Tillbaka från cancersjukdomen gjorde Oskar Lindblom mål direkt i säsongsdebuten i NHL härom dagen, då Philadelphia slog Pittsburgh med 6–3.

Natten till lördagen möttes lagen igen – och också denna gång slog svensken till – även om det var ett mål han satte i tom kasse när det var drygt två minuter kvar och Pittsburgh jagade reducering.

Storstjärnan reducerade

Philadelphia hann göra 3–0 i den första perioden, innan lagets storstjärna Sidney Crosby lyckades reducera i den 13:e minuten, då kanadensaren i powerplay chippade in en passning från Jack Guentzel bakom Philadelphia-målvakten Carter Harts rygg.

Strax därpå styrde lagkamraten Brandon Tanev in pucken efter ett snabbt anfall av Jared McCann.

Men närmare än så kom inte Pittsburgh.

Ett snabbt passningsspeI i den tredje perioden resulterade i Travis Konecnys tredje mål i matchen och Philadelphia drygade därmed ut till 4–2.

Pittsburgh tryckte på för att komma ikapp och tog ut målvakten, men efter att ha sjabblat bort pucken i anfallszon kunde Oskar Lindblom enkelt åka sig fri och styra in det sista målet i den tomma kassen.

Lindblom gjorde visserligen NHL-comeback redan i sommarens slutspel efter att ha avslutat cancerbehandlingen, men då blev det bara en match. Han fick diagnosen Ewings sarkom, ett slags skelettcancer, i december 2019.

Nådde milstolpe

Matchen mellan Colorado och St Louis slutade med en fullständig kross där St Louis, som vann Stanley cup 2019, besegrades med hela 8-0. Lagkaptenen Gabriel Landeskog gjorde två mål och André Burakovsky gjorde ett.

För Landeskogs del innebar det andra målet NHL-karriärens 200:e.

– Det var kul att få göra ett par mål och nå den noteringen. När man är mitt uppe i det åker man väl i och för sig inte omkring och tänker på sådana milstolpar, men det är såklart kul och efter karriären kommer jag säkert vara stolt, säger Landeskog till Sportbladet.

Enligt valkommissionen har Yoweri Museveni 58,8 procent av folkets stöd och Wine 34,6 när 86 procent av rösterna räknats. Det slutgiltiga valresultatet väntas senare under dagen.

Regeringen beslutade att stänga ned internet i onsdags, och det fungerar fortfarande inte under lördagen. I tisdags stoppades appar för sociala medier och meddelanden.

Bobi Wine och hans anhängare har använt Facebook för presskonferenser sedan han uppgett att många medieföretag inte velat ta emot honom. Den 38-årige tidigare popstjärnan har nått många unga ugandier med sitt budskap om politisk förändring i landet där Museveni suttit på presidentposten i 35 år.

Under fredagen uppgav Bobi Wine – vars riktiga namn är Robert Kyagulanyi Ssentamu – att hans hem var belägrat och att hans liv var i fara. Men enligt polisen handlar det bara om att de har trappat upp sin närvaro i Wines bostadsområde för hans egen säkerhets skull.

Wines anklagelser om att bedrägerier ägt rum vid valet måste han själv bevisa, enligt Simon Byabakama som sitter i landets valkommission. Enligt oppositionsledaren finns videobevis, och han har lovat att de kommer att delas så snart internetuppkopplingen fungerar igen.

Upptakten till torsdagens presidentval har varit en av de mest våldsamma på många år och många oppositionsanhängare har dödats under valrörelsen.

Den amerikanske rapparen och producenten Dr Dre har skickats hem från sjukhuset efter att han fått vård för ett pulsåderbråck i hjärnan, skriver TMZ.

Enligt sajten skrevs han ut på fredagen, men övervakas fortfarande dygnet runt av medicinsk personal i hemmet under sitt tillfrisknande.

Det var den 4 januari som Dr Dre fördes med ambulans till intensiven på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles. Några dagar senare hälsade han via Instagram att han mår bra.

Abu Mohammed och hans två äldsta söner inleder varje dag med att be i gryningen. Sedan turas de om att bege sig till ett statligt bageri. Där får de vänta i timmar – vilket gör att de ofta kommer försent till jobbet eller skolan. Ibland missar de en hel dag.

– En dag köade jag i sju timmar, berättar Abu Mohammed för The Washington Post över telefon från Damaskus.

– Dagen därpå var det åtta timmar, sedan sex. Det påverkade mitt jobb. Och jag behöver jobba. Jag måste överleva.

Ekonomisk kris

Livsmedelskrisen är ett av de mest synliga exemplen på den ekonomiska härdsmälta som plågar Syrien – där bröd alltid har varit en självklar del av i princip varje måltid.

I oktober fördubblades priset på subventionerat bröd, som de allra fattigaste och mest utsatta människorna är beroende av för att ha något att stoppa i magen. Förpackningarna blev också mindre, kvalitén sämre och det infördes gränser på hur mycket bröd som en familj får lov att köpa. Ransoneringen gäller även andra basvaror och det råder brist på såväl medicin som bränsle i landet.

– Halva dagen går åt till att vänta på bröd, det är skrattretande. Och den andra halvan av dagen tillbringar jag i en kö till bensin, säger Damaskusbon Abu Alaa till NPR.

Förra veckan meddelade oljedepartementet att man kommer att behöva skära ner på distributionen av bränsle på grund av försenade leveranser.

Inflation

Bashar al-Assad har lyckats ta tillbaka stora delar av de områden som togs över av den väpnade oppositionen under krigets mest brinnande dagar. Men mycket ligger i ruiner och återuppbyggnaden går trögt. Och även om boenden i regeringskontrollerade områden slipper strider finns inte särskilt mycket att fira. Syriens ekonomiska kollaps har slagit hårt mot befolkningen som har tvingats se löner och besparingar krympa.

På mindre än ett år förlorade det syriska pundet omkring 70 procent av sitt värde mot den amerikanska dollarn. För en statsanställd har det lett till en lön värd motsvarande omkring 170 kronor, enligt NPR.

Den ekonomiska situationen har förvärrats av virusrelaterade nedstängningar, bankkrisen i Libanon och den syriska regimens isolering. Sanktioner från väst förbjuder försäljning av bränsle till Syrien, som bara kan köpa olja från Iran.

Uppmanas baka

Jordbruksminister Hassan Qatana har försökt att avleda missnöjet genom att föreslå att människor börjar baka sitt eget bröd. Men det råder också brist på vete i Syrien, som innan kriget var ett medelinkomstland som var självförsörjande i produktionen av sädesslaget.

Situationen kompliceras av att mest vete produceras i de nordöstra delarna av landet, som kontrolleras av den kurdiska administrationen. Den har visserligen sålt en del till Damaskus men enligt analytiker har den också sparat stora delar till sina egna invånare. Samtidigt har jordbruksmark i regimområden sargats av skogsbränder och dessutom har Ryssland under pandemin minskat storleken på sin för Syrien mycket viktiga veteexport.

Vetekrisen fortsatte att påverka brödbristen i regeringskontrollerade områden under december, skriver FN:s livsmedelsprogram WFP som konstaterar att det svaga pundet och sanktionerna gör det svårt för landet att köpa vete på den öppna marknaden.

Sofia Eriksson/TT

Fler arbetssökande i kombination med pandemidrabbade branscher och avvaktande arbetsgivare – tillsammans riskerar det att bli en dyster cocktail för alla sommarjobbare.

Vill du maximera dina chanser att få ett sommarjobb trots den hårdare konkurrensen så gäller det att inte snooza. Det menar Arbetsförmedlingens jobbsökarexpert Ellinor Wassberg, som tipsar om att börja söka jobb redan nu.

– Genom att vara ute i god tid så ökar chansen att få ett jobb som du trivs med, dessutom visar du att du är engagerad. Så även om arbetsgivaren inte skulle söka folk redan nu så kommer de att minnas dig, säger hon och tillägger:

– I och med att det kanske är extra många som söker jobb i år också så ökar chansen om du är en av de första som kontaktar arbetsgivaren.

Skicka spontanansökningar

Förutom att söka de jobb som finns listade på jobbsajter tipsar Ellinor Wassberg om att använda sig av kontakter. Att våga berätta för vänner och bekanta att du söker jobb, och be om såväl tips som rekommendationer.

En annan god idé kan vara att göra ett inlägg på sociala medier för att berätta att du söker ett sommarjobb och vilka branscher du är intresserad av att arbeta inom.

– Jag vill verkligen slå ett slag för att söka jobb spontant, och inte bara invänta att arbetsgivaren lägger ut en annons. Under pandemin blir det svårt att besöka arbetsgivare och lämna en ansökan, istället kan du göra det digitalt via mejl, telefon eller sociala medier, säger Ellinor Wassberg.

"Var redo"

Hon råder också arbetssökande att vara flexibla och våga söka olika jobb. Kanske har den arbetsgivare du helst skulle jobba hos svårt att anställa på grund av pandemin, men i andra branscher kan det tvärt om finnas ett stort behov av personal.

Skulle du trots allt inte få napp direkt så har du ändå fått en fördel gentemot andra jobbsökande som inte ens har börjat än. För om det skulle komma ett besked om lättade restriktioner kan många branscher behöva anställa igen – och det fort.

– I situationen som vi befinner oss nu är det bra att du har ett uppdaterat cv och personligt brev, och att du har koll på intervjufrågor. Det kan gå väldigt snabbt när allting väl lättar och då gäller det att vara redo, säger Ellinor Wassberg.

Alice Nordevik/TT

En frostig januaridag kan sommaren tyckas långt bort, men redan i december börjar planeringen inför sommarsäsongen hos många arbetsgivare. En säsong som i år ser ut att bli annorlunda.

– Det finns en stor osäkerhet kring utvecklingen framöver när det gäller smittspridning och restriktioner. Det gör också att det finns en stor osäkerhet när det gäller efterfrågan på arbetskraft framöver, säger Sandra Offesson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

I december annonserades det om cirka 13 000 jobb inför sommaren 2021, enligt Arbetsförmedlingen statistik – en minskning med cirka 30 procent jämfört med samma period året innan.

Dubbelt så många

Visserligen är det svårt att dra några slutsatser utifrån bara en månads statistik, men enligt Sandra Offesson kan minskningen bero på att arbetsgivarna är mer avvaktande i år.

– Samtidigt har vi också fler arbetssökande vilket gör att konkurrensen om de jobb som finns ökar. Särskilt för yrken där det inte krävs utbildning kommer det troligtvis att vara betydligt tuffare konkurrens, eftersom det är fler som kan söka dem.

Att trycket är högre på sommarjobben syns redan nu hos temaparken High Chaparral. Varje sommar har de cirka 350 säsongsanställda – och redan nu har närmare 1 000 ansökningar kommit in. Det är dubbelt så många som hade ansökt under samma period förra året.

– Som arbetsgivare är det fantastiskt roligt att se ett så stort intresse, det talar för att våra anställda trivs och berättar det för sina kompisar som också söker hit, säger vd:n Mathias Bergendahl.

"Hade aldrig vågat hoppas"

Förra sommaren tvingades temaparken ställa om på grund av pandemin, men kunde ändå hålla öppet – till skillnad från flera andra tema- och nöjesparker. Mathias Bergendahl tror att det är en av anledningarna till anstormningen av ansökningar.

– Många såg säkert att vi hade öppet i somras. Och det är klart att det är tuffa tider i många branscher nu, så den här ökningen ligger säkert i linje med det. Många har säkert även valt att utbilda sig i år och då är det ju helt i linje att vilja skaffa en sommaranställning, säger han och tillägger:

– Så jag hade trott att vi skulle få en ökning, men att den skulle vara dubbelt så stor hade jag aldrig vågat hoppas på.

Hårdare konkurrens

Även på restaurangkedjan McDonalds har man nyligen sett en ökning av arbetssökande, trots att rekryteringen inför sommaren inte har startat upp ännu på många restauranger.

"Det vi kan se i dag är att vi har tagit emot många fler ansökningar i år än under samma period förra året, vi kan inte svara på om det är just sommarjobb som eftersöks av de sökande", skriver presschefen Henrik Nerell till TT.

Sandra Offesson på Arbetsförmedlingen säger att de som vanligtvis söker sommarjobb, till exempel studerande eller säsongsarbetare, i år troligtvis även kommer att få konkurrera med de som förlorat sina jobb till följd av pandemin.

– Konkurrensen för de som söker jobb blir hårdare. Men det kan eventuellt bli lättare för arbetsgivarna att hitta personal i sommar, säger hon.

Alice Nordevik/TT

Det är november 2018 och framför en stor vägg står en ung kvinna. Hon är barfota och har ryggen vänd mot publiken som nyfiket ser på när hon under tystnad tecknar abstrakta mönster över den vita väggen. Det är performanceverket "Flyktinglandet" som tar form på Moderna Museet i Stockholm, och konstnären är den då 26-åriga Fatima Moallim.

Två år senare har hon även gjort platsspecifika verk för bland andra Bonniers konsthall i Stockholm och Göteborgs konsthall.

– Folk tror att jag är extrovert för att jag skapar verk inför publik, men det är tvärtom, att göra performance är ett sätt att bearbeta min rädsla för att stå inför folk, berättar Fatima Moallim.

2020 var på många sätt hennes år. Hon belönades med ett ettårigt arbetsstipendium av Konstnärsnämnden, och i Stockholms tunnelbana, på perrongen vid Zinkensdamm, hänger sedan september hennes 11 meter långa verk ”Självstudier”.

Verket skapade hon under sommaren i en tom högstadieskola i Solna. Titeln refererar till skolmiljön, men också till att Fatima Moallim i sin konst bedriver studier av sig själv. Hon är dessutom en autodidakt konstnär som till skillnad från många av sina samtida kollegor inte har studerat på någon konstskola.

Hennes performance sker inför publik, under tystnad och ofta barfota. Inte ens hon själv vet hur verken ska komma att bli.

– Det är en metod som jag har utvecklat på egen hand. Utifrån stämningarna i rummet och minnesbilder låter jag teckningarna uppstå i ett automatiskt flöde. Det är viktig eftersom det synliggör att jag aldrig kommer leva upp till publikens förväntningar.

Gått vidare

En del av sitt konstnärskap har Fatima Moallim vigt åt just familjens bakgrund. I projektet "Flyktinglandet" har hon ägnat sig åt ett slags pusselläggande av föräldrarnas minnen och berättelser kring flykten från Mogadishu till Småland, via Moskva.

I Somalia hade föräldrarna en privilegierad ställning med ett rikt liv, socialt och intellektuellt. Men allt ändrades i och med flykten då fokus skiftade till det helt nödvändiga.

– Jag ville bevara det andra narrativet om det kulturella arvet och det jag har gått miste om, kreativiteten i en metropol. Det är en så stor kontrast till den svenska landsbygden att det nästan blir komiskt.

Nu har hon gått vidare och i fjol började hon skapa konst utanför ”Flyktinglandet”, under sitt eget namn, i form av skulpturer och videoinstallationer.

– Jag är en nostalgisk person och inspireras mycket av var jag kommer ifrån. Men jag vill inte bara upprepa det. Jag vill också visa vad jag kan göra utan mitt första performance.

Teckna i kulvert

Trots pandemin har hon haft fullt upp den senaste tiden. I november öppnade en utställning på Österängens konsthall som hon är en del av. Och i februari invigs utställningen "Leila" i konsthallen i Växjö, inspirerad av uppväxten i Småland och paranoia i vardagen.

– Det är många dolda referenser från barndomen. Ett verk är en hatthylla som har fått ett annat uppdrag. Ett annat är en elementliknande skulptur med den kryptiska titeln garderob.

Som barn besökte hon aldrig konsthallar och sällan museer. Den konst hon tog del av var just den offentliga konsten.

– Det första konstverk jag minns från barndomen står utanför Växjö konsthall. För mig stack det ut något enormt. Det är två kvinnor, en smal och en tjock, som tittar på varandra. Egentligen föreställer båda skulpturerna samma person. Det fascinerade mig som barn och nu kan jag förstå varför.

Verket Fatima Moallim berättar om är Marianne Lindberg de Geers bronsskulpturer "Jag tänker på mig själv 2005". Ett verk som väckte debatt när det placerades där 2006.

Konst i det offentliga rummet är tillgänglig för alla, som vill se den, oavsett bakgrund eller pågående pandemi – att i bästa fall beröra eller uppröra.

– Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den. Den är åtkomlig för alla men samtidigt inte.

Därför tycker hon att det är särskilt fint att få möjlighet att arbeta med offentliga verk, som det i Stockholms tunnelbana eller performanceverket hon ska göra i kulvertarna under Gävle sjukhus i vår.

– Jag har studerat sjukhusmiljöer och fastnat för maskinerna som ritar olika vågor och kurvor. Jag upptäckte att det är likt det jag tecknar. Den här tiden har jag också funderat mycket kring hur det är för dem som inte får säga farväl eller träffa den som är sjuk. Hur förmedlar man omtanke på avstånd? Och vad kan jag göra för att förmedla trygghet eller tröst med min konst?

Sally Henriksson/TT

Det var TV4 som avslöjade det hela efter filmat material de fick från Djurrättsalliansen. Djurrättsaktivister hade gått in genom men öppen dörr och satt upp en kamera som under en längre tid filmade vad som pågick. Det visade sig bland annat att grisar piskades med kedjor och sparkades i huvudet. Efter att djuren bedövats skulle de ha avlivats inom 30 sekunder men videon visade att det kunde dröja upp till tio minuter, något som ökade risken för att djuren skulle återfå medvetandet.

Lurade kontrollanterna

Det har utförts kontroller på gården av myndigheter och olika organisationer innan. Varje gång kontrollanter på plats så sköttes slakten korrekt, men så fort de hade åkt återgick slaktaren till sina egna metoder.

– Oavsett hur många kontroller vi hade gjort så hade vi inte kunnat se detta, säger Henriette Bonde Nordström, chef på djurskyddsenheten på Länsstyrelsen Skåne.

Enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Skåne rör det sig om en gård utanför Ystad.

Kan få djurförbud

Avslöjandet har fått länsstyrelsen att agera mot slakteriet. En slaktare blev direkt av med sitt tillstånd att bedriva slakt och det kommer att inledas en djurförbudsprövning mot honom. Slakteriets hela verksamhet ska granskas.

– Förutom det så måste vi göra en åtalsanmälan. Vi ska försöka identifiera personer och gå igenom hela materialet, säger Henriette Bonde Nordström.

Har lagt ner verksamhet

En åtalsanmälan innebär att länsstyrelsen polisanmäler händelsen. Oavsett vad som verkar företaget ha lagt ner sin verksamhet.

– Den information vi har fått är att det inte planeras mer slakt. Livsmedelsverket har tagit med sin utrustning därifrån. Om Livsmedelsverket inte är på plats får det inte bedrivas slakt, förklarar hon.

Hon lovar att länsstyrelsen kommer att fortsätta kontrollera platsen så att det inte genomförs mer slakt ändå.

Vill ha möjlighet till kameraövervakning

Händelsen har också öppnat för diskussion för hur djurskyddet ska kunna säkras.

– Vi välkomnar verkligen en möjlighet att lagligt ha kameraövervakning som man gör på andra ställen i Europa, säger Henriette Bonde Nordström.

Tidningen har sökt slakteriet för en kommentar.