera robotprovskjutningar. Här rapporterar sydkoreansk tv om robottesterna i slutet av september.
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet. Det uppger Sydkoreas respektive Japans militär.

Exakt vad för typ av ballistisk robot det rör sig om, och hur långt den färdades, framgår inte.

"Sydkorea och USA analyserar noga för ytterligare detaljer," skriver Sydkorea i ett uttalande.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar, bland annat säger sig landet har testat en så kallad hypersonisk robot, som beskrivs som ett framtida supervapen.

Det senaste testet kommer då USA skickat en vädjan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett villkorslöst möte, tillägger han.

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Irak: Terrormisstänkt gripen efter fem år

Civila och räddningsarbetare söker igenom området där en lastbil exploderade i Bagdadstadsdelen Karrada, den 3 juli 2016. Över 320 människor miste livet i terrordådet.
Foto: Khalid Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Irak säger sig ha gripit en misstänkt terrorist som antas ligga bakom ett av de dödligaste terrordåden sedan attackerna i USA den 11 september 2001.

Den 3 juli 2016 exploderade en lastbil fylld med sprängämnen i ett shoppingområde i stadsdelen Karrada i Iraks huvudstad Bagdad och över 320 människor dödades. Terrorrörelsen IS tog senare på sig ansvaret för attacken.

Irak säger nu att den ansvarige för dådet har gripits utomlands i en komplex underrättelseinsats. Var gripandet skedde har inte offentliggjorts.

"Han är hjärnan bakom illdådet i Karrada, samt många andra", skriver Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi på Twitter.

Den misstänkte terroristen ska ligga bakom flera dåd i Irak, däribland flera i Bagdad, enligt en talesperson för den irakiska militären.

Beskedet om gripandet kommer en vecka efter det att Irak meddelade att man gripit IS-toppen Sami Jasim al-Jaburi, som pekas ut som terrorrörelsens finanschef.

Utrikes

Trump vill hålla Vita huset-dokument hemliga

USA:s tidigare president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s förre president Donald Trump vill inte att dokument från hans tid i Vita huset släpps till allmän beskådan.
I en stämningsansökan försöker han hindra att utskottet som utreder stormningen av kongressen den 6 januari får tillgång till dokumenten.

I ett försök att blockera utredningen som görs av representanthusets särskilda utskott har Donald Trump lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol Washington DC där han motsätter sig utskottets begäran om att få ta del av dokumenten.

Trump anser att utskottets begäran är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Godkänt 125 sidor

USA:s nuvarande president Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar utskottets dokumentförfrågningar som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet av dokumenten med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Högsta domstolen har nämligen beslutat att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner med medarbetarna. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Trump, och för tillfället är det därför Biden som har sista ordet.

Att Trump sätter sig på tvären är väntat. Han har tidigare sagt att han kommer att bestrida utredningen och åtminstone en av hans allierade, hans före detta chefsstrateg Steve Bannon, har sagt att han inte kommer att vittna inför utskottet, trots att han har kallats som vittne.

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Kriminellt gäng dödade marknadsbesökare

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Fler än 40 personer har dödats i norra Nigeria då en beväpnad grupp attackerade en handelsmarknad. Attacken genomfördes på marknaden i Goronyo i delstaten Sokoto på söndagen, men uppgifterna blev kända först under måndagen.

Kriminella gäng har anfallit, plundrat och mördat bybor i regionen de senaste åren, men antalet attacker, liksom brutaliteten i dessa, har ökat de senaste månaderna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL