Lagfarter SkD

Hus på 180 kvadratmeter från 1974 sålt i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av huset på Plogvägen 9 i Eslöv är nu klar. Ny ägare blir Sedat Avci, 47 år, som köper fastigheten av Gertrud Elisabeth Sydmark. Byggår för huset är 1974 och boarean är 180 kvadratmeter. Ägarbytet gjordes i december 2020 och priset blev 3 800 000 kronor.

Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Tåbelundsvägen 2. Där landade priset på 3 230 000 kronor för det 130 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Barn köar i timmar för lite bröd

En kvinna bär hem bröd i Syriens huvudstad Damaskus. Arkivbild.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Timslånga köer för att köpa bröd gör att barn riskerar att missa skolan i Syrien. Den ekonomiska kollapsen gör att många går hungriga – när regimen tvingas att ransonera tillgången på basvaror.

Abu Mohammed och hans två äldsta söner inleder varje dag med att be i gryningen. Sedan turas de om att bege sig till ett statligt bageri. Där får de vänta i timmar – vilket gör att de ofta kommer försent till jobbet eller skolan. Ibland missar de en hel dag.

– En dag köade jag i sju timmar, berättar Abu Mohammed för The Washington Post över telefon från Damaskus.

– Dagen därpå var det åtta timmar, sedan sex. Det påverkade mitt jobb. Och jag behöver jobba. Jag måste överleva.

Ekonomisk kris

Livsmedelskrisen är ett av de mest synliga exemplen på den ekonomiska härdsmälta som plågar Syrien – där bröd alltid har varit en självklar del av i princip varje måltid.

I oktober fördubblades priset på subventionerat bröd, som de allra fattigaste och mest utsatta människorna är beroende av för att ha något att stoppa i magen. Förpackningarna blev också mindre, kvalitén sämre och det infördes gränser på hur mycket bröd som en familj får lov att köpa. Ransoneringen gäller även andra basvaror och det råder brist på såväl medicin som bränsle i landet.

– Halva dagen går åt till att vänta på bröd, det är skrattretande. Och den andra halvan av dagen tillbringar jag i en kö till bensin, säger Damaskusbon Abu Alaa till NPR.

Förra veckan meddelade oljedepartementet att man kommer att behöva skära ner på distributionen av bränsle på grund av försenade leveranser.

Inflation

Bashar al-Assad har lyckats ta tillbaka stora delar av de områden som togs över av den väpnade oppositionen under krigets mest brinnande dagar. Men mycket ligger i ruiner och återuppbyggnaden går trögt. Och även om boenden i regeringskontrollerade områden slipper strider finns inte särskilt mycket att fira. Syriens ekonomiska kollaps har slagit hårt mot befolkningen som har tvingats se löner och besparingar krympa.

På mindre än ett år förlorade det syriska pundet omkring 70 procent av sitt värde mot den amerikanska dollarn. För en statsanställd har det lett till en lön värd motsvarande omkring 170 kronor, enligt NPR.

Den ekonomiska situationen har förvärrats av virusrelaterade nedstängningar, bankkrisen i Libanon och den syriska regimens isolering. Sanktioner från väst förbjuder försäljning av bränsle till Syrien, som bara kan köpa olja från Iran.

Uppmanas baka

Jordbruksminister Hassan Qatana har försökt att avleda missnöjet genom att föreslå att människor börjar baka sitt eget bröd. Men det råder också brist på vete i Syrien, som innan kriget var ett medelinkomstland som var självförsörjande i produktionen av sädesslaget.

Situationen kompliceras av att mest vete produceras i de nordöstra delarna av landet, som kontrolleras av den kurdiska administrationen. Den har visserligen sålt en del till Damaskus men enligt analytiker har den också sparat stora delar till sina egna invånare. Samtidigt har jordbruksmark i regimområden sargats av skogsbränder och dessutom har Ryssland under pandemin minskat storleken på sin för Syrien mycket viktiga veteexport.

Vetekrisen fortsatte att påverka brödbristen i regeringskontrollerade områden under december, skriver FN:s livsmedelsprogram WFP som konstaterar att det svaga pundet och sanktionerna gör det svårt för landet att köpa vete på den öppna marknaden.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Syriens ekonomi

Syrien hade före kriget en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv.

Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försök att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.

Sedan krigsutbrottet 2011 har Syriens ekonomi försämrats kraftigt.

Redan före kriget var subventioner av basvaror en kostsam post i statens räkenskaper. En av regeringens första åtgärder när oroligheter började rapporteras 2011 var att höja löner och avbryta de impopulära ekonomiska nedskärningarna. Denna politik blev dock svår att upprätthålla när statens inkomster minskade och utgifterna för kriget ökade. Regeringen har därför stegvis tvingas skära ner subventionerna, trots folkligt missnöje.

Källa: Landguiden/UI

Ekonomi

Experten: Sök sommarjobb extra tidigt

Ellinor Wassberg, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen, tipsar om att börja söka sommarjobb redan nu.
Foto: Andreas Damgaard/Pressbild
Ekonomi
Ekonomi Vänta inte, då kan det vara för sent. En konsekvens av pandemin kan bli högre konkurrens om sommarjobben – och då gäller det att vara på tårna.
Här ger jobbsökarexperten sina bästa tips för hur du bäst landar ett sommarjobb i år.

Fler arbetssökande i kombination med pandemidrabbade branscher och avvaktande arbetsgivare – tillsammans riskerar det att bli en dyster cocktail för alla sommarjobbare.

Vill du maximera dina chanser att få ett sommarjobb trots den hårdare konkurrensen så gäller det att inte snooza. Det menar Arbetsförmedlingens jobbsökarexpert Ellinor Wassberg, som tipsar om att börja söka jobb redan nu.

– Genom att vara ute i god tid så ökar chansen att få ett jobb som du trivs med, dessutom visar du att du är engagerad. Så även om arbetsgivaren inte skulle söka folk redan nu så kommer de att minnas dig, säger hon och tillägger:

– I och med att det kanske är extra många som söker jobb i år också så ökar chansen om du är en av de första som kontaktar arbetsgivaren.

Skicka spontanansökningar

Förutom att söka de jobb som finns listade på jobbsajter tipsar Ellinor Wassberg om att använda sig av kontakter. Att våga berätta för vänner och bekanta att du söker jobb, och be om såväl tips som rekommendationer.

En annan god idé kan vara att göra ett inlägg på sociala medier för att berätta att du söker ett sommarjobb och vilka branscher du är intresserad av att arbeta inom.

– Jag vill verkligen slå ett slag för att söka jobb spontant, och inte bara invänta att arbetsgivaren lägger ut en annons. Under pandemin blir det svårt att besöka arbetsgivare och lämna en ansökan, istället kan du göra det digitalt via mejl, telefon eller sociala medier, säger Ellinor Wassberg.

"Var redo"

Hon råder också arbetssökande att vara flexibla och våga söka olika jobb. Kanske har den arbetsgivare du helst skulle jobba hos svårt att anställa på grund av pandemin, men i andra branscher kan det tvärt om finnas ett stort behov av personal.

Skulle du trots allt inte få napp direkt så har du ändå fått en fördel gentemot andra jobbsökande som inte ens har börjat än. För om det skulle komma ett besked om lättade restriktioner kan många branscher behöva anställa igen – och det fort.

– I situationen som vi befinner oss nu är det bra att du har ett uppdaterat cv och personligt brev, och att du har koll på intervjufrågor. Det kan gå väldigt snabbt när allting väl lättar och då gäller det att vara redo, säger Ellinor Wassberg.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Expertens cv-tips

Ellinor Wassberg, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen, ger sina bästa tips kring cv och personligt brev:

– Anpassa ditt cv efter just den bransch och tjänst du söker, och våga välj bort punkter som inte är relevanta.

– Om du däremot inte har så mycket arbetslivserfarenhet kan det vara svårt att fylla ett cv alls. Då kan det vara en god idé att ta med andra erfarenheter som visar att du är engagerad och driven. Kanske har du suttit barnvakt, varit med i elevrådet eller hjälp någon att handla under pandemin?

– Fokusera på att anpassa ditt personliga brev efter den tjänst du söker. Tre frågor som du ska besvara i brevet är: Vem är du som kollega eller anställd? Vad kan du bidra med i just den här rollen och på den här arbetsplatsen? Varför vill du jobba med just det här yrket och hos den här arbetsgivaren?

– Låt gärna någon annan titta igenom din ansökan och ge tips innan du skickar in den.

Källa: Ellinor Wassberg, Arbetsförmedlingen

Ekonomi

Konkurrensen om sommarjobb väntas öka

Pandemin kan medföra färre sommarjobb, samtidigt som antalet arbetssökande är fler. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Sommarjobben kan bli färre i år – samtidigt som konkurrensen ser ut att bli högre.
– Redan nu har vi dubbelt så många ansökningar som under förra året, säger Mathias Bergendahl, vd för High Chaparral.

En frostig januaridag kan sommaren tyckas långt bort, men redan i december börjar planeringen inför sommarsäsongen hos många arbetsgivare. En säsong som i år ser ut att bli annorlunda.

– Det finns en stor osäkerhet kring utvecklingen framöver när det gäller smittspridning och restriktioner. Det gör också att det finns en stor osäkerhet när det gäller efterfrågan på arbetskraft framöver, säger Sandra Offesson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

I december annonserades det om cirka 13 000 jobb inför sommaren 2021, enligt Arbetsförmedlingen statistik – en minskning med cirka 30 procent jämfört med samma period året innan.

Dubbelt så många

Visserligen är det svårt att dra några slutsatser utifrån bara en månads statistik, men enligt Sandra Offesson kan minskningen bero på att arbetsgivarna är mer avvaktande i år.

– Samtidigt har vi också fler arbetssökande vilket gör att konkurrensen om de jobb som finns ökar. Särskilt för yrken där det inte krävs utbildning kommer det troligtvis att vara betydligt tuffare konkurrens, eftersom det är fler som kan söka dem.

Att trycket är högre på sommarjobben syns redan nu hos temaparken High Chaparral. Varje sommar har de cirka 350 säsongsanställda – och redan nu har närmare 1 000 ansökningar kommit in. Det är dubbelt så många som hade ansökt under samma period förra året.

– Som arbetsgivare är det fantastiskt roligt att se ett så stort intresse, det talar för att våra anställda trivs och berättar det för sina kompisar som också söker hit, säger vd:n Mathias Bergendahl.

"Hade aldrig vågat hoppas"

Förra sommaren tvingades temaparken ställa om på grund av pandemin, men kunde ändå hålla öppet – till skillnad från flera andra tema- och nöjesparker. Mathias Bergendahl tror att det är en av anledningarna till anstormningen av ansökningar.

– Många såg säkert att vi hade öppet i somras. Och det är klart att det är tuffa tider i många branscher nu, så den här ökningen ligger säkert i linje med det. Många har säkert även valt att utbilda sig i år och då är det ju helt i linje att vilja skaffa en sommaranställning, säger han och tillägger:

– Så jag hade trott att vi skulle få en ökning, men att den skulle vara dubbelt så stor hade jag aldrig vågat hoppas på.

Hårdare konkurrens

Även på restaurangkedjan McDonalds har man nyligen sett en ökning av arbetssökande, trots att rekryteringen inför sommaren inte har startat upp ännu på många restauranger.

"Det vi kan se i dag är att vi har tagit emot många fler ansökningar i år än under samma period förra året, vi kan inte svara på om det är just sommarjobb som eftersöks av de sökande", skriver presschefen Henrik Nerell till TT.

Sandra Offesson på Arbetsförmedlingen säger att de som vanligtvis söker sommarjobb, till exempel studerande eller säsongsarbetare, i år troligtvis även kommer att få konkurrera med de som förlorat sina jobb till följd av pandemin.

– Konkurrensen för de som söker jobb blir hårdare. Men det kan eventuellt bli lättare för arbetsgivarna att hitta personal i sommar, säger hon.

Alice Nordevik/TT

Kultur och nöje

Självstudier – Fatima Moallims väg i konsten

Fatima Moallim är just nu aktuell bland annat med verket 'Självstudier' på Zinkensdamms tunnelbanestation i Stockholm. Pressbild.
Foto: Jann Lipka
Kultur och nöje
Kultur och nöje Teckningar som växer fram i stunden och blir till stora verk i en konsthall eller på en tunnelbaneperrong. I sin konst skildrar Fatima Moallim såväl ursprunget som samtiden.

Det är november 2018 och framför en stor vägg står en ung kvinna. Hon är barfota och har ryggen vänd mot publiken som nyfiket ser på när hon under tystnad tecknar abstrakta mönster över den vita väggen. Det är performanceverket "Flyktinglandet" som tar form på Moderna Museet i Stockholm, och konstnären är den då 26-åriga Fatima Moallim.

Två år senare har hon även gjort platsspecifika verk för bland andra Bonniers konsthall i Stockholm och Göteborgs konsthall.

– Folk tror att jag är extrovert för att jag skapar verk inför publik, men det är tvärtom, att göra performance är ett sätt att bearbeta min rädsla för att stå inför folk, berättar Fatima Moallim.

2020 var på många sätt hennes år. Hon belönades med ett ettårigt arbetsstipendium av Konstnärsnämnden, och i Stockholms tunnelbana, på perrongen vid Zinkensdamm, hänger sedan september hennes 11 meter långa verk ”Självstudier”.

Verket skapade hon under sommaren i en tom högstadieskola i Solna. Titeln refererar till skolmiljön, men också till att Fatima Moallim i sin konst bedriver studier av sig själv. Hon är dessutom en autodidakt konstnär som till skillnad från många av sina samtida kollegor inte har studerat på någon konstskola.

Hennes performance sker inför publik, under tystnad och ofta barfota. Inte ens hon själv vet hur verken ska komma att bli.

– Det är en metod som jag har utvecklat på egen hand. Utifrån stämningarna i rummet och minnesbilder låter jag teckningarna uppstå i ett automatiskt flöde. Det är viktig eftersom det synliggör att jag aldrig kommer leva upp till publikens förväntningar.

Gått vidare

En del av sitt konstnärskap har Fatima Moallim vigt åt just familjens bakgrund. I projektet "Flyktinglandet" har hon ägnat sig åt ett slags pusselläggande av föräldrarnas minnen och berättelser kring flykten från Mogadishu till Småland, via Moskva.

I Somalia hade föräldrarna en privilegierad ställning med ett rikt liv, socialt och intellektuellt. Men allt ändrades i och med flykten då fokus skiftade till det helt nödvändiga.

– Jag ville bevara det andra narrativet om det kulturella arvet och det jag har gått miste om, kreativiteten i en metropol. Det är en så stor kontrast till den svenska landsbygden att det nästan blir komiskt.

Nu har hon gått vidare och i fjol började hon skapa konst utanför ”Flyktinglandet”, under sitt eget namn, i form av skulpturer och videoinstallationer.

– Jag är en nostalgisk person och inspireras mycket av var jag kommer ifrån. Men jag vill inte bara upprepa det. Jag vill också visa vad jag kan göra utan mitt första performance.

Teckna i kulvert

Trots pandemin har hon haft fullt upp den senaste tiden. I november öppnade en utställning på Österängens konsthall som hon är en del av. Och i februari invigs utställningen "Leila" i konsthallen i Växjö, inspirerad av uppväxten i Småland och paranoia i vardagen.

– Det är många dolda referenser från barndomen. Ett verk är en hatthylla som har fått ett annat uppdrag. Ett annat är en elementliknande skulptur med den kryptiska titeln garderob.

Som barn besökte hon aldrig konsthallar och sällan museer. Den konst hon tog del av var just den offentliga konsten.

– Det första konstverk jag minns från barndomen står utanför Växjö konsthall. För mig stack det ut något enormt. Det är två kvinnor, en smal och en tjock, som tittar på varandra. Egentligen föreställer båda skulpturerna samma person. Det fascinerade mig som barn och nu kan jag förstå varför.

Verket Fatima Moallim berättar om är Marianne Lindberg de Geers bronsskulpturer "Jag tänker på mig själv 2005". Ett verk som väckte debatt när det placerades där 2006.

Konst i det offentliga rummet är tillgänglig för alla, som vill se den, oavsett bakgrund eller pågående pandemi – att i bästa fall beröra eller uppröra.

– Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den. Den är åtkomlig för alla men samtidigt inte.

Därför tycker hon att det är särskilt fint att få möjlighet att arbeta med offentliga verk, som det i Stockholms tunnelbana eller performanceverket hon ska göra i kulvertarna under Gävle sjukhus i vår.

– Jag har studerat sjukhusmiljöer och fastnat för maskinerna som ritar olika vågor och kurvor. Jag upptäckte att det är likt det jag tecknar. Den här tiden har jag också funderat mycket kring hur det är för dem som inte får säga farväl eller träffa den som är sjuk. Hur förmedlar man omtanke på avstånd? Och vad kan jag göra för att förmedla trygghet eller tröst med min konst?

Sally Henriksson/TT

2018 tecknade Fatima Moallim 'Flyktinglandet' inför publik på Moderna Museet. Pressbild.
2018 tecknade Fatima Moallim "Flyktinglandet" inför publik på Moderna Museet. Pressbild.
Foto: Foto: Åsa Lundén / Moderna Museet
'Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den', säger Fatima Moallim. Pressbild.
"Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den", säger Fatima Moallim. Pressbild.
Foto: Jann Lipka

FAKTA

Fakta: Fatima Moallim

Fakta: Fatima Moallim

Född 1992 i Moskva, uppvuxen i Växjö och Gislaved och bor numera i Stockholm.

Performance- och bildkonstnär som bland annat ställt ut på Moderna Museet, Bonniers konsthall och Marabouparken i Stockholm, samt Göteborgs konsthall.

Aktuell med offentliga verket "Självstudier" i Stockholms tunnelbana (till och med september 2021), utställningen "Leila" på Växjö konsthall (12/2-13/3), ett offentligt konstverk i en kulvert under Gävle sjukhus och 100 verk på uppdrag av SAK, Sveriges allmänna konstförening.

Inspireras av det enkla i vardagliga föremål, minnesbilder och det osagda.

Sjöbo

Slakteri lägger ner efter djurplågeri

Henriette Bonde Nordström.
Foto: Privat
Sjöbo
Skurup
Ystad
Ystad Det slakteri utanför Ystad som sysslade med djurplågeri har nu lagt ner sin verksamhet. Länsstyrelsen kommer också att polisanmäla dem.

Det var TV4 som avslöjade det hela efter filmat material de fick från Djurrättsalliansen. Djurrättsaktivister hade gått in genom men öppen dörr och satt upp en kamera som under en längre tid filmade vad som pågick. Det visade sig bland annat att grisar piskades med kedjor och sparkades i huvudet. Efter att djuren bedövats skulle de ha avlivats inom 30 sekunder men videon visade att det kunde dröja upp till tio minuter, något som ökade risken för att djuren skulle återfå medvetandet.

Lurade kontrollanterna

Det har utförts kontroller på gården av myndigheter och olika organisationer innan. Varje gång kontrollanter på plats så sköttes slakten korrekt, men så fort de hade åkt återgick slaktaren till sina egna metoder.

– Oavsett hur många kontroller vi hade gjort så hade vi inte kunnat se detta, säger Henriette Bonde Nordström, chef på djurskyddsenheten på Länsstyrelsen Skåne.

Enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Skåne rör det sig om en gård utanför Ystad.

Kan få djurförbud

Avslöjandet har fått länsstyrelsen att agera mot slakteriet. En slaktare blev direkt av med sitt tillstånd att bedriva slakt och det kommer att inledas en djurförbudsprövning mot honom. Slakteriets hela verksamhet ska granskas.

– Förutom det så måste vi göra en åtalsanmälan. Vi ska försöka identifiera personer och gå igenom hela materialet, säger Henriette Bonde Nordström.

Har lagt ner verksamhet

En åtalsanmälan innebär att länsstyrelsen polisanmäler händelsen. Oavsett vad som verkar företaget ha lagt ner sin verksamhet.

– Den information vi har fått är att det inte planeras mer slakt. Livsmedelsverket har tagit med sin utrustning därifrån. Om Livsmedelsverket inte är på plats får det inte bedrivas slakt, förklarar hon.

Hon lovar att länsstyrelsen kommer att fortsätta kontrollera platsen så att det inte genomförs mer slakt ändå.

Vill ha möjlighet till kameraövervakning

Händelsen har också öppnat för diskussion för hur djurskyddet ska kunna säkras.

– Vi välkomnar verkligen en möjlighet att lagligt ha kameraövervakning som man gör på andra ställen i Europa, säger Henriette Bonde Nordström.

Tidningen har sökt slakteriet för en kommentar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Tusentals migranter på väg mot USA till fots

Gränspolis försöker hindra människor att gå över gränsen mellan Honduras och Guatemala.
Foto: Delmer Martinez/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals migranter från Honduras har nått Guatemala på sin väg mot USA.

Enligt en gränspolis i gränsstaden El Florido handlar det om minst 4 500 människor. De har fortfarande hundratals mil kvar att gå genom Centralamerika till Mexiko och vidare till USA, där de hoppas att de hårda immigrationsregler som gällt under president Donald Trumps tid på presidentposten ska ändras under den tillträdande presidenten Joe Biden.

Biden har lovat ett "rättvist och humant" immigrationssystem och att försöka ta itu med de grundläggande orsakerna till fattigdom och våld som gör att många centralamerikaner söker sig till USA.

Mark Morgan, chef för USA:s gräns- och tullmyndighet (CBP), har dock uppmanat gruppen att inte slösa tid och pengar på att gå norrut.

Mexikanska myndigheter meddelar att 500 gränsbevakare skickas till gränsen mot Guatemala med anledning av den grupp människor som nu är på väg.

Sport

Lindbloms succéstart – målskytt igen

Philadelphias Oskar Lindblom, till höger, firar sitt mål mot Pittsburgh med lagkamraten Scott Laughton.
Foto: Chris Szagola/AP/TT
Sport
Sport Oskar Lindbolm har fått en rivstart på NHL-säsongen efter cancersjukdomen.
I natt satte han sitt andra mål på två matcher, när Philadelphia Flyers besegrade Pittsburgh Penguins med 5–2.

Tillbaka från cancersjukdomen gjorde Oskar Lindblom mål direkt i säsongsdebuten i NHL härom dagen, då Philadelphia slog Pittsburgh med 6–3.

Natten till lördagen möttes lagen igen – och också denna gång slog svensken till – även om det var ett mål han satte i tom kasse när det var drygt två minuter kvar och Pittsburgh jagade reducering.

Philadelphia hann göra 3–0 i den första perioden, innan lagets storstjärna Sidney Crosby lyckades reducera i den 13:e minuten, då kanadensaren i powerplay chippade in en passning från Jack Guentzel bakom Philadelphia-målvakten Carter Harts rygg.

Strax därpå styrde lagkamraten Brandon Tanev in pucken efter ett snabbt anfall av Jared McCann.

Men närmare än så kom inte Pittsburgh.

Ett snabbt passningsspeI i den tredje perioden resulterade i Travis Konecnys tredje mål i matchen och Philadelphia drygade därmed ut till 4–2.

Pittsburgh tryckte på för att komma ikapp och tog ut målvakten, men efter att ha sjabblat bort pucken i anfallszon kunde Oskar Lindblom enkelt åka sig fri och styra in det sista målet i den tomma kassen.

Lindblom gjorde visserligen NHL-comeback redan i sommarens slutspel efter att ha avslutat cancerbehandlingen, men då blev det bara en match. Han fick diagnosen Ewings sarkom, ett slags skelettcancer, i december 2019.

Inrikes

"En värdefull verksamhet som släckts ned"

Lena Molin och hennes make Lennart Molin, som fick en form av demensdiagnos 2016.
Foto: Tommy Pedersen
Inrikes
Inrikes När samtalsgrupperna för personer med demensdiagnos och deras anhöriga drogs in blev det tomt i makarna Molins kalender.
– Det var något som var väldigt uppskattat och som vi saknar, säger Lena Molin.

Hennes make Lennart Molin diagnostiserades 2016 med en demenssjukdom.

Paret bor i Karlstad och under åren som gått sedan dess har Lennart regelbundet, ungefär varannan vecka, deltagit i samtalsgrupper hos kommunens resurscentrum.

– De hittar på olika aktiviteter, de pratar, de går på museum tillsammans och gör utflykter, som vi anhöriga också varit medbjudna på ibland, berättar Lena Molin.

Men när pandemin drog in över landet i mars upphörde verksamheten helt. Samma sak gällde anhöriggrupperna som haft stor betydelse för Lena Molin.

– Särskilt i början av diagnosen. Läkarna ställer ju diagnosen, men sedan är det tack och adjö. När jag fick kontakt med kommunens resurscentrum var det väldigt betydelsefullt för att bryta min isolering och få andra i samma situation att samtala med, säger hon.

"Är en saknad"

Före demenssjukdomen levde Lennart Molin ett aktivt liv med ett intellektuellt arbete. Nu försämrar sjukdomen hans kognitiva förmågor och hustrun behöver hjälpa honom att få vardagen att fungera.

När samtalsgrupperna ställdes in var det en värdefull verksamhet som släcktes ned, säger Lena Molin.

– Det var något som var väldigt uppskattat som vi inte kan få göra längre. Det blir ett tomrum på något sätt. Det var betydelsefullt för oss båda, både psykiskt och fysiskt. För man ska ju ta sig dit, man blir stimulerad, man får träffas och diskutera. Den biten har vi inte haft så mycket av det här året. Det är en saknad.

Konsekvensen har blivit en slitsam isolering.

– Min man går och tittar i kalendern och undrar "när är det jag ska dit?" och "vad händer idag?", och vår kalender är tom! Det händer ingenting. Det har blivit väldigt tomt och tyst.

Aldrig avlastning

Även den så kallade växelvården, som innebär att personer med demenssjukdom får bo vissa veckor på boende, har stängt i Karlstad.

– Nu är inte jag i den situationen, men jag känner till andra anhöriga som har det tungt och jag undrar ju hur de har det nu när de aldrig kan få avlastning en vecka eller två.

Situationen är besvärlig, konstaterar hon.

– Om de ställs inför ett beslut att "jag orkar inte längre, jag måste söka ett boende" så måste det vara väldigt kämpigt att ta det beslutet, för får man ett boende kommer man ju inte att få besöka sin partner på grund av besöksförbud, säger Lena Molin.

"Bortglömd grupp"

Nu ser hon fram emot att få vaccinet mot covid-19, som börjat distribueras i landet. Men hon är kritisk till att de som vårdar anhöriga i hemmet inte ingår i varken första eller andra fasen, såvida de inte är över 70 år, och det är inte makarna Molin.

– Hade jag inte varit här och vårdat honom i vardagen hade han behövt hemtjänst och då hade han ju fått vaccinationen i den första rundan. Jag känner att vi som vårdar våra anhöriga är en bortglömd grupp, och även våra anhöriga som ofta är sköra och i riskgrupp.

En vaccinering av den här gruppen skulle betyda att många kunde komma ur sin isolering och exempelvis skulle kunna återuppta viktig dagverksamhet.

– Det skulle vara välbehövligt både för de med diagnoser och för oss anhöriga, säger Lena Molin.

Anja Haglund/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL