Italiens premiärminister Giuseppe Conte ställs under tisdagen inför en förtroendeomröstning i senaten, som avgör ödet för hans styre.

Regeringskoalitionen har hängt på en skör tråd sedan Matteo Renzis parti Italia Viva drog sig ur samarbetet i förra veckan. Avhoppet innebar att Contes styre förlorade sin majoritet i parlamentets överhus.

Det blir därmed en utmaning för premiärministern att samla tillräckligt med stöd bland de 321 senatsledamöterna.

Att låta en regering falla mitt under en pandemi, med allt vad det innebär av ekonomiska svårigheter, är olämpligt, argumenterar Conte.

– Jag kan försäkra er om att det är svårt att styra under dessa förutsättningar, med folk som hela tiden lägger minor längs vår väg och försöker undergräva den politiska balans som koalitionen tålmodigt uppnått, sade premiärministern under sitt tal i senaten under tisdagsmorgonen.

En het debatt väntar nu i kammaren innan förtroendeomröstningen genomförs. Resultatet väntas stå klart någon gång efter 19 i kväll.

Kreml låter sig inte påverkas av krav på sanktioner mot Ryssland på grund av gripandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj. Det framhåller talespersonen Dimitrij Peskov och understryker att det handlar om en inrikesangelägenhet.

Navalnyj flög hem till Ryssland i söndags – och greps redan på flygplatsen. Han har befunnit sig i Tyskland sedan augusti, där han har vårdats för den förgiftning som han beskyller president Vladimir Putin för att ligga bakom.

En domstol har beslutat att oppositionspolitikern ska vara frihetsberövad i 30 dagar, anklagad för att ha brutit mot en villkorlig frigivning. På onsdag ställs han inför i rätten igen, då på grund av anklagelser för att ha förolämpat en krigsveteran.

Många västländer har framfört krav på att Navalnyj ska släppas. Estland, Lettland och Litauen vill att EU ska diskutera sanktioner mot Ryssland.

FN:s världshälsoorganisation WHO har varnat för ett "moraliskt misslyckande" när världens rika länder vaccinerar sig själva i första hand och låter resten vänta.

EU-kommissionen lovar dock mer stöd i form av ett system för att få medlemsländerna att dela med sig.

– Inget land kommer att vara säkert och ingen ekonomi kommer helt att återhämta sig förrän viruset är under kontroll på alla kontinenter. Vi har ett ansvar: att använda vår styrkeposition för att hjälpa andra, förklarar hälsokommissionär Stella Kyriakides inför EU-parlamentet i Bryssel.

Stöd till Afrika

– Genom vaccindelningsmekanismen kommer vi att hjälpa prioriterade grupper på västra Balkan och i närområdet, liksom hälsopersonal i låginkomstländer, främst i Afrika, säger Kyriakides.

EU är redan den hittills största bidragsgivaren till FN:s globala vaccinprogram Covax med motsvarande 8,5 miljarder kronor.

Samtidigt går debatten het om huruvida EU borde ha upphandlat mer vaccin till de egna medborgarna och snabbare pressat på för att godkänna de vaccin som tagits fram.

"Mer och bättre"

Majoriteten i EU-parlamentet och bland medlemsländernas regeringar ger ändå tummen upp.

– Tack vare EU-kommissionen och medlemsländernas gemensamma arbete har vi haft en starkare förhandlingsposition än om alla enskilda länder skulle ha gjort det själv. Det betyder mer vaccin till ett bättre pris och med bättre villkor, anser den nederländska kristdemokraten Esther de Lange i EU-parlamentet.

– Sverige skulle inte klarat av att få fram de här vaccinen till vår befolkning på så här kort tid om vi hade haft att göra det själva, sade i sin tur EU-minister Hans Dahlgren (S) på en pressträff efter ett EU-möte i måndags.

Mer öppenhet?

Jämförelser med andra länder och områden är svåra att göra då detaljerna i kontrakten med de stora vaccinproducenterna till stor del är affärshemligheter som inte offentliggjorts.

Exempelvis uppges Israel – som kommit långt i sin vaccinering – ha betalat dubbelt så mycket per dos till tysk-amerikanska Biontech-Pfizer än vad EU gjort, och dessutom lovat serva företaget med allehanda personuppgifter på de vaccinerade.

I EU-parlamentet efterlyser man mer information från läkemedelsindustrin och kommissionen.

– Mer öppenhet är det enda som kan få bukt med den utbredda åsikten – oavsett om den är rätt eller fel – att vinsten är viktigare än människorna i den här industrin, säger Esther de Lange.

Wiktor Nummelin/TT

Intensivt arbete pågår dygnet runt på ett vidsträckt fält i utkanten av staden Shijiazhuang där den enorma karantänanläggningen uppförs.

Den ska ha plats för 4 000 människor när den står färdig, enligt planen redan om några dagar.

Tanken är att de prefabricerade rummen, som är utrustade med badrum, wifi och luftkonditionering, ska inhysa personer som haft nära kontakt med bekräftat smittade.

Många redan flyttade

Scenerna utanför Shijiazhuang väcker minnen från det ursprungliga coronautbrottet i Wuhan i fjol då provisoriska sjukhus byggdes i en rasande fart för att ge plats åt de många insjuknade.

Sedan dess har Kina i stort sett fått kontroll över smittan. Men återkommande mindre utbrott fortsätter att gäcka landet. Myndigheterna har svarat med masstestning och lokala nedstängningar, och skalar nu alltså upp möjligheten att snabbt kunna sätta stora grupper i karantän.

I Hebeiprovinsen, där Shijiazhuang ligger, har över 20 000 människor från olika mindre orter flyttats till karantänanläggningar, rapporterade statliga medier i förra veckan.

Snabbare smittspridning

Oron är stor för att en ny våg av smitta ska utlösas under firandet av det stundande kinesiska nyåret, då miljontals stadsbor väntas resa hem till sina familjer på mindre orter.

Landet bekämpar just nu sitt värsta utbrott sedan i mars 2020, enligt nyhetsbyrån Reuters, även om siffrorna är låga jämfört med andra länders.

Under tisdagen rapporterade man för sjunde dagen i rad över 100 nya bekräftade fall av covid-19, enligt myndigheternas officiella statistik.

Totalt har 89 454 bekräftade smittofall och 4 635 dödsfall rapporterats i Kina.