Kultur och nöje

"Svårast att inte låta coronakrisen ta all plats”

Maria Frej blev ny vd för Malmö live i början av 2020.
Foto: Mats Bäcker
Kultur och nöje
Musik Sex veckor av någorlunda normalt arbete hann Malmö lives nya vd Maria Frej med i våras innan covid-19 slog till med full kraft. - Det svåraste har varit att inte låta krisen ta all plats utan också tänka nytt, strategiskt innovativt och inte minst bevara humöret, vår kreativitet och allt som är bra, säger hon.

För ett år sedan intervjuade jag danska Maria Frej inför att hon skulle tillträda som ny vd för Malmö lives konserthus. Hon hade precis lämnat sitt gamla jobb som chef och programsättare för klassisk musik och jazz på Tivoli för att från 1 februari 2020 ta över som vd och konserthuschef för Malmö live. Vi satt i en bekväm soffgrupp i Malmö lives foajé och pratade om hennes musikstudier, politiska engagemang, tidigare jobb och det brinnande intresset för att skapa mötesplatser för publik och musik.

Sedan dessa har det gått ett mycket annorlunda år. Malmö live och Malmö symfoniorkester har för tillfället pausat all verksamhet till och med 24 januari och när jag veckorna före jul intervjuar Maria Frej per telefon om hur det här första vd-året har varit befinner hon och dottern sig i familjens sommarstuga i Danmark.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Klassiskt rollspel ska bli tv-serie

Ett 'Dungeons & dragons'-spel på National Toy Hall of Fame i USA. Arkivbild.
Foto: Carolyn Thompson
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Det gamla fantasyrollspelet "Dungeons & dragons" är på väg att bli en ny tv-serie, skriver Variety.

För att skriva manus och driva projektet har man anlitat Derek Kolstad, som också ligger bakom "John Wick"-filmerna med Keanu Reeves.

"Dungeons & dragons", som spelas med papper, penna och tärningar, lanserades 1974 och har spelats av över 20 miljoner människor. Under pandemin har spelet fått något av en renässans då många har börjar spela bordsrollspel med varandra över nätet.

Sedan flera år finns också planer på en ny "D&D"-långfilm, och förra året kom uppgifter om att skådespelaren Chris Pine är klar för en av rollerna.

Kultur och nöje

Dr Dre hemskickad från sjukhuset

Dr Dre. Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanske rapparen och producenten Dr Dre har skickats hem från sjukhuset efter att han fått vård för ett pulsåderbråck i hjärnan, skriver TMZ.

Enligt sajten skrevs han ut på fredagen, men övervakas fortfarande dygnet runt av medicinsk personal i hemmet under sitt tillfrisknande.

Det var den 4 januari som Dr Dre fördes med ambulans till intensiven på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles. Några dagar senare hälsade han via Instagram att han mår bra.

Kultur och nöje

Självstudier – Fatima Moallims väg i konsten

Fatima Moallim är just nu aktuell bland annat med verket 'Självstudier' på Zinkensdamms tunnelbanestation i Stockholm. Pressbild.
Foto: Jann Lipka
Kultur och nöje
Kultur och nöje Teckningar som växer fram i stunden och blir till stora verk i en konsthall eller på en tunnelbaneperrong. I sin konst skildrar Fatima Moallim såväl ursprunget som samtiden.

Det är november 2018 och framför en stor vägg står en ung kvinna. Hon är barfota och har ryggen vänd mot publiken som nyfiket ser på när hon under tystnad tecknar abstrakta mönster över den vita väggen. Det är performanceverket "Flyktinglandet" som tar form på Moderna Museet i Stockholm, och konstnären är den då 26-åriga Fatima Moallim.

Två år senare har hon även gjort platsspecifika verk för bland andra Bonniers konsthall i Stockholm och Göteborgs konsthall.

– Folk tror att jag är extrovert för att jag skapar verk inför publik, men det är tvärtom, att göra performance är ett sätt att bearbeta min rädsla för att stå inför folk, berättar Fatima Moallim.

2020 var på många sätt hennes år. Hon belönades med ett ettårigt arbetsstipendium av Konstnärsnämnden, och i Stockholms tunnelbana, på perrongen vid Zinkensdamm, hänger sedan september hennes 11 meter långa verk ”Självstudier”.

Verket skapade hon under sommaren i en tom högstadieskola i Solna. Titeln refererar till skolmiljön, men också till att Fatima Moallim i sin konst bedriver studier av sig själv. Hon är dessutom en autodidakt konstnär som till skillnad från många av sina samtida kollegor inte har studerat på någon konstskola.

Hennes performance sker inför publik, under tystnad och ofta barfota. Inte ens hon själv vet hur verken ska komma att bli.

– Det är en metod som jag har utvecklat på egen hand. Utifrån stämningarna i rummet och minnesbilder låter jag teckningarna uppstå i ett automatiskt flöde. Det är viktig eftersom det synliggör att jag aldrig kommer leva upp till publikens förväntningar.

Gått vidare

En del av sitt konstnärskap har Fatima Moallim vigt åt just familjens bakgrund. I projektet "Flyktinglandet" har hon ägnat sig åt ett slags pusselläggande av föräldrarnas minnen och berättelser kring flykten från Mogadishu till Småland, via Moskva.

I Somalia hade föräldrarna en privilegierad ställning med ett rikt liv, socialt och intellektuellt. Men allt ändrades i och med flykten då fokus skiftade till det helt nödvändiga.

– Jag ville bevara det andra narrativet om det kulturella arvet och det jag har gått miste om, kreativiteten i en metropol. Det är en så stor kontrast till den svenska landsbygden att det nästan blir komiskt.

Nu har hon gått vidare och i fjol började hon skapa konst utanför ”Flyktinglandet”, under sitt eget namn, i form av skulpturer och videoinstallationer.

– Jag är en nostalgisk person och inspireras mycket av var jag kommer ifrån. Men jag vill inte bara upprepa det. Jag vill också visa vad jag kan göra utan mitt första performance.

Teckna i kulvert

Trots pandemin har hon haft fullt upp den senaste tiden. I november öppnade en utställning på Österängens konsthall som hon är en del av. Och i februari invigs utställningen "Leila" i konsthallen i Växjö, inspirerad av uppväxten i Småland och paranoia i vardagen.

– Det är många dolda referenser från barndomen. Ett verk är en hatthylla som har fått ett annat uppdrag. Ett annat är en elementliknande skulptur med den kryptiska titeln garderob.

Som barn besökte hon aldrig konsthallar och sällan museer. Den konst hon tog del av var just den offentliga konsten.

– Det första konstverk jag minns från barndomen står utanför Växjö konsthall. För mig stack det ut något enormt. Det är två kvinnor, en smal och en tjock, som tittar på varandra. Egentligen föreställer båda skulpturerna samma person. Det fascinerade mig som barn och nu kan jag förstå varför.

Verket Fatima Moallim berättar om är Marianne Lindberg de Geers bronsskulpturer "Jag tänker på mig själv 2005". Ett verk som väckte debatt när det placerades där 2006.

Konst i det offentliga rummet är tillgänglig för alla, som vill se den, oavsett bakgrund eller pågående pandemi – att i bästa fall beröra eller uppröra.

– Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den. Den är åtkomlig för alla men samtidigt inte.

Därför tycker hon att det är särskilt fint att få möjlighet att arbeta med offentliga verk, som det i Stockholms tunnelbana eller performanceverket hon ska göra i kulvertarna under Gävle sjukhus i vår.

– Jag har studerat sjukhusmiljöer och fastnat för maskinerna som ritar olika vågor och kurvor. Jag upptäckte att det är likt det jag tecknar. Den här tiden har jag också funderat mycket kring hur det är för dem som inte får säga farväl eller träffa den som är sjuk. Hur förmedlar man omtanke på avstånd? Och vad kan jag göra för att förmedla trygghet eller tröst med min konst?

Sally Henriksson/TT

2018 tecknade Fatima Moallim 'Flyktinglandet' inför publik på Moderna Museet. Pressbild.
2018 tecknade Fatima Moallim "Flyktinglandet" inför publik på Moderna Museet. Pressbild.
Foto: Foto: Åsa Lundén / Moderna Museet
'Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den', säger Fatima Moallim. Pressbild.
"Offentlig konst är den mest osynliga och synliga konst vi har. Vare sig man väljer eller inte har man tillträde till den", säger Fatima Moallim. Pressbild.
Foto: Jann Lipka

FAKTA

Fakta: Fatima Moallim

Fakta: Fatima Moallim

Född 1992 i Moskva, uppvuxen i Växjö och Gislaved och bor numera i Stockholm.

Performance- och bildkonstnär som bland annat ställt ut på Moderna Museet, Bonniers konsthall och Marabouparken i Stockholm, samt Göteborgs konsthall.

Aktuell med offentliga verket "Självstudier" i Stockholms tunnelbana (till och med september 2021), utställningen "Leila" på Växjö konsthall (12/2-13/3), ett offentligt konstverk i en kulvert under Gävle sjukhus och 100 verk på uppdrag av SAK, Sveriges allmänna konstförening.

Inspireras av det enkla i vardagliga föremål, minnesbilder och det osagda.

Kultur och nöje

Sally Rooney ger ut ny roman i höst

Sally Rooneys nya bok 'Beautiful world, where are you' kommer ut 7 september i Storbritannien. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den irländska författaren Sally Rooney kommer ut med en ny roman i september, rapporterar The Guardian. Boken har titeln "Beautiful world, where are you" på engelska och följer, liksom hennes två tidigare romaner "Normala människor" och "Samtal med vänner", unga människor som försöker hitta sin plats i tillvaron.

Enligt förlaget Faber, där Rooneys böcker ges ut i Storbritannien, handlar boken om vännerna Alice och Eileen, som främst kommunicerar via e-post. Alice är författare och möter Felix, som hon ber följa med på en resa till Rom. Eileen sörjer ett kraschat förhållande och börjar flörta med en barndomsvän.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Underhållaren Hans "Hatte" Furuhagen är död

Hans 'Hatte' Furuhagen har avlidit vid 90 års ålder. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund / TT /
Kultur och nöje
Kultur och nöje Underhållaren och historikern Hans "Hatte" Furuhagen har avlidit, rapporterar Sveriges Radios Kulturnytt. Furuhagen var en del av "Mosebacke monarki" och gjorde studentspex tillsammans med Tage Danielsson redan på 1950-talet.
PREMIUM

Han föddes i Norrköping och studerade klassisk fornkunskap, som i dag heter antikens kultur- och samhällsliv, i Uppsala. Där stötte han på Linköpingssonen Tage Danielsson redan första dagen, har han berättat för TT.

– Tage och jag fann varandra direkt i en känsla för samma slags humor och började skriva nya, rimmade texter till kända melodier som vi sedan underhöll kamraterna med.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Kultur och nöje

Underhållaren Hans "Hatte" Furuhagen är död

Hans 'Hatte' Furuhagen har avlidit vid 90 års ålder. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund / TT /
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Underhållaren och historikern Hans "Hatte" Furuhagen har avlidit, rapporterar Sveriges Radios Kulturnytt. Furuhagen var en del av "Mosebacke monarki" och gjorde studentspex tillsammans med Tage Danielsson redan på 1950-talet.

"Fann varandra"

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Filmfredag

Serie med äkthet som kännemärke

Leah (Gizem Erdogan) och Jesse (Per Lasson).
Foto: Foto: Håkan Schüler /Anagram
Kultur och nöje
Tv/Recension Gunilla Wedding har sett den Malmöbaserade tv-serien Tunna blå linjen och längtar redan efter en andra säsong.

Mitt i Malmö, mitt i polisvardagen och på många sätt mitt i allas våra liv. Där landar SVT:s nya dramaserie Tunna blå linjen med efterlängtad tyngd. I tio avsnitt får vi följa en grupp poliser i en yrkesvardag som kan gå från lugnt patrullerande till livsfara på två minuter och i ett privatliv som naturligtvis påverkas starkt av jobbet.

Störst fokus läggs på infödda Malmöbon Magnus och Umeåinflyttade Sara som delar polisbil och trots stora olikheter dras till varandra. Bland deras närmaste kollegor finns Leah som brinner för att göra skillnad som polis och känner ett stort ansvar för sin besvärliga morfar, Dani och Faye som delar mycket mer än bara polisbil och så Jesse som tar sin chefsroll på lika djupt allvar som den som trebarnspappa.

Skådespelarinsatserna från samtliga är rakt igenom övertygande - inte minst Oscar Töringe som Magnus som verkligen växer med serien och i serien, Per Lassens ständigt omtänksamma Jesse och Gizem Erdoghans rastlösa Leah.

Inget är enkelt och inget slätas heller över.

Inspelad på plats

Lika viktig som karaktärerna i poliskollektivet är staden Malmö. Till skillnad från till exempel höstens Unge Wallander är Tunna blå linjen inspelad på plats och miljön i varenda scen går att känna igen för den som kan Malmö någorlunda. Här finns havet, Möllan, villaområdena, miljonprogrammen, pubarna, falalfelkioskerna och så Malmöbor i rörelse överallt.

Malmöbornas röster dyker också upp i de twitterkommentarer som fyller bildrutan efter varje större polisinsats - kärlek, hat, hot, rasism, medmänsklighet, rykten och fördomar i en salig och igenkännbar blandning som tagen direkt ur sociala medier-bruset. Det gör också att alla polisinsatser - från knarkspaning till larm om kvinnomisshandel, gängskjutningar eller våldtäkt - ses ur fler perspektiv än polisernas.

All musik till Tunna blå linjen är specialskriven, till största delen av Irya Gmeyner och Martin Hederos men här finns också gästinhopp av Familjen, Mikael Wiehe, Joy och andra. Det blir också en avgörande bit när det kommer till den äkthet som är seriens signum.

Verkligheten är heller aldrig svart eller vit. Här finns kritik mot ett samhälle där psykvården inte räcker till, moraliska frågeställningar kring till vilket pris yttrandefriheten ska försvaras och diskussioner kring olika medborgarprojekt i utsatta områden. Inget är enkelt och inget slätas över.

Sara och Magnus utanför Jureks butik (Amanda Jansson och Oscar Töringe).
Foto: Foto: Håkan Schüler /Anagram

Långbänk i slutet

Min enda invändning är att relationsproblem och familjestrul i polisernas privatliv, speciellt Sara och Magnus, dras väl mycket i långbänk mot slutet.

Men efter tio avsnitt är saknaden stor efter Tunna blå linjens Malmöbild, efter den kantstötta mjukisen Magnus, den godhjärtade och trasiga Sara och inte minst Dani och Faye som jag gärna hade lärt känna närmre. Kanske får jag chansen i en andra säsong?

FAKTA

Tv-recension

Tv-serie

Tunna blå linjen

Skapare, huvudförfattare: Cilla Jackert

Avsnittsförfattare: Malin Marmgren, Erik Ahrnbom.

Huvudregi: Sanna Lenken

Avsnittsregi: Anders Hazelius, Mikael Hansson

Medverkande: Amanda Jansson, Oscar Töringe, Gizem Erdogan, Per Lasson, Sandra Stojiljkovic, Anna Sise med flera

Dramaserie i tio delar, premiär på SVT1 17/1

Betyg: 4

Kultur och nöje

Idé född ur dödsbud och twitterkonto

Cilla Jackert är huvudförfattare till Tunna blå linjen, en serie som hon inspirerades till att skapa bland annat efter att ha följt ett par yttre befäl inom Södermalmspolisen på twitter.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tunna blå linjen följer livet för sex personer i Malmö, som jobbar som poliser. För huvudförfattaren Cilla Jackert innebär premiären på söndag att en resa som började med ett dödsbud och tog vägen via ett twitterkonto, nu nått sitt mål.

För det är som en resa, eller snarare seglats, Cilla Jackert, beskriver vägen från idé till det som nu är en färdig tv-serie.

– Att jobba med tio timmar tv-drama är som en pansarkryssare som ska fram och det är en jäkla sträcka, det är Stilla havet och det blåser upp till storm överallt hela tiden. Då gäller det att hålla fokus och nu är vi väldigt, väldigt nära hamn, säger hon.

Dödsbud och twitterkonto

Idén till Tunna blå linjen har funnits uttalad sedan 2014, men embryot uppstod långt tidigare – när Cilla Jackert plötsligt fick besök av ett par poliser som kom med bud om att hennes mamma gått bort utomlands.

– Jag kan inte säga att jag i den, mycket chockartade och omtumlande, situationen tänkte, aha, det här ska jag skriva om. Men det är en situation i mitt liv jag burit med mig. För mig var inte poliserna så viktiga, men på något sätt har jag tänkt på att det är märkligt att ha som del av sitt arbete att åka hem till folk och berätta en av de mest sorgliga saker man kan vara med om, förklarar hon.

När hon började följa ett par yttre befäl inom Södermalmspolisen, som delade med sig av både arbetet och glimtar ur vardagen, på twitter föll ytterligare en bit till det pussel som bildade idén till serien på plats.

Cilla Jackert, som tidigare skrivit manus till bland annat SVT:s kultförklarade ungdomsserie Spung och långfilmen Känn ingen sorg, utanför sitt kontor i Stockholm. Det är på kammaren med att skriva hon trivs allra bäst.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Flyttade till Malmö

Cilla Jackert, som tidigare skrivit serier som Spung och Molanders, sammanfattade sina tankar om en polisserie som istället för att vara spänning eller kriminaldrama följde polisernas vardag till en presentation för SVT, som bad henne utveckla dem vidare.

– Då skrev jag 30-40 sidor om hur man skulle kunna angripa det här, för det är komplicerat. Hur berättar man i en serie om några som hela tiden möter nya grejer, som inte följer och utreder så vi kommer inte få reda på hur det går för dem vi möter?

När SVT var fortsatt positivt var det dags för Cilla Jackert att hitta ett produktionsbolag. Valet föll på Anagram i Lund och med det följde att serien flyttades från Stockholm till Malmö.

”Aktiv i fler delar”

– Till skillnad från Stockholm och Göteborg, där de så kallade utanförskapsområdena ligger mil utanför stan, är Malmö en mer koncentrerad stad. Det skulle ge mer variation i den typ av polisproblematik karaktärerna möter. Plus att det är en spännande stad - allt från hur den ser ut till bakgrunden och det liv och den energi som finns där. Det fanns enormt mycket fördelar med Malmö.

Magnus (Oscar Töringe) i full aktion. Tunna blå linjen följer sex poliser i både arbete och vardag.
Foto: Linus Eklund/Anagram

Hur involverad har du varit i själva produktionen?

– Jag har jobbat som huvudförfattare ett antal gånger tidigare och mer på det sätt man gjorde förr, att man skriver manus, sitter i regimöten och sen i stort sett säger tack och hej till serien. Så ville jag inte jobba nu. Jag tycker det är dags att huvudförfattarna får ta det utrymme som är självklart i andra länder så tidigt bestämde jag mig för att jag ville vara aktiv i fler delar av processen. Det betyder inte att jag hovrat över alla utan att man ser till att det kommer in folk som vill produktionen väl och som också kan bidra med mycket mer än jag skulle kunna, säger hon.

Bortsprungna hundvalpar

I serien tacklas allt från främlingsfientlighet och gängkriminalitet till kvinnomisshandel och våldtäkter.

Fanns det ämnen som var för svåra att tackla, eller extra svåra att skildra?

– Det är alltid svårt. Men i mitt skrivande vill jag vara där det är svårt och där det finns ett motstånd. Det är det som är fascinerande. Så tyvärr har jag inte undvikit speciellt mycket. Nu efteråt, när jag får alla frågor, kan jag tänka, herregud, varför var det inte bara hundvalpar som sprang bort, säger hon och skrattar.

– Folk kommer alltid ha åsikter när det är så laddade ämnen, men vi kommer inte med svar. Däremot öppnar vi förhoppningsvis för en diskussion.

Fler säsonger?

Om det blir en fortsättning är inte bestämt, men Cilla Jackert skulle inte ha någon svårighet att skriva fler avsnitt.

– Det här en typ av serie som skulle kunna hålla på hur länge som helst. Det var ett av de stora problemen, att det finns så fruktansvärt mycket att berätta.

Oavsett hur det blir har hon fullt upp med andra projekt.

– Jag försöker alltid hålla igång en bok, en tv-serie och en långfilm. Det jag tycker allra mest om är att sitta på min kammare och skriva.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL