Hörby

”Missbruk av tjänstemännens tid”

Leif Rosvall (SD) är upprörd över Niklas Gunhamns agerande, och menar att han missbrukar kommuntjänstemännens resurser till att göra politiska markeringar.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Leif Rosvall (SD), ordförande i bygg- och miljönämnden, tycker att Niklas Gunhamn missbrukar kommunens resurser genom att göra politik av frågan om hur kommunhusets fasad ska färgsättas.

– Den demokratiska processen är inte gratis. Här får både jag som politiker och tjänstemännen lägga ner en massa tid på att bereda detta och diskutera hur det ska bemötas. Det är att missbruka tjänstemännens tid.

– Jag tycker det här är ett tråkigt sätt av honom att utnyttja sina demokratiska rättigheter. Det är inte schysst. Han kunde ha gjort på annat sätt och ringt och frågat fastighetsägaren först vad de tycker, säger Leif Rosvall.

”Politisk markering”

– Det här handlar inte om hur man färgsätter huset, utan det är uppenbart en politisk markering från hans sida, fortsätter Rosvall.

Kommunhuset ägs av kommunens industrifastighetsbolag Hifab.

Vd Eva Hellman Persson skriver i ett yttrande att bolaget motsätter sig den föreslagna fasadändringen.

”Vi vill undvika att fasaden blir en framtida klottervägg. Det öppnar upp för andra att söka bygglov för andra loggor/symboler. Vilket fastighetsägaren inte kommer att godkänna”, skriver Eva Hellman Persson i remissvaret.

Leif Rosvall tror inte att förslaget om att måla fasaden i regnbågens färger kommer att få något gehör i bygg- och miljönämnden.

”Kommer aldrig att få rätt”

– Niklas Gunhamn kommer aldrig att få rätt om detta. Men det här är inte gratis. Han kommer att få betala bygglovsavgiften, men det räcker inte till för att täcka allt han ställer till med genom detta. Ett överklagande kostar ännu mer pengar, säger Leif Rosvall.

– Genom att så tydligt ta ställning mot SD är det var tredje invånare i kommunen han trampar på. Så många var det som röstade på SD i förra valet.

– Vi vill inte exkludera, som han påstår, utan vill ha ordning och reda. Alla som vill sköta sig och vill integreras, och vill bli en del av samhället, är välkomna till Hörby, understryker Leif Rosvall.

Hörby

Beskedet: Ankhusen ska byggas trots allt

Änderna i Hörbyån får lättare att skydda sina ungar från rovfåglarna när ankhusen är på plats på ön.
Foto: Mark Baker
Hörby
HÖRBY Det ut som att ankhusen vid Hörbyån blir verklighet trots allt. Flera personer hörde i helgen av sig till Gunilla Kronbäck och lovade hjälpa henne att bygga husen.
En insamling har startats och samtidigt har kommunen mjuknat i tonen, och säger nu att de kommer att röja på ön och sätta husen på plats.

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Så här kan ett ankhus se ut. Detta finns i Tyringe.
Foto: Andreas Örwall Lovén
Gunilla Kronbäck får hjälp av frivilliga att bygga ankhusen och sätta dem på plats på ön i Hörbyån.
Foto: Jonas Karlsson

Redaktionen tipsar

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Hörby

”Vad har jag med det att göra”

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun.
Foto: Molly Berggren
Hörby
HÖRBY Samhällsbyggnadschefen Peter Siilak slår ifrån sig när Skånskan ringer upp och ställer frågor om ankhusen.
– Vad har jag med det att göra? Det är inte mitt bekymmer, säger han.

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Hörby

Lång väntan på ankhus i Hörby

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY För snart tre år sedan skickade Gunilla Kronbäck in ett medborgarförslag till kommunen om att bygga ankhus för änderna i Hörbyån. Förslaget fick grönt ljus av politikerna. Men ankhusen lyser fortfarande med sin frånvaro.
– Jag är fruktansvärt besviken, säger Gunilla Kronbäck.

Gunilla berättar att när hon flyttade till Hörby för 20 år sedan var det massor av gräsänder i Hörbyån. Inte minst runt på lilla ön vid bron öster om Ystadsvägen där det fanns flera små ankhus som de kunde ta sin tillflykt till.

– Det var alltid trevligt att gå dit och mata ankorna. Men nu är det bara en fjärdedel kvar av ankorna. Det finns inget skydd för deras ungar. Rovfåglarna tar dem, säger Gunilla.

Vandaliserades

Orsaken till att rovfåglarna kan härja fritt är att ankhusen, där fåglarna hade sina bon, vandaliserades för några år sedan. Därefter togs de bort helt.

