Lagfarter SkD

Nya ägare till hus i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Amanda Jönsson och Simon Johansson, båda 29 år, är nya ägare till fastigheten på adressen Skördevägen 1 i Eslöv. Huset byggdes 1973 och har en boyta på 99 kvadratmeter. Säljare är Ann Louise Hansson och Mikael Andersson. Affären blev klar i december 2020 och köpesumman blev 3 300 000 kronor.

Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Tåbelundsvägen 2. Där landade priset på 3 230 000 kronor för det 130 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

FN: Centralafrikansk stad återtagen

François Bozizé, tidigare president i Centralafrikanska republiken. Arkivbild.
Foto: Ben Curtis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

FN uppger att den fredsbevarande Minusca-styrkan återtagit staden Bangassou i Centralafrikanska republiken.

– Staden Bangassou är helt under Minuscas kontroll, säger talespersonen Vladimir Monteiro, och lägger till att rebellerna övergett sina positioner efter ett ultimatum från FN.

I början av januari intog de väpnade grupperna, som utför en offensiv mot president Faustin-Archange Touadéras regim, staden. Angriparna uppgavs då vara allierade med expresident François Bozizé, som är internationellt efterlyst för mord och tortyr.

Många av stadens invånare tvingades lämna sina hem och flydde till grannlandet Kongo-Kinshasa

Biskopen i Bangassou är glad över att FN återtagit kontrollen över staden.

– Efter att ha sovit utomhus i tretton dagar kommer människor att kunna återvända till sina hem, säger han.

Inrikes

Kvinna sköts i lägenhet – man anhållen

En kvinna har skjutits i en lägenhet på Värmdö utanför Stockholm. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En kvinna har fått livshotande skador efter att skjutits i en lägenhet i Gustavsberg på Värmdö öster om Stockholm.
En man i 25-årsåldern är gripen och anhållen för brottet.

Den misstänkte gärningsmannen greps i lägenheten, berättar polisens presstalesperson Ola Österling.

Kvinnan fördes med ambulanshelikopter till sjukhus och hennes skador bedöms som livshotande.

Den gripne mannen är i 25-årsåldern. Han anhölls på söndagsmorgonen och är misstänkt för försök till mord och grovt vapenbrott.

Polisen har spärrat av brottsplatsen och kommer att genomföra en teknisk undersökning där, men i dagsläget arbetar många kriminaltekniker med andra brottsfall i Stockholmsområdet och det kan därför dra ut på tiden något, enligt Ola Österling.

Polisen har även säkrat vapnet.

– Vapnet är kvar i lägenheten, och det ska undersökas av tekniker, säger Ola Österling och nämner att det handlar om en pistol eller revolver.

Vilken eventuell relation personerna har med varandra är oklart.

Covid-19

Tegnell: Ingen såg det extrema komma

Statsepidemiolog Anders Tegnell gick från att vara anonym till en av de mest kända svenskarna under 2020. Ingen kunde för ett år sedan förutse vad som skulle drabba världen, säger han i en längre TT-intervju.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Bilderna från Italien. De svårt sjuka och den kraschade vården var det som fick statsepidemiolog Anders Tegnell att se allvaret. Ett år har snart gått sedan dess. Över 10 000 har avlidit med covid 19 i Sverige och vården är hårt ansträngd.
– Att det skulle bli så här extremt kunde ingen se, säger Anders Tegnell.

TT: När förstod du att det var allvarligt?

– Det var nog när vi såg filmer från Italien. I Kina verkade de kunna hantera spridningen bra, och då hade vi någonstans en förhoppning om att det var hanterbart. Men det hoppet slocknade då vi såg hur det var i Italien. Vi såg att viruset hade en stark förmåga att etablera sig.

TT: Vad gör det här viruset så speciellt och svårbedömt?

– Det beter sig inte som andra virus som drar fram i jämna vågor, som glider över länder som en fågel. Så beter sig exempelvis säsongsinfluensa eller hiv.

I stället tycks coronavirusets strategi vara att slå till via superspridare.

– Det verkar kunna komma in många fall utan att det händer något.

Så har det varit på vissa håll, säger han, och pekar på Norge, där det enligt honom kom in många fall utifrån i början utan att smittan tog fart. Men så är det vissa event som sätter i gång det hela, som i Italien och Spanien, och även i Boston i USA i början av pandemin. Då blir det tydligt att det har räckt med en eller ett par personer som visat sig vara superspridare för att massor av människor ska bli sjuka, förklarar han.

TT: När var det enligt dig "kört" att stoppa smittan vid gränsen?

– Riktigt kört var det nog i början av mars då vi gick ut och sade att vi hade en allmän smittspridning. Då hade vi fått in smittan från Alperna och en hel del andra länder.

Ändå hävdar Anders Tegnell att Sverige lyckades bra med att stoppa smittan från sportlovsresenärerna från alpländerna. Han förklarar att det inte var de virusstammarna som fick fäste. I stället var det virus från andra länder, som USA, som tog sig in.

TT: Vad tänkte du då?

– När vi sett vad som hände i Italien, hur svårt sjuka människor blev och med sjukvården, så var det att platta till kurvan och inte få en sådan anhopning som i Italien.

TT: Kunde något ha gjorts annorlunda?

– När det gäller äldrevården så frågar vi oss om vi kunde gjort mer. Det är ju inte vi som ansvarar för den, men vi tyckte att vi var extremt tydliga. Men i vilken mån det nådde fram...

TT: Men i början, för att hindra smittan att komma in?

– Nej, jag tror inte det. Det kommer studeras jättemycket om vi kunde gjort annorlunda, men regionerna klarade inte mer smittspårning. Det gick inte mer.

TT: Den 13 mars i fjol ändrade ni strategi från smittspårning och provtagning av personer som rest utomlands, för att i stället fokusera på att begränsa spridningen i Sverige och skydda de äldre. Hur kom det sig?

– Regionerna var vid vägs ände när det gäller smittspårning. Det var antingen vård eller smittspårning, för det fanns inte resurser i regionerna. Vi grundade det beslutet på en omvärldsanalys.

TT: Hade det inte varit renhårigare att säga som det var då, att det inte fanns resurser för smittspårning?

– Jag tycker att vi var tydliga. Andra länder har sagt olika saker (om sin smittspårning), men en del av dem hann inte med.

Han framhåller att det här var den strategi som var möjlig att genomföra mot bakgrund av regionernas resurser och den kraftiga smittspridningen.

TT: Under året har många haft åsikter om lösningar, och blivit sina egna hobby-epidemiologer. Vad tänker du om det?

– I grunden är det bra att många har upptäckt hur spännande det är med epidemiologi – det rör en massa olika saker, som medicin, statsvetenskap och beteendevetenskap. Men det är svårt när det blir så kategoriska åsikter.

TT: Vad tänker du om den kritik du och Folkhälsomyndigheten fått under året?

– Vi har fått både kritik och stöd, säger han, och berättar att han har fått en väldig massa julkort, hälsningar och kärleksförklaringar.

När det gäller kritiken så framhåller han att det är så det ska vara i den vetenskapliga världen. Det hör till att få och ge kritik.

– Som jag ser det så får man hålla isär kritik och förtroende. Folkhälsomyndigheten har högt förtroende, även om det har sjunkit lite nu under hösten.

TT: Varför tror du att förtroendet har sjunkit nu?

– Det är inte konstigt, när vi har så stor smittspridning. Men en grymt stor majoritet tycker att vi gör ett bra jobb.

TT: Nu, efter nästan ett år med viruset, har åtgärder som ni tidigare varit emot rekommenderats. Det gäller exempelvis munskydd och distansundervisning även för grundskolebarn. Kunde du, och myndigheten, varit mer ödmjuka?

– Det är väl så att vi har fått anpassa oss efter läget. Nu är det en sådan extrem situation så vi har fått gå mot åtgärder även med liten effekt, säger han, och påpekar att när det gäller skolorna så har resten av världen följt Sveriges exempel.

– Munskydd har blivit en så extremt politisk fråga. I stora delar av Europa har man haft krav på munskydd. Ändå sprids smittan. Det är ett gigantiskt experiment, men det diskuteras inte. I stället för man fram Sverige som avvikande.

Han förklarar att det vi gör här i princip är en lockdown, fast vi inte har några absoluta regler och sanktioner.

TT: Har du några verktyg kvar i verktygslådan för att stoppa smittan?

– Det viktiga är inte att föra in så mycket nya åtgärder, utan att göra det vi redan gör ännu bättre.

Han poängterar att restriktionerna och åtgärderna helt enkelt går ut på att inte träffa människor. Det lyckades vi med i våras, tycker han, då smittan gick ned. Men nu verkar vi inte klara det på samma sätt, enligt honom. Vi jobbar till exempel inte hemma i samma utsträckning, förklarar han.

– Då kunde vi se att omkring 40 procent arbetade hemma. Nu är det bara 10 procent, säger han, och hänvisar till bland annat mätningar som Telia gör av hur våra mobiltelefoner rör sig.

– Vi vet att folk smittas framför allt på två ställen: På arbetsplatsen och hemma. Om vi lyckas begränsa smittan på arbetet så kommer vi ned i spridning.

TT: Ni som myndighet jobbar med de stora talen, de breda penslarna. Men var och en av oss måste fatta en massa små men för oss viktiga beslut om smittrisk och vad vi ska göra. Hur går det där ihop?

– Det är jättesvårt. Om bara jag, en person, går in i en galleria och köper en present till min fru kanske det inte gör så mycket, då är risken minimal. Men om 1 000 personer gör det, och man multiplicerar den där minimala risken, då har det betydelse, det vet vi.

Det ligger på var och en att bedöma vilken risk man är beredd att acceptera i de vardagliga besluten, men för myndigheten måste vyn vara större, understryker han. Vi ska helt enkelt träffa färre personer varje dag. Det är det som är syftet med restriktionerna.

TT: Tycker du att ni har lyckats förklara det här?

– Ja...det kan inte vi bedöma. Men vi har uppenbarligen fått ganska stort genomslag.

TT: Du är 64 år, och har fått jobba stenhårt under det här pandemiåret. När tänker du gå i pension?

– Inte förrän det här är klart.

TT: När kan det vara över?

– Det är svårt att säga när en pandemi slutar, ännu svårare än att säga när den startar. Men då en stor del har vaccinerats så tror jag att vi har ett annat läge.

Det skulle kunna vara till sommaren, eller när det drar mot höst. Men Anders Tegnell har inte tänkt att pensionera sig redan då.

– Nej, jag har nog tänkt att jobba lite längre.

TT: Kommer det att bli som förr igen?

– Nja...om man tittar tillbaka på tidigare pandemier så har de inte gett några långvariga effekter, inte så mycket minnen i folksjälen. Svininfluensan minns vi, men det var den tragiska effekten med narkolepsi. Hur mycket genomslag det här får, det får vi se.

TT: Vad tänker du om Sveriges, Folkhälsomyndighetens och din egen beredskap för det som hänt?

– Att det skulle hända något, ja det visste jag. Men att det skulle bli så här extremt kunde ingen se.

Folkhälsomyndigheten hade också en beredskap, tycker han, men det var svårt att veta inför vad eftersom ingen visste hur det skulle bli.

Sveriges krisberedskap lämnar dock en del övrigt att önska, tycker han.

– Svensk sjukvårds beredskap, och tillgång på material till exempel. Och så äldrevården och hemtjänsten, där var det ännu sämre.

Frågan är om inte Folkhälsomyndigheten, som hade i uppgift att hålla ögonen just på pandemirisken, borde har larmat och skramlat högre så att samhället och vården ökade sin beredskap.

– Vi tycker nog att vi gjorde det. Vi har pekat på detta i flera rapporter.

TT: Vilka lärdomar kan vi dra av det här?

– Det är vikten av att vara flexibel, och att ha ett internationellt samarbete. Som det har varit nu har det varit extremt olika idéer som rått. Jag hoppas att vi lär oss av det här, säger Anders Tegnell, och hävdar återigen att Sverige inte alls avviker så mycket från reglerna och restriktionerna jämfört med andra.

Johanna Cederblad/TT

Lotta

Myshörnor och hantverk syns i våra hem 2021

Trendspanaren Lotta Ahlvar säger att hon är sjukligt intresserad av form.
Foto: Anders Wiklund/TT
Artikel Lotta Ahlvar är trendspanaren som inte själv följer trender. Hos henne har det sett ungefär likadant ut de senaste 15 åren. Våningen är färgglad och fylld av både designklassiker, arvegods och knasiga prylar.
–  Och böcker! Förutom nöjet att läsa dem är de vackra och gör under med akustiken, säger hon.

Som tidigare projektledare för Formex, Sveriges och Nordens största mässa för form och inredning, är designstrategen Lotta Ahlvar van att ha stenkoll på vad som gäller just nu – och i framtiden.

Hon lever ständigt med ett finger upp i luften för att känna hur vindarna blåser.

–  Jag har alltid varit nyfiken, gillat att resa och haft ett stort och brett intresse för populärkultur. Så är jag sjukligt intresserad av form, säger hon när hon ska förklara hur hon håller sig ajour.

Lya med potential

Men trots att hon alltid vet vad som gäller är hennes eget hem förhållandevis otrendigt. Hon och hennes man bor i en fyrarumslägenhet i Stockholm där umgängesrummen ligger i fil vilket gör den till ”en bra partylägenhet”, som Lotta uttrycker det. Paret köpte lägenheten 2004 och då fanns det en del att göra eftersom den hade blivit sönderrenoverad på 1970–80-talen.

–  Dessutom satt det inrökta sjögrästapeter på väggarna. Men vi såg potentialen. Bland annat att det var genomgående parkettgolv i hela våningen.

Efter den omfattande renovering som Lotta och hennes man tog sig an när de flyttade in, då köket också fick en bättre planlösning, är det mesta sig likt.

–  Det är klart att en och annan grej har uppdaterats, ett hem växer ju fram med tiden. Det är ju det som är charmen med det, säger Lotta Ahlvar.

Prylar med mening

Den inställningen är förmodligen precis så rätt det kan bli 2021. I en tid som präglas av både klimat- och coronakris har vår inställning till bostaden förändrats. Vi kan inte hålla på och konsumera utan eftertanke – samtidigt som våra hem är viktigare än någonsin eftersom vi tillbringar extra mycket tid där. Då gäller det att sakerna vi omger oss med fyller en funktion och håller i längden.

–  Allt handlar om att ha en relation till sina möbler och prylar. Har man det behöver man inte byta ut dem. Så är det för mig. Oavsett om grejerna kommer från fina gatan, Ikea eller en loppis har de talat till mig och jag har verkligen velat ha dem.

Hon beskriver sin inredning som eklektisk i ordets rätta bemärkelse. Här blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Själv tror hon att hennes smak formades mycket under studietiden när hon pluggade design- och konstvetenskap. Det gjorde bland annat att hon köpte klassiker, som Bruno Mathssons superellipsbord och Arne Jacobsens stol Myran, innan de blev i ropet.

–  Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig.

Rensat ut

Lotta Ahlvar tycker att det är roligt om hemmet speglar den som bor där.

–  Vi har till exempel otroligt många böcker. Vi läser mycket båda två och använder oss av böcker i våra jobb. Min man är journalist och jag har ett stort referens- och inspirationsbibliotek från min tid som formgivare.

En effekt av pandemin är att många har rensat bland sina saker. Både för att få ordning och göra plats.

–  Det har gjort att välgörenhetsorganisationerna aldrig har fått in så mycket saker som under 2020, säger Lotta Ahlvar.

Dessutom har intresset för eget skapande och pyssel bara vuxit.

–  Hantverk fortsätter att ligga i tiden. Många har upptäckt tillfredsställelsen som arbetet med händerna ger. Det kommer en ny generation inom slöjdvärlden som förändrar och förnyar den. Det är spännande att följa.

Mys och andlighet

Så här års brukar det vara bråda dagar för inredningsbranschen – och Lotta Ahlvar. Två gånger om året, i januari och i augusti, arrangeras inredningsmässan Formex. Det är ett jättearrangemang med utställare, föreläsningar och tusentals besökare. Men i år blir det inget, i alla fall inte i januari.

–  Fast branschen som helhet ser ut att klara krisen relativt bra. Intresset har som sagt snarare ökat.

Bland de trender som Lotta Ahlvar förutspår för 2021 är att vi kommer att vilja ha det mer ombonat och mysigt hemma med mycket textilier och bra belysning. Efter alla tv-serier som vi har sträcktittat på, blir myshörnan stället vi söker oss till. Arbetsrummet kommer, föga förvånande, också att bli viktigare och få ergonomiska stolar och ordentliga skrivbord.

Någon sådan plats finns dock inte hemma hos Lotta, som sitter med datorn vid matsalsbordet.Hon drömmer i stället om en egen yogahörna, där mattan alltid kan ligga framme.

–  Det är en annan stark strömning. Att många längtar efter ett andligt rum. En plats där man kan meditera och ladda batterierna.

Lisa Wallström/TT

Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Foto: Anders Wiklund/TT
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst.
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst.
Foto: Anders Wiklund/TT
Både Lotta Ahlvar och hennes man är mycket förtjusta i böcker, som därför får ta stor plats i hemmet.
Både Lotta Ahlvar och hennes man är mycket förtjusta i böcker, som därför får ta stor plats i hemmet.
Foto: Anders Wiklund/TT
När Lotta Ahlvar och hennes man flyttade in i lägenheten var den sönderrenoverad, men de såg genast potentialen.
När Lotta Ahlvar och hennes man flyttade in i lägenheten var den sönderrenoverad, men de såg genast potentialen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Lotta Ahlvar beskriver lägenheten som en 'bra partylägenhet' eftersom rummen ligger i fil.
Lotta Ahlvar beskriver lägenheten som en "bra partylägenhet" eftersom rummen ligger i fil.
Foto: Anders Wiklund/TT
Trendspanaren Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Trendspanaren Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Foto: Anders Wiklund/TT
'Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig', säger Lotta Ahlvar. Här en byrå i nyrokoko – ett loppisfynd.
"Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig", säger Lotta Ahlvar. Här en byrå i nyrokoko – ett loppisfynd.
Foto: Anders Wiklund/TT
Böcker är inte bara vackra. De ger också hemmet en härligare akustik, tycker Lotta Ahlvar.
Böcker är inte bara vackra. De ger också hemmet en härligare akustik, tycker Lotta Ahlvar.
Foto: Anders Wiklund/TT
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Här en stol av Philippe Starck.
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Här en stol av Philippe Starck.
Foto: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Tre strömningar 2021

Designstrategen Lotta Ahlvar berättar om tre trender som kommer att göra avtryck under året. Både i oss själva och i våra hem.

1. Lev med naturen

Pandemin förstärkte vår vurm för naturen. I skogen finner vi ro, laddar batterierna och släpper tankarna fria. Naturen präglar även inredningen. Det rena träet dominerar ytorna invändigt. Möbler i furu gör ett starkt återtåg. Färgskalan går i mossgrönt, beigt och grått liksom havets blå färgskala.

2. Andliga rum

Det går en båge mellan 1920-talet och 2020-talet. Då som nu står andlighet och mysticism i centrum. Då genomsyrades kulturlivet av konstnärer, filosofer och författare som Hilma af Klint, Tyra Kleen och Edit Södergran, som alla var präglade av esoteriska läror. Även i dag vänder vi blicken inåt, mediterar, yogar och spår i tarotkort. Vi omger oss av kristaller och föremål med historia eller symbolik. Material och textilier får gärna ha taktila ytor.

3. Ombonad myshörna

I oroliga tider vill vi boa in oss med textilier, kuddar och fluffiga mattor. Vi skapar bekväma tv- och läshörnor som gjorda för mysig samvaro. För även om skärmen som sådan inte är något vi gärna visar upp i våra hem, är det framför den vi tillbringar mycket tid när vi plöjer tv-serier och spelar spel.

Vi kommer vilja få in mer plats för andlighet i våra hem under 2021, spår Lotta Ahlvar.
Vi kommer vilja få in mer plats för andlighet i våra hem under 2021, spår Lotta Ahlvar.
Foto: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Lotta Ahlvar

Gör: Ordförande Design Sweden, omvärldsbevakare, designer, projektledare, yogainstruktör.

Familj: Man, utflugen dotter och en katt.

Bor: Lägenhet i centrala Stockholm.

Ålder: 50 plus.

Bokrecensioner

Sann deckarnjutning i Mordkonsulten

Brittiska Elly Griffiths charmiga Mordkonsulten kom ut i slutet av 2020.
Foto: SARA REEVE PHOTOGRAPHY
Kultur och nöje
Deckarspalten I årets första Deckarspalt blir det en charmig eftersläntrare från förra året, spänning från Stockholm till Beirut och nytt av en norsk duo.

Årets första Deckarspalt inleds med en av förra årets charmigaste deckare. I Mordkonsulten (Modernista) får läsarna för andra gången träffa brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths nya huvudperson polisinspektör Harbinder Kaur. Elly Griffiths (pseudonym för Domenica de Rosa) är mest känd för svenska läsare som författare till den 12 böcker långa serien om rättsarkeologen Ruth Galloway. Hon har också skrivit en serie hittills oöversatta historiska deckare som utspelas i Brighton på 1950-talet.

I böckerna om Harbinder Kaur, leker Griffiths på ett underhållande sätt med litteratur och olika genrer. I seriens första del, Främlingen (2019), finns en koppling till gotiska spänningsromaner och Mordkonsulten är en underbar metadeckare där en äldre dam som agerat mordkonsult åt deckarförfattare, det vill säga hjälpt dem med intriger och mordmetoder, hittas död på sitt äldreboende i det lilla kustsamhället Shoreham. Hennes granne Edwin anar oråd och tillsammans med ukrainska Natalka från hemtjänsten och kaféinnehavaren och ex-munken Benedict Cole dra han igång en egen brottsutredning. När sedan en välkänd deckarförfattare som fått hjälp av Peggy också dör blir Harbinder Kaur och hennes kollegor inkopplade och måste, motvilligt, samarbeta med den osannolika amatördeckartrion.

Harbinder Kaur är en blygsam huvudperson som inte tar mer plats än de andra gåtlösarna. Lika mycket som man engageras i hennes problem som fortfarande hemmaboende dotter i en familj som inte accepterat att hon är homosexuell fångas man av Natalkas rädsla för att det förflutna ska komma i kapp henne, hennes och Benedicts trevande förälskelse och Edwins ensamhet. Och naturligtvis av den finurligt konstruerade intrigen. Mordkonsulten är en sann deckarnjutning och en fullträff för Griffiths som börjat kännas trött i sina Ruth Galloway-böcker.

Foto: Fredrik Hjerling

Svenska Anna Tells Norr om Beirut (Wahlström & Widstrand) inleds med en nyhetsartikel om en svensk soldat som dödats av en vägbomb i Afghanistan. Därefter tar historien avstamp på Västerbron i Stockholm en kylig februarinatt fyra år senare. En man hoppar från bron och Tells huvudperson, förhandlaren och polisen Amanda Lund, är på plats utan att lyckas förhindra tragedin. När identiteten på den döde fastställs visar det sig att hans barn nyligen varit försvunna under konstiga omständigheter och att en nära vän till honom, som arbetar som chef på SIDA, är spårlöst försvunnen. Utredningen hamnar hos Amanda och hennes kollegor på polisens nationella operativa avdelning och snart hittar de kopplingar till Libanon och Amanda skickas till Beirut för ett avgörande förhör. Parallellt med utredningen följer vi en ung kvinna på livsfarlig flykt från Afghanistan, över Medelhavet och genom Europa med Sverige som slutmål.

Norr om Beirut är Anna Tells tredje bok om Amanda Lund efter Fyra dagar i Kabul (2017) och Med ont fördrivas (2019) och hon är utan tvekan en driven författare som tar sig tid att stanna i övertygande detaljer och fint fångar bokens skiftande geografiska miljöer. Vad gäller själva spänningen lyckas hon dock inte riktigt lika bra som i tidigare böcker. Norr om Beirut blir småseg när huvudpersonerna fastnar i att prata fram lösningar. Amandas resa till Beirut är visserligen otroligt dramatiska mot slutet men när hon håller sina avgörande förhör på noga utvalda gourmetrestauranger får skildringenför mycket av turistguide över sig. Allra mest övertygande är Norr om Beirut i skildringen av flykten från Afghanistan och in en minsta sagt överraskande upplösning. Och trots invändningarna läser jag gärna mer om Amanda Lund.

De norska deckarförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Enger skriver om journalisten Emma Ramm och polisen Alexande Blix tillsammans.
Foto: Jarli & Jordan

Rökridå (Wahlström & Widstrand) är andra boken i de norska deckarförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Engers gemensamma serie om journalisten Emma Ramm och polisen Alexander Blix. I första delen, Nollpunkt, jagade de en uppfinningsrik seriemördare och vi fick också ta del av deras gemensamma bakgrundshistoria - att Blix en gång räddat Emma från att bli ihjälskjuten av sin egen pappa.

Rökridå är om möjligt än mer dramatisk och om Emma Ramm hade det tufft i förra boken är det inget mot det här. Redan på de inledande sidorna dör hennes pojkvän när en bomb exploderar i centrala Oslo på nyårsafton. Emma hanterar sorgen genom att begrava sig i arbetet och både hon och Blix hittar snart kopplingar mellan attentatet och ett tio år gammalt kidnappningsfall.

Enger och Horst kan definitivt skriva deckare men så väl Nollpunkt som Rökridå är mer av hantverksmässig uppvisning i rafflande spänning än något att djupare engagerad i. Personligen har jag väldigt svårt för när en huvudperson, som i Emmas fall, formligen överöses med tragiska, privata händelser och tycker att Enger och Horst fortfarande är bäst var för sig.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Skåne

Snö och risk för halka när temperaturen stiger i Skåne

Anna Lovén gav sig ut i spåret i Tyringe under lördagen.
Skåne
Väder Det nationella isdygnet är förbi men mer snö är fortfarande på väg in över Skåne, främst i sydvästra delarna. När temperaturen drar sig mot noll blir också väglaget besvärligt runt om i regionen och Trafikverket varnar för halka.

Under söndagen ligger vinterlandskapet i Skåne kvar. Flera skåningar har passat på under helgen att ge sig ut i skidspåren, inte minst i Tyringe där lördagen bjöd på en kanondag med kall krispig luft.

I Höör orsakade pulkaåkningen på Frostavallen trafikkaos under lördagen. En kvinna skadade sig i ett åk i backen och när ambulansen skulle föra henne till sjukhus blockerades vägen av flera bilar som tagit sig dit på sommardäck och sen fick problem med fästet.

Ambulans vid Frostavallen efter att en kvinna slagit i huvudet vid snowraceråk. Polisen fick eskortera ambulansen från platsen eftersom det var långa köer och illa parkerade bilar.
Foto: Läsarbild
Foto: Henrik Dahlin/Läsarbild

Men de kalla dagarna är förbi och temperaturen väntas ligga runt noll grader på flera håll.

– Vid kusterna kan det vara nära plusgrader men minus inåt landet i Skåne, säger Sofia Söderberg, meteorolog på SMHI, om söndagens temperaturer.

Det finns chans för att även Malmöborna kan få se lite snö under söndagseftermiddagen, och att den kanske ligger kvar ett litet tag.
Foto: Johan Nilsson/TT

Enligt SMHI kan snö falla över söndagen och det är inte helt omöjligt att även Malmö kan få se vitt på marken, där snön än så länge lyst med sin frånvaro.

– Det blir snöbyar främst lokalt, men just i sydvästra delen av Skåne kan det blir lite fler, men svårt att veta exakt, kan säkert förekomma i Malmö också, det är tydligt att det kommer snöbyar idag, säger Sofia Söderberg.

Trafikverket har gått ut med en varning om risk för halka främst längst med kusterna i Skåne, från Simrishamn mot Malmö och upp mot Helsingborg.

De närmast dagarna får trafikanter vara aktsamma på att väglaget i Skåne är besvärligt och att risk för halka förekommer då temperaturen stiger.
Foto: Johan Nilsson/TT

Liknande läge på måndag

Under måndagsdygnet är det ett liknande läge, temperaturen väntas ligga runt nollan men mer mot plus än minus. Även på måndag väntas snö, på några håll blötsnö, i Skåne.

– Vissa vägytor kan hålla minusgrader även om det är plusgrader i luften, besvärligt väglag måndag är att vänta, säger Sofia Söderberg.

Under måndagseftermiddagen och natten till tisdag passerar sammanhängande nederbörd över Skåne och temperaturen stiger till 2-4 plusgrader, både vid kusterna och inåt landet, och den vita vintern ser ut att tacka för sig.

Sport

Nelin och Skottheim missar skidskyttet

Jesper Nelin. Arkivbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport

Jesper Nelin och Johanna Skottheim är fortsatt sjuka och missar dagens skidskyttelopp i Oberhof, meddelar landslaget.

Nelin meddelade tidigare i veckan att han hade ont i halsen och tvingas därför kasta in handduken. Han är fortfarande inte helt återställd och avstår därför dagens tävlingar. Johanna Skottheim, som inte heller känt sig hundra procent, ställer också in sitt deltagande.

Det rör sig dock inte om covid-19 eftersom hela laget testade sig under lördagen och samtliga var negativa.

Inrikes

Pandemin har gjort domstolarna effektivare

Lennart Strinäs, tillförordnad lagman i Malmö tingsrätt, visar de plexiglas som monterats mellan sittplatserna i en av rättssalarna i Malmö tingsrätt för att förhindra smittspridning på domarpodiet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Trots pandemin har både tingsrätter och hovrätter levererat fler domar under 2020 än tidigare.
Visst har fler rättegångar behövt ställas in på grund av sjukdom, men domstolarna har kontrat med nya arbetssätt.

– Jag måste säga med facit i hand över 2020 att vi har klarat oss klart över förväntan, säger Lennart Strinäs, tillförordnad lagman i Malmö tingsrätt.

I Malmö präglades våren inte bara av coronautbrottet, utan även av polisens specialsatsning, Operation rimfrost, som ledde till ett ökat inflöde av åtal till Malmö tingsrätt.

– Under 2020 hade vi 13 870 inkomna mål. Det är all time high för Malmö tingsrätt, säger Lennart Strinäs.

Det är en ökning med nio procent jämfört med 2019. Men det var inte bara Malmö tingsrätt som fick mer att göra förra året, i hela landet ökade antalet inkomna mål till tings- och hovrätter med i snitt fem procent.

Samtidigt avgjordes i snitt 6,8 procent fler mål i Sverige – och i Malmö 9,6 procent fler.

Enklare mål

I just Malmö kan en bidragande orsak till att så mycket fler mål har avgjorts vara att Operation rimfrost genererade många enklare mål som inte tar lika mycket tid, som exempelvis åtal om ringa narkotikabrott eller olovlig körning.

Att domarna har blivit snuvade på vidareutbildning, eftersom kurser ställts in under pandemin, har också gjort att mer personal varit på plats. Dessutom har minskade kostnader för tjänsteresor gjort att tingsrätten kunnat anlita extern personal i större omfattning.

Svenska nämndemän är en åldrande skara och det lyftes som ett problem under pandemins inledning. Hur skulle domstolarna klara sig utan alla 70-plussare som skulle isolera sig hemma?

I Malmö, där cirka 90 nämndemän är 70 år eller äldre, gick det att lösa genom att ge de yngre nämndemännen fler uppdrag. Från början av oktober har de äldre nämndemännen också fått komma tillbaka, i den mån de velat.

Mer digitalt

Digital medverkan i rättegångar har blivit klart vanligare under pandemins första år. Vid häktningsförhandlingar i Malmö medverkar de misstänkta numera så gott som alltid via länk från häktet eller arresten. Men också vid rättegångar har det blivit vanligare att åklagare, advokater, åtalade eller vittnen är med på länk.

– Det här måste man avgöra från fall till fall. Om förhandlingen kräver att till exempel åklagaren eller en målsägande måste vara på plats, då får de komma hit, säger Lennart Strinäs.

Om domstolen ska bedöma hur trovärdig en målsägande eller ett vittne är kan det vara så att de måste vara på plats i rättssalen.

I stora rättegångar med många inblandade som sträcker sig över lång tid blir de digitala lösningarna otympliga, men Strinäs är övertygad om att de kommer att användas mer även efter pandemin.

Avgörs skriftligt

Den stora ökningen av antalet avgjorda mål har landets tingsrätter stått för, men även hovrätterna har växlat upp.

Där ser processen annorlunda ut och fler mål har avgjorts utan vanlig rättegång. Allt oftare fattar domstolen beslut utifrån skriftlig argumentation från åklagare och advokater.

– I de fallen där parter ringt och velat ställa in på grund av sjukdom har vi frågat om vi kan ta det på handlingarna i stället och det har man gått med på i större utsträckning, säger hovrättspresident Lennart Svensäter.

Detta, i kombination med fler rättegångar där parter medverkar via länk, är hans främsta förklaring till att Hovrätten över Skåne och Blekinge avgjort fler mål än tidigare. Tidigare har domstolen varit restriktiv med användning av länk.

– Vi har velat att folk ska komma hit. Men vi har vant oss vid det här nya systemet att åklagare ofta är med på länk och även advokater och tilltalade. Det kommer med all säkerhet att leva vidare, säger Lennart Svensäter.

Cecilia Klintö/TT

'Under 2020 hade vi 13 870 inkomna mål. Det är all time high för Malmö tingsrätt', säger Lennart Strinäs, tillförordnad lagman.
"Under 2020 hade vi 13 870 inkomna mål. Det är all time high för Malmö tingsrätt", säger Lennart Strinäs, tillförordnad lagman.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Fler avgjorda mål

Under 2020 avgjordes totalt 215 000 mål i svenska tings- och hovrätter.

Det är en ökning med 6,8 procent jämfört med 2019.

Ökningen var störst i tingsrätterna, 7,1 procent, och mindre i hovrätterna, 3,0 procent.

Antalet inkomna mål till tings- och hovrätter ökade med 5,3 procent.

Källa: Domstolsverket

FAKTA

Fakta: Coronaanpassning på Malmö tingsrätt

Mer hemarbete, till exempel när domar skrivs.

Digital närvaro i rättegångar.

Tingsrättens olika avdelningar hålls helt separerade.

Var tredje åhörarplats är blockerad.

Förlängda domarpodier för att kunna hålla avstånd. Om det inte gått att förlänga har i stället plexiglas satts upp.

Extra stolar och bord i rättssalarna, om det behövs för att ge mer plats åt parterna.

Domstolen kallar till lika många förhandlingar som vanligt. Men om rekommendationerna ändras finns beredskap för att snabbt ställa om till att bara handlägga förtursmål (ungdomsmål och mål där någon sitter häktad).

Källa: Malmö tingsrätt

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL