Årets första Deckarspalt inleds med en av förra årets charmigaste deckare. I Mordkonsulten (Modernista) får läsarna för andra gången träffa brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths nya huvudperson polisinspektör Harbinder Kaur. Elly Griffiths (pseudonym för Domenica de Rosa) är mest känd för svenska läsare som författare till den 12 böcker långa serien om rättsarkeologen Ruth Galloway. Hon har också skrivit en serie hittills oöversatta historiska deckare som utspelas i Brighton på 1950-talet.
I böckerna om Harbinder Kaur, leker Griffiths på ett underhållande sätt med litteratur och olika genrer. I seriens första del, Främlingen (2019), finns en koppling till gotiska spänningsromaner och Mordkonsulten är en underbar metadeckare där en äldre dam som agerat mordkonsult åt deckarförfattare, det vill säga hjälpt dem med intriger och mordmetoder, hittas död på sitt äldreboende i det lilla kustsamhället Shoreham. Hennes granne Edwin anar oråd och tillsammans med ukrainska Natalka från hemtjänsten och kaféinnehavaren och ex-munken Benedict Cole dra han igång en egen brottsutredning. När sedan en välkänd deckarförfattare som fått hjälp av Peggy också dör blir Harbinder Kaur och hennes kollegor inkopplade och måste, motvilligt, samarbeta med den osannolika amatördeckartrion.
Harbinder Kaur är en blygsam huvudperson som inte tar mer plats än de andra gåtlösarna. Lika mycket som man engageras i hennes problem som fortfarande hemmaboende dotter i en familj som inte accepterat att hon är homosexuell fångas man av Natalkas rädsla för att det förflutna ska komma i kapp henne, hennes och Benedicts trevande förälskelse och Edwins ensamhet. Och naturligtvis av den finurligt konstruerade intrigen. Mordkonsulten är en sann deckarnjutning och en fullträff för Griffiths som börjat kännas trött i sina Ruth Galloway-böcker.
Svenska Anna Tells Norr om Beirut (Wahlström & Widstrand) inleds med en nyhetsartikel om en svensk soldat som dödats av en vägbomb i Afghanistan. Därefter tar historien avstamp på Västerbron i Stockholm en kylig februarinatt fyra år senare. En man hoppar från bron och Tells huvudperson, förhandlaren och polisen Amanda Lund, är på plats utan att lyckas förhindra tragedin. När identiteten på den döde fastställs visar det sig att hans barn nyligen varit försvunna under konstiga omständigheter och att en nära vän till honom, som arbetar som chef på SIDA, är spårlöst försvunnen. Utredningen hamnar hos Amanda och hennes kollegor på polisens nationella operativa avdelning och snart hittar de kopplingar till Libanon och Amanda skickas till Beirut för ett avgörande förhör. Parallellt med utredningen följer vi en ung kvinna på livsfarlig flykt från Afghanistan, över Medelhavet och genom Europa med Sverige som slutmål.
Norr om Beirut är Anna Tells tredje bok om Amanda Lund efter Fyra dagar i Kabul (2017) och Med ont fördrivas (2019) och hon är utan tvekan en driven författare som tar sig tid att stanna i övertygande detaljer och fint fångar bokens skiftande geografiska miljöer. Vad gäller själva spänningen lyckas hon dock inte riktigt lika bra som i tidigare böcker. Norr om Beirut blir småseg när huvudpersonerna fastnar i att prata fram lösningar. Amandas resa till Beirut är visserligen otroligt dramatiska mot slutet men när hon håller sina avgörande förhör på noga utvalda gourmetrestauranger får skildringenför mycket av turistguide över sig. Allra mest övertygande är Norr om Beirut i skildringen av flykten från Afghanistan och in en minsta sagt överraskande upplösning. Och trots invändningarna läser jag gärna mer om Amanda Lund.
Rökridå (Wahlström & Widstrand) är andra boken i de norska deckarförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Engers gemensamma serie om journalisten Emma Ramm och polisen Alexander Blix. I första delen, Nollpunkt, jagade de en uppfinningsrik seriemördare och vi fick också ta del av deras gemensamma bakgrundshistoria - att Blix en gång räddat Emma från att bli ihjälskjuten av sin egen pappa.
Rökridå är om möjligt än mer dramatisk och om Emma Ramm hade det tufft i förra boken är det inget mot det här. Redan på de inledande sidorna dör hennes pojkvän när en bomb exploderar i centrala Oslo på nyårsafton. Emma hanterar sorgen genom att begrava sig i arbetet och både hon och Blix hittar snart kopplingar mellan attentatet och ett tio år gammalt kidnappningsfall.
Enger och Horst kan definitivt skriva deckare men så väl Nollpunkt som Rökridå är mer av hantverksmässig uppvisning i rafflande spänning än något att djupare engagerad i. Personligen har jag väldigt svårt för när en huvudperson, som i Emmas fall, formligen överöses med tragiska, privata händelser och tycker att Enger och Horst fortfarande är bäst var för sig.
DELA PÅ FACEBOOK
DELA PÅ TWITTER
SKRIV UT ARTIKELN