Kultur och nöje

Siw Malmkvist lär sig seniorsurfa i tv

Siw Malmkvist är en av deltagarna i 'Seniorsurfarna'. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

"Seniorsurfarna" blev något av en succé när det sändes i SVT förra året. Nu är det dags för andra säsongen av UR:s programserie om äldre som guidas i den digitala världen. Bland de deltagande kändisarna märks Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa och Carl Jan Grankvist.

Första säsongen sågs varje program av i genomsnitt över 600 000 tittare. I den nya omgången, som startar 9 februari, utmanas deltagarna av programledaren Kattis Ahlström att prova nya saker. Bland annat får Arja Saijonmaa pröva att tala finska med den virtuella assistenten Siri.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Simpsons får fler säsonger

Familjen Simpson får uppleva nya äventyr.
Foto: Fox/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den är redan den tv-serie som gått längst i amerikansk tv, men än är det inte slut i rutan. "The Simpsons" får åtminstone ytterligare två nya säsonger, nummer 33 och 34 i ordningen. Det skriver Variety.

När den 34:e säsongen någon gång under våren 2023 klingar ut har då sammanlagt 757 avsnitt sänts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Keanu Reeves släpper seriealbum

Keanu Reeves är både medförfattare till och förlaga för huvudpersonen i 'Brzrkr', ett nytt seriealbum. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren Keanu Reeves har inte bara blivit rollfigur i spelet "Cyberpunk 2077", utan nu även seriefigur. Seriealbumet "Brzrkr" (uttalas "beserker", alltså bärsärk) är skriven av Reeves, tillsammans med serieskaparen Matt Kindt, rapporterar The New York Times.

Seriefiguren Brzrkr är en odödlig krigare vars utseende påminner om Keanu Reeves eget. Han söker efter sig ursprung och vill hitta ett sätt att avsluta sitt 80 000 år långa liv.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Poeten och författaren Peter Curman död

Kulturpersonligheten Peter Curman, i mitten, är död. På bilden syns även författarna Jan Myrdal och Lars Forssell. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Poeten och kulturpersonligheten Peter Curman är död, bekräftar hans hustru. Han blev 80 år gammal.

Peter Curman debuterade som diktare 1965 med samlingen "Obs! Viktigt!" och i mitten på 1960-talet var han även litteraturkritiker på Expressen. Han gav under åren ut ett tiotal diktsamlingar och var 1967 en av grundarna till den ideella organisationen Författarcentrum.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Edna O'Brien får fin fransk utmärkelse

Edna O'Briens senaste roman 'Flicka' kom nyligen i svensk översättning. Pressbild.
Foto: Awakening/Getty Images
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den irländska författaren Edna O'Brien, känd för sina kvinnoskildringar, får den franska statens finaste kulturutmärkelse, kommendör av ordern "Arts et Lettres". Den i dag 90-åriga O'Brien får utmärkelsen för hela sitt författarskap och för att hon "byggt en särskild relation med Frankrike och de franska läsarna både genom kvalitén på sitt skrivande och genom sin universella kamp som fått ett särskilt gensvar i Frankrike", skriver The Guardian.

Nyligen kom Edna O'Briens senaste roman "Flicka" i svensk översättning. I den skildrar hon en nigeriansk flicka som blir kidnappad av den islamistiska extremiströrelsen Boko Haram. Som 87-åring reste O'Brien till Nigeria för att möta några flickor som varit med om just detta.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Raya letar efter den sista draken

Raya försöker rädda världen från att gå under i 'Raya och den sista draken'. Pressbild.
Foto: Disney
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det är inte länge sedan tanken på en tecknad martial arts-film för en ung publik hade varit en omöjlighet, i alla fall i Sverige.
Men tiderna förändras. Nu kommer ”Raya och den sista draken”, en actionfilm från Disney, skriven och delregisserad av fight-koreografen Qui Nguyen.
PREMIUM

– Vi kunde ha gjort det våldsamt, men det platsade inte här. Jag vill att barn och ungdomar ska kunna se filmen och sedan bli inspirerade till att själva gå ut och träna, säger Nguyen till TT i ett Zoom-samtal.

Med i samtalet är också Don Hall och Carlos Estrada. Tillsammans har de tre gjort ”Raya och den sista draken”. Filmen utspelas i en tid för mycket länge sedan. En ung flicka, Raya, har sett sin far dödas och måste nu ge sig ut på en jakt efter världens sista kvarvarande drake. Hittar hon den kan hon förhindra att hennes värld går under. Raya är en duktig martial arts-kämpe, en egenskap hon kommer att få stor nytta av.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Kultur och nöje

Världspremiär för mobilt dansverk

Repetition av The view from here på Skånes Dansteater.
Foto: Thomas Zamolo
Kultur och nöje
Scen Åtta dansare som gör entré på scenen, och lämnar den. Och så ljudet deras kroppar gör under dansen. Så kan man sammanfatta dansverket The view from here som har livesänd premiär på Helsingborgs stadsteater fredag 5 mars. - Man kan se verket som en metafor för hur mycket våra liv definieras av in- och utgående. Vi kommer in, vi går ut och varje dag passerar vi olika trösklar som formar och omformar oss, beskriver verkets koreograf Tilman O’Donnell.

The view from here är startskottet för ett flerårigt samarbete mellan Skånes Dansteater i Malmö och Helsingborgs stadsteater. Det är också den USA-födda och Stockholmsbaserade dansaren och koreografen Tilman O’Donnells första verk för Skånes Dansteater.

- När jag var dansare i Cullbergbaletten för många år sedan var vi i Malmö på turné och jag tycker verkligen om att vara tillbaka, säger han när vi gör en digital intervju fyra dagar före premiären.

Foto: Dominik Mentzos

Lätt att förflytta

Sedan mitten av januari har The view from here repeterats i en lokal på Skånes Dansteater, ibland med Tilman O’Donnell med via skärm och ibland med honom på plats. Först ett par dagar före premiären flyttas allt till Helsingborgs stadsteater. Och just att det skulle vara ett verk som var lätt att förflytta var en av förutsättningarna när Tilman O’Donnell fick förfrågan om ett samarbete med Skånes Dansteater med kort varsel.

- Skånes Dansteater hade fått ett annat verk (Second landscape, reds. anm) uppskjutet på grund av pandemin och ringde och frågade om jag skulle vilja skapa något på den här korta tiden och också något som inte skulle kunna flytta in på premiärscenen förrän precis innan, berättar han. Jag kom tillbaka med idén om en slags mobil, ready-made, föreställning där man skapar allt, inklusive musik, ljud och ljus i dansstudion och sedan bara fäller ihop det och öppnar på nästa plats. Ungefär som en klassisk cirkus där man spelar på ett ställe, river allt och åker till nästa där man bygger upp allt igen.

Entré och sorti

Den flyttbara dansscen som placeras mitt på Helsingborgs stadsteater stora scen består av ett kritvitt golv på tio gånger nio meter. Till den kommer fyra flyttbara, svarta skärmväggar och fyra stativ med strålkastare.

- Jag hade två saker jag ville jobba med i den här föreställningen som jag också har jobbat med tidigare och vill fortsätta att jobba med även framöver, förklarar Tilman O´Donnell. Sedan gällde det bara att anpassa det till det här formatet.

Vilka två saker var det?

- Det första är den här idén om entré och sorti, både bokstavligt och som metafor. Det bokstavliga och konkreta är ett ständigt kommande och gående, en ständig förflyttning som manifesteras koreografiskt på scen. Det metaforiska är att våra liv definieras så mycket av att gå in och gå ut och att vi varje dag går över trösklar som omformar oss. Det är ingen handling i föreställningen utan jag gestaltar rörelsen i den här ständiga övergången. De svarta skärmarna ger rytm till verket. De gömmer och avslöjar och blir också en slags partner till dansarna eftersom en av förutsättningarna på grund av pandemin är att dansarna inte får röra vid varandra.

- Det andra jag vill jobba med är kroppens ljud. Alla dansare har mikrofoner på sig under hela verket och ljuden deras kroppar gör fångas upp av musikern och ljuddesignern Hendrik Willekens som i sin tur skapar en ljudbild av dem.

Repetition av The view from here på Skånes Dansteater.
Foto: Thomas Zamolo

Allt är synligt

Tilman O’Donnell beskriver The view from here som ett abstrakt och kontemporärt verk och betonar att det också är viktigt för honom att allt som sker på scenen är synligt för publiken.

- Inget ska vara gömt. Man ser väggarna, mikrofonerna på dansarna och Hendrik som är där och mixar. Sedan är det en annan sak hur man upplever det, säger han. Jag är född och uppvuxen i USA och var mycket på så kallade ”improv comedy” där man hade som praxis att alltid komma ut före och berätta alla spelregler för publiken så att den hade alla verktyg. Det försöker jag överföra till abstrakt scenkonst, att allt som behövs för att sätta ihop verket i betraktarens sinne finns på plats och produceras framför en.

Som frilansande koreograf har Tilman O´Donnell arbetat mycket utanför Sverige och han upplever att scenkonsten i Sverige är väldigt präglad av narrativ produktion jämfört med många andra länder.

- Jag upplever inte det på samma sätt alls i till exempel Tyskland, Belgien eller Frankrike. Det är nästan som om abstraktion är ett fult begrepp här i Sverige och att man lätt uppfattas som pretentiös om man sysslar med det, säger han. Jag funderar mycket kring varför reaktionen på det vi inte förstår så ofta är avfärdande och varför vi är så rädda för det som anses vara utanför normen. Det är inte alls på samma sätt när det handlar om konst. Där är det mer självklart med olika uttrycksformer och bara för att något definieras som abstrakt innebär det ju inte att det inte betyder något. Vi kanske förstår men inte vet att vi förstår.

Repetition av The view from here på Skånes Dansteater.
Foto: Thomas Zamolo

Rakt in i sinnet

Hur ska man uppleva The view from here tänker du?

- Man kan se det som en musikalisk komposition i både det visuella och i toner. Det är en sammanvävning där allt - ljudet, kropparna, väggarna och ljuset - påverkar och förändrar. Jag skrev i programtexten att verket är en meditation över entréer och sortier och ljudet kroppar gör. Vad man sedan ser i det är upp till en själv. Den här upplevelsen kan gå rakt in i sinnet, i hjärtat, i hjärnan och i själen.

Direkt efter den livesända världspremiären på Helsingborgs stadsteater på fredagskvällen packas The view from here ihop och flyttas tillbaka till Skånes Dansteater.

- Sedan får vi se om verket streamas därifrån eller förhoppningsvis visas någon gång med publik på plats. Och förhoppningsvis ska det ut på turné, säger Tilman O’Donnell.

Vad gör du själv efter det här.

- Jag ska undervisa på Cullberg och jobba för Cristina Caprioli som dansare

FAKTA

The view from here

Livesänd världspremiär på Helsingborgs stadsteater fredag 5 mars 19.00 i samarbete mellan Helsingborgs stadsteater och Skånes Dansteater

Koreografi:Tilman O’Donnell

Ljuddesign: Dehendrik Lechat Willekens

Ljusdesign: Thomas Zamolo

Medverkande dansare: Zardoya Abaurrea , Pilar Maria , Matthew Branham, Kit Brown, Samuel Denton, Laura Lohi, Yiorgos Pelagias, Marion Rastouil, Kristian Refslund

Tilman O´Donnell:

Koreograf och dansare, född i USA men bosatt i Sverige sedan början av 2000-talet som bland annat har skapat verk för GöteborgsOperans Danskompani, Kungliga baletten i Köpenhamn och Bora Bora i danska Århus. I flera av sina verk har han samarbetat nära med andra koreografer och musiker. Bland hans senaste verk finns History Was Written by Losers: Hoedown / Showdown, Corpus Dogme: On The One Hand och In Some Sense.

Källa: Skånes Dansteater

Kultur och nöje

Filmrecension: Riot grrrl-anda i nutida uppror

Lauren Tsai och Hadley Robinson spelar bästa vänner i high school-filmen 'Moxie', i regi av Amy Poehler. Pressbild.
Foto: Colleen Hayes/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den trista nyheten för 90-talsfeminister är att patriarkatet fortfarande inte är krossat. Men nu har Amy Poehler gjort en välmenande film för att inspirera nästa generation till uppror.
PREMIUM

Det är förstås svårt att inte tycka om en film som vill så himla väl som "Moxie". Det känns också fint att Amy Poehler vill visa för dagens unga Tiktok-generation att det fanns en rörelse på 1990-talet som förde en feministisk kamp med egentryckta fanzines, ett coolt soundtrack och en allmän ovilja att behaga och se söt ut. Samtidigt är hon noga med att påpeka att den tidens feminism inte var "tillräckligt intersektionell".

Det är också inledningsvis kul att se hur den 16-åriga Vivian (Hadley Robinson) får ett feministiskt uppvaknande när hon upptäcker sin mammas gamla Riot grrrl-utstyrslar, samtidigt som det såklart är deppigt att den tändande gnistan är hennes gymnasieskolas årliga lista över vilka tjejer som är "mest liggbara", har "snyggast rumpa" och så vidare. Nu är detta fiktion, och handlingen utspelas i en mycket amerikansk kontext, men inte mycket verkar ha hänt i praktiken så här post-metoo. Det är fortfarande de sportiga, bröliga killarna som är kungar i skolan samtidigt som vuxenvärlden tittar bort när det bränns.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Asterix får serie på Netflix

Asterix kommer till Netflix. Pressbild.
Foto: Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

De tecknade figurerna Asterix och Obelix är på väg till Netflix, skriver The Hollywood Reporter.

De två tappra gallerna ska få en egen animerad serie på franska med premiär 2023. Handlingen i den nya serien baseras på seriealbumet "Tvekampen" från 1966. Vid rodret står regissören Alain Chabat, som också ligger bakom Asterix-spelfilmen "Uppdrag Kleopatra" från 2002.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL