Inrikes

LO vill prioritera vissa yrken i vaccineringen

LO-ordföranden Susanna Gideonsson vill att LO-yrken prioriteras i vaccineringen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes LO kräver att arbetstagare som dagligen utsätts för smitta prioriteras i vaccineringen.
– Vissa grupper med kontaktyrken måste prioriteras, säger LO-ordförande Susanna Gideonsson.
PREMIUM

På en presskonferens framhåller hon att det finns en tydlig skillnad i vilka yrkesgrupper som drabbats av coronaviruset.

– Det är ett underbetyg att betydligt många fler med låg inkomst drabbats av covid 19. Det är alldeles för litet fokus på de LO-medlemmar som inte kan jobba hemma utan måste gå till jobbet, säger Gideonsson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Örebro:

TT: Vem ska ge vaccin?

– Det är regionens personal som vaccinerar, på samma sätt som med gymnasieeleverna, säger Inger Nordin-Olsson, regional vaccinationssamordnare.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Dit har vi inte kommit än. Vi ska ha ett samarbete mellan regionens vaccinorganisation och skolförvaltningarna, de löser hur man enklast genomför vaccinationen i åldersgruppen. Det har rullat på bra med gymnasieeleverna så jag ser inga problem med det.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska kring vaccineringen?

– Vi gör på samma sätt som med gymnasiet, skolan går ut med information om vaccinet och med erbjudandet om vaccin.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Där har vi bett om att få ett enat underlag från SKR för den här gruppen.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Nu är rekommenderad start vecka 41-42, från SKR och Folkhälsomyndigheten. Det klarar vi.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen är om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

Inrikes

22 nya dödsfall med covid-19

Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

22 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats, meddelar Folkhälsomyndigheten. Totalt har 14 775 smittade personer avlidit i Sverige.

Sammantaget har 1 144 982 personer i Sverige nu bekräftats smittade med covid-19.

Hittills har 7 070 462 personer fått minst en dos vaccin mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 82,8 procent av befolkningen (16 år och äldre).

Av dessa har 6 332 614 fått två doser, motsvarande 74,1 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre.

De nytillkomna dödsfallen i Folkhälsomyndighetens statistik har i de flesta fall inträffat flera dagar tidigare, och de dödsfall som inträffat i närtid finns inte med på grund av eftersläpning i rapporteringen. Detta innebär att uppdateringen visar inrapporterade dödstal, inte dödstalet för just den dagen.

Erik Lindahl/TT

Inrikes

Politiker omhäktad för mord

En politiker som misstänks för mord har omhäktats av Borås tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

Misstankarna mot den politiker som misstänks för att ha mördat en kvinna i södra Västergötland i början av september har stärkts.

Kvinnan hittades död den 3 september och i förra veckan greps en man, som har flera uppdrag för sitt parti, misstänkt för mord.

Han har suttit häktad en vecka på den lägre misstankegraden, men har nu omhäktats på den starkare misstankegraden, sannolika skäl, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Fyra åtalas – bevis från krypterade telefoner

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra personer åtalas för narkotikarelaterade brott, där bevisningen kommer från den krypterade telefontjänsten Anom.

"När det gäller kunskap om brottslighetens omfattning och hur smugglingen har gått till har information som tillförts utredningen genom polisens internationella samarbete kring kommunikationstjänsten Anom varit mycket viktig", säger Joakim Hall vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm i ett pressmeddelande.

Åtalet är ett av de första där bevisning från Anom används, enligt Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller hantering av 35 kilo cannabisharts och brottsrubriceringarna är grovt narkotikabrott, försök till grovt narkotikabrott, synnerligen grov narkotikasmuggling och medhjälp till grov narkotikasmuggling.

Erik Lindahl/TT

Inrikes

Allt du behöver veta om vaccinationerna

Vaccinera – eller inte? Frågan om huruvida högstadiebarn ska vaccineras mot covid-19 har varit knepig att utreda.
Foto: Markus Schreiber/TT
Inrikes
Inrikes Med början efter höstlovet ska även 12- till 15-åringar vaccineras mot covid-19. Här följer några av de vanligaste frågorna kring dessa vaccinationer.

Sverige är bland de sista länderna att rekommendera att även 12-15-åringar ska vaccineras mot covid-19. Frågan har varit och är svår. Det uppger både Folkhälsomyndigheten och Barnläkarföreningen, som dock båda landat i att fördelarna med en sådan vaccination överväger nackdelarna.

TT: Vilka vacciner till barnen kommer att bli aktuella?

– Det är de två mRNA-vacciner som är godkända för barn, det vill säga vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna, säger Per Brolin vid barnkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, samt styrelseledamot i Barnläkarföreningen.

TT: Ska jag vaccinera mitt barn, även om det redan har haft konstaterad covid-19?

– Rekommendationen är precis som för de vuxna, det vill säga att man ska vaccinera sig ändå.

Unik situation

TT: Hur säkra är vaccinerna, finns det risk för biverkningar och i så fall vilka?

– Det tycks finnas en viss ökad risk för myokardit (hjärtmuskelinflammation). Fallen har dock varit lindriga. Det finns en bra beredskap att fånga upp eventuella biverkningar genom de system som finns på plats.

"Center for Disease Control and Prevention (CDC) har nyligen presenterat en rapport om vaccinationer av nio miljoner amerikanska barn där man inte noterade några signifikanta allvarliga korttidsbiverkningar", skrev Barnläkarföreningen nyligen.

TT: Det tog åtminstone ett par år innan man upptäckte att fallen av narkolepsi hade ett samband med vaccinationen av svininfluensa. Hur vet man att dessa vacciner inte är farliga på längre sikt?

– Det är ingen som kan se två eller tre år in i framtiden. Vi vet mycket, men jag har absolut respekt för att människor känner en viss tvekan. Samtidigt befinner vi oss i en unik situation och då måste vi vidta de åtgärder som står till buds utifrån det vi vet just nu.

Samma som för vuxna

TT: Hur ska jag tänka om barnet inte vill bli vaccinerat?

– Jag tycker man ska diskutera med sitt barn och det bästa är om man kommer överens, så klart. Barn har naturligtvis olika mognadsgrad och det måste bli en individuell bedömning. Vi inom Barnläkarföreningen är tydliga med att detta är ett erbjudande som bygger på frivillighet.

TT: Mitt barn är vaccinerat, men är ändå snorigt. Bör barnet testa sig för covid-19?

– Rådet just nu är att testa sig vid symtom, oavsett vaccinationsstatus.

TT: Skulle inte dessa vacciner göra större nytta på andra håll i världen?

– Det är en viktig aspekt, men just nu har vi ett överskott av vacciner och produktionen har skalats upp så mycket att det ena inte behöver utesluta det andra.

Johan Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Nya miljarder ska säkra vaccin och testning

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill avsätta flera miljarder kronor för att säkra vaccin, vaccinering, testning och smittspårning 2022.
Samtidigt fasas nu flera coronastöd till företagen ut som aviserat.

Förslagen presenterades vid en pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

– Brist på pengar ska inte stå i vägen för att skydda människors liv och hälsa, säger Magdalena Andersson.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 9,6 miljarder kronor avsätts till coronarelaterade åtgärder 2022.

– Mycket talar för att pandemins slut är inom räckhåll, men vi behöver fortsätta kunna fatta aktiva beslut för att hantera pandemin, säger Andersson.

I de 9,6 miljarderna ingår att regeringen avstår från att införa en tidigare aviserad skatt på kemikalier i textilier, som skulle ha inbringat statskassan runt en miljard.

Orsaken är att regeringen anser att det nu efter coronapandemin inte är läge att införa en sådan skatt för näringslivet.

– Det handlar också om förändrade tullregler som skulle skapa svårigheter för att ta ut skatten när det gäller privatexport, säger finansministern.

Däremot fasas nu i slutet av september, som aviserat, flera direkta coronastöd till företag ut, som omsättnings- och omställningsstöden och det förstärkta stödet till korttidsarbete.

Finansministern uppger att stöden varit bra för ekonomin och jobben under pandemin, men påpekar att restriktionerna snart avskaffas och att ekonomin är på väg att återhämta sig.

– Våra skattepengar gör nu bättre nytta på andra sätt än tidigare, säger Andersson.

– En del direkta stöd fasas ut, andra blir kvar eller omarbetas.

Ett nytt stöd är ett regionalt företagsstöd på 0,5 miljarder för 2022 och som ingår i den totala satsningen på 9,6 miljarder.

I ändringsbudgeten för 2021 föreslås att 7,7 miljarder avsätts för coronarelaterade åtgärder. Omkring 6 miljarder av den summan avsätts för testning och smittspårning.

Inrikes

Busch betalar skadestånd till förtalat ombud

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes

KD-ledaren Ebba Busch betalar skadestånd till den man hon dömts för att ha pekat ut som brottslig i samband med en uppmärksammade hustvist, rapporterar Expressen.

– Parterna har träffat en förlikning, säger mannens advokat Fredric Wikman till tidningen.

Därmed undviker Ebba Busch en ny rättslig process. Ingen av parterna vill gå in på hur stort skadeståndet är, men Fredric Wikman säger till Ekot att hans klient är "tillräckligt nöjd".

Inrikes

Vaccin för barnens skull – eller någon annans?

Barn i åldrarna 12 till 15 år bör vaccineras mot covid-19, anser Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Barn bör vaccineras mot covid-19. För deras egen skull, anser Folkhälsomyndigheten. Men bevisen för att barn som grupp har så stor medicinsk nytta av vaccinerna att det motiverar en massvaccination är svaga.

Inom sjukvården finns en viktig etisk princip som säger att all sjukvård ska vara till för din egen skull, inte någon annans. Detta gäller inte minst när det handlar om icke beslutskapabla barn, för att de inte ska bli till ett verktyg för de vuxna.

Under hela pandemin har mantrat från Folkhälsomyndigheten varit att barn mycket sällan blir svårt sjuka av det virus som orsakar covid-19, vilket också har visat sig stämma. Covid-19 är en extremt diskriminerande sjukdom där åldern är den största riskfaktorn. Ju äldre du är, desto farligare är sjukdomen.

Under torsdagen, däremot, vände Folkhälsomyndigheten 360 grader. Nu bör även barn i åldrarna 12 till 15 år vaccineras. För deras egen skull, betonade myndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Hänvisar till andra

Folkhälsomyndigheten var dock inte först på bollen. Den 7 september deklarerade Svenska skolläkarföreningen samma sak.

– Vi förlitar oss på Barnläkarföreningens litteraturgenomgång och utifrån den har vi gjort en egen bedömning, sade föreningens ordförande, Josef Milerad, till Dagens Medicin.

Redan den 3 september öppnade nämligen Barnläkarföreningen för vaccinering av 12- till 15-åringar. Men någon större litteraturgenomgång hade Barnläkarföreningen inte gjort, eftersom litteratur i ämnet i princip saknas. Några vetenskapliga referenser i den skrivelse som föreningen gjorde finns inte.

I stället hänvisar Barnläkarföreningen bland annat till den bedömning den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) gjort, som bland annat visar att vaccinerna är säkra.

– CDC bedömer att nyttan överväger riskerna, säger Per Brolin som sitter i styrelsen för Barnläkarföreningen.

Men inte heller CDC redovisar några studier som visar att barn på gruppnivå har så stor medicinsk nytta av vaccinerna att det motiverar vaccineringar av hela åldersgrupper. I stället konstaterar myndigheten att barn kan bli sjuka och att de kan föra smittan vidare till andra.

Mindre smitta en bonus

Ett vanligt argument när vaccineringar mot covid-19 bland barn diskuteras är de fall av hyperinflammation som konstaterats hos barn efter covid-19. Tillståndet är allvarligt, men är vanligast bland barn yngre än tio år. Det vill säga bland barn som inte omfattas av den nya rekommendationen.

Även Barnläkarföreningens Per Brolin understryker att rekommendationen att vaccinera högstadieelever är för barnens eget bästa. Inte bara för de direkta medicinska fördelar som en sådan vaccination skulle innebära, utan också de indirekta vinster som barnen skulle göra, exempelvis genom mindre påverkad skolgång.

TT: Har man sett några biverkningar bland barn?

– Det tycks finnas en viss ökad risk för myokardit (hjärtmuskelinflammation) bland barn. Fallen har varit lindriga, men vi bör nog förvänta oss några tiotal sådana fall, säger Per Brolin.

Att barnvaccineringarna därutöver väntas leda till en allmänt minskad smittspridning ser han som en "bonus".

Johan Nilsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL