Lagfarter SkD

Hus på 99 kvadratmeter från 1968 sålt i Hörby

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Käthe Lilian Rose-Marie Leonciuk, 45, och Jimmy Béla Leonciuk, 48, har köpt huset på Violgatan 15 i Hörby av säljaren Kjell Göran Nilsson. Köpesumman blev 2 000 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i december 2020. Huset byggdes 1968 och har en boyta på 99 kvadratmeter.

Bara fem månader tidigare såldes ett annat hus på samma gata, på Violgatan 3. Där blev priset för en 95 kvadratmeter stor villa 1 795 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Miljardutdelningar att vänta på börsen

Förra året stoppade många bolag sina aktieutdelningar, men i år väntas miljarder betalas ut. Arkivbild.
Foto: Kallestad, Gorm
Ekonomi
Ekonomi Bromsen för aktieutdelningar slog till med full kraft under pandemiåret 2020. Men nu lättar det, och analytiker räknar med många miljarder i aktieutdelningar i år.

Sandvik och Investor. De båda storföretagen kickar i gång rapportfloden på torsdag och årets fjärde delårsrapport betyder dessutom bokslut och förslag och hur mycket som ska delas ut till aktieägarna i bolagen.

– Det är helt annorlunda läge nu. Inför den senaste stämman tog man tillbaka utdelningsförslag och för exempelvis bankerna blev det ju politiskt omöjligt att dela ut pengar, säger Stefan Cederberg, aktiestrateg hos SEB.

Även om pandemin fortfarande i högsta grad är en realitet ser Cederberg fortsatt flera viktiga faktorer till varför det nu kommer att föreslås utdelningar i en rad bolag.

– Utgångspunkten är att balansräkningarna nu är starkare än vid samma tidpunkt förra året, delvis på grund av att bolagen inte delade ut så mycket som man då tänkte göra. Sedan har det varit positiva kassaflöden trots fallande vinster.

– Vaccineringen pågår dessutom och alla förväntar sig att det sker en normalisering under kanske andra kvartalet 2021 vilket gör att osäkerheten är betydligt lägre än vid stämmotidpunkten förra året, säger Cederberg.

Återupptog utdelning

En rad storbolag, bland annat Electrolux, Essity och Husqvarna valde i höstas att återta förslag om utdelning. Flera av de bolagen hade fått statligt permitteringsstöd som man sedan betalade tillbaka. För andra bolag, som fick stödpengar och även valde att slopa aktieutdelningen, betyder det att man nu kunnat öka på bolagskassan.

TT:s genomgång av analytikernas genomsnittliga prognos för utdelningar, utifrån analysföretaget Refinitiv, visar att det finns en rad bolag, bland annat byggjätten Skanska, gruvbolaget Boliden och Investor som tros höja utdelningen jämfört med föregående år.

Till exempel Skanska tror analytikerna kommer lämna en utdelning på 7:33 kronor jämfört med 3:25 kronor i senaste bokslutet. SEB och Stefan Cederberg tror på minst sex kronor i ordinarie utdelning men att bolaget kommer ge en extrautdelning på 14 kronor.

Peter Malmqvist, oberoende finansanalytiker, gör bedömningen att 60 procent av bolagen valde att skrota utdelningen förra året.

– Med den utveckling vi har nu så tror jag merparten bolag som tidigare avstod utdelning nu går tillbaka till att lämna utdelningsförslag, säger han till TT.

– Det var ganska naturligt då att bolagen sa att "det här en utveckling vi inte sett tidigare och vi behöver utdelningen för att överleva". Nu ett år senare kan man konstatera att man har överlevt och blir det inte värre har man råd med utdelning.

Inne i en positiv trend

Samtidigt är Stockholmsbörsen inne en positiv trend, OMXS-index är den senaste månaden upp nästan fem procent och flera bolag handlas nu på sin högsta nivå hittills med höga P/E-tal. Peter Malmqvist ifrågasätter detta.

– Kan vinstutvecklingen under fjärde kvartalet motivera den kursuppgång vi haft och som accelererade under fjärde kvartalet? Det tycker jag inte. Det är en värdering av vinster som förutsätter att vi har nollränta under flera år och det är också placerarnas inställning.

TT: Men är inte det ett högst troligt scenario?

– Jag tycker definitivt det är en omöjlighet. Kommer svenska bolag tillbaka till något som är ganska likt det vi hade 2019 är det en orealistisk tanke att inflationen ska ligga kring noll och därmed innebära låga räntor.

Tobias Österberg/TT

FAKTA

Fakta: OMXS30-bolagens förväntade utdelningar

Bolag Förväntad utdelning för 2020 Utdelning för föregående år

ABB 0:86 dollar (7:12 kronor) 7:91:-

Alfa Laval 5:20:- –

Assa Abloy 3:79:- 3:85:-

Atlas Copco 7:06 7:00

Autoliv 0:89 dollar (7:37) –

Boliden 9:16:- 7:00:-

Electrolux 7:73:- 7:00:-

Ericsson 1:70:- 1:50:-

Essity 6:71:- 6:25:-

Evolution Gaming 0:77 euro (7:75 kronor) 4:42:-

Getinge 3:01:- 1:50:-

Handelsbanken 5:12:- –

Hennes & Mauritz Ingen uppgift. –

Hexagon 0:61 euro (6:14 kronor) 6:32:-

Investor 12:71:- 9:00:-

Kinnevik 5:65:- 7:00:-

Nordea 0:34 euro (3:14 kronor) –

Sandvik 4:06:- –

Securitas 4:52:- 4:80:-

SEB 5:37:- –

Skanska 7:33.- 3:25:-

SKF 4:75:- 3:00:-

SCA 1:65:- –

Swedbank 5:73:- –

Swedish Match 15:22:- 12:50:-

Tele2 7:27:- 9:00.-

Telia 2:10:- 2:45:-

Volvo 5:25 –

Källa: Eikon och Avanza.

Utrikes

Riskabel hemkomst för Navalnyj

Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj har befunnit sig i Tyskland sedan i augusti. Arkivbild.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj reser tillbaka till Ryssland i dag för första gången sedan han förgiftades i slutet av augusti.
I Moskva väntar hans anhängare, men även flera brottsanklagelser.

Aleksej Navalnyjs återkomst är ett huvudbry för Kreml. Antingen grips han, vilket antagligen kan leda till internationell kritik och att han ses som en politisk martyr. Eller också låter man honom vara, men då finns det en risk att Kreml framstår som vekt.

Navalnyjs anhängare planerar att möta honom vid flygplatsen Vnukovo i Moskva, där temperaturen enligt prognosen kommer att ligga på minus 17 grader när han landar i eftermiddag lokal tid.

Hittills har minst 2 000 människor uppgett på Facebook att de planerar att komma till flygplatsen när han landar, och runt 6 000 andra har uttryckt intresse för evenemanget, trots att huvudstaden rapporterar tusentals nya coronafall dagligen. Samlingen ses av myndigheterna som olaglig då den inte fått tillstånd.

Även Kreml-trogna aktivister väntas komma till dit.

Återhämtat sig

Flygresan väntas gå från Berlin dit han flögs i augusti för specialistvård. Där konstaterades det att han förgiftats med nervgiftet novitjok.

Navalnyj, som precis som flera länder säger att Rysslands president Vladimir Putin ligger bakom förgiftningen, uppger nu att han har återhämtat sig nästan helt.

Kreml förnekar inblandning i förgiftningen, som 44-åringen i intervjuer har sagt utfördes för att maktens män ser honom som ett hot inför det parlamentsval som ska hållas i Ryssland i höst.

Flera anklagelser

Enligt Navalnyj saknar han Moskva och vill därför resa hem nu, och han säger att han inte är intresserad av vad han anser är påhittade rättsfall mot honom.

Navalnyj anklagas bland annat för att ha brutit mot villkoren för ett villkorligt fängelsestraff för förskingring i ett fall från 2014. Enligt honom själv är anklagelserna falska, men risken att han grips när han kommer hem till Moskva kvarstår.

Han är även aktuell i tre andra brottsutredningar, som han säger är politiskt motiverade.

Staffanstorp

Två bilar i krock på riksväg 11 – halt på vägen

Foto: Johan Nilsson/TT
Staffanstorp
Trafik Räddningstjänst, ambulans och polis är på plats vid riksväg 11 i höjd med Särslöv där två bilar har krockat. Vägen är avstängd i båda riktningarna.

Inga personer ska ha kommit till skada vid olyckan som skedde vid 9-tiden på söndagsmorgonen på riksväg 11 i höjd med Särslöv.

Enligt polisen står bilarna illa och det är halt på vägen.

Riksväg 11 är avstängd från trafikplats Sunnanå Östra till Särslöv i båda riktningarna. Prognosen för när vägen väntas öppnas igen är satt till klockan 10.

Utrikes

Polisen på tårna inför protester i USA

Förberedelserna är många inför att Joe Biden ska sväras in som president.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Poliser och myndigheter i USA är på tårna inför att Joe Biden ska installeras som landets nye president. Det finns farhågor om nya protester under helgen.

Lördagen blev lugn med några mindre demonstrationer på olika håll i USA. Men myndigheter har pekat ut söndagen som kritisk, då protester mot den tillträdande Biden-regeringen sedan flera veckor tillbaka planerats i samtliga amerikanska delstater.

Säkerheten kring delstaternas respektive kongress är rigorös efter att anhängare till den avgående presidenten Donald Trump stormade Kapitolium i den amerikanska huvudstaden Washington DC förra veckan.

Texas och Kentucky har stängt parlamentsbyggnaderna för allmänheten. Och i delstaten Connecticut har nationalgardet kallats in för att kunna stå emot uppemot 2 000 demonstranter.

– Vi förbereder oss för att allt kan hända, säger militären Pedro Muniz, men lägger till att man inte fått in några specifika hot.

På lördagen greps en beväpnad man vid en säkerhetskontroll nära Kapitolium i Washington DC. Mannen, från delstaten Virginia, frihetsberövades sedan polisen hittat ett enhandsvapen med 500 patroner samt ett hagelvapen med ammunition.

Inom vissa ljusskygga, våldsbejakande grupperingar uppmanas medlemmar att stanna hemma med hänvisning till just säkerheten eller en uppfattad risk att de kan vandra in i en myndighetsfälla.

Inrikes

Försökte stjäla kors från domkyrka

Lunds domkyrka. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 35-årsåldern misstänks för att ha försökt stjäla ett kors från Lunds domkyrka, rapporterar Sydsvenskan.

Stöldförsöket ägde rum vid 13.30-tiden på lördagen, men mannen kunde stoppas.

– Det var lönlöst. Det var larmat och personalen sprang ner. Och i coronatider var det tomt i kyrkan. Det var bara han och korset där, säger Lars Neumann, inre befäl vid Lundapolisen, till Sydsvenskan.

Korset värderas till mellan 80 000 och 100 000 kronor, och mannen är nu misstänkt för försök till grov stöld.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Inrikes

Tegnell: Ingen såg det extrema komma

Statsepidemiolog Anders Tegnell gick från att vara anonym till en av de mest kända svenskarna under 2020. Ingen kunde för ett år sedan förutse vad som skulle drabba världen, säger han i en längre TT-intervju.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Bilderna från Italien. De svårt sjuka och den kraschade vården var det som fick statsepidemiolog Anders Tegnell att se allvaret. Ett år har snart gått sedan dess. Över 10 000 har avlidit med covid 19 i Sverige och vården är hårt ansträngd.
– Att det skulle bli så här extremt kunde ingen se, säger Anders Tegnell.

TT: När förstod du att det var allvarligt?

– Det var nog när vi såg filmer från Italien. I Kina verkade de kunna hantera spridningen bra, och då hade vi någonstans en förhoppning om att det var hanterbart. Men det hoppet slocknade då vi såg hur det var i Italien. Vi såg att viruset hade en stark förmåga att etablera sig.

TT: Vad gör det här viruset så speciellt och svårbedömt?

– Det beter sig inte som andra virus som drar fram i jämna vågor, som glider över länder som en fågel. Så beter sig exempelvis säsongsinfluensa eller hiv.

I stället tycks coronavirusets strategi vara att slå till via superspridare.

– Det verkar kunna komma in många fall utan att det händer något.

Så har det varit på vissa håll, säger han, och pekar på Norge, där det enligt honom kom in många fall utifrån i början utan att smittan tog fart. Men så är det vissa event som sätter i gång det hela, som i Italien och Spanien, och även i Boston i USA i början av pandemin. Då blir det tydligt att det har räckt med en eller ett par personer som visat sig vara superspridare för att massor av människor ska bli sjuka, förklarar han.

TT: När var det enligt dig "kört" att stoppa smittan vid gränsen?

– Riktigt kört var det nog i början av mars då vi gick ut och sade att vi hade en allmän smittspridning. Då hade vi fått in smittan från Alperna och en hel del andra länder.

Ändå hävdar Anders Tegnell att Sverige lyckades bra med att stoppa smittan från sportlovsresenärerna från alpländerna. Han förklarar att det inte var de virusstammarna som fick fäste. I stället var det virus från andra länder, som USA, som tog sig in.

TT: Vad tänkte du då?

– När vi sett vad som hände i Italien, hur svårt sjuka människor blev och med sjukvården, så var det att platta till kurvan och inte få en sådan anhopning som i Italien.

TT: Kunde något ha gjorts annorlunda?

– När det gäller äldrevården så frågar vi oss om vi kunde gjort mer. Det är ju inte vi som ansvarar för den, men vi tyckte att vi var extremt tydliga. Men i vilken mån det nådde fram...

TT: Men i början, för att hindra smittan att komma in?

– Nej, jag tror inte det. Det kommer studeras jättemycket om vi kunde gjort annorlunda, men regionerna klarade inte mer smittspårning. Det gick inte mer.

TT: Den 13 mars i fjol ändrade ni strategi från smittspårning och provtagning av personer som rest utomlands, för att i stället fokusera på att begränsa spridningen i Sverige och skydda de äldre. Hur kom det sig?

– Regionerna var vid vägs ände när det gäller smittspårning. Det var antingen vård eller smittspårning, för det fanns inte resurser i regionerna. Vi grundade det beslutet på en omvärldsanalys.

TT: Hade det inte varit renhårigare att säga som det var då, att det inte fanns resurser för smittspårning?

– Jag tycker att vi var tydliga. Andra länder har sagt olika saker (om sin smittspårning), men en del av dem hann inte med.

Han framhåller att det här var den strategi som var möjlig att genomföra mot bakgrund av regionernas resurser och den kraftiga smittspridningen.

TT: Under året har många haft åsikter om lösningar, och blivit sina egna hobby-epidemiologer. Vad tänker du om det?

– I grunden är det bra att många har upptäckt hur spännande det är med epidemiologi – det rör en massa olika saker, som medicin, statsvetenskap och beteendevetenskap. Men det är svårt när det blir så kategoriska åsikter.

TT: Vad tänker du om den kritik du och Folkhälsomyndigheten fått under året?

– Vi har fått både kritik och stöd, säger han, och berättar att han har fått en väldig massa julkort, hälsningar och kärleksförklaringar.

När det gäller kritiken så framhåller han att det är så det ska vara i den vetenskapliga världen. Det hör till att få och ge kritik.

– Som jag ser det så får man hålla isär kritik och förtroende. Folkhälsomyndigheten har högt förtroende, även om det har sjunkit lite nu under hösten.

TT: Varför tror du att förtroendet har sjunkit nu?

– Det är inte konstigt, när vi har så stor smittspridning. Men en grymt stor majoritet tycker att vi gör ett bra jobb.

TT: Nu, efter nästan ett år med viruset, har åtgärder som ni tidigare varit emot rekommenderats. Det gäller exempelvis munskydd och distansundervisning även för grundskolebarn. Kunde du, och myndigheten, varit mer ödmjuka?

– Det är väl så att vi har fått anpassa oss efter läget. Nu är det en sådan extrem situation så vi har fått gå mot åtgärder även med liten effekt, säger han, och påpekar att när det gäller skolorna så har resten av världen följt Sveriges exempel.

– Munskydd har blivit en så extremt politisk fråga. I stora delar av Europa har man haft krav på munskydd. Ändå sprids smittan. Det är ett gigantiskt experiment, men det diskuteras inte. I stället för man fram Sverige som avvikande.

Han förklarar att det vi gör här i princip är en lockdown, fast vi inte har några absoluta regler och sanktioner.

TT: Har du några verktyg kvar i verktygslådan för att stoppa smittan?

– Det viktiga är inte att föra in så mycket nya åtgärder, utan att göra det vi redan gör ännu bättre.

Han poängterar att restriktionerna och åtgärderna helt enkelt går ut på att inte träffa människor. Det lyckades vi med i våras, tycker han, då smittan gick ned. Men nu verkar vi inte klara det på samma sätt, enligt honom. Vi jobbar till exempel inte hemma i samma utsträckning, förklarar han.

– Då kunde vi se att omkring 40 procent arbetade hemma. Nu är det bara 10 procent, säger han, och hänvisar till bland annat mätningar som Telia gör av hur våra mobiltelefoner rör sig.

– Vi vet att folk smittas framför allt på två ställen: På arbetsplatsen och hemma. Om vi lyckas begränsa smittan på arbetet så kommer vi ned i spridning.

TT: Ni som myndighet jobbar med de stora talen, de breda penslarna. Men var och en av oss måste fatta en massa små men för oss viktiga beslut om smittrisk och vad vi ska göra. Hur går det där ihop?

– Det är jättesvårt. Om bara jag, en person, går in i en galleria och köper en present till min fru kanske det inte gör så mycket, då är risken minimal. Men om 1 000 personer gör det, och man multiplicerar den där minimala risken, då har det betydelse, det vet vi.

Det ligger på var och en att bedöma vilken risk man är beredd att acceptera i de vardagliga besluten, men för myndigheten måste vyn vara större, understryker han. Vi ska helt enkelt träffa färre personer varje dag. Det är det som är syftet med restriktionerna.

TT: Tycker du att ni har lyckats förklara det här?

– Ja...det kan inte vi bedöma. Men vi har uppenbarligen fått ganska stort genomslag.

TT: Du är 64 år, och har fått jobba stenhårt under det här pandemiåret. När tänker du gå i pension?

– Inte förrän det här är klart.

TT: När kan det vara över?

– Det är svårt att säga när en pandemi slutar, ännu svårare än att säga när den startar. Men då en stor del har vaccinerats så tror jag att vi har ett annat läge.

Det skulle kunna vara till sommaren, eller när det drar mot höst. Men Anders Tegnell har inte tänkt att pensionera sig redan då.

– Nej, jag har nog tänkt att jobba lite längre.

TT: Kommer det att bli som förr igen?

– Nja...om man tittar tillbaka på tidigare pandemier så har de inte gett några långvariga effekter, inte så mycket minnen i folksjälen. Svininfluensan minns vi, men det var den tragiska effekten med narkolepsi. Hur mycket genomslag det här får, det får vi se.

TT: Vad tänker du om Sveriges, Folkhälsomyndighetens och din egen beredskap för det som hänt?

– Att det skulle hända något, ja det visste jag. Men att det skulle bli så här extremt kunde ingen se.

Folkhälsomyndigheten hade också en beredskap, tycker han, men det var svårt att veta inför vad eftersom ingen visste hur det skulle bli.

Sveriges krisberedskap lämnar dock en del övrigt att önska, tycker han.

– Svensk sjukvårds beredskap, och tillgång på material till exempel. Och så äldrevården och hemtjänsten, där var det ännu sämre.

Frågan är om inte Folkhälsomyndigheten, som hade i uppgift att hålla ögonen just på pandemirisken, borde har larmat och skramlat högre så att samhället och vården ökade sin beredskap.

– Vi tycker nog att vi gjorde det. Vi har pekat på detta i flera rapporter.

TT: Vilka lärdomar kan vi dra av det här?

– Det är vikten av att vara flexibel, och att ha ett internationellt samarbete. Som det har varit nu har det varit extremt olika idéer som rått. Jag hoppas att vi lär oss av det här, säger Anders Tegnell, och hävdar återigen att Sverige inte alls avviker så mycket från reglerna och restriktionerna jämfört med andra.

Johanna Cederblad/TT

Ekonomi

Hotell har tappat 12 miljarder under pandemin

Grand Hôtel på Blasieholmen i Stockholm.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Pandemijulen gick hårt åt landets hotellnäring. Branschen tappade 70 procent av sina logiintäkter i december jämfört med samma månad föregående år, enligt beräkningar från Stockholms handelskammare.

För hotellen i Stockholms län blev månaden extra tuff med ett tapp på 78 procent.

Under december 2019 noterade de svenska hotellen 1 307 miljoner kronor i intäkter. Samma månad i fjol stannade siffran på 391 miljoner. Sammantaget har svenska hotell gått miste om 12 miljarder enbart i rumshyror sedan mars månad.

Tappet förklaras både av betydligt lägre beläggning och lägre snittpriser på de rum som hyrs ut.

"Det är ett mycket mörkt läge och vi lär inte se någon vändning förrän smittkurvorna vänder nedåt och restriktionerna lättar", säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Utrikes

Tusentals migranter på väg till USA till fots

En kvinna från Honduras bär sitt barn på ryggen på en motorväg i Chiquimula, Guatemala.
Foto: Sandra Sebastian/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals migranter från Honduras är på väg till fots till USA i hopp om ett bättre liv.
Många fattiga hoppas att de ska välkomnas när Joe Biden tillträder som ny president.

Honduras drabbades hårt av två orkaner i november, samtidigt som coronapandemin härjar och fattigdomen och våldet frodas. Nu hoppas många på ett bättre liv i USA.

– De kastade ut oss som om vi vore hundar, som sopor, som om vi var värdelösa för landet, berättar 28-åriga Olga Ramirez gråtandes.

Hon, hennes man och deras fyra barn flyr hemlandet eftersom familjen inte längre kan få ihop tillräckligt med mat i Honduras, sedan hon förlorat sitt arbete med att sälja mat på en busstation efter det att en privat aktör tog över driften av stationen.

Många barnfamiljer

Mellan 7 000 och 8 000 migranter har tagit sig över gränsen till Guatemala de senaste dagarna, enligt myndigheterna.

Eftersom det fanns många barnfamiljer bland migranterna tilläts de att komma in i landet utan att polisen tog till våld, uppger en poliskälla enligt AFP.

Men en video som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av visar hur guatemalanska säkerhetsstyrkor drabbar samman med ett hundratal migranter vid polisens avspärrningar nära staden Chiquimula.

Omkring tusen personer har skickats tillbaka till Honduras igen.

Hundratals mil

Migranterna har fortfarande hundratals mil kvar att gå genom Centralamerika till Mexiko och vidare till USA, där de hoppas att de hårda immigrationsregler som gällt under president Donald Trumps tid på presidentposten ska ändras under Joe Bidens mandatperiod.

Biden har lovat ett "rättvist och humant" immigrationssystem och att försöka ta itu med de grundläggande orsakerna till fattigdom och våld som gör att många centralamerikaner söker sig till USA.

Men amerikanska myndigheter har redan varnat gruppen att inte försöka ta sig in i landet. Mark Morgan, chef för USA:s gräns- och tullmyndighet (CBP), har uppmanat migranterna att inte slösa tid och pengar på att gå norrut.

Honduras, Guatemala och Mexiko har ett avtal med USA att migranter på väg norrut ska stoppas och de lär stöta på nytt motstånd längs vägen. Mexiko uppger att man kommer att sätta stopp för all typ av olaglig gränsöverskridning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL