Lagfarter SkD

Nya ägare till fastigheten på Gullarp 201 i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Caroline och Dennis Åhman, 43 och 44 år, är nya ägare till huset på Gullarp 201 i Eslöv. Huset har en boyta på 195 kvadratmeter. Säljare är Niclas och Pernilla Werder. Ägarbytet gjordes i december 2020 och priset blev 4 000 000 kronor.

Tidigare under året såldes ett annat hus en dryg kilometer därifrån, på Näs 104. Där landade priset på 6 000 000 kronor för ett något mindre hus på 184 kvadratmeter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Knarkbeslag i Ecuador – skulle till Estland

Över ett ton kokain beslagtogs i en hamn i staden Guayaquil i Ecuador. Bilden har inget med händelsen att göra.
Foto: Fernando Antonio/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen i Ecuador har beslagtagit 1,3 ton kokain gömt i en container med destination Estland.

Narkotikan hittades i hamnen i staden Guayaquil efter att en hund reagerat på en misstänkt last.

"Med hjälp av vår narkotikahund Garo hittades drogerna i en container som skulle transporteras till Estland i Europa", skriver inrikesministern Patricio Pazmino på Twitter.

Polisen i Ecuador beslagtog rekordmycket narkotika förra året, 128 ton, uppger inrikesdepartementet.

Landet gränsar till Colombia och Peru, de två största producenterna av kokain, enligt FN.

Inrikes

Jordskalv i Västsverige

Jordskalvet inträffade utanför Grebbestad. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Ett ovanligt kraftigt jordskalv inträffade 1,5 mil väst om Grebbestad i Bohuslän tidigt på söndagsmorgonen.

Exakt klockan 4.05 brakade det loss och magnituden uppskattades till 2,7, skriver Svenska nationella seismiska nätet på sin hemsida.

Seismolog Björn Lund bekräftar för Göteborgs-Posten att det varit ett jordskalv 15 kilometer ut i havet väster om Grebbestad i natt.

– Ett sådant jordskalv känner man av, med både ljud och vibrationer, säger Björn Lund.

Enligt Lund är det inte så vanligt med skalv av den magnituden i Sverige.

– De senaste åren har det varit ett par stycken bara. Senaste var 2015 men då låg det på 1,9. 2014 hade vi ett skalv som uppmätte 1,0.

Skalvet kändes och hördes även i orter som Tanum, Fjällbacka och Strömstad.

Svenska nationella seismiska nätet är kopplat till Uppsala universitet och rapporterar om jordskalv i Sverige.

Inrikes

Misstänkt mord i Lerum – kvinna hittad död

En kvinna i 70-årsåldern har hittats död i sin bostad i Lerum. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna i 70-årsåldern har hittats död i sin bostad i Lerum, och polisen misstänker mord, rapporterar Aftonbladet.

– På grund av skador på kvinnans kropp kan vi inte utesluta brott, säger polisregion Västs presstalesperson Peter Adlersson till tidningen.

En person hittade kvinnan död i bostaden och kontaktade läkare, som sedan larmade polisen efter att ha upptäckt skador på kroppen. En förundersökning om mord är inledd.

Polisen har gjort en teknisk undersökning på platsen och inväntar den rättsmedicinska undersökningen, som väntas dröja några dagar.

Utrikes

FN: Centralafrikansk stad återtagen

François Bozizé, tidigare president i Centralafrikanska republiken. Arkivbild.
Foto: Ben Curtis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

FN uppger att den fredsbevarande Minusca-styrkan återtagit staden Bangassou i Centralafrikanska republiken.

– Staden Bangassou är helt under Minuscas kontroll, säger talespersonen Vladimir Monteiro, och lägger till att rebellerna övergett sina positioner efter ett ultimatum från FN.

I början av januari intog de väpnade grupperna, som utför en offensiv mot president Faustin-Archange Touadéras regim, staden. Angriparna uppgavs då vara allierade med expresident François Bozizé, som är internationellt efterlyst för mord och tortyr.

Många av stadens invånare tvingades lämna sina hem och flydde till grannlandet Kongo-Kinshasa

Biskopen i Bangassou är glad över att FN återtagit kontrollen över staden.

– Efter att ha sovit utomhus i tretton dagar kommer människor att kunna återvända till sina hem, säger han.

Inrikes

Kvinna sköts i lägenhet – man anhållen

En kvinna har skjutits i en lägenhet på Värmdö utanför Stockholm. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En kvinna har fått livshotande skador efter att skjutits i en lägenhet i Gustavsberg på Värmdö öster om Stockholm.
En man i 25-årsåldern är gripen och anhållen för brottet.

Den misstänkte gärningsmannen greps i lägenheten, berättar polisens presstalesperson Ola Österling.

Kvinnan fördes med ambulanshelikopter till sjukhus och hennes skador bedöms som livshotande.

Den gripne mannen är i 25-årsåldern. Han anhölls på söndagsmorgonen och är misstänkt för försök till mord och grovt vapenbrott.

Polisen har spärrat av brottsplatsen och kommer att genomföra en teknisk undersökning där, men i dagsläget arbetar många kriminaltekniker med andra brottsfall i Stockholmsområdet och det kan därför dra ut på tiden något, enligt Ola Österling.

Polisen har även säkrat vapnet.

– Vapnet är kvar i lägenheten, och det ska undersökas av tekniker, säger Ola Österling och nämner att det handlar om en pistol eller revolver.

Vilken eventuell relation personerna har med varandra är oklart.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Covid-19

Tegnell: Ingen såg det extrema komma

Statsepidemiolog Anders Tegnell gick från att vara anonym till en av de mest kända svenskarna under 2020. Ingen kunde för ett år sedan förutse vad som skulle drabba världen, säger han i en längre TT-intervju.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Bilderna från Italien. De svårt sjuka och den kraschade vården var det som fick statsepidemiolog Anders Tegnell att se allvaret. Ett år har snart gått sedan dess. Över 10 000 har avlidit med covid 19 i Sverige och vården är hårt ansträngd.
– Att det skulle bli så här extremt kunde ingen se, säger Anders Tegnell.

TT: När förstod du att det var allvarligt?

– Det var nog när vi såg filmer från Italien. I Kina verkade de kunna hantera spridningen bra, och då hade vi någonstans en förhoppning om att det var hanterbart. Men det hoppet slocknade då vi såg hur det var i Italien. Vi såg att viruset hade en stark förmåga att etablera sig.

TT: Vad gör det här viruset så speciellt och svårbedömt?

– Det beter sig inte som andra virus som drar fram i jämna vågor, som glider över länder som en fågel. Så beter sig exempelvis säsongsinfluensa eller hiv.

I stället tycks coronavirusets strategi vara att slå till via superspridare.

– Det verkar kunna komma in många fall utan att det händer något.

Så har det varit på vissa håll, säger han, och pekar på Norge, där det enligt honom kom in många fall utifrån i början utan att smittan tog fart. Men så är det vissa event som sätter i gång det hela, som i Italien och Spanien, och även i Boston i USA i början av pandemin. Då blir det tydligt att det har räckt med en eller ett par personer som visat sig vara superspridare för att massor av människor ska bli sjuka, förklarar han.

TT: När var det enligt dig "kört" att stoppa smittan vid gränsen?

– Riktigt kört var det nog i början av mars då vi gick ut och sade att vi hade en allmän smittspridning. Då hade vi fått in smittan från Alperna och en hel del andra länder.

Ändå hävdar Anders Tegnell att Sverige lyckades bra med att stoppa smittan från sportlovsresenärerna från alpländerna. Han förklarar att det inte var de virusstammarna som fick fäste. I stället var det virus från andra länder, som USA, som tog sig in.

TT: Vad tänkte du då?

– När vi sett vad som hände i Italien, hur svårt sjuka människor blev och med sjukvården, så var det att platta till kurvan och inte få en sådan anhopning som i Italien.

TT: Kunde något ha gjorts annorlunda?

– När det gäller äldrevården så frågar vi oss om vi kunde gjort mer. Det är ju inte vi som ansvarar för den, men vi tyckte att vi var extremt tydliga. Men i vilken mån det nådde fram...

TT: Men i början, för att hindra smittan att komma in?

– Nej, jag tror inte det. Det kommer studeras jättemycket om vi kunde gjort annorlunda, men regionerna klarade inte mer smittspårning. Det gick inte mer.

TT: Den 13 mars i fjol ändrade ni strategi från smittspårning och provtagning av personer som rest utomlands, för att i stället fokusera på att begränsa spridningen i Sverige och skydda de äldre. Hur kom det sig?

– Regionerna var vid vägs ände när det gäller smittspårning. Det var antingen vård eller smittspårning, för det fanns inte resurser i regionerna. Vi grundade det beslutet på en omvärldsanalys.

TT: Hade det inte varit renhårigare att säga som det var då, att det inte fanns resurser för smittspårning?

– Jag tycker att vi var tydliga. Andra länder har sagt olika saker (om sin smittspårning), men en del av dem hann inte med.

Han framhåller att det här var den strategi som var möjlig att genomföra mot bakgrund av regionernas resurser och den kraftiga smittspridningen.

TT: Under året har många haft åsikter om lösningar, och blivit sina egna hobby-epidemiologer. Vad tänker du om det?

– I grunden är det bra att många har upptäckt hur spännande det är med epidemiologi – det rör en massa olika saker, som medicin, statsvetenskap och beteendevetenskap. Men det är svårt när det blir så kategoriska åsikter.

TT: Vad tänker du om den kritik du och Folkhälsomyndigheten fått under året?

– Vi har fått både kritik och stöd, säger han, och berättar att han har fått en väldig massa julkort, hälsningar och kärleksförklaringar.

När det gäller kritiken så framhåller han att det är så det ska vara i den vetenskapliga världen. Det hör till att få och ge kritik.

– Som jag ser det så får man hålla isär kritik och förtroende. Folkhälsomyndigheten har högt förtroende, även om det har sjunkit lite nu under hösten.

TT: Varför tror du att förtroendet har sjunkit nu?

– Det är inte konstigt, när vi har så stor smittspridning. Men en grymt stor majoritet tycker att vi gör ett bra jobb.

TT: Nu, efter nästan ett år med viruset, har åtgärder som ni tidigare varit emot rekommenderats. Det gäller exempelvis munskydd och distansundervisning även för grundskolebarn. Kunde du, och myndigheten, varit mer ödmjuka?

– Det är väl så att vi har fått anpassa oss efter läget. Nu är det en sådan extrem situation så vi har fått gå mot åtgärder även med liten effekt, säger han, och påpekar att när det gäller skolorna så har resten av världen följt Sveriges exempel.

– Munskydd har blivit en så extremt politisk fråga. I stora delar av Europa har man haft krav på munskydd. Ändå sprids smittan. Det är ett gigantiskt experiment, men det diskuteras inte. I stället för man fram Sverige som avvikande.

Han förklarar att det vi gör här i princip är en lockdown, fast vi inte har några absoluta regler och sanktioner.

TT: Har du några verktyg kvar i verktygslådan för att stoppa smittan?

– Det viktiga är inte att föra in så mycket nya åtgärder, utan att göra det vi redan gör ännu bättre.

Han poängterar att restriktionerna och åtgärderna helt enkelt går ut på att inte träffa människor. Det lyckades vi med i våras, tycker han, då smittan gick ned. Men nu verkar vi inte klara det på samma sätt, enligt honom. Vi jobbar till exempel inte hemma i samma utsträckning, förklarar han.

– Då kunde vi se att omkring 40 procent arbetade hemma. Nu är det bara 10 procent, säger han, och hänvisar till bland annat mätningar som Telia gör av hur våra mobiltelefoner rör sig.

– Vi vet att folk smittas framför allt på två ställen: På arbetsplatsen och hemma. Om vi lyckas begränsa smittan på arbetet så kommer vi ned i spridning.

TT: Ni som myndighet jobbar med de stora talen, de breda penslarna. Men var och en av oss måste fatta en massa små men för oss viktiga beslut om smittrisk och vad vi ska göra. Hur går det där ihop?

– Det är jättesvårt. Om bara jag, en person, går in i en galleria och köper en present till min fru kanske det inte gör så mycket, då är risken minimal. Men om 1 000 personer gör det, och man multiplicerar den där minimala risken, då har det betydelse, det vet vi.

Det ligger på var och en att bedöma vilken risk man är beredd att acceptera i de vardagliga besluten, men för myndigheten måste vyn vara större, understryker han. Vi ska helt enkelt träffa färre personer varje dag. Det är det som är syftet med restriktionerna.

TT: Tycker du att ni har lyckats förklara det här?

– Ja...det kan inte vi bedöma. Men vi har uppenbarligen fått ganska stort genomslag.

TT: Du är 64 år, och har fått jobba stenhårt under det här pandemiåret. När tänker du gå i pension?

– Inte förrän det här är klart.

TT: När kan det vara över?

– Det är svårt att säga när en pandemi slutar, ännu svårare än att säga när den startar. Men då en stor del har vaccinerats så tror jag att vi har ett annat läge.

Det skulle kunna vara till sommaren, eller när det drar mot höst. Men Anders Tegnell har inte tänkt att pensionera sig redan då.

– Nej, jag har nog tänkt att jobba lite längre.

TT: Kommer det att bli som förr igen?

– Nja...om man tittar tillbaka på tidigare pandemier så har de inte gett några långvariga effekter, inte så mycket minnen i folksjälen. Svininfluensan minns vi, men det var den tragiska effekten med narkolepsi. Hur mycket genomslag det här får, det får vi se.

TT: Vad tänker du om Sveriges, Folkhälsomyndighetens och din egen beredskap för det som hänt?

– Att det skulle hända något, ja det visste jag. Men att det skulle bli så här extremt kunde ingen se.

Folkhälsomyndigheten hade också en beredskap, tycker han, men det var svårt att veta inför vad eftersom ingen visste hur det skulle bli.

Sveriges krisberedskap lämnar dock en del övrigt att önska, tycker han.

– Svensk sjukvårds beredskap, och tillgång på material till exempel. Och så äldrevården och hemtjänsten, där var det ännu sämre.

Frågan är om inte Folkhälsomyndigheten, som hade i uppgift att hålla ögonen just på pandemirisken, borde har larmat och skramlat högre så att samhället och vården ökade sin beredskap.

– Vi tycker nog att vi gjorde det. Vi har pekat på detta i flera rapporter.

TT: Vilka lärdomar kan vi dra av det här?

– Det är vikten av att vara flexibel, och att ha ett internationellt samarbete. Som det har varit nu har det varit extremt olika idéer som rått. Jag hoppas att vi lär oss av det här, säger Anders Tegnell, och hävdar återigen att Sverige inte alls avviker så mycket från reglerna och restriktionerna jämfört med andra.

Johanna Cederblad/TT

Bokrecensioner

Sann deckarnjutning i Mordkonsulten

Brittiska Elly Griffiths charmiga Mordkonsulten kom ut i slutet av 2020.
Foto: SARA REEVE PHOTOGRAPHY
Kultur och nöje
Deckarspalten I årets första Deckarspalt blir det en charmig eftersläntrare från förra året, spänning från Stockholm till Beirut och nytt av en norsk duo.

Årets första Deckarspalt inleds med en av förra årets charmigaste deckare. I Mordkonsulten (Modernista) får läsarna för andra gången träffa brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths nya huvudperson polisinspektör Harbinder Kaur. Elly Griffiths (pseudonym för Domenica de Rosa) är mest känd för svenska läsare som författare till den 12 böcker långa serien om rättsarkeologen Ruth Galloway. Hon har också skrivit en serie hittills oöversatta historiska deckare som utspelas i Brighton på 1950-talet.

I böckerna om Harbinder Kaur, leker Griffiths på ett underhållande sätt med litteratur och olika genrer. I seriens första del, Främlingen (2019), finns en koppling till gotiska spänningsromaner och Mordkonsulten är en underbar metadeckare där en äldre dam som agerat mordkonsult åt deckarförfattare, det vill säga hjälpt dem med intriger och mordmetoder, hittas död på sitt äldreboende i det lilla kustsamhället Shoreham. Hennes granne Edwin anar oråd och tillsammans med ukrainska Natalka från hemtjänsten och kaféinnehavaren och ex-munken Benedict Cole dra han igång en egen brottsutredning. När sedan en välkänd deckarförfattare som fått hjälp av Peggy också dör blir Harbinder Kaur och hennes kollegor inkopplade och måste, motvilligt, samarbeta med den osannolika amatördeckartrion.

Harbinder Kaur är en blygsam huvudperson som inte tar mer plats än de andra gåtlösarna. Lika mycket som man engageras i hennes problem som fortfarande hemmaboende dotter i en familj som inte accepterat att hon är homosexuell fångas man av Natalkas rädsla för att det förflutna ska komma i kapp henne, hennes och Benedicts trevande förälskelse och Edwins ensamhet. Och naturligtvis av den finurligt konstruerade intrigen. Mordkonsulten är en sann deckarnjutning och en fullträff för Griffiths som börjat kännas trött i sina Ruth Galloway-böcker.

Foto: Fredrik Hjerling

Svenska Anna Tells Norr om Beirut (Wahlström & Widstrand) inleds med en nyhetsartikel om en svensk soldat som dödats av en vägbomb i Afghanistan. Därefter tar historien avstamp på Västerbron i Stockholm en kylig februarinatt fyra år senare. En man hoppar från bron och Tells huvudperson, förhandlaren och polisen Amanda Lund, är på plats utan att lyckas förhindra tragedin. När identiteten på den döde fastställs visar det sig att hans barn nyligen varit försvunna under konstiga omständigheter och att en nära vän till honom, som arbetar som chef på SIDA, är spårlöst försvunnen. Utredningen hamnar hos Amanda och hennes kollegor på polisens nationella operativa avdelning och snart hittar de kopplingar till Libanon och Amanda skickas till Beirut för ett avgörande förhör. Parallellt med utredningen följer vi en ung kvinna på livsfarlig flykt från Afghanistan, över Medelhavet och genom Europa med Sverige som slutmål.

Norr om Beirut är Anna Tells tredje bok om Amanda Lund efter Fyra dagar i Kabul (2017) och Med ont fördrivas (2019) och hon är utan tvekan en driven författare som tar sig tid att stanna i övertygande detaljer och fint fångar bokens skiftande geografiska miljöer. Vad gäller själva spänningen lyckas hon dock inte riktigt lika bra som i tidigare böcker. Norr om Beirut blir småseg när huvudpersonerna fastnar i att prata fram lösningar. Amandas resa till Beirut är visserligen otroligt dramatiska mot slutet men när hon håller sina avgörande förhör på noga utvalda gourmetrestauranger får skildringenför mycket av turistguide över sig. Allra mest övertygande är Norr om Beirut i skildringen av flykten från Afghanistan och in en minsta sagt överraskande upplösning. Och trots invändningarna läser jag gärna mer om Amanda Lund.

De norska deckarförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Enger skriver om journalisten Emma Ramm och polisen Alexande Blix tillsammans.
Foto: Jarli & Jordan

Rökridå (Wahlström & Widstrand) är andra boken i de norska deckarförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Engers gemensamma serie om journalisten Emma Ramm och polisen Alexander Blix. I första delen, Nollpunkt, jagade de en uppfinningsrik seriemördare och vi fick också ta del av deras gemensamma bakgrundshistoria - att Blix en gång räddat Emma från att bli ihjälskjuten av sin egen pappa.

Rökridå är om möjligt än mer dramatisk och om Emma Ramm hade det tufft i förra boken är det inget mot det här. Redan på de inledande sidorna dör hennes pojkvän när en bomb exploderar i centrala Oslo på nyårsafton. Emma hanterar sorgen genom att begrava sig i arbetet och både hon och Blix hittar snart kopplingar mellan attentatet och ett tio år gammalt kidnappningsfall.

Enger och Horst kan definitivt skriva deckare men så väl Nollpunkt som Rökridå är mer av hantverksmässig uppvisning i rafflande spänning än något att djupare engagerad i. Personligen har jag väldigt svårt för när en huvudperson, som i Emmas fall, formligen överöses med tragiska, privata händelser och tycker att Enger och Horst fortfarande är bäst var för sig.

Lotta

Myshörnor och hantverk syns i våra hem 2021

När Lotta Ahlvar och hennes man flyttade in i lägenheten var den sönderrenoverad, men de såg genast potentialen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Artikel Lotta Ahlvar är trendspanaren som inte själv följer trender. Hos henne har det sett ungefär likadant ut de senaste 15 åren. Våningen är färgglad och fylld av både designklassiker, arvegods och knasiga prylar.
–  Och böcker! Förutom nöjet att läsa dem är de vackra och gör under med akustiken, säger hon.

Som tidigare projektledare för Formex, Sveriges och Nordens största mässa för form och inredning, är designstrategen Lotta Ahlvar van att ha stenkoll på vad som gäller just nu – och i framtiden.

Hon lever ständigt med ett finger upp i luften för att känna hur vindarna blåser.

–  Jag har alltid varit nyfiken, gillat att resa och haft ett stort och brett intresse för populärkultur. Så är jag sjukligt intresserad av form, säger hon när hon ska förklara hur hon håller sig ajour.

Både Lotta Ahlvar och hennes man är mycket förtjusta i böcker, som därför får ta stor plats i hemmet.
Både Lotta Ahlvar och hennes man är mycket förtjusta i böcker, som därför får ta stor plats i hemmet.
Foto: Anders Wiklund/TT

Lya med potential

Men trots att hon alltid vet vad som gäller är hennes eget hem förhållandevis otrendigt. Hon och hennes man bor i en fyrarumslägenhet i Stockholm där umgängesrummen ligger i fil vilket gör den till ”en bra partylägenhet”, som Lotta uttrycker det. Paret köpte lägenheten 2004 och då fanns det en del att göra eftersom den hade blivit sönderrenoverad på 1970–80-talen.

–  Dessutom satt det inrökta sjögrästapeter på väggarna. Men vi såg potentialen. Bland annat att det var genomgående parkettgolv i hela våningen.

Efter den omfattande renovering som Lotta och hennes man tog sig an när de flyttade in, då köket också fick en bättre planlösning, är det mesta sig likt.

–  Det är klart att en och annan grej har uppdaterats, ett hem växer ju fram med tiden. Det är ju det som är charmen med det, säger Lotta Ahlvar.

I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst.
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst.
Foto: Anders Wiklund/TT

Prylar med mening

Den inställningen är förmodligen precis så rätt det kan bli 2021. I en tid som präglas av både klimat- och coronakris har vår inställning till bostaden förändrats. Vi kan inte hålla på och konsumera utan eftertanke – samtidigt som våra hem är viktigare än någonsin eftersom vi tillbringar extra mycket tid där. Då gäller det att sakerna vi omger oss med fyller en funktion och håller i längden.

–  Allt handlar om att ha en relation till sina möbler och prylar. Har man det behöver man inte byta ut dem. Så är det för mig. Oavsett om grejerna kommer från fina gatan, Ikea eller en loppis har de talat till mig och jag har verkligen velat ha dem.

'Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig', säger Lotta Ahlvar. Här en byrå i nyrokoko – ett loppisfynd.
"Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig", säger Lotta Ahlvar. Här en byrå i nyrokoko – ett loppisfynd.
Foto: Anders Wiklund/TT

Hon beskriver sin inredning som eklektisk i ordets rätta bemärkelse. Här blandas möbelklassiker från både 1960-talet och 1990-talet med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Själv tror hon att hennes smak formades mycket under studietiden när hon pluggade design- och konstvetenskap. Det gjorde bland annat att hon köpte klassiker, som Bruno Mathssons superellipsbord och Arne Jacobsens stol Myran, innan de blev i ropet.

–  Min mamma var intresserad av antikviteter, vilket också har präglat mig.

Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
Foto: Anders Wiklund/TT

Rensat ut

Lotta Ahlvar tycker att det är roligt om hemmet speglar den som bor där.

–  Vi har till exempel otroligt många böcker. Vi läser mycket båda två och använder oss av böcker i våra jobb. Min man är journalist och jag har ett stort referens- och inspirationsbibliotek från min tid som formgivare.

En effekt av pandemin är att många har rensat bland sina saker. Både för att få ordning och göra plats.

–  Det har gjort att välgörenhetsorganisationerna aldrig har fått in så mycket saker som under 2020, säger Lotta Ahlvar.

Dessutom har intresset för eget skapande och pyssel bara vuxit.

–  Hantverk fortsätter att ligga i tiden. Många har upptäckt tillfredsställelsen som arbetet med händerna ger. Det kommer en ny generation inom slöjdvärlden som förändrar och förnyar den. Det är spännande att följa.

Trendspanaren Lotta Ahlvar beskriver sin stil som eklektisk.
En staty i Lotta Ahlvars hem som bär på en väska.
Foto: Anders Wiklund/TT

Mys och andlighet

Så här års brukar det vara bråda dagar för inredningsbranschen – och Lotta Ahlvar. Två gånger om året, i januari och i augusti, arrangeras inredningsmässan Formex. Det är ett jättearrangemang med utställare, föreläsningar och tusentals besökare. Men i år blir det inget, i alla fall inte i januari.

–  Fast branschen som helhet ser ut att klara krisen relativt bra. Intresset har som sagt snarare ökat.

I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Här en stol av Philippe Starck.
I Lotta Ahlvars hem blandas möbelklassiker med antikviteter, roliga prylar och vacker konst. Här en stol av Philippe Starck.
Foto: Anders Wiklund/TT

Bland de trender som Lotta Ahlvar förutspår för 2021 är att vi kommer att vilja ha det mer ombonat och mysigt hemma med mycket textilier och bra belysning. Efter alla tv-serier som vi har sträcktittat på, blir myshörnan stället vi söker oss till. Arbetsrummet kommer, föga förvånande, också att bli viktigare och få ergonomiska stolar och ordentliga skrivbord.

Någon sådan plats finns dock inte hemma hos Lotta, som sitter med datorn vid matsalsbordet.Hon drömmer i stället om en egen yogahörna, där mattan alltid kan ligga framme.

–  Det är en annan stark strömning. Att många längtar efter ett andligt rum. En plats där man kan meditera och ladda batterierna.

Lisa Wallström/TT

Böcker är inte bara vackra. De ger också hemmet en härligare akustik, tycker Lotta Ahlvar.
Böcker är inte bara vackra. De ger också hemmet en härligare akustik, tycker Lotta Ahlvar.
Foto: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Tre strömningar 2021

Designstrategen Lotta Ahlvar berättar om tre trender som kommer att göra avtryck under året. Både i oss själva och i våra hem.

1. Lev med naturen

Pandemin förstärkte vår vurm för naturen. I skogen finner vi ro, laddar batterierna och släpper tankarna fria. Naturen präglar även inredningen. Det rena träet dominerar ytorna invändigt. Möbler i furu gör ett starkt återtåg. Färgskalan går i mossgrönt, beigt och grått liksom havets blå färgskala.

2. Andliga rum

Det går en båge mellan 1920-talet och 2020-talet. Då som nu står andlighet och mysticism i centrum. Då genomsyrades kulturlivet av konstnärer, filosofer och författare som Hilma af Klint, Tyra Kleen och Edit Södergran, som alla var präglade av esoteriska läror. Även i dag vänder vi blicken inåt, mediterar, yogar och spår i tarotkort. Vi omger oss av kristaller och föremål med historia eller symbolik. Material och textilier får gärna ha taktila ytor.

3. Ombonad myshörna

I oroliga tider vill vi boa in oss med textilier, kuddar och fluffiga mattor. Vi skapar bekväma tv- och läshörnor som gjorda för mysig samvaro. För även om skärmen som sådan inte är något vi gärna visar upp i våra hem, är det framför den vi tillbringar mycket tid när vi plöjer tv-serier och spelar spel.

FAKTA

Lotta Ahlvar

Gör: Ordförande Design Sweden, omvärldsbevakare, designer, projektledare, yogainstruktör.

Familj: Man, utflugen dotter och en katt.

Bor: Lägenhet i centrala Stockholm.

Ålder: 50 plus.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL