På Senckenberg Museum i Frankfurt, Tyskland, finns ett ovanligt välbevarat fossil. Fossilet föreställer en Psittacosaurus (papegojödla), en förhållandevis liten dinosaurie som levde i början av kritaperioden för cirka 130 miljoner år sedan.

Tack vare detta fossil har nu forskare vid Unversity of Bristol, Storbritannien, lyckats beskriva – och till och med rekonstruera – en dinosauries stjärthål, eller rättare sagt dess kloak. Det vill säga den mynning där både urin och avföring passerade, och som även utnyttjades vid parning.

Inte ovanligt

Det hela kan tyckas konstigt, rentav äckligt, men faktum är att det är vi människor (och många andra däggdjur) som är de avvikande. De flesta ryggradsdjur – som fåglar, kräl- och groddjur, samt många fiskar – har en kloak.

Forskningen, som presenteras i tidskriften Current Biology, visar bland annat att den aktuella kloaken påminner om dem som dagens krokodiler har, vilket inte är så förvånande eftersom krokodiler är dinosauriernas och fåglarnas nu närmast levande släkting.

Ingen analblekning

Forskaren Jakob Vinther, vid University of Bristol, som lett forskningen, liknar dinosauriernas kloaköppning vid ett praktiskt multiverktyg, som gick att använda till lite allt möjligt.

Forskningen visar nämligen att området runt öppningen troligen var kraftigt pigmenterat med hjälp av melanin.

– Vår rekonstruktion visar att dinosauriens bakdel var täckt av en mörk skugga av pigment som var mycket mörkare än resten av kroppen. Vi misstänker att det var till för att göra deras kloak mer synlig och göra lite reklam, för att locka till sig en partner, säger Jakob Vinther till videnskab.dk.

Kloaken och dess utseende användes alltså även i sexuella sammanhang, i samband med parning, något exempelvis vissa salamandrar gör i dag.

Johan Nilsson/TT

Åtgärderna vidtas mot bakgrund av larmet om den brittiska virusmutationen som sprids i Osloområdet.

– Vi har nu i grunden samma situation i Norge som vi har i Danmark och Storbritannien. Man har en sådan spridning av den brittiska varianten, där det finns en bedömning att den faktiskt skulle kunna vara betydligt besvärligare än den som sprider sig i Sverige nu, säger statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten (FHM).

Uppmaningen gäller även för personer som har befunnit sig i Norge under de senaste 14 dagarna, samt för personer i Norgeresenärernas hushåll.

Mycket ännu okänt

Regeringen arbetar i helgen med att införa ett inreseförbud mot Norge för att minska risken för smittspridning. "Beslutet kommer att fattas i närtid", meddelar inrikesminister Mikael Damberg (S) via sin pressekreterare.

FHM konstaterar att mycket fortfarande är okänt om den nya virusvarianten, och att forskning pågår för att ta reda på om den är mer smittsam än andra varianter.

Tegnell kan inte uttala sig om huruvida den brittiska virusmutationen är mer dödlig än den som sprids i Sverige.

– Det är väldigt svårt att göra den bedömningen, har man en snabbt ökande spridning får man också höga dödstal. Det är definitivt en variant som vi ska ta på stort allvar och vi gör vårt allra bästa för att förhindra att den sprider sig i Sverige, åtminstone förhindra det så länge som möjligt, säger han.

Fler fall kan finnas

Hittills har 55 fall av virusvarianten upptäckt i Storbritannien konstaterats i Sverige, enligt Dambergs departement. De allra flesta av dem är kopplade till personer som har befunnit sig utomlands, enligt Tegnell:

– När man har tagit prover fritt ute i samhället har vi hittills inte sett den brittiska virusmutationen, även om vi inte har tagit jättemånga prover. Det är inte alls omöjligt att det finns fler fall därute, men vi har inte spridning på den nivån som de har i Storbritannien eller i Danmark.

FHM har inga planer på att rekommendera att regeringen inför flygstopp från Norge.

– Det är en minimal del av dem som kommer från Norge som kommer med flyg, så det känns ganska meningslöst, säger Tegnell.

FHM uppmanar sedan tidigare till coronatestning och isolering i hemmet för personer som har rest till Sverige från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

På lördagen införde den norska regeringen en rad mycket stränga restriktioner i Oslo och ytterligare nio kommuner.

Orsaken är ökad smittspridning av den virusvariant (B117) som först upptäcktes i Storbritannien.

– Från början var det inte så säkert om varianten verkligen var mer smittsam, men nu visar mer och mer på det, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, till TT.

Smittar mer

Bakom slutsatsen ligger genomgång av data, observationer, smittspårning med mera.

– Det verkar vara en ganska hög extra smittsamhet, även om det är lite osäkert exakt vad den är, säg 50 procent mer. Det gör att R-talet går upp lika mycket.

R-talet (reproduktionstalet) visar antalet personer som varje smittad person i genomsnitt sprider viruset till. Smittkurvan vänder först när R-talet är under 1,0, vilket det nu är på många ställen. En ökning till 1,5 vore dramatisk, enligt Joacim Rockström:

– Då kommer det att bli ett race mot klockan med vaccinationerna. Det tar kanske två, tre månader för den nya virusvarianten att växa till och bli dominant.

Gott tecken

TT: Ser du någon orsak till svenska åtgärder i det här läget?

– Det är samma sak i Sverige. Dels behöver vi sekvensera mer och få koll på hur mycket av den som finns här.

– Har den redan tagit sig in ordentligt i Sverige gäller det bara att bromsa, för annars kommer det att bli jättesvårt i slutet av vintern.

Ett 50-tal svenska B117-fall är kända efter provtagning ute i samhället. Men den provtagningen har inte varit så omfattande.

Såväl Danmark som Norge genomför fler analyser av dna-sekvenser, som visar om coronaviruset muterat, påpekar Joacim Rocklöv som är delvis kritisk till den svenska strategin i stort; åtgärder har vidtagits för sent och inte varit tillräckligt hårda.

– Men det är ett gott tecken att den här virusvarianten inte verkar vara så etablerad här.

Lars Pedersen/TT

En svensk man i 20-årsåldern har omkommit i en skidolycka i schweiziska Verbier, rapporterar Aftonbladet.

Utrikesdepartement bekräftar att en svensk man omkommit.

Olyckan inträffade när mannen åkte off pist i fredags, skriver tidningen Le Nouvelliste.

Dödsolyckan kommer att utredas.

I söndags omkom en svensk man i 40-årsåldern i en skidolycka i samma område.

Enligt kommunen tillåter de inte munskydd i vare sig grundskola eller gymnasieskola. De hänvisar till Folkhälsomyndigheten som säger att det inte finns vetenskapliga belägg för att det skulle gynna verksamheten.

– Det handlar också om att det finns stora risker med munskydd som hanteras fel, säger Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef i barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, till P4 Halland.

Läraren är kritisk mot kommunens förbud.

– Jag förstår inte vilken skada jag kan göra genom att använda munskyddet då och då. Jag känner mig säkrare med munskydd där det finns mycket folk, säger läraren till radion.

"Katastrofalt beteende"

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, är mycket kritisk mot Halmstads kommun:

– Jag tycker att det är ett helt katastrofalt beteende att gå ut och förbjuda skyddsutrustning när vi är inne i en pandemi. Jag tycker att det är helt otroligt faktiskt att man gör på det sättet.

– Vårt ombud har varit i kontakt med kommunen, man har legat på och frågat vad som gäller och om man verkligen har tolkat det här på rätt sätt. Vår förhoppning är att Halmstads kommun ska ta sitt förnuft till fånga, men tyvärr låter det inte så när man hör kommunens representanter.

TT: Hur tycker ni att lärare ska göra med munskydd?

– Vi har gått ut med ett krav att alla arbetsgivare ska erbjuda munskydd och sedan kan det vara frivilligt att använda det, säger Åsa Fahlén.

"Inget förbud"

Smittskydd Halland uppger för TT att det inte finns något förbud mot att använda munskydd i skolan.

"FoHM har ingen rekommendation om att använda munskydd i skolan och Smittskydd Halland har ingen annan åsikt vad gäller detta. Varken FoHM eller smittskydd förbjuder munskyddsanvändning. Om huvudman fattar beslut om detta sker det i så fall utifrån annat lagstöd som finns, eller agerar utifrån eventuella rekommendationer från arbetsmiljöverket”, skriver kommunikationsdirektören Johanna Wiechel-Steier i ett mejl.

Statsepidemilog Anders Tegnell säger att det är varje arbetsgivares egna ansvar att göra bedömningar och att Folkhälsomyndigheten inte kan veta vad som ligger bakom beslutet i Halmstad.

– Vi har sagt väldigt tydligt att det här är en bedömning man måste göra i sin egen verksamhet och det är det man har gjort, säger Tegnell till TT.

Fredrik Lilja/TT

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Gravstenar har välts på Norra begravningsplatsen i Solna norr om Stockholm, enligt polisen.

– Vi fick kännedom om det klockan 15.32 i dag. Gravstenarna har välts och vi kommer att utreda det som brott mot griftefriden, säger polisens presstalesperson Towe Hägg.

Polisen har ingen uppgift om vandaliseringen har riktats mot någon särskild religion eller del av begravningsplatsen, eller hur många gravstenar som har välts.

– Patrullen är på plats och tekniker är på väg dit så jag har inte den detaljuppgiften, säger Hägg.

Det är tredje gången på kort tid som Norra begravningsplatsen utsätts för skadegörelse – vid två tillfällen i december vältes gravstenar på begravningsplatsen.

Återigen har flera träd i Malmö utsatts för skadegörelse. Den här gången rör det sig om kastanje- och körsbärsträd vid Vattentornet i Rosengård, skriver Kvällsposten.

– I anmälan framgår att någon skurit av barken på åtta träd, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till tidningen.

Händelsen polisanmäldes på lördagen.

Sedan november i fjol har någon eller några angripit träd i Malmö. Drygt 150 träd på allmän mark har vandaliserats.

– Alla skadorna är likadana. Man har huggit i barken, men inte ringbarkat utan det är fläckvisa skador på 30–40 centimeter med 15 centimeters bredd, sade Mattias Thelander, landskapsingenjör på Malmös fastighets- och gatukontor, till TT tidigare i veckan.