– Det var ungdomar som vandaliserade husen och slog sönder dem, säger Jan-Åke Boulkizz (SPI), som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna och då var ordförande för tekniska nämnden.

Stor djurvän som hon är bestämde sig Gunilla för att försöka göra en insats för att förbättra skyddet för änderna. Hon lämnade in ett medborgarförslag våren 2019 till kommunen med förslag om att bygga nya ankhus på ön.

Tekniska nämnden tog upp det som ett ärende under hösten samma år, och beslöt bifalla förslaget under förutsättning att det inte kostar kommunen något.

Backade upp idén

Jan-Åke Boulkizz var vid den tidpunkten ordförande i nämnden, och han gillade idén med att bygga ankhus på ön.

– Jag tycker det är behjärtansvärt. Det handlar om våra djur. Det är fint att kunna ta med barn och barnbarn och gå och mata ankorna i ån. När vi väl fick in ärendet låg jag på för att få det gjort. Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som ska tas. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet ärende. Det ska behandlas ändå.

Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som tas.

Kontakter togs med kommunens dagliga verksamhet Omega, som ska ha tagit på sig att bygga ankhusen, och Gunilla Kronbäck tog fram ritningar och material till projektet och lämnade över det till Omega.

Sedan dess har det inte hänt något. Trots att politikerna sade ja till ankhusen lyser de fortfarande med sin frånvaro.

Får inga besked

Gunilla har gång på kontaktat kommunen för att höra varför man inte bygger ankhusen, men får inga besked från tjänstemännen. Hon berättar att hon har varit i kontakt med såväl gatuchefen Peter Wester som tekniska nämndens ordförande Anders Hansson (SD) och kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD), men att inget händer.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson

– Jag har pratat med dem flera gånger. De hänvisar till samhällsbyggnadschefen Peter Siilak. Men han svarar överhuvudtaget inte när jag ringer honom. Man får inte kontakt med någon.

Gunilla säger att hon är besviken och upprörd över att tjänstemännen inte tar tag i frågan - helst som tekniska nämnden har godkänt medborgarförslaget och hon själv lämnat över material till kommunen för att få ankhusen byggda.

– Jag är fruktansvärt besviken och frustrerad. Jag tänker inte släppa det här. Medborgarförslaget har ju godkänts, säger Gunilla Kronbäck.

”Ska göra som politikerna säger”

Hon backas upp av Jan-Åke Boulkizz, som tycker att det är upprörande att ankhusen fortfarande inte är klara.

– Rent politiskt är det här klart. Nämnden har bifallit förslaget. Uppenbarligen är det någon tjänsteman som inte gör sitt jobb och har stängt av sin telefon, eller tycker det här är mindre viktigt.

– Tjänstemännen ska göra som politikerna säger. Svårare än så är det inte. Det är inte deras sak att avgöra om det är viktigt eller inte, säger Jan-Åke Boulkizz.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson

Hörby

Rökutveckling från stuga

Hörby
Köinge Räddningstjänst, ambulans och polis ryckte ut till Köinge, strax utanför Hörby efter ett larm om en rökutveckling från en mindre stuga.

Larmet inkom klockan 15.07 och tio enheter från räddningstjänsten tillkallades.

– Man kan inte se några lågor men man ser att det kommer rök från taket. Det är någon stugliknande byggnad som det ryker från, säger Ola Nilsson, teamledare på SOS alarm.

Enligt räddningstjänsten hade det brutit ut en mindre brand i stugan som sedan släcktes. Ingen ska ha kommit till skada.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Hörby

Försökte snatta sju stekpannor

Mannen gjorde ett försök att stjäla sju stekpannor - men misslyckades.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Hörby
HÖRBY
PREMIUM

Kanske överskattade en tjuv sina chanser när han försökte smuggla ut sju stekpannor och en stor mängd kött, bland annat entrecote, från Ica Kvantum i Hörby i torsdags kväll vid 21-tiden.

En civilklädd väktare upptäckte mannen när han stoppade ner varorna i sin väska och en plastpåse utan att betala, och grep honom. Stöldgodset var värt nästan 3 700 kronor, enligt polisanmälan.

Mannen är född 1999 och har adress i Staffanstorp. Han är nu anmäld för stöld.

Hörby

Stal två katalysatorer

Hörby
HÖRBY
PREMIUM

Stölderna av katalysatorer fortsätter. Natten till torsdag stals en på Skräddarevägen och en på Näckrosgatan.

Hörby

Motorsåg stals ur garage

En motorsåg stals ur ett garage.
Foto: Anders Wiklund/TT
Hörby
HÖRBY
PREMIUM

En motorsåg stals ur ett garage på en gård i Kvarnberga utanför Hörby, någon gång mellan 1 och 15 januari. Garaget var troligen olåst, enligt polisanmälan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL