Lagfarter SkD

58-åring ny ägare till kedjehus i Skurup

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Stefan Karlsson, 58 år, har köpt kedjehuset på adressen Skomakaregatan 5 i Skurup av säljaren Annika Kvist. Köpesumman blev 1 850 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i december 2020. Husets byggår är 1974 och det har en boyta på 72 kvadratmeter.

Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Landskapsgatan 11. Där såldes ett 170 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 900 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Väktare i skola ska hålla borta föräldrar

En skola har problem med föräldrar som inte respekterar smittskyddsregler. Arkivbild.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT
Inrikes
Inrikes

En skola i Höörs kommun i Skåne kommer från och med onsdagen att sätta in väktare för att få anhöriga att hålla sig till smittskyddsbestämmelserna, skriver SVT Nyheter Skåne.

Även om de flesta följer coronareglerna har konfliktfyllda situationer uppstått i trånga kapprum när personer inte har velat lämna lokalerna, trots att personalen försökt tala dem till rätta.

Kommunens barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist säger till SVT att problemen har pågått sedan sent i höstats:

– Personalen tycker att det är obehagligt. Vi vill skydda verksamheten och personalen som har annat viktigt att göra än att avvisa personer som inte förstår smittskyddsläget vi befinner oss i.

Beslutet om väktare fattades på tisdagskvällen och formerna för väktarnas roll på plats är ännu inte bestämda.

Johanna Engman/TT

Utrikes

Ottawa vill bli av med Trumps gata

Trump Avenue i Ottawa i Kanada, där flera invånare inte är helnöjda över namnet. Bild från tidigare i veckan.
Foto: Michel Comte/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Först förlorade han presidentvalet i USA.
Nu kan Donald Trump även bli av med namnet på den gata i Ottawa som bär hans namn.
– Först var det en kul udda sak, nu är det bara en skamfläck, säger en av de boende på Trump Avenue.

Grannarna på en snirklig gata i sydvästra Ottawa vill byta adress. De tycker nämligen inte längre att det är så kul att bo på Trump Avenue.

– Förr, när jag sade att jag bodde på Trump Avenue och lade till, ja, efter "the Donald", brukade folk le lite och visa sympati eller så. Men nu när han har underminerat demokratin och anstiftat till uppror så är det dags att byta namn, säger Bonnie Bowering, som bor på gatan till nyhetsbyrån AFP.

– Trump förtjänar inte äran att få ha en gata uppkallad efter sig i Kanadas huvudstad och jag tycker att det är ett olämpligt namn.

Döptes på 90-talet

Att en gata i Kanadas huvudstad är döpt efter en levande nu före detta president har faktiskt ingenting att göra med Trumps tid som statsöverhuvud.

Gatan ligger i området Central Park, där många gator är döpta efter New York-fenomen och fick sitt namn på 1990-talet när Trump "bara" var fastighetsmogul och mediakändis.

Men till skillnad från Trump väcker inte Madison Park, Bloomingdale Street eller Manhattan Crescent lika ont blod.

Flera boende har krävt ett namnbyte ända sedan Trump blev president söder om gränsen, men staden har inte lyssnat.

Rädd för vedergällning

Riley Brockington, som sitter i staden kommunfullmäktige, förklarar det med att han, som styr över den stadsdelsnämnd där gatan ligger, var rädd för presidentens lynne.

– Jag var orolig för att det kunde få följder och Kanadas straffas om Trump fick veta att landets huvudstad ville ta bort hans namn från gatskyltarna, säger han till AFP.

Men ett byte lär inte ske i brådrasket. Till att börja med måste minst 50 procent av de boende på gatan vilja byta namn, och först då kan den administrativa processen dra i gång, och den kan ta månader.

Och så ska förstås staden Ottawa hitta ett New York-inspirerat namn som ingen tar anstöt av.

– Jag hoppas att de kommer fram till ett namn som alla kan var nöjda med. Men det är klart, vissa skulle nog säga att alla alternativ är bättre än hur det är nu, säger Bonnie Bowering.

Martin Yngve/TT

Donald Trump, när han var USA:s president, tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Bild från 2017.
Donald Trump, när han var USA:s president, tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Bild från 2017.
Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT

Utrikes

Över 100 miljoner smittade av covid

Empire State Building i New York lyste i rött den 19 januari som en del av uppmärksammandet att 400 000 människor i USA har dött till följd av covid-19. Totalt i världen har 2,1 människor dött.
Foto: Frank Franklin II/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världen har nu passerat över 100 miljoner konstaterat smittade av covid-19.

Sammanräkningar av siffror från världens nationella hälsomyndigheter tar den totala officiella siffran vid midnatt till 100 164 399, enligt Johns Hopkins-universitetet i USA.

USA är värst drabbat med nästan exakt en fjärdedel av alla rapporterade fall. Totalt i världen har drygt 2,1 miljoner människor dött till följd av viruset.

Utrikes

Brutaliteten i Belarus fortsätter obehindrat

En man bärs iväg i armar och ben vid en demonstration i Minsk, den 1 november i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Människor dödas, torteras, förföljs och förnedras av polismakten – men ingen ställs till svars. Protesterna fortsätter, men diktatorn sitter kvar.
Omvärlden måste göra något för att folket i Belarus ska få hjälp, larmar människorättsorganisationen Amnesty International.

Grupper av människor, på knä och med händerna mot väggen framför, blir slagna av poliser med tillhyggen. Andra tvingas sjunga regimens föredragna nationalsång medan de blir misshandlade. Förhållandena i ett skräckfängelse i Minsk vidimeras av filmklipp som spelats in utanför – människors skrik hörs tydligt ut på gatan.

Flera personer har blivit dödade i samband med demonstrationerna, där de få vittnen som finns berättar att de blivit misshandlade till döds eller oprovocerat ihjälskjutna.

Systemets våld under proteströrelsens framfart har skett oförblommerat på belarusiska gator, där mängder av människor blir ivägsläpade. Det som sedan sker bakom lyckta dörrar beskrivs i en växande hög av vittnesmål.

Står på led för att slå

Hundratusentals belarusier har deltagit i protesterna mot presidentvalet den 9 augusti, som omvärlden betraktar som klart riggat i diktatorn Aleksandr Lukasjenkos favör. I Amnesty Internationals senaste rapport av läget träder vittnen fram anonymt och berättar om regimens motreaktion.

En man berättar för Amnesty att han blev stoppad och gripen av poliser när han väntade på bussen i sin hemort Orsja, där han stått och betraktat en pågående demonstration. Han och en stor grupp demonstranter fördes till ett fängelse. Där beskriver han hur ett 50-tal poliser stod uppradade längs en korridor och slog de förbipasserande fångarna med batonger, en praxis som det vittnats om på flera håll.

En annan man berättar hur han blev plockad på gatan och förd till ett fängelse där många människor fick dela på små celler med få sängar, utan mat och med endast missfärgat vatten att dricka. Poliser uppges där ha använt elpistoler och de som skrek, grät eller bad om nåd "blev slagna ännu hårdare".

Vittnen: Sköts i huvudet

Vid det mest uppmärksammade dödsfallet hittills blev Minskbon Roman Bondarenko misshandlad av maskerade män på sin innergård och bortförd. Några timmar senare fördes han till sjukhus med skallskador som var såpass allvarliga att han avled.

Tusentals människor deltog vid Bondarenkos begravning, men fler dödsfall har skett, under mer eller mindre oklara omständigheter.

Redan dagen efter valet, den 10 augusti, dog Aleksandr Tarajkovskij vid en demonstration – enligt myndigheternas utsago för att något exploderat i hans händer. Filmklipp av händelseförloppet visade dock att Tarajkovskij i själva verket var tomhänt och blev skjuten i överkroppen av säkerhetsstyrkor.

Dagen därpå dödades Gennadij Sjutov i samband med en demonstration i staden Brest. Vittnen berättar för Amnesty hur han och hans vän stoppades av en grupp civilklädda poliser som frågade vem de röstat på, varpå Sjutov tvingades ned på knä och sköts med ett skott i bakhuvudet.

Polisens officiella bild är att en person skadats i samband med att en grupp demonstranter attackerat poliser. Det viktigaste vittnet – Sjutovs vän – flydde från platsen men greps några dagar senare. Han sitter fängslad och anklagas för att ha försökt mörda en polis.

Inga utredningar

Tusentals övertramp från myndigheternas sida har anmälts, men det finns inga uppgifter om att en enda anmälan har tagits vidare. Däremot sitter hundratals personer som demonstrerat fortfarande fängslade.

I en ljudinspelning som dök upp i mitten av januari hörs en person som pekas ut som en chef vid inrikesdepartementet ge direktiv om att använda olagliga våldsmetoder mot demonstranter. Denne säger bland annat att det inte kommer att beivras om poliser råkar döda någon.

Det råder total straffrihet för människorättsbrott som begås av myndighetens företrädare, enligt Amnesty, som kräver att det internationella samfundet använder allt möjligt inflytande för att få stopp på det som sker.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Foto: Handout via AP/TT
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Foto: TUT.by/AP/TT

FAKTA

Fakta: Lukasjenkos Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Inrikes

Polisbilar skadade vid biljakt

Tre utryckningsfordon skadades i samband med en biljakt i Barkarby, norr om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Minst fyra bilar, varav tre var utryckningsfordon, skadades vid ett stoppförsök av en bil med stulna registreringsskyltar i Barkarby sent på tisdagskvällen, skriver polisen på sin hemsida.

Polisen som följde efter bilen fick avbryta jakten när bilen körde in på E18 i fel körriktning.

Bilen kunde sedan stoppas en bit bort i ett handelsområde. Inga personer har behövt ambulanssjukvård. Föraren är misstänkt för trafikbrott samt för rattfylleri.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Sport

Jakobsson bakom Real Madrids segermål i 95:e

Sofia Jakobsson och Real Madrid vann mot Santa Teresa. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport
PREMIUM

Real Madrid avgjorde ligamatchen hemma mot Santa Teresa i det allra sista anfallet. Sofia Jakobssons inlägg hittade Lorena Navarro Domínguez, som nickade in 1–0 i 95:e minuten.

Tidigare hade både Lorena och Jakobsson missat fina lägen att spräcka nollan i jakten på ett segermål, enligt Real Madrids hemsida. Kosovare Asllani spelade precis som Jakobsson från start, men byttes ut i 71:a minuten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Newcastles kris växer – City ny serieledare

Newcastles Jonjo Shelvey illustrerar lagets tunga form.
Foto: Stu Forster/AP/TT
Sport
Sport Inte en seger sedan den 12 december. Newcastle sjunker allt djupare ner i fotbollsträsket efter ännu en förlust, 1–2 hemma mot Leeds, i Premier League.
Mycket högre upp i tabellen är Manchester City ny serieledare efter en utklassningsseger, 5–0 mot West Bromwich.
PREMIUM

Efter 2–1-segern mot just West Bromwich i början av december har Newcastle inte vunnit på elva matcher. Nio av dem har varit i Premier League, och efter tisdagens 1–2-förlust dras snaran åt kring tränaren Steve Bruce ytterligare.

– Den här ligan är krävande och under stundom grym. Jag vet inte om jag någonsin under de senaste 20 åren har upplevt en sämre svit, sade Steve Bruce till AFP efter matchen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Regeringen vill öppna museum om Förintelsen

Stefan Löfven i Malmö synagoga på Förintelsens minnesdag 2016. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill inrätta ett självständigt museum om Förintelsen i Stockholm.
PREMIUM

Bedömningen är att museet ska kunna ta emot sina första besökare i juli 2022, skriver statsminister Stefan Löfven (S), utbildningsminister Anna Ekström (S) och kulturminister Amanda Lind (MP) på DN Debatt.

Frågan har varit uppe på dagordningen tidigare, bland annat i samband med Förintelsens minnesdag 2019 och som ett förslag från Förintelseöverlevaren Max Safir 2018. Han gick bort i juni 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL