Opinion

Framtidens krig inte militära

Utrikesminister Ann Linde (S).
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

När Folk och Försvar håller sin sedvanliga konferens digitalt, istället för på Sälens högfjällshotell med skidåkning på förmiddagarna, blir det inte samma spänstiga diskussioner som vanligt utan mer av upplästa tal och artiga frågor, inskickade eller från moderatorn. Det hindrar inte att det som sägs är både viktigt och intressant.

De senaste åren har det militära försvaret fått kraftigt ökade anslag för att åtminstone i någon mån återupprätta sin förmåga att stå emot militära angrepp. Den nedrustning, på gränsen till avrustning, som genomfördes på 1990-talet efter det kalla krigets avslutning, visade sig alltför optimistiskt när Rysslands president Putin började återupprusta och dessutom gick in militärt i andra länder - först Georgien, sedan Ukraina.

Det militära hotet finns utan tvekan kvar, och utrikesminister Ann Linde förklarade i sitt tal att väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas. Det var en kontroversiell formulering för några år sedan, när hennes företrädare Margot Wallström fortfarande ville tona ned riskerna för militära angrepp.

Men är det militära hot som är mest aktuella? Klimatförändringarna är kanske det största säkerhetspolitiska hotet, trodde Ann Linde, och Försvarshögskolans rektor Robert Egnell gjorde en liknande analys. När torkan gör stora områden obeboeliga uppstår konflikter, och det skapar flyktingströmmar som direkt påverkar Europa.

Såväl tidigare utrikesministern Carl Bildt som Robert Egnell betonade att framtidens krigföring kan bli digital snarare än väpnad. Det handlar om att bryta viljan att föra en egen självständig politik mer än att ta kontroll över territorium, menade Bildt. Egnell betonade att kostnaden för att föra krig är oerhört stor, och ändå är det svårt för till och med supermakterna att erövra och behålla kontrollen över territorium, vilket krigen i Vietnam och Afghanistan visat.

Den digitala eran, som Bildt benämnde utvecklingen, med möjligheterna att föra cyberkrig, långdistansdödande med drönare och ai-teknologin, gör att det finns möjligheter att föra ett högteknologiskt krig på avstånd, utan direkt militära insatser, med kanske större effektivitet - beroende på vad som är målet.

Försvar mot cyberattacker och andra digitala angrepp tas bara i begränsad utsträckning upp i det senaste försvarsbeslutet. Bildt och Egnell var överens om att den aspekten måste få större uppmärksamhet och att ”teknikutvecklingen är viktigare än fler bataljoner”, som Bildt uttryckte det.

Det lär det knappast bli någon partipolitisk strid om. Det är det däremot numera om Nato. Riksdagsmajoritetens uttalande häromveckan att ”hålla Natooptionen öppen” i likhet med Finland tilltalar inte regeringen, som säger tvärnej till medlemskap.

En opinionsmätning som Dagens Nyheter presenterade på måndagen visar att det inte längre är lika klar majoritet mot medlemskap. Från att för fem år sedan ha varit över 50 procents motstånd mot medlemskap är nu bara en dryg tredjedel emot. Men förespråkarna har inte blivit fler. De har länge varit runt en tredjedel. Istället är det de tveksamma som ökat i antal.

Det förvånar inte, både eftersom flera partier nu driver frågan om att bli medlem och för att regeringen gjort upp med såväl Nato som flera Natoländer om samarbete, så att alliansfriheten verkligen kan ifrågasättas.

Å andra sidan blir kanske Natomedlemskap mindre intressant när det är digitala hot som är allvarligast.

Yngve Sunesson

Opinion

Oväntat fall för Rutte

Opinion
Opinion

Regeringen Rutte har plötsligt och oväntat fallit, trots stort stöd för dess hantering av pandemin. Mark Rutte har lett landet sedan 2010 och regeringen har framstått som stabil, men ett beslut från 2013 sänkte honom.

För sju år sedan varnades det för att ”gäng från Östeuropa” fuskade med ett bidrag i stor skala, bland annat genom att registrera barn i olika kommuner. Regeringen Rutte bestämde sig för ta till hårda tag mot bidragsfusket. Det krävdes inte mycket för att man skulle hamna i fuskarkategorin: ibland handlade det om en felaktigt ifylld blankett eller att någon glömt skriva under. Det var också personer som helt enkelt missförstått hur man skulle göra.

Dem som ertappades med felaktigheter förlorade inte bara sitt bidrag, utan fick också återbetalningskrav på stora summor. Det var bara ett problem: få av dem hade fuskat. Regeringen fick in tusentals överklaganden från desperata barnfamiljer som blivit utblottade av att betala tillbaka bidrag de hade rätt till. När det avslöjades fattades det bisarra beslutet att inte göra något åt saken.

Det som slutgiltigt fällde regeringen Rutte var att en statlig utredning sågade dem lägst fotknölarna för att medvetet ha låtit oskyldiga familjer ruineras för att inte förlora ansiktet. Det är värt att tänka på för den som ropar på hårdare tag i svensk politik: man måste ha mekanismer för att se till att ingen oskyldig hamnar i kläm.

Opinion

Vaccin och bedrägeri

Opinion
Opinion

Som befarat har bedrägeriförsöken i samband med covid-vaccinationer dragit igång. En 95-årig kvinna i Lund blev uppringd av en person som sade att kvinnans tid för vaccination behövde ändras, vilket skulle kräva hennes bankkort och kod. Det är givetvis inte rimligt: det behövs inga bankkort för vaccinationer. Kvinnan hade turen att vara omgiven av personer som kunde kolla upp saken och dementera det hela. En annan äldre dam i Lund hade tyvärr inte samma tur, utan lurades att lämna ut uppgifter, så bedragaren kunde ta ut 15 000 kronor: sannolikt en stor summa för en pensionär.

Ännu mer oroande är att en person kom hem till en 85-årig man i Lund och krävde att få bankkort och kod. Att gärningsmannen gick in i lägenheten är såklart betydligt farligare än att låta sig luras över telefon. Mannen riskerade att utsättas för våld och dessutom att smittas av tjuven.

Som man ser av åldern på de utsatta rör det sig om helt samvetslösa personer som sannolikt valt dessa offer just på grund av att deras höga ålder kan det svårt för dem att värja sig.

Polisen menar att ett av problemen är att regionerna kontaktar äldre på olika sätt och det kan därför vara svårt för dem att avgöra om de får ett riktigt samtal från regionen eller om det är en bedragare. Vissa regioner använder sig av telefonsamtal, vissa inte. Polisen vill därför att regionerna använder sig av samma metod för att kontakta patienter för att undvika förvirring. Att synka informationsinsatsen är givetvis ett stort jobb för regionerna att ta på sig. Men det är uppenbart att det måste ske. Man riskerar annars inte bara att äldre blir lurade och förlorar sina pengar: kanske blir de också omöjliga att nå på telefon för en riktig tidsbokning för vaccinering om de misstänker bedrägeri. Efter att man koordinerat informationsinsatsen bör man försöka få ut informationen så fort som möjligt, inte minst till dem som jobbar med äldre, så att de kan hjälpa till och agera grindvakt mot bedrägerierna.

Opinion

Rimlig kritik mot Sabuni

Opinion
Opinion

Den interna kritiken mot Nyamko Sabunis utspel om att lämna januariavtalet växer. Återigen undrar man vad Liberalerna vill och vart de är på väg. Visserligen ingår falangstrider i partiets politiska kultur, men i det här fallet handlar det om något större än intellektuellt gnabb: partiets existensberättigande.

Kritiken gäller det utspel som Sabuni gjorde under onsdagen då hon krävde att regeringen skulle dra tillbaka ett migrationspolitiskt förslag om humanitär skyddsgrund på grund av budgetskäl. Åtminstone var det den inramningen som Sabuni gav det hela när hon menade att hon inte kunde acceptera några ökade kostnader som de fyra inte redan kommit överens om

En av Dagens Nyheters källor menar att migrationsfrågan inte är huvudsaken, utan partiets roll i samarbetet. Men ett liberalt parti måste kunna visa var det står i migrationsfrågan. Den interna kritiken handlar bland annat om att Liberalerna genom att orsaka en regeringskris skulle kunna hjälpa en regering till makten där Sverigedemokraterna ingår eller där de blir en nödvändig samarbetspartner, något man tidigare varit emot. Frågan är långt ifrån trivial och ett parti som ligger under riksdagsgränsen i opinionen kan inte vara otydlig i det som tidigare varit en hjärtefråga.

Luf-ordföranden Romina Pourmokhtari har rätt både i att det är Sabunis rätt som partiledare att ändra kurs för partiet, men att det i så fall ingår i hennes jobb att förankra det beslutet hos medlemmarna. Splittringen inom Liberalerna kring både migration och regeringssamarbete förefaller växa. Internkritiken visar på att det är tid att Nyamko Sabuni antingen officiellt lanserar att Liberalerna ska försöka lämna januarisamarbetet, försöker förankra det hos partiets medlemmar och tar konsekvenserna i form av regeringskris och kritik från dem som anser att det är partiets jobb att se till att SD inte inte ingår i ett regeringssamarbete, eller håller god min i elakt spel. Eller avgår, om hennes linje är kan förankras.

Opinion

Ring Erna Solberg

Engagera Norge i en förbindelse över Öresund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Det är lite av att kasta in jästen före degen när Region Skåne tvärs över blockgränsen enats om att ta ställning för en fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. Avsikten är att regionen skall gå in som medfinansiär tillsammans med staten i ett gemensamt bolag som skall bygga förbindelsen som skall bestå av fyra tunnlar, två för bilar och två för tågtrafik.

Det finns en rad frågor som måste klaras ut om det skall ske en satsning på nya förbindelser över Öresund. Den största osäkerheten är hur stort behovet är av större kapacitet för tåg- samt bil och lastbilstrafik.

Inget är svårare än att spå om framtiden. Bakom såväl idén om en fast förbindelse i det så kallade H-H-läget som tanken på en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn ligger tron på att mer människor och gods i framtiden behöver transporteras mellan Sverige och Danmark. Men är det självklart i en framtid med höga klimatmål som kan leda till minskade godsmängder mellan världens länder? Frågan är dessutom om integrationen mellan Sverige och Danmark kan gå så mycket längre än den redan gjort.

Det är bra att frågan om fler förbindelser över Öresund hålls vid liv. Men för att nå trovärdighet måste de politiska krafterna dra åt samma håll. Kommunstyrelseordföranden i Malmö Katrin Stjernfeldt Jammeh väckte relevanta invändningar när hon ifrågasatte regionpolitikernas utspel och menade att en ny fast förbindelse är en statlig angelägenhet. Hon vill dessutom i första hand ha en tunnelbana mellan Malmö och Köpehamn.

Nästa steg i denna diskussion borde bli att försöka skapa enighet mellan Skånes politiker. Annars kommer statsmakten inte att lyssna. Dessutom borde man ta upp en diskussion med Norge, eftersom vårt skidåkande grannland har allra mest nytta av bil och tågtunnlar mellan Helsingborg och Helsingör. Varför inte erbjuda norska staten att få bygga, äga och driva en ny fast förbindelse. För förmögenheten i norska oljefonden - 3500 miljarder svenska kronor - är det närmast kaffepengar, de 50 miljarder en Helsingborg- Helsingör-förbindelse kostar och Norge saknar idag idéer vad de skall investera i när oljan avvecklas. Så slå en signal till statsminister Erna Solberg.

Lars J Eriksson

Opinion

Skånekommuner behandlas olika

Opinion
Opinion

Äntligen har vaccinationerna kommit igång i Sverige. Först att vaccineras är riskgruppen äldre samt vårdpersonal. Så väl är allt gott. Däremot finns det saker som förundrar som att utrullningen av vaccinationerna skiljer sig så starkt åt mellan regionerna. Region Dalarna och Västra Götaland avvaktar med att vaccinera med Modernas vaccin eftersom de anser att det inte är utklarat hur eventuella skador av vaccinationerna skall täckas. Att regeringen redan för en månad sedan lovade att ta på sig ansvaret anser dessa regioners politiker inte som tillräckligt. Det visar på en allvarlig förtroendeklyfta mellan regeringen och en del regionpolitiker.

I Skåne har vaccinationerna kommit igång föredömligt snabbt, vilket vi skrivit om på nyhetsplats. Men även här finns det allvarliga frågetecken. Alla kommuner har inte fått likartad tillgång till vaccin. Medan de flesta fått vaccin blev Höörs kommun, Hörby och några till utan. Detta trots att de i likhet med andra kommuner har särskilda boenden för äldre där givetvis de vårdbehövande och personalen har samma behov av att bli vaccinerade som på andra håll.

Nu utlovas dessa förfördelade skånska kommuner att få vaccindoser nästa vecka. Men klavertrampet från Region Skånes sida har redan skett. Hur svårt kan det vara att genomföra en rättvis tilldelning till samtliga skånska kommuner?

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Opinion

Boten blir värre än soten

Vård av nyintagen covid 19 patient, IVA.
Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Opinion
Opinion

Replik: Lars J Eriksson sällar sig till mängden av skräck- och rädslomånglarna, när han i en ledare den 11 januari i hysterisk corona-anda argumenterar för att man ska stänga ute låg- och mellanstadieeleverna från skolan i ett försök att inte ”spela rysk roulett med människoliv”. LJE hänvisar till en uppgift att 45 procent av de utbrott som skedde vecka 50 i miljöer för allmänheten skedde i grundskolan. Vad LJE vilseledande och försåtligt nog inte nämner är de absoluta talen: de 45 procenten utgjordes av 90 fall! Dessa 90 personer ska ställas i relation till totala antalet elever i grundskolan, 350 000. I samma tabell kan utläsas att på gymnasiet drabbades 23 elever av covid-19 vecka 50. Antalet gymnasieelever uppgår till 355000. De drabbade utgör alltså 0,006 procent. På grund av dessa ytterst små andelar hålls gymnasiet och högstadiet nu stängt i många kommuner, bland andra Hässleholm, och LJE vill alltså att även de yngsta ska portas.

Vad säger Folkhälsomyndigheten om detta? Jo, man skriver att ”den aktuella kunskapen visar att barn oftast får milda symtom av covid-19 och att det är väldigt ovanligt att barn blir svårt sjuka”. Vidare att ”barn har hittills inte visat sig vara drivande i smittspridningen. Den personal som arbetar inom skolan har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper”. FHM skriver slutligen att det nu finns en ”samstämmighet i världen kring att så långt det är möjligt hålla skolor öppna under pandemin”. De negativa pedagogiska, sociala och psykiska följderna av att stänga ute eleverna från skolan är dessutom mångomvittnade.

För många är det svårt att förhålla sig rationell, kunskapsbaserad och vetenskaplig i en ovanlig situation. Men när boten blir värre än soten, då får det vara nog! LJE:s och andra mediers ständiga vilseledande val av statistik och vinklingar är ett bevis för att man övergett sin primära uppgift att sakligt skildra samhällsskeenden och istället bestämt sig för att skrämma upp befolkningen. Det är ansvarslöst!

Ernst Herslow

Hästveda

Ernst Herslow måste ha haft en dålig dag när han som det verkar i ett anfall av impulsivitet skrev sitt inlägg. För han har inte förstått eller slarvläst den statistik som han försökt att ta del av och kritiserar mig för att ha vidarebefordrat.

Det handlar inte om 90 personer som under vecka 50 stod för 45 procent av utbrotten av coronasmitta, utan det handlar om 90 utbrott av smitta. Som utbrott räknas när två eller flera personer visat sig ha fått covid 19 genom att vistas i samma miljöer, det handlar alltså om betydligt fler än 90 personer. Sedan är det bara en indikation på hur stor smittspridningen är och hur snabbt den ökar eftersom smittspårningen tar tid och dessutom inte är särskilt effektiv i Sverige. Vi har inte resurser att snabbt kartlägga alla utbrott från Ystad till Haparanda. Av de 512.000 insjuknade i vårt land hittills finns givetvis många skolelever i olika stadier.

Under de veckor som denna statistik täckte såg man en klar ökning av smittan i grundskolan. Vecka 46 var det 17 utbrott, vecka 47, 61, vecka 48, 81, vecka 49 81 och vecka 50 var det alltså 90 utbrott med två eller fler drabbade. Ovanpå det kommer alla utbrott i förskola, gymnasium och andra utbildningar.

Ernst Herslow hänvisar till vetenskapen. I början på året skrev 30 forskare, däribland några av vårt lands meriterade experter inom virologi, infektionssjukdomar och epidemiologi och förordade att alla skolor stängs ett antal veckor. Det väger i mina ögon tyngre än vad Folkhälsomyndigheten anser som dels har haft mer fel än rätt sedan pandemin bröt ut, dels inte är en forskningsinstitution utan en kunskapssammanställande myndighet. Spetskunskapen finns ute i forskarvärlden.

Jag rekommenderar alla att ta del av statistiken och Ernst Herslow att läsa den igen - repetition är kunskapens moder - på Folkhälsomyndighetens sida.

Läget är i nuläget värre än vid de mest kritiska tidpunkterna i våras. Sverige är ett av de tio hårdast drabbade länderna i världen av covid 19. Sjukvårdens resurser är snart uttömda. Regionerna har bara kvar mellan 10-20 procent av IVA-platserna och majoriteten regioner räknar enligt färsk statistik med fler insjuknade som behöver sjukhusvård. Även om vaccinationerna kommer igång så väntar några mycket kritiska veckor och kanske månader. Då vore det klokt att stänga grundskolan en tid och långsiktigt hantera problemen genom t.ex kortare sommarlov och föräldrapenning för vårdnadshavare som stannar hemma. Vad som väntar om sjukvården kollapsar och antalet IVA-platser inte räcker till är en tanke som man inte ens vill tänka till slutet av.

Lars J Eriksson

politisk redaktör

Opinion

Låt er inte luras

Opinion
Opinion

Under onsdagen kom en mycket god och en mycket dålig nyhet för Skånes äldre.

Den goda är att Region Skåne ligger bra till med vaccineringarna och redan nästa vecka kan alla på särskilt boende ha fått sina andra dos och vara vaccinerade. Det känns tryggt att regionen varit väl organiserad och snabb med att komma igång och att nästan alla redan är delvis skyddade. Det finns alltså gott hopp om att få träffa äldre släktingar och vänner inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det innebär att äldre skåningar som inte bor på särskilt boende också kan se fram emot att vaccineras snart, med början i februari, då en kallelse till vaccination och information om hur man bokar tid ska gå ut till alla över 70.

Det är här den dåliga nyheten kommer in. Under förra året lurades äldre människor på enorma summor pengar genom ”vishing”, vilket betyder att en lurendrejare försöker få den äldre personen att lämna över detaljer som kortnummer och viktiga pinkoder. Stefan Larsson, utredningsledare på bedrägerisektionen i polisregion Syd säger till tidningen att äldre under det gångna året lurats på 530 miljoner kronor. Det trots att polisen gjort stora insatser mot fenomenet. Region Syd har slagit ut flera nätverk som sysslar med vishing, med ett stort antal åtal, domar och fängelsestraff som följd. Trots det har ett antal äldre personer i Skåne blivit lurade och polisen har blivit tvungen att gå ut och varna allmänheten igen under helgerna.

Tyvärr tror polisen och regionen att skrupellösa kan försöka utnyttja vaccinationsinsatsen riktad mot äldre för att lura flera. Region Skåne går därför ut med information om att de aldrig kommer att be om inloggninguppgifter eller inloggning med bankdosa.

Det får bli en arbetsuppgift för anhöriga till de över 70 att se till att de är medvetna om att de kan utsättas för bedrägeriförsök och att de aldrig lämnar ut uppgifter, oavsett vem personen säger sig vara.

Opinion

En början och ett slut

Opinion
Opinion

Äldrevården var av naturliga skäl det största debattämnet för den första riksdagsdebatten sedan pandemistarten. Alla slåss om att ”äga” den tidigare föga attraktiva politiska frågan om kvaliteten på äldrevården. Debatten blev oundvikligt rörig eftersom systemfelen som kanske (vi har ännu inte tillräckligt med information och ingen ordentlig utvärdering har hunnits med) orsakade coronarelaterade dödsfall har byggts upp under en längre tid och under mer än ett styre. Skulden är inte är lätt att fördela. Debatten är oavsett det välkommen: vi måste lära oss av detta och äldrevården har varit i behov av reformer länge. Eftersom frågan är komplicerad, borde den helst diskuteras över partigränserna.

Debatten var både en början och ett slut: Isabella Lövin lämnar språkrörsposten och ministerposten och Nooshi Dadgostar gjorde sin första debatt som Vänsterledare. Dadgostar gjorde ett lugnt och vederhäftigt intryck, även om en viss osäkerhet är oundviklig i början. Bonuspoäng för att hon påpekade att en välfungerande äldrevård faktiskt är en komplicerad fråga. Jonas Sjöstedt har inte alltid varit så mån om att nyansera.

Donald Trump och upploppen i Washington blev också hett omdebatterade och även i Sverige finns en splittring kring bilden av hur en demokrati vid sunda vätskor fungerar.

Jimmie Åkesson menade att stormningen av kongressen var jämförbar med vänsterns demonstrationer mot utnämningen av Amy Coney Barrett eller black lives matter och att svenska politiker som uttryckte bestörtning över attacken mot kongressen borde protesterat då också. Det är omöjligt att han inte förstår skillnaden mellan gatudemonstrationer som utmynnar i skadegörelse eller våld och en stormning av en demokratisk institution med hot om våld och mord mot folkvalda. Sverigedemokraterna uppmärksammar gärna hot mot egna partimedlemmarna; hot mot USA:s vicepresident är knappast mindre allvarligt. Åkesson har dock en poäng i att svenska politiker lätt hamnar i gnabb om Donald Trump när det finns gott om inrikespolitiska frågor att diskutera efter ett så turbulent år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL