Pepparkakshusen 2020

Snön ligger tät utanför tågstationen

Jag och mitt pepparkakshus Utanför järnvägsstationen i Höör ligger snön tät på marken, det har Jan Malmström i Höör sett till att fixa med bomull.
PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Rödräven breder ut sig i fjällen

Varmare klimat gör att fler rödrävar kan etablera sig i fjällområdena. Arkivbild.
Foto: Attila Kovacs/AP/TT
Inrikes
Inrikes

Antalet rödrävar i fjällområdena ökar och blir ett hot mot den fridlysta fjällräven, rapporterar P4 Västerbotten.

Det allt varmare klimatet gör att fler arter kan etablera sig längre norrut. En av dem är rödräven som konkurrerar med fjällräven om födan.

Ett forskarlag från Stockholms universitet arbetar med att kartlägga rödrävens förekomst i Vindelfjällen i Västerbotten. Genom genetiska analyser av spillning kan de se vad rävarna äter. Redan nu kan de se att de år det är god tillgång på smågnagare lockas fler rödrävar upp på kalfjället, berättar Karin Norén, som är forskare vid zoologiska institutionen och leder studien.

– När det finns gott om lämmel och sork på fjället blir det också ett ökat flöde av rödräv upp på fjället. Då ökar antalet rödrävar som finns i fjällområdena och överlappar med fjällräven, säger hon till P4 Västerbotten.

Sport

Poirier knockade McGregor

Conor McGregor och Dustin Poirier vid förra mötet i september 2014. Arkivbild
Foto: John Locher/AP/TT
Sport
Sport Dustin Poirier skakade om kampsportsvärlden när han knockade Conor McGregor i andra ronden i nattens stormatch i UFC i Abu Dhabi.
Det är första gången i karriären som irländske McGregor förlorar via knockout.

– Jag är glad, men jag är inte förvånad, sade amerikanske Poirier efter matchen.

32-åringen är rankad tvåa i flugvikt, men var inte tippad att slå fjärderankade McGregor, utan tvekan sportens största namn som återvände till oktogonen för första gången på ett år.

De båda har mötts en gång tidigare, 2014, då McGregor vann på knockout efter bara 106 sekunder.

Den här gången gick irländaren till ursinnig attack direkt, men Poirier lyckades sänka tempot med låga sparkar. Halvvägs in i andra ronden såg McGregor ut att få problem med benet och Poirier följde upp med en slagserie som avgjorde matchen via teknisk knockout två minuter och 32 sekunder in i andra ronden.

Snopet för McGregor, som inför matchen spått att han skulle vinna den på mindre än 60 sekunder. Efteråt var han besviken, men berömde sin motståndare.

– Hans sparkar mot min vad var väldigt bra, men Dustin är en bra fajter.

– Jag måste borsta av mig det här och komma tillbaka, och det kommer jag att göra.

Poirier antydde att han gärna ser ett tredje möte.

– Nu har vi 1–1 i matcher, så vi kanske få göra om det här, sade han.

Amerikanen har nu ett bra läge att antingen ta över eller slåss om UFC:s lättviktsbälte från ryssen Khabib Nurmagomedov som förra året drog sig tillbaka obesegrad.

– Jag ser det här som en titelmatch. Om Khabib inte kommer tillbaka är det jag som är mästare.

Kultur och nöje

Här är de fem bästa tv-serierna just nu

Olly Alexander i 'It's a sin', brittisk dramaserie som visas på HBO Nordic. Pressbild.
Foto: Ben Blackall
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tv-serierna väller över oss, så till den grad att det kan vara svårt att välja. Och vem vill slösa flera timmar av sitt liv på ytterligare en medioker berättelse? Här är de fem bästa tv-serierna just nu.

“Tunna blå linjen”, SVT

Trött på polisserier? Övertygad om att svenska serier alltid är mycket sämre än brittiska och amerikanska?

Ge “Tunna blå linjen” en chans och du lär tänka om. Jämförelsen med klassikern “Spanarna på Hill Street” känns redan lite nött, men säger en del om hur Cilla Jackerts briljanta manus minst lika mycket handlar om äkta människor som om brott.

Tio avsnitt är dock alldeles för lite. Redan innan första säsongen är slut vill man ha mer av Malmöpoliserna Sara, Magnus, Leah - och inte minst Jesse, tv-historiens hyggligaste polisbefäl.

“It’s a sin”, HBO Nordic

Det kanske känns motigt att mitt under en pandemi börja se en serie om en (annan) epidemi. Men missa inte den här brittiska pärlan om aids-epidemin i 1980-talets London av Russel T Davies, som tidigare gjort “En engelsk skandal” med Hugh Grant. Om inte annat skapar jämförelsen mellan nu och då en mycket intressant och oväntad effekt.

Framför allt är serien en välspelad, varm och skickligt skriven berättelse om en ung generation som helt oförberedd möttes av ond bråd död i form av det obevekliga viruset. Det blir förtvivlat sorgligt men man lämnas aldrig helt i sticket i den här i grunden livsbejakande historien.

“Lupin”, Netflix

En av de senaste storsatsningarna på Netflix utgår från en klassisk figur i fransk kriminallitteratur: Maurice Leblancs gentlemannatjuv Arsène Lupin. Men här får vi möta honom i en ny tolkning.

Omar Sy, som bland annat gjorde succé i filmen “En oväntad vänskap”, spelar Assane Diop, vars pappa var chaufför åt en rik, vit familj – som begick en stor oförrätt mot honom. Assane hämnas, genom att återskapa Lupins snillrika stölder. Hans manövrar må stundtals vara lika trovärdiga som äventyren i “Mission Impossible”, det här är ändå en underhållande, och faktiskt tänkvärd, kamp för rättvisa.

Förvåningen inför Assanes fysiska uppenbarelse är ett återkommande inslag, och understryker behovet av fler sådana här oväntade hjältar.

“Tareq Taylors matresa”, SVT

Titeln, samt det faktum att Tareq Taylor är en av Sveriges mest kända kockar, gör att man förstås kan anta att "Tareq Taylors matresa" är ännu ett i den aldrig sinande floden av regelrätta matprogram. Men faktum är att den resa Taylor gör i programmet främst är av en annan karaktär. Visst, det lagas en rad snålvattniga rätter i avsnitten, men de hamnar nästan i skuggan av den emotionella historien om Taylors familj.

Taylor och hans bror Zafer reser för första gången på nästan ett helt liv tillbaka till pappa Seifs födelsestad Jerusalem, och mötet med staden blir kanske främst ett möte med dem själva. Öppet, äkta, ömsint och filterlöst närmar sig familjen både varandra och pappans födelseland, och fram träder en helt ny bild av tv-kocken.

“Jakten på en mördare”, SVT Play

Mikael Marcimains lågmält gastkramande tv-serie har visserligen legat ute ett tag, men förtjänar att uppmärksammas innan den försvinner från SVT Play.

Skildringen av utredningen av mordet på tioåriga Helén Nilsson, en process som pågår mellan 1989 och 2004, är medvetet nedtonad och i princip rentvättad från spekulativa detaljer. Ändå är det en nästan chockartad upplevelse att konfronteras med kvinnohatet, våldet och det faktum att så många dömda sexualbrottslingar befann sig i Hörby när mordet begicks. I slutändan fick polisen begränsa sig till att “bara” dna-topsa 29 personer.

Det är en mörk bild av samtiden som Marcimain målar upp. Ljuspunkten är skildringen av den envetne tjänstemannen, polisen som i stark motvind vägrar att ge upp och till slut löser fallet.

Sara Ullberg/TT

Miranda Sigander/TT

Sofia Sundström/TT

Elin Swedenmark/TT

Erika Josefsson/TT

Gizem Erdogan som Leah i SVT-serien 'Tunna blå linjen'. Pressbild.
Gizem Erdogan som Leah i SVT-serien "Tunna blå linjen". Pressbild.
Foto: SVT
'It's a sin' är en varm och skickligt skriven berättelse som utspelas under aidsepidemin på 1980-talet. Pressbild.
"It's a sin" är en varm och skickligt skriven berättelse som utspelas under aidsepidemin på 1980-talet. Pressbild.
Foto: Ben Blackall
Omar Sy spelar gentlemannatjuven Arsène Lupin i Netflix-serien 'Lupin'. Pressbild.
Omar Sy spelar gentlemannatjuven Arsène Lupin i Netflix-serien "Lupin". Pressbild.
Foto: Emmanuel Guimier
Tareq Taylor reser tillsammans med sin bror Zafer till pappan Seif Daoudis födelsestad Jerusalm i 'Tareq Taylors matresa'. Pressbild.
Tareq Taylor reser tillsammans med sin bror Zafer till pappan Seif Daoudis födelsestad Jerusalm i "Tareq Taylors matresa". Pressbild.
Foto: SVT
Linus James Nilsson och Lotten Roos i 'Jakten på en mördare', som regisseras av Mikael Marcimain. Pressbild.
Linus James Nilsson och Lotten Roos i "Jakten på en mördare", som regisseras av Mikael Marcimain. Pressbild.
Foto: SVT

Utrikes

Gruvarbetare räddad efter 14 dagar under jord

I veckor har räddningsarbetare försökt få ut en grupp gruvarbetare som är fångade flera hundra meter under markytan i Shandongprovinsen. Arkivbild.
Foto: Wang Kai/Nya Kina/AP/TT
Utrikes
Utrikes En av de arbetare som i två veckor har varit fångad hundratals meter under markytan i en kinesisk guldgruva har räddats.

Mannen befann sig i en annan sektion av gruvan än de andra arbetarna och uppges vara "extremt fysisk svag". Bilder från det statliga tv-bolaget CCTV visar hur han invirad i en filt ‒ med ögonbindel för att skydda mot dagsljuset ‒ förs iväg med ambulans.

En underjordisk explosion den 10 januari stängde in 22 gruvarbetare flera hundra meter under markytan. Förra veckan fick räddningsarbetare kontakt med elva av dem cirka 580 meter under jord och har kunnat skicka ned mat och förnödenheter. En av gruvarbetarna i den gruppen har sedermera avlidit.

Räddningsarbetarna befarar att det kan ta ytterligare två veckor att gräva sig fram till gruppen. Insatsen är en kamp mot klockan ‒ vattennivån stiger sakta men säkert i schakten.

De resterande tio gruvarbetarna har ännu inte kunnat kontaktas och hoppet om att hitta dem vid liv minskar för varje timme som går.

Dödliga gruvolyckor förekommer ofta i Kina, bland annat på grund av bristande efterlevnad av arbetsmiljöregler. I slutet av december omkom 23 personer som hade blivit instängda i en kolgruva i staden Chongqing.

Kolgruvor har varit överrepresenterade i de allvarliga arbetsplatsolyckorna och myndigheterna har försökt pressa ned dödstalen. Under 2020 miste 225 arbetare livet i 122 olyckor i kolgruvor, en minskning med närmare 29 procent jämfört med 2019, enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina.

Utrikes

Morrison i blåsväder inför nationaldag

Australiens premiärminister Scott Morrison. Arkivbild.
Foto: Lukas Coch/AP/TT
Utrikes
Utrikes Australiens premiärminister Scott Morrison har hamnat i blåsväder.
Inför nationaldagsfirandet på tisdag har han sagt att det "inte heller var så festligt för de fångar som kom med britternas skepp till kontinenten", apropå protester mot att man firar en dag som innebar början på slutet för urinvånarsamhällen.

Den 26 januari, ”Australia day”, markerar den dag 1788 då de första britterna anlände till kontinenten. Men valet av nationaldag, av en del kallad ”Invasion day”, ifrågasätts mer och mer och många upprörs över att man firar en förödande dag ur ursprungsbefolkningens synvinkel, och vill att dagen flyttas.

"Inte så festligt"

Morrison, som i rakt nedstigande led är släkt med en straffånge på ett av de första skeppen från Storbritannien, sade tidigare i veckan att det inte heller hade varit en särskilt festlig dag för fångarna ombord på båtarna.

Uttalandet kom efter det att landets cricketförbund sagt att man inte längre tänker använda namnet "Australia day" i samband med de matcher som går av stapeln på nationaldagen, eftersom det "är en sorgens dag för spelare med rötter från ursprungsbefolkningen".

Morrisons svar blev att cricketförbundet "borde fokusera mer på cricket och mindre på politik".

"Själviskt uttalande"

”Man kan inte jämföra erfarenheterna för dem som var ombord på de där skeppen som kom till det här landet, med vad deras ankomst har betytt för urinvånarna i generationer”, skriver Cathy Freeman, australisk OS-medaljör med aboriginskt ursprung, på Twitter.

Michael Dodson, aboriginsk ledare och advokat utsedd till årets australier 2009, kallar premiärministerns uttalanden grunda och empatilösa.

– För mig visar det på en väldigt bristfällig förståelse för hur de första skeppens ankomst påverkade ursprungsbefolkningen i Australien. Det är ett väldigt själviskt uttalande, säger han till ABC News.

"Inte en jämförelse"

Morrison har sedan dess påpekat att hans uttalande inte menade att jämföra straffångarnas situation med urinvånarnas.

– Australien har mer än 25 miljoner berättelser. Var och en av oss kan spåra sin historia tillbaka till sitt eget Australien, ursprungsbefolkningens Australien. Alla berättelser är viktiga, säger han och tillägger:

– De tävlar inte med varandra. De är bara en del av vilka vi är.

Enligt en färsk undersökning säger 29 procent av australierna att de kommer att fira "Australia day", 2019 var motsvarande siffra 40 procent. Flera protester under namnet "Invasion day" planeras också till tisdagen.

Emma Gyllestad/TT

FAKTA

Fakta: Omstridd nationaldag

Efter att det australiska fastlandet utforskades på 1770-talet av den brittiske upptäcktsresanden James Cook beslutade hans uppdragsgivare, den brittiska kronan, att kolonisera landet. Till en början användes det som förvisningsort för fångar.

Omkring en miljon människor uppskattas ha bott i Australien när kolonisatörerna anlände. I samband med att de europeiska kolonisatörerna lade under sig kontinenten mördade de tusentals aboriginer.

I dag utgör aboriginerna endast omkring tre procent av den australiska befolkningen.

Den 26 januari varje år firas "Australia day", till minne av det datum 1788 då de första kolonisatörerna anlände.

Många aboriginer kallar dock dagen "Invasion day" och en debatt har pågått de senaste åren om möjligheten att ändra nationaldagens datum.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Kävlinge

Verksamheter öppnar igen

Kävlinge
Kävlinge På måndag öppnar daglig verksamhet inom LSS och veckan efter öppnar Eyragården. Bit för bit försöker Kävlinge återgå till det normala.

Den 25 januari öppnar Kävlinge kommun sina dagliga verksamheter inom LSS. Det gäller de som bor hemma hos föräldrarna eller som bor själva.

Personer som bor på LSS-boenden har redan aktiviteter på sina boenden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Enkät: Förväntningarna på Biden

Washingtonbon Giselle Azar.
Foto: Mattias Lundblad/TT
Utrikes
Utrikes Vad väntar du dig av fyra år med Joe Biden som president?

– Jag hoppas att han kan ena USA, som är ett väldigt splittrat land just nu. Jag tror på en bättre migrationspolitik med Joe Biden som president. På grund av pandemin och Trumps politik har vissa studenter inte kunnat vara kvar i landet. Men med en ny migrationspolitik skulle de kunna stanna här och arbeta för amerikanska företag.

– Det är viktigt att USA återupptar sin position på den internationella arenan, att vi träder in i Parisavtalet igen och reparerar relationerna med Nato. Jag är orolig över hur Joe Biden ska kunna överbrygga klyftorna i USA, både när det gäller Trumps väljarbas och Demokraternas vänsterfalang.

– Det viktigaste är att Biden får ordning på pandemin. Om det problemet blir löst ordnar sig ekonomin och allt annat också. Jag hoppas på det bästa för landet och på att Joe Biden gör ett bra jobb, som Trump gjorde.

– Landet behöver förändras, och det är ett stort framsteg att vi får en svart vicepresident. Jag hoppas att svarta och andra minoriteter får det bättre, särskilt USA:s ursprungsbefolkning som har lidit mycket genom historien.

– Jag tror att vi har sex tuffa månader framför oss, på grund av pandemin, men att vi får fyra härliga år. Joe Bidens viktigaste uppgift nu är att ena landet och visa att han lyssnar på alla amerikaner.

– Jag väntar mig ingenting från Biden. Hela hans karriär har gått ut på att stödja förtryck både i USA och runt om i världen. Hans politiska plattform handlar inte om mänskliga rättigheter eller klimatfrågan. Han har sagt rätt ut att han inte stödjer allmän sjukvård eller avskrivning av studieskulder.

Jonas Cullberg/TT

Angie Gamble.
Angie Gamble.
Foto: Mattias Lundblad/TT

Utrikes

Pyrande missnöje i det USA som Biden tar över

Så ser USA:s befolkning på landets utveckling.
Foto: Anders Humlebo/TT
Utrikes
Utrikes Missnöjet med vart USA är på väg har sällan varit så högt som nu, när demokraten Joe Biden inleder sitt presidentskap. Nästan tre fjärdedelar tycker att landet utvecklas i fel riktning.

– Om vi enas och jobbar tillsammans garanterar jag att vi inte misslyckas.

Joe Bidens ton var ömsom övertygande, ömsom vädjande när han i veckan höll sitt installationstal på temat enighet.

Men utmaningarna som han står inför är enorma. Bara det senaste året har USA skakats av coronaviruspandemin, landsomfattande protester mot diskriminering, utmanande arbetslöshet och en attack mot "demokratins hjärta" – kongressbyggnaden Kapitolium. Djup politisk splittring råder, över 60 procent av republikanska väljare tror på expresident Donald Trumps påståenden om valfusk, de anser att det inte gick rätt till när Joe Biden blev president.

Enastående högt

Lägg därtill att hela 73 procent tycker att landet utvecklas i fel riktning, enligt en sammanställning av aktuella mätningar som oberoende Real Clear Politics har gjort. Så hög har inte siffran varit under hela Donald Trumps mandatperiod.

– Demokrater har fortfarande en ganska dålig känsla (i och med expresident Donald Trump) och republikaner gjorde en jättevändning (till det negativa) inför Bidens installation, konstaterar Domenico Montanaro, politisk redaktör på public servicekanalen NPR i en podd.

I den enskilda mätning som NPR genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Marist är missnöjet ännu högre: 75 procent. Men där säger också 55 procent att de tror att Joe Biden kommer att göra mer för att ena landet än att splittra det.

Obama polariserade

När republikanen Donald Trump tillträdde i januari 2017 låg missnöjet på "bara" 59 procent. Och när demokraten Barack Obama och hans dåvarande vicepresident Joe Biden började jobba 2009 ansåg ungefär 69 procent av amerikanerna att landet utvecklades i fel riktning.

Men Obama, liksom Trump, var en polariserande president. Under hans åtta år i Vita huset var missnöjet vid två tillfällen högre än det är nu – i oktober 2011 då det nästan nådde 77 procent och i oktober 2013 då det låg på 75 procent. Skäl som då framhölls var bland annat presidentens aggressiva framdrivande av sjukförsäkringsreformen "Obamacare" samt hanteringen av Syrienkriget och spänningarna med Iran.

Värsta någonsin?

Hur kommer då den nyligen avgångne president Trump att bli ihågkommen? I mätningen som NPR/Marist gjorde svarar nära hälften, 47 procent, "som en av de värsta i USA:s historia". Ytterligare 13 procent säger "under genomsnitt". Enbart Richard Nixon, som stod inför ett riksrättsåtal när han avgick i kölvattnet av Watergateskandalen 1974, har haft sämre siffror, enligt NPR.

Donald Trumps opinionssiffror dök efter stormningen av kongressen, som han anklagas för att ha uppviglat till. Men fortfarande har nära 38 procent av amerikanerna en positiv bild av honom. Det är på samma nivå som talman Nancy Pelosi och betydligt högre än de båda gruppledarna i senaten, republikanen Mitch McConnell och demokraten Chuck Schumer. Men samtliga slås av nykomlingen Joe Biden, som hälften av befolkningen – i nuläget – har en fördelaktig bild av.

Tina Magnergård Bjers/TT

USA:s president Joe Biden, fotograferad under valrörelsen.
USA:s president Joe Biden, fotograferad under valrörelsen.
Foto: John Minchillo/AP/TT
USA:s förre president Donald Trump.
USA:s förre president Donald Trump.
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen, HD), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet — varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Källa: USA:s konstitution

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL