Debatt

Förenkla för nya företag

org-eea8fb72-21cc-45d8-ac08-07444a151ce4.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vad kostar det att starta ett företag hos er? Vet inte, svarar kommunen.

När ett företag funderar på att etablera sig i en viss kommun behövs tydliga förutsättningar och en mängd information innan spaden kan sättas i jorden. Till exempel behöver företagaren veta hur stora kostnaderna för alla tillstånd beräknas bli och hur lång tid det tar att få dem klara. Det är lättare sagt än gjort.

Bara en tredjedel av kommunerna säger sig nämligen kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid företagens första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna besked först efter särskild förfrågan - eller bara genom utskick av fakturorna.

Detta blev tydligt i vår undersökning som publicerades i rapporten ”Villkor för nyetablering – Tillämpning, service och myndighetsutövning”. Rapporten är den femte av fem uppföljande rapporter om regeltillämpning på kommunal nivå och redogör för hur kommunerna har svarat på Näringslivets Regelnämnds NNR enkät om villkoren för en nyetablering.

Utifrån vår undersökning är det tydligt att taxorna för anmälningar och tillstånd är alltför krångliga. Bara 56 procent av kommunerna kan lämna besked om hur långt tid det förväntas ta att handlägga alla tillstånd som behövs vid första kontakten med kommunen - eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Hos 14 procent av de svarande kommunerna lämnas besked bara vid särskild förfrågan, eller inte alls – svaret kommer först med tillstånden.

Det är ett stort beslut för en företagare att etablera en ny verksamhet. Att då inte ens kunna ta reda på hur lång tid det kommer ta eller vad det kommer kosta riskerar att skrämma bort nya verksamheter från kommunen.

Det finns dock lösningar som skulle gynna både företagare och kommun. Om kommunerna exempelvis inrättade en servicegaranti vore det enklare för båda parter att kunna förutse hur lång tid en tillståndsprocess tar. Vidare kan taxorna göras enklare och mer transparenta, så att företagaren enkelt kan se vad som ingår.

Redan idag jobbar många kommuner på att bli bättre. Antalet kommuner där företagen kan följa åtminstone en typ av ärende på nätet har ökat från 21 till 40 procent sedan förra undersökningen 2016. Samtidigt kan det av svaren på vår undersökning uppfattas som att vissa kommuner inte ser något behov av att utveckla sin service. Även om varje regel i sig kan ha en god anledning riskerar den totala regelbördan att bli en företagare övermäktig. Därför är det viktigt att varje enskild myndighetsåtgärd är så effektiv och proportionerlig som möjligt.

Goda förutsättningar för nyetableringar och förändringar av verksamheter är just nu viktigare än någonsin. I skuggan av pandemin är det många som kämpar. Men en dag kommer ekonomin att ljusna igen, och då måste kommunerna göra det möjligt att starta eller växla upp företagens verksamhet igen. Därför är det just nu extra viktigt att kommunerna sätter en minskning av regelkrånglet högt på dagordningen.

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

August Liljeqvist, sakkunnig och rapportförfattare, Näringslivets Regelnämnd NNR

Debatt

Barndomen går inte i repris

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För allt för många barn blev jul och nyår inte en högtid med glädje och skratt. Istället handlade jullovet om blåmärken, skrik, familjekonflikter och rädsla. Antalet samtal till BRIS ökade i julas med 40 procent jämfört med samma period 2019. Särskilt skrämmande är att antalet samtal om fysiskt våld och missbruk fördubblades.

Pandemin slår hårt mot utsatta barn. Isolering och försämrad familjeekonomi gör att våldet riskerar att öka.

Det här är osynliga barn som lider i det tysta. Det är ett våld som sker bakom stängda dörrar och fördragna gardiner. Skillnaden är skyhög mellan antalet anmälningar till myndigheter och antalet barn som i anonyma undersökningar svarar att de utsatts för familjevåld.

Just därför är det så viktigt att samhället gör sitt yttersta för att upptäcka barn som far illa. Vid sidan av skolan har också hälso- och sjukvården en viktig roll att spela. De flesta barn kommer i regelbunden kontakt med vårdcentraler, barnavårdscentraler och tandvården, några kommer in med skador till akuten eller barnkliniker.

Men trots att lagen är glasklar över att hälso- och sjukvården ska anmäla vid misstanke om att ett barn far illa brister det i den skånska sjukvården.

I ett frågeformulär till 1 200 medarbetare inom den skånska vården svarade fyra av tio, sammanlagt 518 personer, att de känt oro för ett barn den senaste månaden. Men bara hälften så många hade gjort en anmälan till socialtjänsten.

Vi i Miljöpartiet vill se en rejäl satsning i Region Skåne för att hjälpa barn som far illa. Vi föreslår att de barnskyddsteam som regionen inrättat utökas och får mer resurser. Idag tvingas barnskyddsteamen arbeta under knappa förhållanden, med liten budget och få medarbetare.

Därför uppmanar vi M, C, L och KD som styr Region Skåne att snarast se till att resurserna ökar. Allt annat är att svika de allra mest utsatta barnen.

Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna löper särskild stor risk att själva utsättas. Därför vill vi också inrätta våld i nära relationer-team, som kan stärka arbetet mot familjevåld.

Pandemin gör samhällets mest utsatta ännu mer utsatta. Region Skåne behöver ett psykiatrilyft, där besparingarna och underfinansieringen av barn- och ungdomspsykiatrin upphör och där mer resurser tillförs så att köerna kan försvinna och barn få snabb hjälp.

En barndom går inte i repris. Barn som utsätts för våld och övergrepp får sina liv söndertrasade. Lyssnar inte vi vuxna och vågar ställa frågor och anmäla så sviks de här barnen ännu en gång.

Mätta Ivarsson,

gruppledare för Miljöpartiet i Region Skåne.

Debatt

Kärnkraft är inte modernt

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik på Sverigedemokraterna 7/1 ”Miljöpartiets marionetter”

Det finns ingenting modernt i att hålla hårt i kärnkraften. Det som ligger till grund för att kärnkraftsreaktorer i dag stänger är just att de blivit gamla, osäkra och behöver stora investeringar för att drivas vidare. De blir helt enkelt utkonkurrerade av ny och förnybar kraftproduktion. Samtidigt byggs inget nytt, och så gott som alla nya projekt för en fjärde generationens kärnkraft har misslyckats totalt.

SD verkar vara oroliga för ökad import av el från andra länder, men deras oro bygger antingen på okunskap eller på spelat engagemang. Trots stängningen av en av Ringhalsreaktorerna exporterade Sverige el under 2020 motsvarande fyra sådana reaktorer. Exporten spås öka ytterligare framöver eftersom stängningarna med råge ersätts av ny vindkraft.

SD skriver att dom, tillsammans med ‘‘den kärnkraftsvänliga oppositionen,’’ driver på för att både bevara och utveckla den svenska kärnkraften, trots att kärnkraften är den enda energikälla som faktiskt blivit dyrare de senaste åren. Så även om man bortser från, eller inte bryr sig om, att den är osäker och lämnar farligt avfall för framtiden att hantera så är det också billigare med ny förnybar energi. Kärnkraften är dömd att misslyckas.

Till skillnad från kärnkraften är sol och vind redan i dag de billigaste energikällorna på alla relevanta marknader. Med vattenkraften som bas och vätgasen som balanskraft fungerar dessa tekniker utmärkt i morgondagens energisystem.

Vi har inte tid att vänta på att Sverigedemokraterna ska vakna och inse att vi lagt kärnkraftens tid bakom oss. Omställningen bort från fossilt behöver ske nu. Det är både snabbare och billigare att göra det med förnybart, därför blir det direkt märkligt att fastna i 1900-talets dyra och farliga kärnkraftsteknik.

Lorentz Tovatt (MP), energi- och klimatpolitisk talesperson

Linus Lakso (MP), ansvarig energi- och klimatpolitik i partistyrelsen

Mätta Ivarsson (MP), gruppledare Region Skåne

Emma Berginger (MP), riksdagsledamot Skåne län södra

Debatt

Vi är fortsatt oroliga

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Per Einarsson menar i sin replik 9 december 2020, att Tarm- uro- och stomiförbundet ILCO Skåneregionens uppfattning kring Skånelistan bygger på missförstånd. Där är vi inte överens. Skånelistan är tänkt som ett stöd för vården enligt Einarsson, men den innehåller trots detta en hel del begränsningar, som innebär kringskurna möjligheter.

ILCO är fortsatt oroliga, då vi alltjämt får signaler om att brukare upplevt begränsningar i tillgången till stomihjälpmedel efter sitt individuella behov. Det stämmer att politiker och företrädare för ILCO hade en god dialog vid det enda tillfälle denna hölls.Dialogen ingav gott hopp om hur brukare, profession och politik skulle mötas med god trygghet och nöjdhet för båda parter. ILCO önskar fortsatt god efterlevnad.

Per Einarsson skriver i sin replik till ILCO: ”När ett stomihjälpmedel skrivs ut ska det alltid göras en individuell bedömning och alla stomiopererade ska få tillgång till de produkter de behöver”, samt att ”Om ingen av produkterna på listan är lämplig kan andra produkter förskrivas och då utgår man från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) nationella system.” Han skriver också: ”Det stämmer inte att det finns ett tak för hur mycket individen får förbruka. Även detta är en rekommendation och det framgår även här av texten att det individuella behovet ska beaktas.”

Per Einarsson tycks anse att stomiterapeuter behöver ett begränsat urval av stomiprodukter för att tillgodose brukares individuella behov. Varför? Stomiterapeuter har specialistkompetens för stomivård, vilket rimligen inte bör ifrågasättas. Varför använda regionala skattemedel för genomgång av stomiprodukter när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket redan sköter den delen fortlöpande, något nästan alla regioner uppskattar?

Enligt Einarsson ska brukarens behov tillgodoses och förskrivare har fullt mandat att göra detta för alla stomiprodukter som TLV godkänt. Varför behövs då Skånelistan? ILCO menar att den inte behövs.

ILCO anser dessutom att rekommendationer om hur många stomiprodukter man får använda per dygn inte ska förekomma. Skånelistan idag föreskriver en sådan begränsning.

ILCO månar om alla brukares jämlikhet i kontakten med vården. Man kan inte klandra professionen för hur de följer Skånelistans dubbla budskap om hur förskrivningar ska ske. ILCO önskar få kunskap om hur Skånelistan implementerats för professionen. Om denna implementering är ”bristfällig” vill vi att detta uppmärksammas i specifika möten för professionen, stomiterapeuter och berörda distriktssjuksköterskor/sjuksköterskor, där politikens andemening klargörs.

I nuläget anser ILCO att borttagande av Skånelistan vore det rätta.

Rose-Marie Hultman

Ordförande ILCO Skåneregionen

Tarm-uro och stomiförbundet

Debatt

Fientliga arbetsplatser

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Jämställdhetsutvecklingen i näringslivet i Sydsverige har stannat av. Det senaste året har den på nationell nivå på grund av pandemin till och med minskat. Det visar Allbrights senaste rapport som mäter jämställdheten i börsbolagens ledningsgrupper.

Kriser gör oss kortsiktiga. Redan i våras höjdes varnande röster för att en av Sveriges mest könssegregerade branscher, samhällsbyggnad, skulle förlora de få kvinnor som företagen vinnlagt sig hårt om att rekrytera. Det hände under 1990-talets kris då många kvinnor lämnade branschen – många gick inte ens tillbaka till ett teknikyrke.

Det får inte bli så här igen. Och det behöver inte bli så. Men då behöver vi rätta till ett allvarligt missförstånd.

Byggbranschen kämpar sedan länge för att förändra den skeva könsbalansen och få fler kvinnor att välja jobb i branschens företag. Företag, myndigheter och politiker sätter upp mål på mål om antal utbildningsplatser och gör mätningar om antalet rekryteringar av kvinnor. Ändå vänder inte trenden.

Problemet är att det inte går att rekrytera sig ur ojämställdheten om arbetsplatskulturen som kvinnorna möter är exkluderande mot dem. Om det exempelvis skämtas hånfullt om just de vi vill ska trivas. Och det är precis så det ser ut.

Med hjälp av en ny metod att mäta machokulturens utbredning och uttryck, Machoindex, utvecklat i samarbete med psykologen och forskaren Magnus Johansson, vet vi för första gången att det finns en grov och direkt exkluderande jargon på alltför många arbetsplatser i Sydsverige. Diskriminerande skämt förekommer enligt sju av tio chefer som arbetar i samhällsbyggnadssektorn i Skåne och Blekinge. Vanligast är skämt om ”hur kvinnor är”.

Ett genomgående mönster är att chefer i samhällsbyggnad som är kvinnor och chefer som är yngre än 40 år ser uttryck för machokultur i högre utsträckning. Exempelvis uppfattar yngre chefer dubbelt så ofta att det förekommer skämt om hur kvinnor är.

Problemet gäller självklart inte bara vår region. Men jämfört med samhällsbyggnad i andra delar av landet ligger vi i Skåne och Blekinge sämst till. Dessutom har vår bransch jämfört med arbetsmarknaden i stort mer machokultur. Mer än vi har råd med om vi ska lyckas attrahera nya människor till vår bransch.

Det är ett missförstånd att tro att vi kan rekrytera oss till en bättre könsbalans när det i grunden handlar om att vi försöker få kvinnor att trivas i en arbetsmiljö som är direkt fientlig för dem. Vi måste sluta fokusera så enögt på att räkna antal kvinnor och män och lägga minst lika stor ansträngning på att bygga företagskulturer där jämställdhet är möjligt. Först då kan vi räkna med att både attrahera och behålla kvinnliga anställda inom samhällsbyggnad.

Lars Tengvall,

ordförande i Byggchefernas avdelning Skåne-Blekinge

Kajsa Hessel,

ordförande Byggcheferna

Debatt

Häpnadsväckande skillnad mellan kommuner

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det byggs för få nya bostäder i Skåne och det är sedan länge känt att höga byggkostnader hämmar nybyggandet. En ny rapport sätter ljuset på en specifik faktor som kraftigt ökat kostnaderna för nyproduktion av bostäder de senaste två decennierna: kommunala avgifter för bygglov och anslutning till olika ledningsnät.

Undersökningen från KTH, som Trä- och Möbelföretagen har initierat, visar att dessa avgifter stiger betydligt snabbare än andra jämförbara priser. Konsekvensen är att det blivit mindre attraktivt att bygga nytt.

Rapporten visar på snabbt stigande kostnader de senaste fem åren och omfattande skillnader mellan kommuner. Plan- och bygglovsavgifter, VA-anslutningsavgifter och elanslutningsavgifterna har i snitt ökat med 17 procent under den senaste femårsperioden, vilket kan jämföras med att tjänsteprisindex (tpi) i snitt bara ökat med sju procent under samma period. I liknande jämförelser mellan åren 1995–2010 sågs ökningar på över 400 procent i relation till tjänsteprisindexet som steg med 75 procent.

Problemen är tydliga i Skåne. VA-anslutningsavgiften är till exempel 145 000 kr i Eslöv och 90 000 kr i Vellinge. I Eslöv har dessutom avgiften ökat med hela 76 procent mellan 2015 och 2020, medan den i Hässleholm och Ystad bara ökat med sju procent under samma period. Plan- och bygglovsavgiften är även den mycket skiftande mellan kommunerna i Skåne. 104 000 kr är vad man får betala i Trelleborg medan samma avgift är hela 137 000 kr i Helsingborg.

Den stora variationen mellan de skånska kommunerna visar att kommunerna behöver ändra hur priserna sätts. Den stora prisskillnaden påvisar antingen en bristande effektivitet eller ett systematiskt övertramp från kommunerna. Avgifterna ska sättas efter självkostnadsprincipen.

Även på nationell nivå krävs åtgärder. Ett första steg är att synliggöra problemet. Förslagsvis bör Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, samla in och redovisa de kommunala taxorna så att de blir mer transparenta och därmed enklare att jämföra och granska. I nästa led bör SKR vägleda kommunerna i hur vi kan få en bättre avgiftsnivå kopplat till byggande.

Trä- och Möbelföretagen vill se ett nytt förhållningssätt till kommunala avgifter för bygglov och anslutning till olika ledningsnät som gynnar byggandet, inte hämmar detsamma. Vi är övertygade om att kommunerna vill få till ett ökat byggande och bättre möjligheter för Skånes invånare att bo som de vill. Låt oss därför komma till bukt med de skenande kostnaderna och få till en god bostadspolitik och rimlig avgiftsmodell i hela regionen.

Gustaf Edgren,

projektledare branschutveckling, Trä- och Möbelföretagen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Debatt

Miljöpartiets marionetter

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Socialdemokraterna, ett historiskt ansvarstagande och kärnkraftsvänligt parti, har gått emot sin egen övertygelse och sålt ut Sveriges energipolitik till ett fyraprocentigt radikalt miljöparti. Varför? För att behålla regeringsmakten. Notan? Den står du och jag för. Valet 2022 kommer bli avgörande för kärnkraftens fortsatta existens i Sverige.

Sverigedemokraterna har länge drivit på för att bevara samt utveckla den svenska kärnkraften. Vi var det ledande partiet i försöken att rädda både Ringhals 1 och 2. Förra året lade vi, som enda parti i riksdagen, förslag om att ge statligt ägda Vattenfall i direktiv att driva dem båda reaktorerna vidare. Tyvärr föll det på mållinjen med en enda röst, Socialdemokraterna valde makten och Miljöpartiet först. Avvecklingen av den fullt fungerande svenska kärnkraften kommer att gå till historien som ett av de största politiska misstagen i modern tid.

Sverige är nu inne på en destruktiv väg för såväl näringslivet, hushållen som för klimatet. Genom att stänga Ringhals 1 och 2 innan deras livslängd löpt ut kommer vår export av ren el till andra länder att minska. Istället kommer vi tvingas att importera smutsig el från våra grannländer för att kompensera för de dagar då vinden inte blåser och solen inte skiner. Resultatet? Ökade koldioxidutsläpp. En utveckling som enligt Konjunkturinstitutet kan komma att innebära en utsläppsökning med minst åtta miljoner ton per år. Motsvarande 15 procent av de totala utsläppen i Sverige 2018.

Det är uppenbart att symbolfrågan om att avveckla svensk kärnkraft är viktigare för regeringen än de faktiska effekterna av deras beslut. Stefan Löfven och Socialdemokraterna är återigen Miljöpartiets marionetter när det kommer till viktiga politiska frågor. Detta trots att två av tre svenskar vill behålla kärnkraften, inklusive Socialdemokraternas egna väljare.

Vi är övertygade om att kärnkraften har en central roll att spela för att tackla de klimatutmaningar som världen och Sverige står inför. Att kärnkraften är en hörnsten i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser är något som även FN:s klimatpanel skriver under på. I ett framtida Sverige där transportsektorn är elektrifierad och utsläppen av växthusgaser minimala, behövs såväl nuvarande reaktorer som nya.

Valet 2022 kommer bli avgörande för kärnkraftens fortsatta existens i Sverige. För oss och den kärnkraftsvänliga oppositionen är valet enkelt, likaså var det för den gamla socialdemokratin. Frågan är vilken sida av historien de nya Socialdemokraterna kommer att stå på.

Jimmie Åkesson (SD)

Partiledare

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Debatt

Tillgång till naturen är viktigt för folkhälsan

org-21597716-9f9e-4381-b7bb-c60cc63ae8b8.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nyligen utsågs stormköket till årets julklapp. Det är ett tecken i tiden. Samtidigt som den psykiska hälsan försämrats i takt med pandemin, finns det en väl berövad metod mot både stressrelaterade sjukdomar och för en bättre psykisk hälsa: att uppleva – och gärna gå i – naturen.

Träd, stigar, åar, fåglar och insekter ger oss människor en djupare mening med våra liv. Professor Micael Dahlen konstaterar i en artikel att ”naturskåda” är ett av sju verkningsfulla tips för att få känslan av kontroll även när tillvaron är kaotisk.

Lägg därtill att Världshälsoorganisationen WHO den 26 november uppdaterade sina tio år gamla råd för fysisk aktivitet. WHO rekommenderar nu alla att minska sitt stillasittande och helst röra sig 150–300 minuter i veckan.

Vi i Centerpartiet tycker att det är utmärkt att allt fler börjar att tala om naturen som en läkande kraft och ett brett arbete för förbättrad folkhälsa. Samtidigt ser vi behovet av att dessa av andra politiska nyfunna insikterna åtföljs av åtgärder.

Inte minst gäller detta naturunderstödd rehabilitering (NUR). Grunden för NUR är forskning på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och erbjuds sjukskrivna patienter som ett komplement till den medicinska behandlingen. I dagsläget finns åtta gårdar knutna till NUR. Vi kommer att arbeta för att grön rehab eller NUR kommer att fortsätta och utvecklas. Vi vet att alla partier i regionfullmäktige tyvärr inte ser styrkorna med NUR, men det kanske ändras framöver.

Som centerpartister kommer vi också att arbeta för att stärka samarbetet mellan regionen och Stiftelsen Skånska landskap. Det är Skånska landskap som i samverkan med regionen driver den 130 mil långa Skåneleden, utvecklar natur- och kulturmiljöer och förvaltar 19 hälsofrämjande strövområden i hela Skåne. Dessutom bedrivs ett omfattande arbete med naturpedagogik utomhus där 7000 skånska elever varje år erbjuds delta i olika aktiviteter.

Ett av de prioriterade områdena för det regionala utvecklingsarbetet är Bättre hälsa för fler. För att uppfylla den målsättningen krävs att gårdar med grön rehab, Skånska landskap och andra aktörer inom friluftslivet aktivt involveras i regionens arbete. En stärkt och kontinuerlig samverkan i folkhälsofrågorna kommer att bida till ett högre välmående i Skåne och skulle i vissa fall kunna minska behovet av medicinering, till exempel vid stress.

För Centerpartiet är möjligheten till en nära rekreation och friluftsliv livsviktigt – för det handlar om livskvalitet och förbättrad folkhälsa. Tänk hur mycket gott ett stormkök skulle kunna bidra till under julledigheten.

Ola Olsson (C)

ledamot regionala utvecklingsnämnden

ersättare folkhälsoberedningen

Ulrika Axelsson (C)

1:e vice ordförande sjukhusstyrelse Trelleborg

ledamot Kulturnämnden

Staffan Fredlund (C)

ledamot Stiftelsen Skånska landskap

Debatt

Skogen är vårt hem

STOCKHOLM 20200716Landsbygdsminister Jennie Nilsson
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För Sverige är skogen mer än bara träd. Skogen är vår arbetsgivare, vårt hem, vår koldioxidsänka och en självklar del i utvecklingen av en växande bioekonomi. Det är därför viktigt att alla skogens områden och nyttor innefattas när EU-kommissionen presenterar förslag till EU:s nya skogsstrategi i början av nästa år. Dessutom behöver det tydligt framgå att skogspolitik är, och ska förbli, en nationell angelägenhet.

Alla älskar skogen, men synen på hur den ska älskas skiljer sig åt. Det ser vi inte minst runt om i EU. En del av oss har i praktiken växt upp i en skog, andra på sin höjd besökt en skogspark. Skogarna och erfarenheterna är olika, därför är det viktigt att allt inte dras över samma kam i EU:s kommande skogsstrategi.

Skogsfrågor hamnar alltmer i fokus i EU. Inte minst då fler till fullo insett det rådande klimatnödläget och den betydelsefulla roll som skogen spelar i debatten. Skogens roll är avgörande i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen, men även för att främja biologisk mångfald.

I Sverige har vi mer än hundra års tradition av hållbart skogsbruk. Vårt skogsbruk är både miljö- och klimatsmart och hjälper därmed vår planet i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt pågår forskning, utveckling och praktisk handling kring hur vi kan nyttja skogsråvaran på bästa sätt i traditionella produkter och i nya. Vi bygger till exempel redan idag klimatsmarta höghus av trä, helt utan betong och framställer hållbara biobränslen från skogens restprodukter.

Vi behöver starka och tydliga regelverk som främjar ett hållbart skogsbruk. 2018 fick Sverige sitt första nationella skogsprogram med visionen ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Det långsiktiga skogsprogrammet är viktigt för att främja hållbara, konkurrenskraftiga och biobaserade näringar med skogen som bas, inom ramen för de nationella miljömålen. Samma sak gäller i EU. Vi behöver tydliga incitament som stärker skogens och bioekonomins potential.

Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om vår skog. EU:s nya skogsstrategi måste främja ett miljövänligt och långsiktigt skogsbruk, samtidigt som hänsyn tas till att skogen är en nationell angelägenhet. Med Sveriges långa tradition av skogsbruk vet vi hur man tar hand om skogen på ett klimatsmart och hållbart sätt, en kunskap som vi gärna delar med oss av till resten av Europa. En skog som brukas med omtanke är en tillgång både för planeten och för alla som bor på den.

Jennie Nilsson,

Landsbygdsminister

Jytte Guteland (S),

Europaparlamentariker

Erik Bergkvist (S),

Europaparlamentariker

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL