Kultur och nöje

Lyrikläsning som förändrar läsarblicken

Inger Christensen.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Omläsning För många blir det annorlunda jul- och nyårsfirande i år. I stället för att sörja uteblivna släktkalas, nyårskonserter och andra nöjen kan man passa på att unna sig extra lästid. Tidningens kulturredaktion har gett några av våra litteraturkritiker i uppdrag att läsa om en gammal favoritbok och hoppas att det inspirerar till mycket omläsning. Först ut är Helena Lie som läst om den danska författaren Inger Christensens lyriksamling Alfabet från 1981.

”duerne findes; drömmerne, dukkerne

dræberne findes; duerne, duerne;

dis, dioxin og dagene; dagene

findes; dagene døden; og digtene

findes; digtene, dagene, døden”

(Ur Alfabet, I. Christensen)

Den danska poeten Inger Christensen, född 1935, gick bort efter en tids sjukdom 2009. Vid tiden hade jag hunnit läsa en handfull av hennes verk och var bländad. Jag förundrades över det fulländade språket, bilderna och strukturen. Hennes hypnotiska systemdiktning tycktes skapa en egen organism. Christensen förändrade min blick och jag ska alltid vara tacksam för det.

Denna vinter under nådens år 2020 återvänder jag till hennes verk Alfabet från 1981. Det är en diktsamling jag läst otaliga gånger, både på originalspråket danska och i den svenska översättningen och den tycks aldrig bli inaktuell. Alfabet spänner mellan Fibonnaccis matematiska talsystem och det alfabetiska. Den börjar med talet ett och bokstaven a och Christensen frambesvärjer så världsalltet sida för sida via olika fenomen och existenser:

”Abrikostræerne findes, abrikostræerne findes/bregnerne findes; og brombær, brombær og brom findes; og brinten, brinten/cikaderne findes; cikorie, chrom og citrontræer findes; cikaderne findes; cikaderne, ceder, cypres, cerebellum”

Människans dumhet

Det vackra livgivande finns där, det lilla och det stora löper bredvid varandra, men så även ondska och hot. En värld tecknas alldeles självklart levande och frodig samtidigt som en massförstörelse kan förinta den – allt på grund av människans dumhet. Bomber och miljöhot, krig och ondska, det som kan förgöra och förstöra och finns och söndrar varje dag.

När ”kærligheden findes” och en älskad lägger sin hand i den älskandes hand och döden är omöjlig att komma ihåg, kan ändå en kemisk förening i en vätgasbomb döda allt i sin väg precis som i Hiroshima: ”/mennesker, husdyr og hunder forsvinder; tomater, oliven forsvinder, de brunlige koner der høster dem, visner forsvinder, mens jordbunden støver af kvalme/…/”

Rädslan och förtvivlan och vanmakten finns överallt, men trots allt också hoppet om att det ljusa måste segra.

Litteraturen finns

Det gångna året har varit ett år likt inget annat tidigare. Världen skakar i sina grundvalar och alla lever i ett slags undantagstillstånd. Att apokalypsen kan komma och slå ut oss om vi inte skärper oss, tillsammans med den kringskurna tillvaro vi hänvisats åt, är en tanke jag tror många åtminstone nuddat vid.

För vi vet inte när vi blir fria eller om pandemier är något vi måste vänja oss vid. (Att mänskligheten får vad den förtjänar är en annan diskussion.) Men vid kriser och förluster står alltjämt litteraturen (och all annan konst för den delen) kvar.

Litteraturen utgör någonting heligt med sin okränkbara närvaro. Den har genomgått tidevarv efter tidevarv, passerat krig, katastrofer, sorg, vemod, tvivel, nya världsordningar och ändå finns den fortfarande hos oss. Visst har en del försvunnit, bränts upp, förskingrats, kanske även glömts, men den hittar ofta tillbaka. Återuppstår och återberättas.

Litteraturen finns och lever med sin universella läkedom och hjälper oss igenom. För Alfabet finns. Och aprikosträden. Och livet och luften och kärleken och regnet och viskningar och nåden.

Kultur och nöje

"Spider-man" tar täten igen på amerikansk bio

'Spider-man: No way home' klättrar upp i topp igen. Arkivbild.
Foto: Sony Pictures/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Nya "Spider-man"-filmen går återigen upp i topp på nordamerikanska biolistan, rapporterar The Wrap. Det blir femte helgen sedan filmen hade premiär som den lockar flest till biograferna.

Förra veckan intog nya "Scream" förstaplatsen, men nu har skräckfilmen halkat ned till en andraplats.

"Spider-man: No way home" är nu sexa på listan över de mest inkomstbringande någonsin, då den gått förbi "Jurassic world" och "Lejonkungen". Två "Avengers"-filmer, "Star wars VII: The force awakens", "Titanic" och "Avatar" finns på topp fem-listan.

Totalt har "Spider-man: No way home" spelat in 1,69 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 15,5 miljarder kronor. "Scream" har under sin första vecka på bio spelat in 33 miljoner dollar, motsvarande 303 miljarder kronor.

Kultur och nöje

Konstnären Truls Melin är död

Utställning med Truls Melin på Galleri Lars Bohman 1997. Arkivbild.
Foto: Tom Bonnalt/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skulptören Truls Melin har avlidit, skriver Sydsvenskan.

Han var son till formgivaren Signe Persson-Melin och gick konstskolan Forum i Malmö 1978–1979 innan han fortsatte sin utbildning på Danska konstakademien i Köpenhamn, där han sedan bosatte sig och hade sin ateljé.

1993 valdes han till svensk representant i Nordiska paviljongen vid Venedigs konstbiennal. Han ställde ut en installation med tre skulpturer i grönt och blått.

Enligt Sydsvenskan var Truls Melin den som tog postmodernismen till Malmö. Hans monokroma skulpturer har beskrivits som barnsligt lekfulla, med en poetisk ton.

Truls Melin blev 64 år.

Kultur och nöje

Regissören om nya Batman: Nästan skräck

Skådespelaren Robert Pattinson i 'The Batman'. Arkivbild.
Foto: Warner Bros/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den kommande Batmanfilmen "The Batman" är en både mörk och läskig historia. Det hävdar i alla fall filmens regissör Matt Reeves i en intervju med sajten Moviemaker.

Där jämför han sin superhjältefilm med såväl rysare som med klassisk film noir.

– I sin kärna är den här berättelsen förutom att vara nästan en skräckfilm, thriller och actionfilm, väldigt mycket en detektivhistoria. Den är väldigt berättande, säger han.

Filmen med skådespelaren Robert Pattinson i huvudrollen blir också den längsta Batmanfilmen hittills. Filmen klockar in på två timmar och 55 minuter.

"The Batman" har svensk biopremiär 2 mars.

Kultur och nöje

Uppgifter: Nya "Battlefield" kan bli gratis

Battlefield 2042.
Foto: EA/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den amerikanska speljätten EA kan tänka sig att göra om spelet "Battlefield 2042" till ett gratisspel av samma typ som "Fortnite" eller "Apex legends". I alla fall om man får tro speljournalisten Tom Henderson, som hänvisar till källor inom företaget.

"EA sägs vara vara synnerligen missnöjt med hur 'Battlefield 2042' har presterat och 'överväger alla alternativ', vilket inkluderar 'free to play' i någon grad", skriver Henderson på Twitter.

Några närmare detaljer kommer han inte med, och EA har inte kommenterat uppgifterna.

"Battlefield 2042" är utvecklat av den svenska spelstudion Dice, som ägs av EA. Spelet släpptes i november förra året och stämplades som en besvikelse av många spelare och recensenter.

Kultur och nöje

"Mission impossible" skjuts upp - igen

Cruise vid inspelningen av den sjunde 'Mission impossible'-filmen i Rom. Arkivbild.
Foto: Andrew Medichini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den som väntar på att se Tom Cruise i "Mission impossible 7" får ha ännu lite mer tålamod. Det senaste budet är att filmen kommer till biograferna i juli nästa år, skriver Variety.

Det betyder att "Mission impossible 8" inte får premiär förrän sommaren 2024.

Den sjunde delen i spionfilmserien skulle egentligen haft premiär i somras, men pandemin har i flera omgångar satt käppar i hjulet för både inspelningen och biopremiären.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".
PREMIUM

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Kultur och nöje

Fans stämmer filmbolag – ville se Ana de Armas

Skådespelaren Ana de Armas frånvaro i filmen 'Yesterday' väcker känslor. Arkivbild.
Foto: Nicola Dove/MGM/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Två filmintresserade privatpersoner har lämnat in en gemensam stämningsansökan mot filmbolaget Universal, eftersom skådespelaren Ana de Armas klippts bort ur filmen "Yesterday", skriver Variety.

Conor Woulfe och Peter Michael Rosza ska ha betalat fyra dollar var, motsvarande ungefär 37 kronor, för att strömma filmen via Amazon Prime. De hade sett sin favoritskådespelare Ana de Armas i trailern, men hon saknas helt i filmen – då hennes scener klipptes bort i slutredigeringen.

Filmen handlar om Jack Malik, spelad av Himesh Patel, som efter en övernaturlig händelse är den enda i världen som minns The Beatles musik. Ana de Armas, känd från bland annat senaste Bond-filmen "No time to die", skulle ha spelat Roxane, en kvinna han blir intresserad av och sjunger "Something" för.

Enligt manusförfattaren Richard Curtis så gillade testpubliken inte att Jack Malik hade fler kärlekshistorier i filmen än den med Lily James, som är det huvudsakliga kärleksintresset. Och således klipptes filmen om.

Kultur och nöje

Emerich Roth är död

Emerich Roth har avlidit. Arkivbild.
Foto: Lisa Arfwidson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Emerich Roth har avlidit. Roth överlevde Förintelsen och var en av initiativtagarna till Föreningen Förintelsens överlevande, som besökte skolor och organisationer för att berätta om sina erfarenheter.
PREMIUM

– Emerich var en person som aldrig gav upp. Han gav sig aldrig. När han trodde på något så trodde han på det. Och det framgår väl när man tänker på alla år han varit i skolor och föreläst och artiklar han skrivit att han alltid framhållit skolans roll, hur viktig den är, säger hans änka Kerstin Roth till Dagens Nyheter.

Fördes till Auschwitz

Emerich Roth föddes 1924 i Sevlus i dåvarande Tjeckoslovakien, i dag Vynohradiv i Ukraina. Hans familj tvingades under andra världskriget in i ett ghetto tillsammans med övriga judar i staden och därifrån fördes de till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.

Han slapp undan gaskamrarna som dödade hans mamma och två systrar vid ankomsten och kom att vistas i totalt fem läger under Förintelsen. Efter krigsslutet fick han veta att systern Elisabeth fanns i Sverige och 1950 kunde han återförenas med henne.

I 45 år höll han tyst om sina upplevelser, men åsynen av ett gäng nynazister på gatan i Stockholm 1992 förändrade allt.

– En dag när jag gick på Birger Jarlsgatan kom en grupp ungdomar marscherande på andra sidan, skanderade Sieg Heil med lyfta armar. Det var en chock! Men det som var ännu värre var att ingen reagerade! Dags att bryta tystnaden, sade Roth i en intervju med DN 2011.

Besökte skolor

Det blev startskottet för hans engagemang och han bildade och började besöka skolor genom Föreningen Förintelsens överlevande.

1994 grundade han den ideella Emerichfonden, som delar ut stipendium för att utbilda om Förintelsen. Han var även med och startade verksamheten Exit på Fryshuset, för avhoppare från högerextrema miljöer.

Statsministern beklagar

Statsminister Magdalena Andersson (S) skriver i ett inlägg på Instagram att Emerich Roth lämnar ett tomrum efter sig.

"Mina tankar går främst tills hans familj men han lämnar också ett tomrum i Sveriges offentliga samtal som aldrig helt kommer att kunna fyllas igen", skriver hon och fortsätter:

"Emerich Roths envisa övertygelse om kunskapens överlägsenhet som vapen i kampen mot nazism och antisemitism, och betydelsen av att nå fram till varje ny generation unga, förblir en ledstjärna för alla svenskar som är övertygade om det lika och okränkbara människovärdet."

Roth tilldelades flera priser, bland annat Raoul Wallenberg-priset 2015 och Olof Palme-priset 2017 – båda tillsammans med Hédi Fried.

Emerich Roth blev 97 år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL