Opinion

Framtidens krig inte militära

Utrikesminister Ann Linde (S).
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

När Folk och Försvar håller sin sedvanliga konferens digitalt, istället för på Sälens högfjällshotell med skidåkning på förmiddagarna, blir det inte samma spänstiga diskussioner som vanligt utan mer av upplästa tal och artiga frågor, inskickade eller från moderatorn. Det hindrar inte att det som sägs är både viktigt och intressant.

De senaste åren har det militära försvaret fått kraftigt ökade anslag för att åtminstone i någon mån återupprätta sin förmåga att stå emot militära angrepp. Den nedrustning, på gränsen till avrustning, som genomfördes på 1990-talet efter det kalla krigets avslutning, visade sig alltför optimistiskt när Rysslands president Putin började återupprusta och dessutom gick in militärt i andra länder - först Georgien, sedan Ukraina.

Det militära hotet finns utan tvekan kvar, och utrikesminister Ann Linde förklarade i sitt tal att väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas. Det var en kontroversiell formulering för några år sedan, när hennes företrädare Margot Wallström fortfarande ville tona ned riskerna för militära angrepp.

Men är det militära hot som är mest aktuella? Klimatförändringarna är kanske det största säkerhetspolitiska hotet, trodde Ann Linde, och Försvarshögskolans rektor Robert Egnell gjorde en liknande analys. När torkan gör stora områden obeboeliga uppstår konflikter, och det skapar flyktingströmmar som direkt påverkar Europa.

Såväl tidigare utrikesministern Carl Bildt som Robert Egnell betonade att framtidens krigföring kan bli digital snarare än väpnad. Det handlar om att bryta viljan att föra en egen självständig politik mer än att ta kontroll över territorium, menade Bildt. Egnell betonade att kostnaden för att föra krig är oerhört stor, och ändå är det svårt för till och med supermakterna att erövra och behålla kontrollen över territorium, vilket krigen i Vietnam och Afghanistan visat.

Den digitala eran, som Bildt benämnde utvecklingen, med möjligheterna att föra cyberkrig, långdistansdödande med drönare och ai-teknologin, gör att det finns möjligheter att föra ett högteknologiskt krig på avstånd, utan direkt militära insatser, med kanske större effektivitet - beroende på vad som är målet.

Försvar mot cyberattacker och andra digitala angrepp tas bara i begränsad utsträckning upp i det senaste försvarsbeslutet. Bildt och Egnell var överens om att den aspekten måste få större uppmärksamhet och att ”teknikutvecklingen är viktigare än fler bataljoner”, som Bildt uttryckte det.

Det lär det knappast bli någon partipolitisk strid om. Det är det däremot numera om Nato. Riksdagsmajoritetens uttalande häromveckan att ”hålla Natooptionen öppen” i likhet med Finland tilltalar inte regeringen, som säger tvärnej till medlemskap.

En opinionsmätning som Dagens Nyheter presenterade på måndagen visar att det inte längre är lika klar majoritet mot medlemskap. Från att för fem år sedan ha varit över 50 procents motstånd mot medlemskap är nu bara en dryg tredjedel emot. Men förespråkarna har inte blivit fler. De har länge varit runt en tredjedel. Istället är det de tveksamma som ökat i antal.

Det förvånar inte, både eftersom flera partier nu driver frågan om att bli medlem och för att regeringen gjort upp med såväl Nato som flera Natoländer om samarbete, så att alliansfriheten verkligen kan ifrågasättas.

Å andra sidan blir kanske Natomedlemskap mindre intressant när det är digitala hot som är allvarligast.

Yngve Sunesson

Opinion

För lite ankdamm

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Sport

Nytt OS-besked – men Sverige tvekar

Damkronorna, bilden, och Tre Kronor tillåts att ta med sig sex reserver vardera till OS. Arkivbild.
Foto: Pär Bäckström/TT
Sport
Sport Tre Kronor och Damkronorna får ta med sig reserver till OS.
Sex reserver per lag tillåts, men Svenska ishockeyförbundet tycker det finns frågetecken att reda ut.
– Vi vill ha mer information innan vi tar något beslut, säger landslagschefen Olof Östblom.

Det är Internationella ishockeyförbundet som i den osäkra situationen kring smittspridningen gett grönt ljus för lagen både på herr- och damsidan att ta med sex spelare, en målvakt och fem utespelare, som reserver.

– Just nu vill vi ha mer information. Den korta informationen vi har nu är att de ska bo på ett covidsäkrat hotell utanför OS-byn, men sedan behöver vi veta om de exempelvis får vara med och träna och hur ska såna här byten ske, och så vidare.

– I nästa steg finns det frågor om det finns spelare som är beredda att göra det här och hur man gör det här upplägget smittsäkert, säger Olof Östblom.

Eftersom SHL ska spela matcher under OS lär det också finnas åsikter från klubbarna.

– Dit har vi inte kommit ännu. Först måste vi få veta hur det här ska fungera, säger Olof Östblom.

På herrsidan består trupperna av 25 ordinarie spelare per lag och på damsidan 23. Damkronorna har redan fått byta ut fyra spelare – däribland målvaktsstjärnan Sara Grahn, Luleå – efter att de testats positivt för covid-19.

– Vi har haft kontakt med SOK (Sveriges olympiska kommitté) och de är villiga att lösa det här. Men vi måste titta på hur det ska lösas och om det är en bra idé, säger Östblom.

Damkronorna åker först av hockeylagen till OS och reser på torsdag.

Göran Sundberg/TT

Sjöbo

Barn nekas extra tid på förskola

Kvinnans två barn har beviljats utökad förskoletid. Dock inte under loven då de ska vara lediga.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sjöbo
Sjöbo Mamman, som är i 30-årsåldern har tidigare fått nej på frågan om barnen kunde gå på förskola under loven. Nu har Förvaltningsrätten slagit fast att kommunens beslut var inom lagens ramar.

En kvinna från Sjöbo har fått avslag efter att ha överklagat familjenämndens beslut om att inte bevilja hennes två barn utökad tid på förskolan under skolloven.

Kommunen har tidigare beviljat barnen utökat tid på förskolan under vårterminen 2021. Något som inneburit att de kan vara på plats mellan klockan 9 och 14 under vardagarna. I beslutet gjordes det dock gällande att barnen under loven ska vara lediga.

Mamman, som är i 30-årsåldern, valde därför att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö. Hon menar själv att hon kommer behöva närvara vid möten så som läkarbesök även under loven.

I sitt yrkande berättar kvinnan att hon är ensamstående och saknar anhöriga som kan hjälpa henne med barnen och förskolan därför är den bästa möjligheten att ge barnet fasta rutiner.

Enligt kommunallagen ska ett beslut upphävas om det inte kommit till på ett lagligt sätt, om det rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, om det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller om beslutet annars strider mot lag eller annan författning.

I sitt beslut menar Förvaltningsrätten att det inte gått att hitta någonting i kvinnans anförande som visat på något av detta eller att kommunen hade brutit mot skollagen. Rätten beslutade därför att att ge kvinnan avslag på sin överklagan.

Utrikes

Talibaner hyllar Norgemöte: "Prestation i sig"

Talibanernas utrikesminister Amir Khan Muttaqi talar med pressen efter måndagens möte utanför Oslo.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Efter en dag med samtal med diplomater från väst hyllar talibandelegationen mötet i Norge – ett möte som man kallar en "prestation i sig".

Samtalen på Soria Moria-hotellet utanför Oslo har förts bakom stängda dörrar och inte mycket ur innehållet har kommit ut. Men chefen för talibandelegationen, utrikesminister Amir Khan Muttaqi, var på måndagen nöjd.

– Att Norge gav oss den här möjligheten är en prestation i sig, säger han och fortsätter:

– Vi är övertygade om att efter dessa möten kommer vi att få stöd för Afghanistan vad gäller humanitära, hälso- och utbildningsområden.

Sedan talibanernas maktövertagande i augusti har det internationella stödet, som uppgick till cirka 80 procent av statsbudgeten, stoppats och USA har frusit tillgångar för 9,5 miljarder dollar hos den afghanska centralbanken. Arbetslösheten är skyhög.

För att hjälpa Afghanistan vill väst ha garantier för att mänskliga rättigheter respekteras av talibanstyret.

Flera aktivister och afghaner som lever utomlands har kritiserat att Norge står värd för mötet, och protester har hållits. Aktivisten Wahida Amiri i Kabul är "besviken för att ett land som Norge organiserar mötet och sitter och gör överenskommelser med terrorister", berättar hon för AFP.

Taliban polisanmäld

En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Norges rikskriminalpolis Kripos har tagit emot anmälan, bekräftar åklagare Marit Formo.

– Kripos har registrerat den på vanligt sätt. Ärendet kommer att behandlas där, säger Formo till NRK.

Hon vill inte ge ytterligare kommentarer kring anmälan.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras.

Svenska utrikesministern Ann Linde (S) anser att vissa kontakter är nödvändiga att ha med talibanerna.

– Norge bestämmer själv vem man pratar med och hur. Vissa kontakter behöver man naturligtvis ha med talibanerna för att få in humanitärt bistånd och så vidare. Men det är väldigt viktigt att de inte ser det som en legitimering.

Syftet med Norges möte med talibanerna är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL